För att förbättra svenska elevers kunskaper i matte drogs den riksomfattande satsningen Matematiklyftet i gång. Det kostade 650 miljoner men har inte lett till några bättre betygsresultat.
Det visar en ny rapport från Mälardalens högskola, MDH.
– Det är dystert, säger Jannika Lindvall, lektor i didaktik på MDH, som är en av de som står bakom rapporten, till SVT.
Matematiklyftet är en storskalig kompetensutveckling för matematiklärare där det självklara syftet varit att höja elevernas kunskaper, som dalat under en lång tid. Även Fagersta har deltagit i satsningen på att få upp kunskapsnivån inom matematiken, men med magert resultat.
Lyftet innebar att man införde en delvis annorlunda undervisning jämfört med den som svenska skolor haft under många år, och som går ut på att lärarna ska ha en mer aktiv roll i klassrummet och inte mest sitta vid katedern när eleverna räknar själva och ber om hjälp om de inte klarar uppgifterna. Eleverna ska också diskutera uppgifterna för att nå ökad förståelse för matematiken.
35 580 mattelärare deltog i Matematiklyftet. Det är cirka 77 procent av lärarna som undervisar i ämnet i grundskolan och 53 procent av de på gymnasiet. Lärarna fick 60 timmars vidareutbildning vilket alltså kostade 650 miljoner.
Men resultatet är en stor besvikelse hos alla dem som trodde att man äntligen kommit på ett recept för att höja kunskapsnivån hos eleverna.
– Alla hade nog hoppats på att det skulle ge resultat, så att det inte har gjort det är nedslående, säger Jannika Lindvall till SVT.
Fagersta testar sedan en tid en annan modell där man från politiskt håll har stora förhoppningar på att det nu i sommar ska visa sig i betygen att satsningen gett resultat. Det gäller inte bara matten utan undervisningen överlag.