40 procent av vägarna i Fagersta är i dåligt eller mycket dåligt skick enligt en ny undersökning. Dåliga vägar får konsekvenser för länets företag och deras möjlighet att anställa, enligt Svenskt Näringsliv.

– Vart sjunde västmanländskt företag rapporterar att infrastrukturen är ett betydande hinder när de vill växa i antalet medarbetare. Bristerna i transportinfrastrukturen ärdärmed länets största tillväxthinder efter kompetensbristen, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Det är branschorganisationen Transportföretagen som årligen analyserar vägkvaliteten avseende vägytans skick. Av årets mätning, som innefattar 109 kilometer statlig väg i Fagersta, framgår att 40 procent av vägnätet är i dåligt eller mycket dåligt skick, medan tillståndet är bra eller mycket bra på 31 procent av vägnätet.

– Det finns en underhållsskuld för Västmanlands vägar på runt 700 miljoner kronor. Det eftersatta underhållet drabbar hela länets företag i form av produktionsförluster och svårigheter för medarbetarnas arbetspendling. Att förbättra det vägnätet är en prioriterad åtgärd för att stärka företagsklimatet, säger Kristin Lahed.

I Svenskt Näringslivs företagarpanel uppger 31 procent av företagen i Västmanland att problemen med infrastrukturen påverkat leveranserna av varor negativt, medan 11 procent av företagen har fått svårt att rekrytera personal till följd av samma problem.

– Nu är det viktigt att underhållsskulden börjar betas av och att näringslivets transporter uppvärderas. Företagen måste kunna räkna med att transporternafungerar och att personalen kan ta sig säkert och i tid till jobbet, säger Kristin Lahed.

Faktaruta: Tillståndet för Fagerstas vägar 2026*

5% har mycket dåligt tillstånd.

35% har dåligt tillstånd.

30% har tillfredsställande tillstånd.

17% har bra tillstånd.

14% har mycket bra tillstånd.

* Källa: Transportföretagens databas Våra vägar

På söndag arrangeras en skapande gudstjänst med pyssel och gemensam konst i Västanfors kyrka.

Församlingen bjuder in alla intresserade till en gudstjänst där de som vill kan vara med. Barngrupperna visar upp vad de pysslat med under vintern.

Debbie Wahlsten och Agnes Eriksson bjuder på sång. Efter gudstjänsten blir det samling på Lindgården där det serveras Hedvigsoppa och bröd.

INSÄNDARE

Moderatledda Region Västmanland har uppmärksammats i både nationell media och i lokala tidningar som den region som är tredje bäst i landet på minskningen av hyrpersonal inom hälso- och sjukvård. 

Under 2025 minskade nämligen Region Västmanland sina hyrkostnader med 49% och kostnaden är nere på en historiskt låg nivå. Det är vi väldigt stolta över, och bakom ligger ett hårt och målmedvetet arbete.

Att minska hyrpersonal har varit ett prioriterat område för Moderaterna att få bukt på. Detta för att varje skattekrona ska gå till rätt saker. Det gör man när man minskar de dyra kostnaderna för inhyrd personal, men också genom att förbättra personalens arbetsmiljö, skapa kontinuitet i vården och öka patientsäkerheten.

För personalens del har det bland annat handlat om ökade möjligheter till vidareutbildning, satsningar på en hälsofrämjande arbetsmiljö och friskfaktorer samt förbättrade introduktionsprogram för nyanställda. Sjuksköterskor som arbetar på obekväma arbetstider har fått höjd ersättning, och de undersköterskor som hämtar ut sin skyddade yrkestitel har fått ett lönepåslag.

Dessa reformer kan vi nu se har gett ett tydligt resultat. Inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen är Region Västmanland nu helt oberoende av hyrpersonal, samtidigt som kostnaderna för hyrpersonal är historiskt låga. I Moderaternas Västmanland går pengar till vård, och inte till ett onödigt dyrt hyrberoende.

Efter tolv år av socialdemokratiskt styre tog vi över makten i regionen år 2022, och resultatet av minskningen av hyrpersonal talar sitt tydliga språk. Det spelar roll vilka som styr. Vi väljer en vård som håller, inte en som hyrs in.

Stephanie Bruksgård (M) regionråd med ansvar för personal

 

Även i år fortsätter Skatteverket att kontrollera det avdrag där många svenskar gör fel, avdrag för resor till och från arbetet. Det finns god hjälp att räkna ut om man har rätt till avdrag i e-tjänsten.

Många fel upptäcks i Skatteverkets kontroller av reseavdrag. Ett vanligt misstag är att dra av för bilkörning trots att villkoren inte uppfylls. Även för andra färdmedel gäller utgiftsgränsen på 11 000 kronor för rätt till avdrag.

– Reseavdraget är det vanligaste avdraget som man fyller i själv. För reseavdrag med bil krävs en tidsvinst på minst två timmar per dag jämfört med den tid det skulle ta att använda andra färdmedel. Avståndet från hemmet till arbetsplatsen ska också vara minst fem kilometer. Avdraget är 25 kronor per mil men endast utgifter över 11 000 kronor ger avdrag, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

En hjälptjänst finns på skatteverket.se där det går att räkna fram om man har rätt till reseavdrag. Tidigare gick det att göra reseavdrag i Skatteverkets app. Den har stängts och de som ska göra reseavdrag kan göra det i e-tjänsten.

Regionstyret säger nej till förslaget från Socialdemokraterna om särskilda klimakteriemottagningar. I stället vill regionstyret att vården ska finnas på varje vårdcentral – nära kvinnorna.

– Specialmottagningar riskerar att slå sönder helheten och urholka kompetensen på vårdcentralerna, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd.

Klimakterievård lyfts fram som en självklar del av primärvården, inte något som ska kräva särskilda ingångar.

Samtidigt lyfter regionstyret att arbetet redan är i gång och kommer att stärkas ytterligare:

• Kompetensen på vårdcentralerna stärks – insatser pågår
• Förskrivningen av hormonbehandling ökar kraftigt
• Nya nationella riktlinjer ska följas

– Vi ska inte bygga nya stuprör i vården. Vi ska stärka den vård som möter kvinnor varje dag. I synnerhet när det gäller något som alla kvinnor ska gå igenom, säger Gabrielsson.

När man ska avverka en skog som är större än 0,5 hektar så måste man skicka in en avverkningsanmälan till skogsstyrelsen. Enligt skogsstyrelsen så är det ytterst ovanligt att en skogsägare missar det. Men Fagersta kommun/NVK har missat det vid en avverkning vid rönningen.

Naturskyddsföreningen i Fagersta meddelade Skogsstyrelsen om övertrampet och de startade ett tillsynsärende. Tydligen riskerar Fagersta kommun att bli polisanmäld och riskerar böter för detta.

Naturskyddsföreningen i Fagersta inkom med en begäran om tillsyn där det uppgetts att Fagersta kommun under hösten 2025 har avverkat längs två grusvägsträckor vid Rönningen och Kolarbyn i Fagersta utan att någon avverkningsanmälan har lämnats in till myndigheten.

Skogsstyrelsen genomförde ett fältbesök i det aktuella området. Vid besöket konstaterades att en anmälan borde ha gjorts, eftersom den sammanlagda arealen av de avverkade områdena längs båda vägsträckorna överstiger 0,5 hektar.

Skogsstyrelsen överväger att avsluta ärendet genom att överlämna ärendet till Polismyndigheten.

Därefter fortsätter handläggningen av ärendet och Skogsstyrelsen kan komma att fatta ett beslut som är förenat med vite. Vitet är ett förutbestämt belopp som kan dömas ut av domstol om beslutet inte följs.

Västanfors damer gjorde en väldigt stark säsong i fjol och vann division 3. Men laget väljer att inte ta steget upp i tvåan.

”Efter en fantastisk säsong där vi kvalificerat oss för spel i division 2 har vi haft samtal med spelare och ledare om framtiden. Vi står inför ett stort generationsskifte i truppen, vilket innebär att vi behöver fokusera på långsiktig utveckling och stabilitet.”

Det skriver Västanfors på hemsidan om att man valde att tacka nej till uppflyttningen även om det fanns en farhåga att hamna i division 4.

”Nu kan vi glädjande nog konstatera att vi stannar kvar i division 3 – en nivå som ger oss rätt förutsättningar att bygga vidare och ge unga spelare chansen att växa.”

Laget är delvis på väg mot ett generationsskifte där flera spelare slutar och nya kommer från Avesta. Dessutom har man en ny tränare i Carl Enarsson.

Efter satsningen på 10 000 fler polisanställda har polisens förmåga att bekämpa det grova våldet i kriminella miljöer ökat, men det långsiktiga brottsförebyggande arbetet och uppklaringen av mängdbrott behöver utvecklas. Det visar en ny rapport från Brottsförebyggande rådet (Brå).

Polismyndigheten har nått regeringens mål om att växa med 10 000 anställda. Totalt sett har polisens personalstyrka vuxit med 40 procent från 2016 till 2024. En stor del av tillväxten består av civilanställda som ökat med 90 procent. Många civilanställda jobbar inom utredningsverksamheten som vuxit med 56 procent. Den brottsförebyggande och ingripande verksamheten som är beroende av utbildade poliser har en mer begränsad tillväxt på 19 procent.

Antalet brottsanmälningar har legat konstant under perioden, men den totala brottsuppklaringen har inte ökat trots fler polisanställda. Andelen uppklarade mängdbrott minskade från 13 procent till 11 procent mellan 2016 och 2024. En förklaring kan vara att det stora antalet grova våldsdåd med kopplingar till kriminella nätverk krävt mycket av polisen. Antalet uppklarade mordförsök ökade under samma period från 245 till 463.

– Utvärderingen visar att Polismyndigheten har ökat trycket på de kriminella nätverken. Men med de stora resurstillskotten borde Polismyndigheten ha förbättrat resultaten även inom mängdbrotten, som är den absoluta huvuddelen av alla brott. Det handlar till exempel om misshandel, bedrägerier och stöld, och skadan för dem som drabbas kan vara allvarlig, säger Lina Fjelkegård, utredare på Brå.

Även om tillväxten av poliser varit betydligt lägre än av civil personal har Sveriges polistäthet ökat under perioden, från 202 till 225 poliser per 100 000 invånare, och Sverige har klart flest poliser per invånare i Norden. Något av ett undantag är polisregion Stockholm där polistillväxten varit särskilt låg och polistätheten har minskat.

– Det märks att det är fler poliser som är ute och arbetar i lokalsamhället. Trycket på polispatrullerna har minskat och skapat utrymme för fler brottsförebyggande åtgärder. Samtidigt ser vi att polisen behöver förbättra det långsiktiga brottsförebyggande arbetet, säger Albin Östervall, utredare på Brå. 

Brå rekommenderar att tillväxttakten inom Polismyndigheten bromsas och att polisen nu får utrymme att utveckla nya arbetssätt och ta sikte på hela uppdraget.

INSÄNDARE

Kvinnor toppar listorna för Liberalerna i Avesta, Fagersta och Norberg. I helgen valdes Simona Mohamsson om till vår partiledare. Samtidigt stakades en ny väg ut för Liberalerna.Äntligen har vi en partiledare som har mod, nytänkande och handlingskraft.

Den nya vägen kostar. Vi kommer att förlora en del framträdande politiker. Många lämnar stort tomrum efter sig, andra inte. Vår förvissning är att tomrummen kommer fyllas av personer som stödjer en borgerlig regering och som likt oss är villiga att arbeta för det. Ni som är nya medlemmar – välkomna till oss!

Sverige behöver hitta en väg framåt och politiker som kan prata med varandra utan att tjafsa. I en turbulent omvärld blir det här extra viktigt. Nu kan Liberalerna presentera en väg framåt, eftersom vi har satt oss ned och pratat om vad som är viktiga frågor för oss liberaler med ett parti som vi haft svårt att acceptera, Sverigedemokraterna. Det finns en överenskommelse. Nu kan vi, på ett trovärdigt sätt, förklara att vi vill ha en fortsatt borgerlig regering och är villiga att fortsätta ta ansvar i den.

Vår övertygelse är att det behövs liberaler vid förhandlingsborden. I det borgerliga blocket har vi hittat gemensamma lösningar på de problem som vi ser att Sverige har idag. Det märks i form av minskat antal skjutningar, stora satsningar på skolan och mer pengar i plånboken för vanligt folk. Liberalerna har presenterat en väg framåt och vill ha fortsatt förtroende lokalt, regionalt och nationellt i valet i höst.

Mimmi Louise Wallin (L), Avesta

Susanne Hervard (L), Fagersta

Liane Blom (L), Norberg

 

Musikgruppen Vrålmård kommer att köra ett livemusik-quiz på Lindgården på lördag.

”Vrålmård är en salig blandning av de absolut bästa musikerna från Ljusdal, Järvsö, Hovra, Umeå, Fagersta och Söderbärke. Vi spelar Rockklassiker på vårt eget sätt, på tramporgel, fiol, ståbas, cajón och andra akustiska instrument” meddelar gruppen.

– Vrålmård kan man säga är ett sidoprojekt från Pünk Flöyd, som vi spelat med både i Västervåla kyrka, för ganska längesen , och på Lindgården, för typ ett år sedan, säger Stefan Olsson i bandet.

https://youtu.be/ycWc73RL4WI?feature=shared

Antalet utbildningar på yrkeshögskolan har fördubblats de senaste tio åren. Förra året studerande fler än 100 000 personer på någon av yrkeshögskolans kurser och program. Av dem som påbörjar en eftergymnasial utbildning väljer redan idag fler än en av tre yrkeshögskolan. 

–  Yrkeshögskolan erbjuder ett brett utbud av utbildningar med något för de flesta. Här kan man till exempel utbilda sig till automationstekniker, lokförare, redovisningsekonom eller ambulanssjukvårdare. Dessutom finns utbildningar på många orter i landet och hundratals distansutbildningar, säger Myndigheten för yrkeshögskolans kommunikationschef Johanne Elde.

Ungdomsbarometerns undersökning visar att de som är intresserade av att studera på yrkeshögskola främst motiveras av att byta yrke och bransch, samt öka sin trygghet på arbetsmarknaden. För dem som vill läsa på högskola eller universitet är den främsta drivkraften att det skulle vara roligt eller intressant.

– De som söker till yrkeshögskolan är i genomsnitt äldre än de som söker till akademiska utbildningar. Många som söker till yrkeshögskolan har erfarenhet från arbetslivet och vill ofta studera för att kunna byta yrke eller ta nästa steg i karriären, säger Johanne Elde.

Sju av tio tillfrågade uppger att de är studieintresserade, dvs öppna för att studera någon form av utbildning, nu eller i framtiden. Av de studieintresserade svarar fyra av fem (79 procent) att de kan tänka sig att läsa på yrkeshögskolan. 

Samtidigt säger 62 procent av de som är intresserade av att studera att de det är mest sannolikt att de skulle börja studera på högskola eller universitet. Motsvarande siffra för yrkeshögskolan är 24 procent och för övriga utbildningsformer 14 procent.          

Socialdemokraterna är nu klara med listan inför kommunalvalet i Fagersta i höst. Åsa–Märta Sjöström och Johan Engberg toppar listan.

Fullmäktige består av 35 ledamöter som väljs vart fjärde år. Den största förändringen mot tidigare är att förra kommunalrådet Marino Wallsten inte längre är på valbar plats. Han hamnar först på 16:e plats, medan Johan Engberg står som nummer två och ersätter därmed Wallsten som fullmäktiges ordförande.

Därefter väljer kommunfullmäktige vilka som ska vara ledamöter i kommunstyrelsen och nämnderna. De 35 mandaten i kommunfullmäktige är för närvarande fördelade på följande sätt:

Socialdemokraterna 10
Vänsterpartiet 9
Sverigedemokraterna 8
Moderaterna 6
Liberalerna 1
Centerpartiet 1

Socialdemokraternas vallista:
1.    Åsa-Märta Sjöström
2.    Johan Engberg
3.    Lena Eldståhl
4.    Gustav El Rachidi
5.    Birgitta Johansson
6.    Arvid Bergström
7.    Margurite Eriksson
8.    Niclas Bergström
9.    Anna Maria Mikkonen
10.    Johan Fogelberg
11.    Karolin Eriksson
12.    Samir Nachawati
13.    Sune Andersson
14.    Jacqueline Bildås
15.    Rachid Ali
16.    Marino Wallsten
17.    Tova Bergström
18.    Jimmy Fredriksson
19.    Stefan Strandberg
20.    Madeleine Lidén
21.    Risto Haapala
22.    Erkki Lyly
23.    Helena Nygårds
24.    Mikael Puranen
25.    Stefan Nykvist
26.    Synöve Strandberg
27.    Mikko Pesola
28.    Anders Karlsson
29.    Maria Norell
30.    Arne Nordqvist
31.    Göran Viker
32.    Anna Hynynen Bergström
33.    Lennart Fogelberg

Åsa-Märta Sjöström vill sitta kvar som kommunalråd

INSÄNDARE

I dagens samhälle är hemtjänsten en ovärderlig resurs för många äldre och personer med behov av stöd i vardagen. Men allt oftare ser vi en oroande utveckling där hemtjänstens roll missförstås, som om personalen vore pigor vars uppgift är att plocka undan disk, städa efter fullt friska anhöriga eller ta över sådant ansvar som egentligen ligger på familjen.

Detta är inte bara orättvist, utan också respektlöst! Både mot personalen och mot de människor som verkligen är i behov av omsorg.

Hemtjänstens uppdrag är tydligt: att ge stöd till den enskilde brukaren utifrån biståndsbedömda insatser. Det kan handla om personlig omvårdnad, hjälp med måltider, hygien och andra grundläggande behov. Däremot ingår det inte att serva anhöriga som själva är fullt kapabla att ta ansvar för sin egen närvaro i hemmet.

När anhöriga lämnar disk, skräp eller oreda efter sig med förväntningen att hemtjänsten ska ta hand om det, skapas en ohållbar situation. Det tar tid från de insatser som faktiskt är livsviktiga för brukaren. Det riskerar också att bidra till stress och en sämre arbetsmiljö för personalen, som redan arbetar under pressade förhållanden.

Det handlar i grunden om respekt. Respekt för yrket, för tiden och för uppdraget. Hemtjänstpersonal är utbildade undersköterskor och vårdbiträden – inte hushållerskor åt hela familjer. Deras arbete förtjänar att tas på allvar.

Anhöriga spelar en viktig roll i den äldres liv, men med den rollen följer också ett ansvar. Att visa hänsyn, att plocka undan efter sig och att bidra till en fungerande vardag är en självklar del av detta. Det är inte bara en praktisk fråga utan även en fråga om värdighet.

Vi behöver börja prata öppet om detta. För om vi fortsätter att tänja på gränserna för vad hemtjänsten ska göra, riskerar vi att urholka kvaliteten i omsorgen. Och i slutändan är det de mest utsatta som får betala priset.

Hemtjänsten är en livlina och inte en städfirma för anhöriga. Låt oss behandla den därefter.

Personal i Fagerstas hemtjänst

Carl Åkerberg ägnade en stor del av sitt liv åt att forska om hembygden, samtidigt som han arbetade som både bankkamrer och journalist. Det är hans förtjänst att Fagerstas historia finns nedskriven och som Kent Ramström gjort en hemsida för att berätta om.

Carl Åkerberg föddes 1876 i Västervåla utanför Ängelsberg. När han var ett år gammal flyttade familjen till Wittorpet i Norberg där de fick möjlighet att bruka ett litet torp med några djur. Men eftersom det spökade i torpet ville inte Carls mor bo kvar där så 1881 gick flyttlasset till gruvtrakterna i Meling i Västanfors.

Carl var begåvad och lärde sig läsa långt innan skolstarten, som varade i endast fyra år för de flesta på den tiden. Han hade en medfödd naturlig fallenhet för det skrivna språket.

I en intervju som gjordes till Carl Åkerbergs 70-årsdag 1946 berättade han att han var helt okunnig i språklära. Det var känslan som fick bestämma hur han skulle uttrycka sig i skrift. Och det gjorde han som om han varit en lärd person.
Carl Åkerberg blev en skicklig skribent och den viktigaste hembygdsforskaren i Fagerstas historia.

Carl, som hade sju syskon, började arbeta extra i Melings gruvbackar vid endast sju års ålder och han blev senare anställd som trådsynargesäll, slagg- och tackjärnskörare samt dyskjutare.
Timpenningen var 13 öre.

Han jobbade med lite av varje i sin ungdom, bland annat med att hålla räls ren från snö. Arbetsdagen började klockan 06 och slutade ofta inte förrän 13 timmar senare. Kring sekelskiftet försörjde han sig som stenhuggare och tillsammans med en arbetskamrat byggde han murarna på båda sidor om kanalen nedanför gamla kraftstationen i Västanfors. Han var då även anställd på det nyöppnade Melings bryggeri.

Carl Åkerberg värdesatte friheten att få bestämma över sig själv och sin tillvaro och ville sällan stanna särskilt lång tid på en arbetsplats. 1910 bytte han bana helt och övergick till journalistiken då han blev ortsombud för tidningen Bergslagsbladet. Han var Fagerstas första journalist.

Carl Åkerberg besökte ofta kyrkoherde Södergren som bjöd på kaffe tre gånger om dagen. Prästen gillade Bergslagsbladet ”för det goda papperets skull när jag går på huset”, som han uttryckte det.

Artikelserien Hollingers bygdebrev blev väldigt uppskattad av läsarna, som inte visste att det var Carl Åkerberg, som de ofta träffade i Västanfors centrum, som skrev under pseudonym.
Tidningen ökade sin upplaga väsentligt tack vare Carl Åkerbergs artiklar och krönikor.

Carl var angelägen om att lära sig allt om sin hembygd Västanfors med omnejd. Han lånade böcker skrivna på bygdemål från landsarkivet och satt ofta uppe på nätterna och antecknade för att hinna med allt innan böckerna skulle lämnas tillbaka.

Han ägnade nästan hela sin vakna fritid till hembygdsforskning, och tog bland annat initiativ till att gå ut i skogarna och leta fram de igenvuxna kolerakyrkogårdarna. Han hade stor envishet och målmedvetenhet och gav sig inte förrän han lyckats.

Carl Åkerberg var också duktig på ekonomi och efter första världskrigets slut övertalades han att bli kamrer för Allmänna Sparbankens kontor i Västanfors, samtidigt som han jobbade som journalist på kvällar och helger. En gång satt han och skrev i 26 timmar i sträck.

Carl Åkerberg hade inte ens tid att bilda familj. Han levde för hembygdsföreningen och traktens historia och förblev ungkarl i hela sitt liv. Han dog 1947 och skänkte hela sin värdefulla samling till Västanfors kyrkas arkiv, något som hembygdsföreningen är väldigt tacksam för.

Han lämnade efter sig handskrivna berättelser om en lång rad personer, liksom släktkrönikor, dokument om gruvdriften och hyttor, om brukens historia genom tiderna, och mycket annat som hänt i trakten.
Åtskilliga historieintresserade och släktforskare i Sverige har besökt arkivet för att ta del av Carl Åkerbergs livsverk.

Ola Wahlsten

INSäNDARE

Fagersta står inför viktiga vägval vid årets val. Hur vi prioriterar våra resurser och hur vi tar hand om varandra kommer att avgöra vilken kommun vi lämnar vidare till nästa generation.

För oss i Vänsterpartiet hänger ekonomiskt ansvar och social rättvisa ihop. En stabil ekonomi är grunden för en stark välfärd. När kommunens resurser används klokt och långsiktigt kan vi skapa trygghet i skolan, i äldreomsorgen och i de verksamheter som människor är beroende av i vardagen.

Samtidigt behöver vi stå upp för sammanhållning i en tid då motsättningarna i samhället ofta förstärks. Fagersta blir inte starkare av att människor ställs mot varandra. Vi blir starkare när vi håller ihop och när alla känner att de har en plats i vår gemenskap.

Vi vill se en politik som utgår från verkliga behov. Skolan ska ha stabila förutsättningar så att elever och lärare kan fokusera på kunskap och utveckling. Äldreomsorgen ska ge våra äldre den värdighet och trygghet de förtjänar. Personal i välfärden ska ha rimliga arbetsvillkor och möjlighet att göra ett bra arbete.

Samtidigt måste vi ta ansvar för framtiden. Fagerstas natur, våra skogar och sjöar är en stor tillgång – för friluftsliv, folkhälsa och klimatet. Den ska förvaltas med långsiktighet och respekt.

Politik handlar i grunden om vilka värden vi vill att samhället ska vila på. För oss är det enkelt: alla människors lika värde, en stark välfärd och ett Fagersta som håller ihop.

Med en stabil ekonomisk grund och tydliga prioriteringar kan vi fortsätta utveckla vår kommun i en hållbar och rättvis riktning.

En stabil ekonomi. En stark välfärd.

Ett hållbart Fagersta för alla.

Leyla Chabbani (V)

Ann-Christine Andersson (V)

Thomas Norström (V)

Linda Norrman (V)

Pontus Ekwall (V)

Foto: Jörgen Hjerpe

Antalet som försörjs av arbetslöshetsersättning ökade i fjol i Sverige, samtidigt som sjukpenningen minskade. Även i Fagersta kommun ökade antalet med arbetslöshetsersättning, visar ny statistik från SCB.

Antalet som försörjdes med arbetslöshetsersättning i Fagersta ökade under förra året från 107 till 119 helårspersoner. Det motsvarar en uppgång på 11,1 procent. I riket som helhet ökade antalet försörjda av arbetslöshetsersättning med 12,1 procent.

När det gäller sjukpenning minskade istället antalet så kallade försörjda helårspersoner i Sverige. I Fagersta var antalet med sjukpenning relativt oförändrat förra året, motsvarande 239 personer.

– Den övergripande bilden är att antalet som försörjdes via sjukpenning minskar under 2025, medan antalet som försörjdes via arbetslöshetsersättning fortsätter att öka, säger Johan Lindberg, utredare på SCB. 

För att underlätta jämförelser visar statistiken hur många personer som de utbetalda ersättningarna och bidragen skulle kunna försörja med full ersättning under ett helt år. Det kallas helårsekvivalenter, eller helårspersoner. Exempel: Två personer som varit heltidsarbetslösa ett halvår var blir tillsammans en helårsperson i statistiken.

– Ser man till samtliga sociala ersättningar och bidrag fick 1 228 helårspersoner sin försörjning från bidrag och sociala ersättningar i kommunen. Det motsvarar 17,9 procent av befolkningen, säger Johan Lindberg.

Fagersta är den kommun i länet som har störst andel invånare med någon form av ersättning eller bidrag. Lägst är andelen i Surahammars kommun, 13,2 procent.

I hela landet är andelen som försörjdes genom sociala ersättningar och bidrag nu 11,9 procent. Sjuk- och aktivitetsersättning utgör den största ersättningsformen. Totalt försörjdes 3,5 procent av befolkningen av sjuk- och aktivitetsersättningar förra året.

Strax efter klockan 23 på lördagen kom ett larm in till SOS Alarm som handlade om ett utsläpp av farligt ämne i Norberg.

En bil hade passerat genom en häck och kört in i en villaträdgård. Och sedan kört vidare. Räddningstjänst och polis larmades.

Bilen hade läckt olja och dessutom tappat sin registreringsskylt. Så det blev inte svårt att hitta bilägaren.

Per– Ols vann även returmötet med IBK Lillån i Örebro med 8–5 och är därmed klara för Play off 2.

Men det var ingen direkt lättköpt seger. Hemmalaget eldade på för att nå en kvittering men Per–Ols höll ifrån och har nu playoff 2 att se fram emot.

Fagersta Södra vann söndagens match mot Hallstahammars SK med 3-0.

Willian Klasén inledde med att göra 1-0 vilket följdes upp av Shafick Irarema innan det var dags för Klasén att öka på till 3-0.,

Den som varnar andra trafikanter för poliskontroller eller gör det möjligt för de som inte har i trafiken att göra att komma undan.
– Även om det inte är olagligt, men kanske borde vara det, försvårar det Polisens arbete i trafiken och måste upphöra, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige.

De flesta som kör bil har säkert sett det hända, och kanske själv gjort sig skyldig till att uppmärksamma mötande trafikanter på en poliskontroll. Förmodligen sker det i någon form av omtanke för sina medtrafikanter, en blinkning med helljusen eller vinkning med handen för att visa att Polisen utför kontroll av trafiken längre fram.

– Även om man har goda avsikter så kan man aldrig avgöra vem som varnas för poliskontrollen, säger Jacob Sidenvall. Likväl som det kan vara den skötsamma bilisten som ”bara råkat” köra lite för fort, kan det vara någon som är onykter, kör en trafikfarlig bil eller är eftersökt av Polisen för andra brott. På så sätt försvårar man Polisens arbete och kan göra det möjligt för personer som inte har i trafiken att göra att komma undan.

Det är inte olagligt att varna andra trafikanter för poliskontroller, med undantag för att man kan få böter för att blända andra trafikanter med helljusen. Även de grupper på sociala medier med hundratusentals följare – där man varnar för olika typer av poliskontroller – verkar inom lagens ramar.

Riksförbundet M Sverige är inte främmande för att en skärpning av lagstiftningen kan vara nödvändig. Brottsbalkens elfte kapitel, sjuttonde paragrafen säger att:

Om någon döljer den som begått brott, hjälper honom eller henne att komma undan, undanröjer bevis eller på annat liknande sätt motverkar att brottet upptäcks eller att någon lagförs för det, döms för skyddande av brottsling till böter eller fängelse i högst två år.

– Det vore inte orimligt att den som varnar en efterlyst brottsling eller onykter förare för en kommande poliskontroll skulle prövas för att på så sätt ha försvårat Polisens arbete och hjälpt någon att komma undan med en brottslig handling, säger Jacob Sidenvall.

Ett fungerande och säkert trafiksystem bygger på samverkan och respekt för gällande regler och lagar. Där finns inget utrymme för fortkörningar, rattonykterhet, osäkra fordon eller annan brottslighet, om vi alla ska kunna färdas tryggt på vägarna.

– Bättre än att varna för poliskontroller är att respektera trafikreglerna, aldrig köra onykter och inte använda bilar som inte är besiktade och försäkrade. Då behövs inga varningar, säger Jacob Sidenvall.

Det var Fagersta bruk som beslutade att tornet skulle byggas för att hålla utkik efter bombplan som kunde attackera fabriken som tillverkade krigsmateriel. Och det fanns beredskap för att skjuta ned dem. 

Efter att svenskt luftrum kränkts under första världskriget beslutade riksdagen att Sverige måste förbättra luftbevakningen avsevärt för att klara att vara förberedda för flyganfall i krig. Man använde sig av höga berg, byggnader, silon, kyrktorn, fyrtorn, stora väderkvarnar, höga starka träd, med mera. Det byggdes också torn av trä och metall, som det på Landsberget.

Men Fagersta bruk ville satsa på ett torn av hög klass och engagerade sin huvudarkitekt Cyrillus Johansson för uppdraget. Han hade då ritat det nya stora brukskontoret som togs i bruk samma år som andra världskriget bröt ut, 1939.

”Vid strategiska objekt som försvarsindustrier, järnvägsknutar, hamnar, flygfält och så vidare fanns luftvärnsbatterier. Dessa hade egen flyg- och målspaning som kunde ingå i den ordinarie rikstäckande luftbevakningen. Fagersta Bruk AB var under kriget en stor krigsmaterialleverantör och tillverkade bland annat gevärspipor och granathylsor. 1943 tog bolaget ett beslut om att uppföra ett luftbevakningstorn på berget nordost om stan”, skriver Fagersta kommun i en historik.

1944 stod tornet klart, men behövde inte användas särskilt länge eftersom kriget hade börjat gå mot sitt slut och bombningar av den svenska stålindustrin inte längre var särskilt troliga eftersom tyskarna var hårt tillbakapressade av de allierade. 

Åren gick och tornet föll mer eller mindre i glömska. I ett försvarsbeslut 1992 bestämdes att alla luftbevakningstorn skulle rivas inom en 10-årsperiod. De flesta revs på kort tid och i dag finns endast ett fåtal torn kvar i hela landet. 

Tornet i Fagersta är troligen det enda som ritats av en arkitekt, det har en unik utformning som en minaret och är bevarat i ursprungligt skick. Många yngre har trott att det är ett vattentorn. I dag är framför allt kulturintresserade tacksamma för att det inte revs och har blivit en sevärdhet i Fagerstatrakten och visats i tv-program.

Luftbevakningstornet på Landsberget är däremot i dåligt skick efter vandalisering av träavsatserna. Det går inte att klättra upp i och är avstängt. Vad som ska hända med det är oklart efter flera års utredningar. Men förhoppningen är att staten ska bidra med en betydande del av kostnaden för en upprustning. 

Ola Wahlsten

En boende på Solliden i Fagersta fick tag på en brandsläckare inne på avdelningen och har använt den som ett tillhygge och attackerat en i personalen med den.

– Medarbetaren uppger att hen blivit träffad av brandsläckaren vid incidenten, säger Marika Norberg, som är en av Sollidens enhetschefer till FP.

Händelsen har gjort att de har sett över hur brandsläckarna förvaras på enheten. Tidigare har de hängt öppet på väggarna. Nu har satt upp förvaringsskåp så att de blir mindre lättåtkomliga.

Incidenten anmäldes till Arbetsmiljöverket som gjorde därför en inspektion på boendet om deras arbetsmiljöarbete. Vid kontrollen upptäcktes flera brister. Bland annat konstaterade inspektören att det saknas skriftliga instruktioner för allvarliga risker i arbetet.

En annan brist som myndigheten påpekade är att det inte finns någon bedömning för risker att medarbetare utsätts för hot och våld.

Fram till den 4 maj 2026 har de på sig att svara på kravlistan. De ska berätta hur de har uppfyllts, samt hur delaktiga skyddsombud och medarbetare har varit.

Antalet idag levande personer i Västmanland som diagnosticerats med ett medfött hjärtfel har mer än fördubblats på tio år – från drygt 1 000 till drygt 2 100 personer. Det visar en sammanställning som Hjärt-Lungfonden har gjort av siffror från Socialstyrelsen.

– Det är oerhört glädjande att så många barn med medfödda hjärtfel upptäcks och blir så friska att de antingen kan skrivas ut helt eller gå på regelbunden kontroll av sitt hjärtfel. Det visar också vad forskning och förbättrade behandlingsmetoder kan åstadkomma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Orsakerna till den positiva utvecklingen är flera. Forskningsframsteg inom kirurgi som ger mildare behandlingsmetoder och förbättrad diagnostik som gör att fler hjärtfel upptäcks redan i fosterstadiet har dramatiskt förbättrat överlevnaden hos barn med medfödda hjärtfel. Tydligare rutiner inom vårdkedjan har underlättat övergången från barn- till vuxensjukvård och resulterat i att även mildare hjärtfel identifieras och registreras.

– Barn med medfödda hjärtfel som tidigare avled under barnaåren når nu vuxen ålder, vilket gör att vi möter nya patientkategorier som tidigare inte har funnits inom vuxenkardiologin. I takt med att den vuxna populationen växer, ökar också kunskapsbehovet för omhändertagande inom flera specialiteter, säger Bengt Johansson, professor och överläkare i kardiologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

I Sveriges hela befolkning har andelen ökat från 0,5 till 0,9 procent, vilket i absoluta tal motsvarar en ökning från 46 000 och 90 000 personer. Enligt kvalitetsregistret Swedcon följs idag omkring 40 000 barn och vuxna med medfödda hjärtfel regelbundet upp inom vården – en siffra som har ökat med omkring 10 000 under samma period.

Idag överlever cirka 97 procent av alla barn med medfött hjärtfel till vuxen ålder, och de flesta kan leva ett näst intill normallångt liv. Många löper dock högre risk för komplikationer som hjärtsvikt, förmaksflimmer eller behov av upprepade ingrepp.

Per-Ols vann fredagskvällens play off-match mot Lillån hemma i Fagerstahallen med 10-6.

Playoff 1 spelas i bäst av tre matcher. Andra matchen på söndag i Örebro och eventuell tredje lördag 28 i Fagersta. Vinnaren går vidare till playoff 2. Och vinnaren där är klar för division 1.

Matchfakta:

https://stats.innebandy.se/sasong/43/serie/41165/match/1575543

Systemairs grundare Gerald Engström, tillika vice ordförande i Systemair AB och företagets huvudägare, har köpt 1500 000 aktier i Systemair.

Efter aktieköpet äger Gerald Engström, via Färna Invest, 90 576 648 aktier i bolaget, vilket motsvarar 43,5% av det totala antalet aktier. Affären genomfördes den 18 mars 2026 till snittkursen 72,50.

Systemair i korthet
Systemair (SYSR) är en ledande ventilationskoncern som bidrar till att förbättra inomhusklimatet genom energieffektiva produkter och lösningar. Koncernen har verksamhet i 51 länder i Europa, Nordamerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika.

Produkterna marknadsförs främst under varumärkena Systemair, Frico, Fantech och Menerga. Räkenskapsåret 2024/25 hade koncernen 6,700 medarbetare och omsatte 12,3 miljarder kronor. Systemair har uppvisat positiva rörelseresultat sedan bolaget grundandes 1974 och under de senaste 10 åren har den genomsnittliga tillväxten uppgått till 7,9 procent. Systemair är noterat på Nasdaq Stockholm, listan för stora bolag.

Efter det oljeläckage som upptäcktes i Kolbäcksån i Fagersta under helgen har kommunen nu fått in uppgifter om att fåglar kan ha påverkats av utsläppet.

Räddningstjänsten har lagt ut länsar för att begränsa spridningen och arbetet med att utreda orsaken pågår fortfarande.

”Nu behöver vi hjälp från allmänheten. Vi söker observationer av skadade fåglar. Har du sett fåglar som verkar påverkade av olja? Då vill vi gärna att du hör av dig”, skriver kommunen på Facebook.

”När du rapporterar, försök att beskriva: Var fågeln befinner sig
Vilken typ av påverkan eller skada du ser (till exempel olja på fjädrarna)
Hur påverkad fågeln verkar vara (till exempel om den har svårt att röra sig eller flyga)”.

Kommunen påpekar att det är viktigt att fåglarna faktiskt visar tecken på påverkan – till exempel att de är nedsmutsade eller beter sig onormalt. Olja på fjädrarna kan göra att fåglar förlorar sin isolering och får svårt att överleva om de inte får hjälp.

Patienter som vårdas med tvång har laglig rätt att få en stödperson som kan ge medmänskligt och socialt stöd. Region Västmanland söker nu fler personer som vill stötta någon som är i en svår situation. 

Patienter som vårdas med tvång enligt lagen om tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller smittskyddslagen har rätt att få en stödperson under den tid vården pågår. Stödpersonen bistår i personliga frågor och har kontakt med patienten ungefär en gång i veckan. En stödperson ska inte ersätta vårdpersonal, överta ansvar för patientens ekonomi eller vara juridiskt ombud.

– För att vara stödperson behöver man ingen särskild utbildningsbakgrund, men det är en fördel att ha viss kunskap om hur samhället fungerar och ett intresse och engagemang för andra människor. Vi välkomnar särskilt män mellan 30 och 50 år eftersom vi har en stor efterfrågan på stödpersoner från den gruppen, säger Anna-Karin Jansson.

Det är regionens patientnämnd som förordnar stödpersoner och ser till att de får utbildning, stöd och handledning. Uppdraget är ett arvoderat fritidsuppdrag och stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen, om det inte finns särskilda inskränkningar.

– Våra stödpersoner har ett viktigt samhällsuppdrag och ersättningen ska vara skälig. Därför har patientnämnden nyligen beslutat att höja arvodet med 400 kronor till 1500 kronor per månad från och med januari 2026, säger Silvana Enelo-Jansson (M), ordförande i patientnämnden. 

Inget län når regeringens mål om att 25 procent av förstaårseleverna på gymnasiet ska läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, visar Skolverkets senaste statistik. Andelen elever på programmen fortsätter att minska.

Fortfarande når inget län regeringens mål på 25 procent. I 11 av 21 län ökar andelen elever på natur- och teknikprogrammen, medan andelen minskar i resterande 10 län. 

Skolverkets nya statistik för 2025 visar att andelen på natur- och teknikprogrammen fortsätter att backa bland förstaårselever. Andelen 2024 var 21,1 procent. För 2025 blev siffran 20,9 procent. Utvecklingen varierar däremot kraftigt mellan olika delar av landet.

– Att andelen ökar i ett par län är positivt, men det räcker inte. Den samlade bilden är att för få elever väljer natur- eller teknikprogrammen och med dagens takt kommer regeringens mål inte att nås, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Fortfarande är det inget län som når upp till målet. Uppsala län ligger däremot närmast, där skillnaden till regeringens mål är nästan försumbar. Om andelen i Uppsala län ökar i samma utsträckning som i år når de regeringens mål nästa år.

De regionala skillnaderna är stora. I 11 av 21 län ökar andelen elever på natur- och teknikprogrammen, medan andelen minskar i resterande 10 län. I stora län som Västra Götaland, Skåne och Östergötland går utvecklingen åt fel håll, vilket drar ner den totala statistiken.

– Om regeringen menar allvar med STEM‑strategin räcker det inte med siffersatta mål. Det krävs aktiva insatser och reformer som faktiskt får fler elever att välja natur- eller teknikprogrammen. Annars riskerar Sverige att i framtiden stå utan den ingenjörskompetens som behövs för den gröna och digitala omställningen, infrastrukturen och för vår säkerhet och beredskap, säger Johan Kreicbergs.

Efter flera års ökning minskar antalet stressrelaterade sjukskrivningar. Även i Västmanland pekar kurvorna nedåt. 
– Jag hoppas att detta är en positiv trend som håller i sig, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.

Försäkringskassans färska årsstatistik visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar har vänt nedåt efter ett halvt decenniums uppgång. I december 2025 var 1 162 personer i Västmanlands län inne på en minst två veckor lång sjukskrivning på grund av stress. Det är en minskning med 16 procent jämfört med året innan.

Samtidigt ligger sjukskrivningarna fortfarande på en historiskt hög nivå. Som jämförelse var knappt 200 personer sjukskrivna på grund av stress i Västmanland år 2010. Sjukskrivningarna har med andra ord nästan sjudubblats sedan dess. 

– Det är verkligen positivt att siffrorna äntligen pekar åt rätt håll, med färre sjukskrivna. Förhoppningsvis förklaras det av fler friska medarbetare på våra arbetsplatser och ett förbättrat arbetsmiljöarbete, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Chefer och arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att skapa en god arbetsmiljö såväl fysisk som organisatorisk och social. En hälsofrämjande och inkluderande arbetsmiljö ger goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Den utbredda stressen i vårt samhälle gör arbetsmiljöarbetet viktigare än någonsin. Stress som fångas upp i tid kan bidra till en hanterbar arbetsvardag. Men då krävs det att kommunikationen fungerar på arbetsplatsen i de här frågorna.

– ­I en undersökning som If genomfört ser vi att många tyvärr drar sig för att vända sig till sin chef när de mår dåligt. Det finns ett stigma kring stress och mental ohälsa som gör att många som drabbas vänder sig till en vän, familjen eller sjukvården i stället. Ledarskapet har en viktig roll här. Bygg upp ett förtroende som skapar goda samtal även när något skaver eller är svårt. Det minskar risken för att ohälsan blir långvarig och leder till sjukskrivning, säger Kristina Ström Olsson.

Det finns stora regionala skillnader. Västmanlands län tillhör de värst drabbade. Mäter man hur stor andel av alla sjukskrivningar som är stressrelaterade ligger Västmanland femte högst bland 21 län. I Jämtlands län är andelen högst.

Bland kommunerna i länet har Arboga högst och Köping lägst andel stressrelaterade sjukskrivningar (se tabell längre ner).

– De stora skillnaderna i sjukskrivningar mellan olika delar av landet kan bero på saker som befolkningens sammansättning eller hur arbetsmarknad och näringsliv i en region ser ut. Till viss del kan även olika arbetsförmågebedömningar i sjukskrivningsprocessen spela in, säger Kristina Ström Olsson.

Det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till stressrelaterade sjukskrivningar. Av de 1 162 personer som i december var sjukskrivna på grund av stress i Västmanland var 905 kvinnor, motsvarande 78 procent.

Stressrelaterade sjukskrivningar utgör också en större andel av samtliga sjukskrivningar för kvinnor. Av alla pågående, längre sjukfall bland kvinnor i Västmanlands län var 26 procent stressrelaterade i december, jämfört med 13 procent bland män.

– Vi ser att kvinnor ofta tar det större ansvaret på hemmaplan, vilket påverkar deras möjlighet till vila. Återhämtningen för kvinnor blir helt enkelt sämre än för män. Perioder i livet kan vara särskilt utmanande för kvinnor, såsom under klimakteriet, om man inte får rätt stöd, säger Kristina Ström Olsson.

INSÄNDARE

På Liberalernas initiativ öppnades nyss palliativa platser i Fagersta. För mig som liberal är det en hjärtefråga att få välja hur livets slutskede ska se ut. Nu blir jag personlig:

Ett sabbatsår efter nian föll mitt gymnasieval på Omvårdnadsprogrammet. Därför var det kanske inte så konstigt att jag blev tillfrågad om jag kunde hjälpa en person jag kände till väl, över sommaren som personlig assistent. Mannen var i slutstadiet av T-cellslymfom och idag skulle mannen fått palliativ vård, inte en personlig assistent. Han var under 40 år och hade familj.

Det här var på nittiotalet och sommaren var varm. Jag var ung och utan erfarenhet. Mannens familj brottades med att cancern gjorde honom personlighetsförändrad. Han var inte alltid så snäll. Vi kämpade dock på med lymfmassage och allehanda behandlingar under sommaren och min uppfattning var ändå att han skulle leva ett tag till. Sommaren tog slut och jag valde att återvända till skolan. Efter två veckor var mannen död. Min sorg var en bråkdel av familjens, men jag undrade längre varför jag behövde vara med om den här händelsen.

Många år senare förstod jag varför. Då blev min mamma sjuk i lungcancer. Jag visste vad som väntade. Vi syskon tog oss an olika roller. Någon letade nya behandlingar, någon höll mamma i handen när det var svårt och jag tog på mig den praktiska rollen. Vem ska ta ut anhörigvård när? Kan vi få hem en sjukhussäng som är höj och sänkbar? Tack vare ett fantastiskt palliativt team i Mullsjö fick mamma som hon ville och somnade till slut in i sitt hem.

Tio år senare blev min pappa sjuk, också i cancer. Han fick otroligt bra nära vård i Tranås. Samma sjukdomsförlopp en tredje gång. Jag är tacksam för att min pappa fick så bra vård i sitt hem. På slutet blev det tufft och då lades han enligt sin vilja in på sjukhus. Det var också där han dog.

När man får besked om att man har en sjukdom som kommer att göra att man inte dör av ålderdom, så är det en chock för alla inblandade. Det tar tid att förstå att livet fått en ny vändning. Hur man reagerar är individuellt. För mig är det en frihetsfråga att få välja själv var livets slutskede äger rum – i sitt hem eller på sjukhus. Det är också en trygghetsfråga.

I Fagersta har vi Västmanlands bästa närvårdsteam. Det känns tryggt och är något att vara riktigt stolta över. När diskussion uppstod kring slitna lokaler i Fagersta kämpade Liberalernaför en satsning i Fagersta. Nu är avdelningen på plats och ingen är stoltare än jag!

Liane Blom (L), kandidat kommun, region och riksdag

 

 

Mediemyndigheten har undersökt ungas perspektiv vad gäller lagstadgad åldersgräns i sociala medier. Två av tre är positiva till åldersgränser i sociala medier visar en undersökning.

Debatten om åldersgränser på sociala medier är högaktuell och flera länder överväger en lagstadgad minimiålder. Mediemyndigheten lanserar nu en undersökning om ungas syn på åldersgränser i sociala medier och synen på tekniska lösningar för att verifiera sin ålder. Undersökningen besvarades av 1745 unga i åldern 15–24 år.

Resultaten visar att unga som har vuxit upp med sociala medier i Sverige vill se starkare skyddsmekanismer på sociala medier. En majoritet av de tillfrågade, 70 procent, är positiva till åldersgränser och 67 procent instämmer helt eller delvis i att det vore bra att behöva verifiera sin ålder. Bland de som är för en åldersgräns anser flest att den bör vara vid 15 år.

Ungdomarna som deltagit i undersökningen ger ofta väl utvecklade resonemang om varför de anser att en åldersgräns behövs. De vanligaste skälen som lyfts är oro för orealistiska kroppsideal, påverkan, hat och hot i digitala miljöer, negativa kognitiva effekter av överdriven användning, samt negativa effekter på psykiskt mående.

Undersökningen visar också att unga tjejer är markant mer positiva till både åldersgränser och mekanismer för att verifiera ålder än unga killar. Det kan reflektera skillnader i både utsatthet och användning.

I Västmanland var det färre som deklarerade första dygnet. Nästan 40 700 personer deklarerade i år och det är ca 2 000 personer färre än förra årets 42 600 personer.

Cirka 6,2 miljoner personer, alltså nästan tre av fyra, skulle kunna godkänna sin deklaration utan ändring, ifall de inte har avdrag eller extra inkomster att redovisa. Av dem är det 4,9 miljoner som har pengar att få tillbaka, ifall de inte gör några ändringar eller tillägg.

– Men en hel del behöver själv göra ändringar. Vi har förifyllt viss information för den som har sålt bostad och aktier eller är företagare, men inte för den som exempelvis har rätt till reseavdrag, haft inkomster från utlandet eller hyrt ut sin bostad. Detta behöver man fylla i själv, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

På Skatteverkets webbplats finns hjälp- och beräkningstjänster där det går att ta reda på vad som kan eller ska läggas till i deklarationen. Du kan deklarera i Skatteverkets e-tjänst eller genom att sms:a eller ringa. Du kan också deklarera genom att skriva under och skicka in pappersdeklarationen. Den som deklarerar digitalt får alltid en kvittens på att deklarationen har kommit in till Skatteverket.

– Alla med e-legitimation har kunnat logga in och titta på sin deklaration från den 6 mars i år och har alltså haft en tid på sig för att gå igenom deklarationen. Vi har sett ett ökat intresse för att deklarera tidigare under flera år vilket har bidragit till att så många deklarerar första dagen, säger Monica Rönnberg.

Vattenfall lämnar indikativt bud på VB Elförsäljning och förköpserbjudande i VB Energi som ägs gemensamt av Vattenfall, Ludvika kommun och Fagersta kommun.

Ägarfördelningen är 50,6 procent Vattenfall, 28,6 procent Ludvika kommun och 20,8 procent Fagersta kommun. I koncernen ingår även dotterbolagen VB Elnät och VB Elförsäljning. För Fagersta kommun har det i många år varit en bra affär med aktieutdelningen.

Vattenfall har lämnat ett indikativt bud på att köpa VB Elförsäljning. Samtidigt har Vattenfall gett Ludvika kommun och Fagersta kommun ett förköpserbjudande på aktierna i VB Energi.

Förköpserbjudandet ska besvaras inom tre månader. Kommundirektör Karolina Berglund har fått i uppdrag att hantera frågan för Fagersta kommuns räkning.

– Vi genomför nu vår egen analys av förköpserbjudandet och för en affärsmässig dialog med övriga ägare. Vårt fokus är att ta fram ett stabilt beslutsunderlag inför fullmäktiges behandling i maj, säger hon.

Västerbergslagens Energi AB (VB Energi) producerar och levererar fjärrvärme till kunder i Ludvika, Fagersta, Grängesberg och Norberg.

Västerbergslagens Elnät AB (VB Elnät) ansvarar för drift och underhåll av cirka 270 kilometer regionledningar, 2 800 kilometer distributionsledningar, 918 nätstationer och 21 fördelningsstationer.

Västerbergslagens Elförsäljning AB (VB Elförsäljning) har drygt 21 000 elkunder, både privatkunder och företag-skunder. De flesta finns i närområdet runt västra Bergslagen, men även på andra orter i landet.

VB Energi sköter även drift och administration åt Västerbergslagens Kraft AB (VB Kraft), som är helägt av Lud- vika kommun. I VB Kraft ingår elva kraftstationer och 42 dammar.

I mitten av 1800-talet nådde den fruktade koleran Västanfors socken. Skräcken för den smittsamma sjukdomen var så stor att offren inte fick begravas på kyrkogården.

Koleran spred stor rädsla i Sverige på den tiden. Sjukdomen orsakar kraftiga diareer som ger svår vätske- och saltbrist och kan leda till döden inom ett dygn.

När ryktet nådde Västanfors socken år 1853 att en ung man från socknen avlidit i kolera under en resa till Stockholm blev oron stor. Vägbommar sattes upp och sundhetspass krävdes för att hindra smittade att komma till Västanfors landvägen.

Till sjöss, som var den smittväg man fruktade mest, lät man inte några båtar komma fram. Den annars så livliga frakttrafiken på Strömsholms kanal stod helt stilla. Vakter kontrollerade att förbudet följdes.

Runt Storön i sjön Aspen låg många båtar i karantän och det finns nedskrivna uppgifter om att det söps hejdlöst bland sjömännen, i syfte att försöka hålla koleran borta.

Men ingenting hjälpte. I september 1853 dog 34-årige Anders Persson Ågren av kolera och under den närmaste månaden skördade koleran ytterligare 24 offer i Västanfors, som Fagersta hette på den tiden.

Det inrättades flera sjukstugor i socknen och vårdpersonalen lyckades rädda flera liv när man efter en tid förstått hur man skulle kunna behandla sjukdomen.

På den tiden trodde många att brännvin var det enda som kunde hålla smittan borta. Därför dracks det utan någon måtta. En gång var prästen så full att han inte kunde stå upp och hålla i begravningen.

Det var strängt förbjudet att begrava människor som dött i kolera på vanliga kyrkogårdar. Särskilda likbärare utsågs i Västanfors. Eftersom det var svårt att få frivilliga till dessa uppdrag utsåg Sockenstämman några fattighjon och gamla soldater till att bära de enkla träkistorna. De kunde inte neka till uppdraget.

När kyrkoherde Seseman, skakande av skräck, skulle kasta de tre skovlarna mull över kistan, stod han så långt bort han kunde från graven. Det var i Skeppmora år 1853 och i graven låg den första i socknen som dött i kolera.
Skeppmora ligger där bebyggelsen slutar i Sundbybergsområdet och där finns en av Fagerstas tre kolerakyrkogårdar. De andra finns i Onsjö och Semla.

Begravningsplatsen i Sundbyberg blev den största. Där ligger minst elva personer i jorden. Sju begravdes i Semla, fem i Onsjö och två fick sin sista vila på annat håll. Det är oklart var de ytterligare minst fem personer som dog i kolera i Västanfors socken de närmaste åren begravdes.

Kolerakyrkogårdarna växte igen och föll så småningom i glömska. Först 1924 började några ledamöter i kyrkorådet prata om inhägnader som de sett i skogarna då de var barn.

Det var svårt att hitta de helt ovårdade gravplatserna ute i den täta skogsterrängen. Men 1927 hade hembygdsforskaren Carl Åkerberg, vars grundliga historiearbete ligger till grund för en del av denna artikel, tillsammans med kyrkvärdarna Jakob Jakobsson och H. Rabenius efter långt och tålmodigt sökande funnit alla tre.

Kyrkorådet ordnade så att de rustades upp och inhägnades med två tum tjock stålvajer från Fagersta bruk. På varje kyrkogård restes en minnessten med inskription.
1933 invigdes de med att namnen på de begravda lästes upp, det sjöngs psalmer och kransar lades ned från församlingen.

Men under krigsåren glömdes de åter bort. Det var först på 1970-talet som de kom på tal igen. Västanfors kyrkoråds ordförande Folke Thorn tog då initiativ till att rusta upp dem ännu en gång.

Carl Åkerberg var säker på att följande personer ligger begravda på kolerakyrkogårdarna i Fagersta:

I Sundbyberg: Anders Persson Ågren, som var 34 år då han avled i kolera, Johan Springfelt, 54 år, Johan Dahlström, 18 år, Gudmund Gudmundsson, 32 år, Anders Gustaf Andersson, 32 år, Jan Nilsson-Scherp, 36 år, Karl Gustaf Gäfvert, 33 år, Maja-Stina Andersdotter, 37 år, Jan Erik Frisk, 44 år, Anna Bergstedt, 44 år, Stina Berggren, 52 år.

I Semla: Erik Gustaf Gäfvert, 11 år, Jan Erik Söderström, 31 år, Sara Ersdotter, 74 år, Anders Gäfvert, 48 år, Helena Erika Meijer, 8 år, Karl August Holst, 10 år, Jan Fredrik Gäfvert, 41 år.

I Onsjö: Anders Vestholm, 47 år, Anna Stina Andersdotter, 49 år, Anna Persdotter, 56 år, en tvåårig son till Per Larsson, samt Jan Erik Vesterlund, 33 år.

Ola Wahlsten

Källor: Carl Åkerbergs och Ragnar Wahlfeldts anteckningar.

Den stoppade jakten efter lodjur i Västmanlands län har återupptagits. Det sker efter att Kammarrätten i Sundsvall beslutat att inte ta upp överklagandet till prövning.

Därmed står Förvaltningsrättens avgörande fast och lodjursjakten återupptas.

På tisdagen meddelade Kammarrätten i Sundsvall att yrkandet om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen avslås.

Domstolens interimistiska beslut från den 27 februari 2026 upphör därmed att gälla, vilket innebär att licensjakten efter lodjur i Västmanland återupptas.

Under hösten 2025 genomförde VL kampanjen Guldbussen. För att fira att Västmanland har Sveriges nöjdaste kollektivtrafikresenärer folierades två bussar i guld.

Bussarna försågs med QR-koder som ledde till enkäter, för att ta reda på vad resenärerna tycker om kollektivtrafiken i länet. Över 4 000 personer svarade på frågorna. 

På bussarna fanns fyra olika QR-koder som ledde till enkäter med olika teman: VL i framtiden, VL här och nu, tryggt att resa och enkelt att resa. Enkätsvaren visar att resenärerna generellt är nöjda med VL, och att det man tyckte var viktigast varierar beroende på till exempel vilken kommun den svarande bor i.

– Vi är oerhört glada över det stora engagemang som kampanjen väckte. Att så många tog sig tid att dela sina erfarenheter ger oss ovärderlig vägledning i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Anette Fransson, marknadschef vid kollektivtrafikförvaltningen.

I Västerås stadstrafik lyfts turtäthet och punktlighet fram som tydliga styrkor. Samtidigt efterfrågas fler avgångar på kvällar och helger, särskilt i områden utanför Västerås. Förarnas bemötande pekas också ut som en viktig faktor som påverkar helhetsupplevelsen av resan.

– Resultatet visar verkligen hur viktig kollektivtrafiken är i människors vardag. Många av synpunkterna känner vi igen och jobbar redan med, men kampanjen har gett oss en ännu tydligare bild av vad som är viktigast för våra resenärer, säger Arne Andersson, förvaltningsdirektör på kollektivtrafikförvaltningen.

Styrkor som togs upp i enkätsvaren och frågor att jobba vidare med

Styrkor

• Hög punktlighet
• God turtäthet i stadstrafiken
• Tydlig realtidsinformation i VL-appen
• Trevliga och kompetenta förare
• Smidiga betalsätt, inklusive ”res med betalkort”
• Roliga temabussar och extra satsningar för resenärer

Frågor att jobba med

• Bussarnas avgångstider från hållplatser som inte är reglerhållplatser
• Lägre turtäthet på kvällar och helger
• Lägre turtäthet utanför Västerås stad
• Förbättring av realtidsinformation
• Förarnas beteende och körstil
• Förbättring av användarvänligheten i VL-appen
• Priser och rabatter

Ett vykort där Fagersta visade upp stadens stoltheter.

Fagersta kommun betalade ut 2 414 000 kronor i försörjningsstöd i februari. Det är 578 000 mer än för samma period i fjol.

Den största orsaken till detta är fortsatt inflyttning av hushåll som är beroende av ekonomisk stöd. Under februari flyttade fyra familjer till Fagersta. Ändå har 28 avslagsbeslut fattats och 138 delavslag.

Totalt kostar försörjningsstödet över 20 miljoner per år och är en av de största orsakerna till att socialnämnden inte klarat uppdraget att ha en budget i balans.

Orsaken till att så pass många utan egen försörjning flyttar till Fagersta, är att de tipsats av sina hemkommuner om att det finns tomma lägenheter i Fagersta där hyresvärden inte kräver att de har någon inkomst eftersom kommunen tvingas gå in och betala.

Nu öppnar årets deklarationsinlämning. Totalt ska 219 000 västmanlänningar deklarera och av dem är 10 086 Fagerstsbor.

Den som loggar in med e-legitimation på Skatteverkets webbplats och bara ska godkänna sin deklaration utan ändring eller tillägg, kommer att möta en ny e-tjänst.

Vid ändringar i deklarationen eller vid inloggning med säkerhetskod, kommer man till tjänsten där det går att ändra eller lägga till uppgifter i deklarationen.

– Kom ihåg att kontrollera att alla uppgifter stämmer innan du godkänner. Om du har tänkt göra reseavdrag kan det vara bra att använda vår beräkningstjänst på skatteverket.se, där du snabbt får svar på om du har rätt till avdraget eller inte, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

Reseavdraget är ett av de avdrag där kontroller görs varje år.

– Generellt kollar vi lite extra på uppgifter som man fyller i själv, där risken för fel är störst. Förutom reseavdrag kontrollerar vi bland annat uthyrning av privat bostad och inkomst av kapital som till exempel kryptohandel, säger Monica Rönnberg.

Den som väntar på skatteåterbäring i år kan få den redan mellan 7 och 10 april. Då behöver man senast 31 mars, utan att ha ändrat eller lagt till uppgifter, ha godkänt deklarationen antingen i e-tjänsten eller genom att ringa eller sms:a.

Den som ska betala kvarskatt hittar uppgift om när betalningen senast ska vara registrerad på skattekontot, i sitt besked om slutlig skatt.

– Om du ska få tillbaka pengar och vill få utbetalningen automatiskt, behöver du ha anmält ditt bankkonto till oss tidigare, eller inom tre veckor från att vi beslutat om din slutliga skatt. Anmäler du kontot senare behöver du själv begära att få pengarnautbetalda. 

För den som ska deklarera försäljning av bostad eller värdepapper, finns beräkningstjänster att ta hjälp av på skatteverket.se. Kom också ihåg att redovisa övriga inkomster som ska beskattas även om uppgiften inte finns med i deklarationen.

Nyheter i årets deklaration

• Avdrag får göras endast med hälften av ränteutgifter på lån utan säkerhet – såkallade blancolån. 

• Rotavdraget höjdes tillfälligt från 30 till 50 procent på arbetskostnaden, under perioden 12 maj – 31 december 2025.

• Den som har sparat i ISK (investeringssparkonto) betalar inte skatt på belopp upp till 150 000 kronor, efter en lagförändring 1 januari 2025.

• Den som ska deklarera kryptovalutor kan redovisa belopp med upp till tolv siffror i heltal och åtta i decimaler, i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.

• I glesbygdsområden som får EU-stöd, ska den som driver enskild näringsverksamhet, är delägare i ett handelsbolag eller deklarerar överskott från hobbyverksamhet, lämna uppgift om NACE-kod (EU:s motsvarighet till SNI-kod) i sin inkomstdeklaration.

Under helgen genomfördes en räddningsinsats efter att olja upptäckts i vattnet i sjön Kratten i Fagersta. Räddningstjänsten lade ut länsar för att begränsa spridningen och arbetar nu för att utreda orsaken.

På lördagskvällen kom det in larm om ett större oljeläckage i vattnet vid Kungsbron i Fagersta. Inledningsvis misstänktes det att det kunde ha koppling till ett tidigare utsläpp, men under kvällen stod det klart att orsaken var oklar. Under söndagen fortsatte arbetet med att försöka hitta källan till utsläppet.

”Samtidigt upptäcktes att länsarna inte täckte hela vattenytan, vilket gjorde att räddningstjänsten kallades ut igen för att flytta och komplettera dem. Fler länsar hämtades från Ludvika för att täcka hela kanalen och förbättra upptagningen av oljan”, meddelar Fagersta kommun.

Miljöenheten inom Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning har varit på plats och gett råd om hur miljöpåverkan bäst kan begränsas. Även länsstyrelsen i Västmanland är inkopplad. Personal från industrin i området har undersökt om utsläppet kan ha koppling till deras verksamhet, men någon säker orsak har ännu inte kunnat fastställas.

En del olja har även nått området vid båtklubben där räddningstjänsten lagt ut ytterligare länsar för att samla upp den.

Många Fagerstabor har gått i Fagersta skola, även kallad stenskolan, som byggdes 1909 och revs för att ge plats åt stålverk 2.

Enligt beräkningar från Trafikverket kör dagligen cirka 14 400 förare med en promillehalt över den tillåtna. Från färjeterminalerna rullar i genomsnitt 8 200 fordon ut på våra vägar varje dag. Statistiken visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri bland dessa förare jämfört med andra.

–Det ser ut som att den positiva effekten av Trafikverkets bidrag kommer att utebli, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige. De viktiga aktörerna avstår från att söka bidraget.

Alkobommar vid landets stora hamnar har sedan länge setts som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet.

–För många rederier är alkoholförsäljning en viktig del av intäkterna, säger Jacob Sidenvall, statistik visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri i samband med färjeöverfart än i den normala trafiken. Det är därför frågan fått politisk prioritet.

De första försöken med alkobommar infördes 2015 efter en rad studier och utredningar.

–Resultaten från den tiden var goda, säger Jacob Sidenvall. Man såg att bommarna fick god effekt och ändrade beteenden.

Sedan dess har det avsatts pengar för att stötta hamnägare som vill sätta upp nykterhetskontroller vid infarterna till landet. I den senaste omgången finns femtio miljoner kronor i bidrag hos Trafikverket.

–Som vi rapporterar i tidningen Motor har intresset varit svalt, säger Jacob Sidenvall. Branschorganisationen för hamnarna kan inte ge besked om vilka som sök bidrag men meddelar att oron är stor för att alkobommarna ska störa trafikflödena. Ansökningarna har till slut börjat bli fler, men vi har fortfarande ingen överblick över om det är rätt aktörer. Målet har hela tiden varit en heltäckande barriär mot ökad rattonykterhet.

När Trafikverket utvärderade försöken 2017 betonas frivilligheten i etableringen: ”Hamnbolagen har ingen juridisk skyldighet att upplåta mark eller att medverka till etableringen av nykterhetskontroller, varför all etablering av kontrollanläggningar måste ske på basis av frivillighet hos hamnarna.”

– Problemet är uppenbart för den som står vid sidan av, säger Jacob Sidenvall. Hamnägarna har inte fått rätt incitament för att skapa det heltäckande skydd som politiker och engagerade hoppats på och arbetat för i mer än tio års tid. Det är väldigt ledsamt om detta stora arbete faller på en sådan sak. Det var knappast detta politikerna såg framför sig när de införde stödet. Vi vill se en öppen utvärdering av stödsystemet.

Nu utökas möjligheten till digitala vårdbesök på jourmottagningarna. Den digitala jourmottagningen är ett komplement till jourmottagningarnas fysiska i Västerås och Köping.

Resursmässigt innebär förändringen att man stärker upp med ytterligare en läkare, för att kunna ta emot fler patienter.  

– Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Den som behöver råd om besvär eller skador på vardagar mellan klockan 8 och 17 kontaktar sin vårdcentral. Övrig tid är det 1177 på telefon och chatt som gör den första bedömningen. Om besvären inte kan vänta tills vårdcentralen öppnar kan 1177 boka en tid på jourmottagningen i Köping eller Västerås – antingen för ett fysiskt besök eller ett digitalt, beroende på vårdbehov och vad patienten föredrar.  

– Det Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Vi fortsätter vårt målmedvetna arbete med att modernisera vården. Genom digital teknik kan våra verksamheter samarbeta och underlätta för patienterna att besöka vården, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd. 

På lördagskvällen gick larmet om ett större utsläpp i Strömsholms kanal mellan Solliden och Hamnkrogen. Räddningstjänsten lade ut länsar som gick sönder.

Foti: Jörgen Hjerpe

Räddningsmanskapet lade ut en läns som skulle samla upp oljan och avslutade arbetet vid midnatt men på söndagen kom larmet om att länsen gått sönder och att utsläppet fortsatte nedför Strömsholms kanal.

Det är oklart varifrån utsläppet kom.

E

Järntorget i Fagersta på den tiden det var livlig kommers på torghandeln med livsmedel, godis och kläder. Det var innan ICA byggde på platsen till vänster.

Två personer fick föras i ambulans till akuten efter en dikeskörning söder om Fagersta sent på lördagskvällen.

Föraren hade tappat kontrollen över fordonet på riksväg 66 ett par kilometer från Fagersta. Det var mycket halt på platsen. Vägen stängdes av i norrgående riktning medan bilen bärgades.