Om Fagersta kommun skulle få chansen att köpa tillbaka före detta Brukskontoret och Norra station kommer det inte att bli något Black Friday-pris. SBB vill ha så mycket de kan få. Det säger Ulf Egerfält, fastighetsstrateg och vd i Fagerstas nybildade bostadsbolag om förslagen att köpa tillbaka.

Ulf Egerfält, hur ser du på krisen för SBB?

– Det verkar som om de har stora bekymmer i bolaget. Hög belåning, höjda marknadsräntor, inflation och ett ratingbetyg med mycket dålig status är ingen bra kombination. Styrelsen i SBB har ju ändå kommunicerat att de ska agera och vi får väl se om det landar i att frigöra kapital i form av delavyttringar eller om hela bolaget säljs. De hävdar ju själva att substansvärdet inte avspeglas i aktiekursen.

Tycker du att det var rätt av kommunen att sälja och hyra in sig 25 år?

– Vad avser att hyra eller äga så är det en komplex fråga med många variabler. Jag var inte med i den diskussionen då jag inte var anställd i Fagersta kommun då och kan inte uttala mig om varför det politiska beslutet om att hyra togs.

Har ni några planer på att försöka köpa tillbaka de båda kontoren?

– Vi har kontakt med SBB såklart och är det så att Fagersta kommun kan köpa fastigheterna med goda ekonomiska villkor som innebär lägre lokalkostnader så tycker jag absolut att det ska presenteras för politiken att besluta om. Men som hyresgäst har vi ju inte första tjing att köpa fastigheten utan den, om den säljs, kommer förmodligen att säljas enskilt eller paketeras ihop med andra fastigheter eller i bolagsform. SBB vill naturligtvis ha så mycket som möjligt för alla fastigheter de säljer så någon Black Friday blir det inte.

Gäller avtalet i hyreskontraktet vem som än köper?

– Avtalet i hyreskontraktet gäller även för ny köpare. Det är ju avtalsvillkoren som bestämmer prislappen tillsammans med köparens krav på avkastning.

Vad kan fastigheterna ha för värde på marknaden i dag?

– Fastigheternas värde kommer jag inte att uttala mig om i nuläget. Marknadspriset beror på vilka aktörer som är intresserade, om det blir försäljning, och vilket krav på avkastning de har.

 

 

 

 

NVK:s direktion tycker inte att Liane Bloms, L, motion om att införa rökförbud i delar av Norbergs kommuns bostäder ska genomföras.

I motionen påpekar Blom att rökfrihet är särskilt viktigt för astmatiker och allergiker och att rökande på balkonger gör att grannar som är känsliga inte kan nyttja sina uteplatser.

NVK yttrar sig som sakkunnig och ansvarig för skötseln av fastigheterna och konstaterar att rökfria bostäder och områden kan vara fördelaktigt ur hälsosynpunkt, brandsäkerhet, attraktionsfaktor, med mera. Och man ställer sig positiv till att införa rökförbud när det blir aktuellt för Norbergs kommun att bygga nya hyresrätter.

Men man vill inte att rökförbud införs i delar av de bostäder man redan har eftersom det blir svårt att följa upp och skulle medföra extra kostnader i form av tillsyn både från egen personal och störningsjour, något som skulle innebära hyreshöjning. NVK föreslår att Norbergs kommun avslår motionen.

Äldre i Västmanland ska erbjudas regelbundna hälsokontroller med uppföljning och behandling – på liknande sätt som barnhälsoprogrammet fungerat i årtionden. Tidig upptäckt av ohälsa och sjukdom innebär att fler kan hålla sig friska och pigga längre upp i åldrarna samtidigt som sjukvården sparar resurser.

Vid junisammanträdet ska regionfullmäktige ta ställning till det seniorhälsovårdsprogram som föreslås införas gradvis under loppet av tre år med start i början av 2024. Budgeten för åren 2024-2026 är beräknad till 28,8 miljoner kronor.

– Fram till 2030 kommer antalet personer äldre än 80 år i Västmanland att öka med 53 procent enligt prognosen. Att jobba förebyggande för att förhindra sjukdom kommer därför bli än viktigare, dels för att undvika individuellt lidande, dels för att hushålla med sjukvårdens resurser, säger Lina Eriksson, L, ordförande i Hälso- och sjukvårdsnämnden.

I början av nästa år startar det gradvisa införandet vid tre vårdcentraler och sedan följer fler successivt, samtidigt som innehållet i programmet utvecklas och finjusteras för att breddinföras 2026. Grunderna i programmet ska bestå av tre steg: Först en hälsokontroll som erbjuds alla, men som kan följas upp med ytterligare två steg beroende på den äldres hälsa och behov. En viktig princip i seniorhälsovårdsprogrammet är att ge stöd och verktyg till egenvård för att man själv ska kunna bibehålla sin hälsa. Likaså är det viktigt att arbetet sker i samverkan med kommunernas hälsoarbete.

– Beslutet om seniorhälsovårdsprogrammet innebär att det finns en ram och ett format för att främja hälsa, förebygga ohälsa och tidigt identifiera sjukdom hos äldre. Nästa steg är att fylla på med metoder och arbetssätt baserade på vetenskap och beprövad erfarenhet, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Preliminära hälsoekonomiska överväganden visar att om olika allvarliga tillstånd kan förebyggas leder detta både till bättre hälsa för invånarna och att resurserna räcker längre inom vården. Den hälsoekonomiska aspekten vägs in i det vidare arbetet med att utforma programmet.

– Seniorhälsovårdsprogrammet är ett exempel på hur sjukvården kan jobba uppströms, alltså att förebygga och försöka fånga upp så många som möjligt så tidigt som möjligt innan de blivit sjuka. Att arbeta uppströms är extra viktigt med tanke på att befolkningen blir allt äldre samtidigt som resurserna inte är obegränsade, säger Lars Almroth.

Svar på Åsa-Märta Sjöströms insändare: https://fagerstanyheter.com/2023/05/31/en-kommun-bestar-av-manga-dimensioner-2/

Tack för respons på vår insändare, vi ser vad du skriver och förstår mycket väl att du/ni måste värna om ett fint yttre i vår kommun. Det är bra. Det är inte det vi påpekar, det är de stora bristerna som finns i skola och omsorg. Organisationen och yrkesgrupper i skolan är vi mer än medvetna om. Vi har påpekat även den bristen i två tidigare motioner, att det krävs stor/större profession inom skolan och fått avslag. Vi kan skolverksamheten och vet vad som krävs men de är inte alltid att de professioner du nämner håller måttet, inte för att de inte har kompetens utan för att deras händer är bakbundna av till exempelvis budget och budgetramar.

Vilken familj vill flytta till en kommun där skolan inte kan tillgodose trygghet och god arbetsro. Vilken familj föredrar exempelvis ett vackert centrum, än att deras äldre får bra vård och omsorg. Klart vi vill ha en bra och fin kommun men inte på ungdomars eller äldrevårdens bekostnad. Det gäller att prioritera ”rätt” saker. För att göra en attraktiv kommun krävs bl.a. bra skola och god äldreomsorg. 

Det måste finnas en anledning att pedagoger söker sig till andra kommuner, att det inte finns personal att tillgå till daglig verksamhet inom äldrevården, det tyder på mindre attraktiva arbetsplatser och då spelar det ingen roll hur dyr parkbänken är där de ska äta sin glass. Den personal som finns inom dessa områden gör ett fantastiskt arbete med lite resurser men det räcker inte och det blir en börda som i sin tur skapar utbrända arbetstagare. Önskar fortfarande att vi prioriterade dessa två områden. Vi måste se sanningen i vitögat och det får utvisa vad som sker.

Att sen kommunalrådet anser att det är viktigare att ”polera” på en sten som kan frambringa en ädelsten får stå för henne, vi prioriterar alla ”mjuka värden” alla ädelstenar som vi anser är våra allas elever och äldre.

Linda Normann, Ann-Christin Andersson, Vänsterpartiet

Brukshotellets konkursförvaltare, advokat Gustaf Pontén, Eskilstuna, har beslutat att hålla öppet tills vidare.

Efter ett möte med personalen på onsdagen stod det klart att Brukshotellet i Fagersta inte behöver slå igen. Det innebär att man tar emot hotellgäster och även serverar daglig lunch och har bistron öppen.

Nästa steg är att advokat Pontén ska försöka hitta någon som är intresserad av att köpa rörelsen och driva den vidare.

Adrian Wingerli från Lycksele SK är klar för spel i Fagersta AIK. Den 21-årig forwarden har spelat 45 matcher i HockeyTvåan och gjort 75 poäng. Han har även 53 matcher i HockeyEttan.

”Adrian är en spelskicklig ytterforward som kommer spetsa till våran redan starka forwardssida. Vi har jagat honom en längre tid och det känns jättebra att han kommer representera oss kommande säsong”, säger FAIK-ledningen i en kommentar.

”Ser fram emot kommande säsong i Fagersta och hoppas att jag kan hjälpa till att göra mig och mina lagkamrater bättre. Jag hoppas att jag kan bidra en hel del offensivt samt defensivt. Känns som att FAIKEN har nåt kul på gång, och då vill jag vara med. Vi ses i höst”, hälsar Adrian Wingerli.

Fiske vid kanalen i Västanfors är ett säkert tecken på att sommaren anlänt. Skicka in din sommarbild du också!

INSÄNDARE

Centerpartiet i Fagersta tar ställning för att hög grundbemanning i kommunens verksamhet ska vara normen. Det kostar med vikarier, höga sjukskrivningstal och personalomsättning.

Det kanske inte syns direkt i budgeten, men det är tydligt att vill man stärka de kommunala verksamheterna på längre sikt, höja arbetsglädje och trivseln bland personalen och öka kvaliteten på kommunens kärnverksamhet, så ska en högre grundbemanning vara normen och Centerpartiet i Fagersta kommer att kämpa för detta i nämnder och fullmäktige.

Tid är pengar. Det är ett ordspråk som ekar i mångas sinnen. Det är sällan mer konkret än när det handlar om personalkostnader. Det finns två huvudvägar att gå när det gäller att hantera denna resursutmaning.
Kommunen kan ha en lägre grundbemanning. Vid sjukdom eller arbetsbortfall av andra skäl kan man ta in vikarier och täcka upp. Stoppa läckan när det sker. De fasta kostnaderna är lägre men driftkostnaderna blir högre. Man behandlar personalen mer som förbrukningsmaterial än tillgångar.

Kommunen kan ha en högre grundbemanning. Det innebär större kostnader för kommunen initialt men det betalar av sig genom högre trivsel, lägre sjukfrånvaro och lägre personalomsättning. Kvaliteten i verksamheten stiger och kommunen kan utföra sin kärnverksamhet på ett mycket bättre sätt. Man behandlar personalen som en tillgång.

Ser man budgeten som en kortsiktig process, utan någon som helst hänsyn till framtiden, då väljer man lätt per automatik en låg grundbemanning och täcker upp med snabba åtgärder. Det låter bra, men på det långa loppet innebär det stress för personalen som i sin tur leder till högre omsättning och högre sjukskrivningstal.
Ser man budgeten som ett verktyg i att skapa en hälsosam långsiktig verksamhet, då kan man också se värdet i att investera i högre grundbemanning för att nå målen med lägre sjukskrivningstal och lägre personalomsättning.

I ett samhälle där kompetensförsörjningen är ett stort problem, är det självklart att låg personalomsättning är ett ändamål värt uppoffringar i nutid, speciellt då det är tydligt att investeringen kommer ge utdelning i framtiden.
Därför kommer vi i Centerpartiet i Fagersta driva denna fråga i fullmäktige och i nämnder under hela denna mandatperiod och framåt. Personalen är kommunens största tillgång.

Sebastian Frännfors, C

Yousef Hussin, C

Efter kritik mot entrén till fastigheten där Fagersta kommuns dagverksamhet inom LSS ska flytta in, görs nu omfattande förändringar där marken höjs till dörrnivå.

NVK har länge sökt efter bättre lokaler än de som LSS haft på Norbergsvägen 21, där personer i yrkesverksam ålder som saknar förvärvsarbete och inte utbildar sig kan få daglig verksamhet. Insatsen omfattar personer med utvecklingsstörning, autism eller liknande tillstånd, samt personer med betydande och bestående begåvningsmässigt funktionshinder eller hjärnskada i vuxen ålder föranlett av yttre våld eller kroppslig sjukdom. Verksamheten ska erbjuda stimulans, utveckling, meningsfullhet och gemenskap efter individens önskemål.

Under lång tid har den bedrivits provisoriskt på flera våningsplan i höghuset. 2019 togs beslut om att den tidigare företagshälsan på Norrbyplan skulle byggas om och inflyttningen planerades till årsskiftet 2019/2020. Dock avblåstes planerna på grund av att Willys ville bygga där.

Under hösten år 2021 gjorde Södra Dalarnas Räddningsförbund en brandskyddsinspektion av lokalerna. Reservkraften till hissarna hade tagits bort i samband med flytt av kommunhuset till Brukskontoret, vilket resulterade i att det inte blev tillåtet att bedriva daglig verksamhet på det våningsplan där hiss kunde behöva användas vid eventuellt strömavbrott.

Men i somras blev det klart att den nya ägaren till Seco Tools före detta lokal på Axel Fornanders väg ska hyra ut till kommunen. En omfattande ombyggnad pågår inomhus för att lokalerna ska passa LSS krav och önskemål.

Ganska snart kom dock kritik mot att entrén sker från gatan via en bro där det är flera meter ned till marken. Det har man tagit till sig av och nu pågår arbetet med att fylla upp området så att markplanet kommer i höjd med ytterdörren.

Krisen för SBB som äger Fagerstas kommunhus har skapat oro bland politikerna. Och den kan vara högst befogad. Den S-märkta debattören Göran Greider kallar affärerna vansinne och oroas över att kineser eller saudiaraber kan bli nya ägare.

”På denna ledarsida har vi flera gånger skrivit om detta vansinne som handlat om att kommuner kortsiktigt sålt ut fastigheter för att sedan istället hyra av den nye ägaren. Jag har skrivit om det, Per Lindvall har gjort det och Lindvall skrädde inte orden när han menade att det rör sig om ”finansiell demens” hos de utförsäljande kommunerna: Det blir i längden alltid dyrare att inte äga själv”, skriver Greider i socialdemokratiska Dala-Demokraten.

”Vem vill köpa upp företagets innehav när det nu krisar? Ilija Batljan är inte intresserad av de fastigheter han köpte upp och de verksamheter som pågår där – han är intresserad av pengarna han kan tjäna på det. Och nu har han inga pengar. Men Saudiarabien och Kina har det.”

Andra socialdemokratiska debattörer går på samma linje och kallar försäljningen av kommuners fastigheter för idiotisk, intellektuell härdsmälta och total avsaknad av ekonomiskt kunnande när man sålt för att sedan hyra in sig dyrt på 25 år. Dessutom med vanföreställningen att det skulle bli billigare.

Fagersta Nyheter har ställt några frågor till Fagerstas kommunchef Karolina Berglund om situationen att man inte har en aning om vem som blir hyresvärd framöver.

Tycker du att det var rätt att sälja och hyra in sig?

– Att sälja och hyra in sig beslutades i fullmäktige och jag förhåller mig till det.

Har ni några planer på att försöka köpa tillbaka de båda kontoren?

– Kommunens fastighetsstrateg/VD för bostadsbolaget följer uppmärksamt utvecklingen i SBB. Det är SBB som avgör om det alls är aktuellt med en försäljning av de båda kontoren till kommunen. Kommunen har dock ett hyreskontrakt som kommer att gälla även om vi får en annan hyresvärd.

Vad kan de vara värda i dag?

– Jag har ingen uppfattning om värdet på byggnaderna idag, men ett långt hyreskontrakt och stabil hyresgäst påverkar värdet uppåt.

INSÄNDARE

I sommar väntas nya värmerekord. Det innebär stora risker för skogsbränder i Västmanland. Nu är det viktigt att allmänhet och skogsägare tillsammans bidrar till att minska brandrisken. Det skriver representanter för stiftelsen Skogssällskapet.

Efter sommaren 2018 har Sveriges brandberedskap ökats avsevärt, bland annat genom att räddningstjänsterna organiserat sig för en bättre samverkan över kommun- och regiongränser. Men Västmanlands 5 000 skogsägare, liksom varje människa som rör sig i skog och mark, kan också bidra till att minska brandrisken.

Det här är våra råd till dig som äger skog:

Håll skogsvägarna rena. Röj bort sly i vägrenen så att skogsbilvägarna hålls öppna och skapar brandgator i landskapet. Även mossa i mitten av vägen bör tas bort. Ha uppdaterade kartor tillgängliga så att räddningstjänsten kan planera effektivt.

Röj runt byggnader. Skydda bostäder, lador och andra fastigheter genom att hålla lättantändlig växtlighet på avstånd från husväggarna. Förvara inte lättantändliga material så att de utgör en länk mellan skogsbryn och hus.

Vidta åtgärder så att brandrisken minimeras vid skogsarbete.Vid röjning, motorsågsarbete, markberedning och skotning av virke finns risk för gnistbildning som i värsta fall kan starta en skogsbrand.

Organisera er lokalt. Ta kontakt med grannar, andra skogsägare och det lokala föreningslivet, som orienterare, ridklubbar eller andra som rör sig i skogen. Inventera vilka som har fordon eller utrustning som kan bli användbar, exempelvis gödseltankar och generatorer.
Även privatpersoner som rör sig i naturen kan bidra till att minska risken för bränder. Ett exempel är att alltid ta del av aktuell information på länsstyrelsens och kommunens hemsidor om eldning innan man packar grillkorven. Ett annat är att alltid ta med skräp från utflykten hem. Kvarlämnat glas och glödande fimpar kan orsaka allvarliga bränder.

Om sommaren blir torr ökar inte bara brandrisken. Det finns också stora risker att granbarkborreangreppen ökar än mer. Skogssällskapet vill uppmana den som äger och brukar skog att på längre sikt öka variationen i skötsel och förvaltning av fastigheten, genom att bland annat gynna lövträd.

Mer lövinblandning stärker skogens motståndskraft mot såväl skadegörare som skogsbränder. Den högre luftfuktigheten i en lövskog dämpar och saktar ner en brand.

Slutligen: Larma alltid genast om olyckan är framme. En skogsbrand sprider sig snabbt och varje minut är viktig. Tillsammans kan vi minska risken för skogsbränder iVästmanland.

Jessica Norberg, regionchef Skogssällskapet i Västmanland
Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef Skogssällskapet

”Regioner, kommuner, bemanningsföretag, alla slåss om samma yrkeskategorier. Men konkurrensen om vårdpersonal har blivit ett arbetsmiljöproblem. Det återkommande önskemålet är stabilitet. Dräneringen av personal måste upphöra.”

Det påpekar Vänsterpartiet i Region Västmanland, samt att även om ekonomin ansträngd kan de inte se anställda lämna regionen för att löneökningarna stannar av eller för att arbetsmiljön är orimlig efter ständiga nedskärningar. Satsningen ska betalas med en skattehöjning på 15 öre.

”Vi behöver ha en robust bemanning när allt färre ska vårda fler. Vår regionplan innehåller därför flera förslag som riktar sig till våra anställda. Att stanna hos regionen ska löna sig. Därför vill vi införa en stabilitetsbonus där antal tjänsteår kopplas till en bonustrappa. Vi har även lagt förslag på arbetstidsförkortningar, arbetsskor och förmånskort i kollektivtrafiken. Det vi föreslår räknar vi med att få tillbaka genom sänkta sjuktal och minskade behov av hyrpersonal”, säger Vänstern i ett pressmeddelande.

– Om vi vill fortsätta att ha en hälso- och sjukvård i världsklass krävs det en annan syn på hur den ska styras och vad den får kosta, säger regionrådet Heidi-Maria Wallinder, V.

”Vänsterpartiet i Region Västmanland avstår också, till skillnad från övriga partier, från nedskärningar inom hälso- och sjukvården. I vår regionplan betalar alla 15 öre mer i skatt, i stället för att patienterna får betala vårdens underskott med högre avgifter. Vi tar ansvar för att pengarna räcker till det vår befolkning och personal behöver”, påpekar partiet.

Här är Vänsterns hela regionplan och budget:

https://vastmanland.vansterpartiet.se/wp/files/2023/05/Bilaga-25-b-Regionplan-och-budget-Vansterpartiet-2024-2026.pdf

Västmanlands tingsrätt försatte på onsdagen Fagersta brukshotell i konkurs. Hyresskulden uppgår till 800 000 kronor och ägaren till byggnaden ville inte gå med på att ge anstånd.

De som driver hotellet hade begärt uppskov med prövningen av konkursansökan då bolaget ville överklaga tingsrättens beslut om avslag på ansökan om företagsrekonstruktion eftersom man anser att beslutet är felaktigt. De menar att de har tillgångar i form av inventarier som är upptagna till ett bokfört värde om ungefär en miljon kronor.

Inventarierna utgörs av inredningen i hotellrummen, köket och restaurangen. Vidare finns det tillgångar i form av ett varulager med ett bokfört värde om ungefär 500 000 kronor bestående av mat och alkohol. Det är inte möjligt att realisera tillgångarna inom den närmaste månaden utan en försäljning skulle ta ungefär sex månader.

Ägaren till byggnaden har motsatt sig uppskov som då inte får ges utan att synnerliga skäl föreligger. Tingsrätten finner att vad Fagersta Brukshotell AB anfört inte utgör synnerliga skäl varför yrkandet lämnas utan bifall.

Enligt 1 kap. 2 § konkurslagen ska en gäldenär som är på obestånd försättas i konkurs och med obestånd avses att gäldenären inte kan rätteligen betala sina skulder och denna oförmåga inte är endast tillfällig. Till förvaltare i konkursen har tingsrätten utsett advokat Gustaf Pontén, Eskilstuna.

Pontén säger till FN att han nu undersöker möjligheten att driva hotellrörelsen vidare tills en ny innehavare kan ta över, men nämner också att Fagersta Brukshotell AB kan överklaga konkursen. Tingsrättens beslut som meddelades på onsdagseftermiddagen gäller dock tills vidare.

INSÄNDARE

Hade i förra veckan ett mycket angeläget och brådskande ärende till en släkting på Brinellskolan och åkte dit när jag inte fick något svar i telefon.

När jag skulle gå tillbaks till parkeringen med solen i ögonen stod jag plötsligt på öronen utan att fatta hur det gått till. En vänlig ung man hjälpte mig upp från asfalten och frågade om han skulle kontakta någon. Jag satte mig ned skakande och väntade med blödande hand och knä, värkande höft och axel men tänkte att jag nog kommit ganska lindrigt undan ändå.

Men efter några dagar blev värken outhärdlig och det gick inte att ta sig ur sängen utan hjälp och värktabletter. På akuten konstaterade en läkare att ett revben var brutet och att jag kunde räkna med minst ett par veckors ordentlig smärta och en läkningstid på en månad eller mer. Uppmanades att inte hosta, nysa eller skratta, det sista kan man ju hålla sig ifrån med den här värken.

Gick upp till Brinellskolan i dag för att se vad jag snubblat på. Det visade sig att gångplattorna vid kantstenen till gång- och cykelbanan sjunkit en halv decimeter sedan de lades dit för 40-50 år sedan och utgör en fara för gående och oacceptabelt om man värnar om oskyddade trafikanter.

Det här borde skolledningen i Fagersta kräva att det åtgärdas innan någon slår sig riktigt fördärvad. Om ett par veckor är det studenten och många anhöriga ska gå den vägen kanske för första gången.

Mörbultad Fagerstabo

Många hade sett fram emot att få se de tio små fontänerna på nya Järntorget belysas på Våryrans kvällar så som utlovats, men istället var vattnet oftast avstängt.

Flera har hört av sig och undrar varför det fina vattenspelet inte är igång kvällstid och varför den omtalade belysningen ännu inte slagits på. Man befarar att det klagats även på denna installation.

”Har vid två tillfällen besökt det nyrustade Järntorget Fagersta med våra barnbarn, det utlovades stort i radio Västmanland att det skulle bli så fint på kvällen med vattnet. Men inte vid något tillfälle har vi fått sett vattnet eller belysningen. första gången var cirka 21:30 på invigningskvällen, det fanns inget påslaget. Andra gången var på eftermiddagen på morsdag, inget vatten då heller. Så min undran är, när är detta arrangemang igång?” skriver en Fagerstabo i ett mejl.

NVK meddelar att fontänerna på Järntorget kommer att bli satta i drift så fort man får instruktioner för det tidur som ska styra så att vattnet inte behöver startas och stängas manuellt. Det beräknas ske inom den närmaste tiden.

INSÄNDARE

Jag vill börja med att säga att jag håller med om det mesta som Ann-Christine och Linda i Vänsterpartiet skriver i sin insändare. Vi vet att en trygg och bra skolgång är en av de mest skyddande faktorerna i ett barns liv. Att de får möjlighet att utvecklas och växa som människor. Jag tycker också att våra gamla ska få guldkant på tillvaron, att de ska få glänsa, må bra och få en god omsorg.

Men frågan är långt mer komplicerad och en kommun har många fler dimensioner än så. Vi har ”en stor elefant i resonemanget” som vi delar med de flesta mindre kommuner.

För att våra barn och ungdomar ska få den kunskap och det stöd de behöver i skolan för att växa så behövs det lärare, resurspersonal, rektorer och förvaltningschefer. Vi behöver lokalvårdare som kan hålla rent i våra skolor, vaktmästare som lagar det som är trasigt och håller efter skolorna så de håller för kommande generationer. Vi behöver skolsköterskor, skolkuratorer och skolpsykologer för att upprätthålla lagkravet om elevhälsa.

För att våra gamla ska få en trygg och god omsorg så behöver vi vårdbiträden, undersköterskor, sjuksköterskor, enhetschefer och förvaltningschefer. Vi behöver fastighetsskötare som ser till våra boenden så att de som bor där har en bra levnadsstandard.

Jag kan rabbla upp många fler viktiga funktioner som behövs men jag tror ni förstår vad jag menar. 

Ni beskriver i er insändare ett svar från en förvaltningschef om ett tufft bemanningsläge inom omsorgen. Det är precis så det ser ut, det handlar inte om att man inte vill bemanna, det är stora svårigheter att få tag på personer att bemanna med. Och inte ser det ljusare ut de närmsta åren.

Om man frågar människor som bor i Fagersta i allmänhet och ungdomar i synnerhet vad de tycker är viktigt i en kommun så är självklart bra skola, vård och omsorg något som kommer högt på listan. Men en trevlig kommun att bo i, ett levande centrum, fler mötesplatser och ett större utbud är också saker som är viktiga. Frågan om Fagerstas fontäner var den fråga som väckte mest känslor under valrörelsen. Även snöröjning och sandning är viktigt kan man utläsa av de saker som väcker mest debatt.

Hur ska vi få människor att vilja bo i Fagersta om vi bara satsar på skola, vård och omsorg? Vilka ska då jobba inom dessa yrken?

Det räcker inte med att vilja alla barn/ungdomar och äldre gott, vi måste också kunna säkerställa att vi har de kompetenser som krävs för att kunna leverera det.

Jag tycker inte att Fagersta är ”ruttet” inifrån. Fagersta är en bra kommun som kan bli bättre. Vi måste jobba på bred front för att bära Fagersta framåt, bland annat för att få några av de 2000 personerna som arbetspendlar in till Fagersta att flytta hit och bli skattebetalare i Fagersta kommun samt att de som redan bor här vill stanna kvar.

Vi måste säkerställa fler etableringar och försöka haka på den utveckling som nu sker i närområdet. Vi i Fagersta måste också bli bättre på att kommunicera det som är positivt och lyfta fram det som är bra samtidigt som vi jobbar på det som är mindre bra. Detta gör vi inte genom att cementera Fagersta och budgetera alla pengar i två förvaltningar.

Att putsa en sten kan frambringa en ädelsten.

Åsa-Märta Sjöström, S, kommunalråd

Sverigedemokraterna föreslog vid tisdagens kommunstyrelse att Fagersta kommun skyndsamt utreder och vidtar åtgärder för ett återköp av kommunhus och näringslivskontor från Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, som är nära att vara på obestånd.

Börsvärdet har rasat för SBB från 60 till endast 5 kronor per aktie och bolaget måste sälja stora delar av sitt fastighetsinnehav för att klara att betala räntor och amorteringar. Det kan innebära att Fagerstas kommunhus får en utländsk ägare som man inte alls vill ha.

Kritiken växer också mot att affären drevs igenom i stor oenighet i fullmäktige. ”Det kanske inte var så genomtänkt att sälja vissa samhällsfastigheter till privata aktörer”, säger näringslivsprofilen Christer Gardell till Affärsvärlden.

Peter Lilja och Sven Åke Fredriksson menar att Fagersta kommun kan låna till köpet av Kommuninvest, där räntan är förhållandevis låg.

”Fagersta har nyligen bildat Bergslagsbo Fagersta AB, för att hantera allmännyttan och en stor del av Fagersta kommuns fastigheter, vilket borgar för att det finns kompetens inom Fagersta kommun gällande fastighetsförvaltning. Det gäller att smida medan järnet är varmt”, säger de båda i ett inlägg till kommunstyrelsen.

Någon har monterat upp två fina hängmattor på ödetomten i hörnet av Brinellvägen och Blomstervägen i Fagersta. De smälter väl in i grönskan och det verkar som det bara är att lägga sig och vila eftersom det är allmän mark. Skicka in din sommarbild du också!

Fagersta AIK:s upporterklubb Bruket har hyllat fyra spelare lite extra efter säsongen. De är Anton Sohlin, Daniel Modin, Viktor Johansson och Henrik Lundberg.

Lundberg var den siste i kvartetten att få emotta sitt pris som han tilldelas med motiveringen ”För att han är ett föredöme på och utanför isen som många yngre ser upp till, som alltid spelar tufft men schysst och är en klippa i försvaret.”

Anton Sohlin fick priset som säsongens spelare med motiveringen ”Du har fortsatt att växa under hela säsongen och blivit en spelare som känns som vår egen, du kliver alltid fram när det behövs som mest och bidrar alltid med trygghet i vårat spel.”

Priset som säsongens kämpe gick till Daniel Modin med motiveringen ”För sin tunga försäsong med återhämtning efter skada säsongen innan och för att han alltid ger allt på isen byte efter byte.

Viktor Johansson fick utmärkelsen som säsongens nyförvärv motiverat med följande: ”110 procent i varje byte och en poängskörd som har tagit dig upp till plats nummer 5 som poängplockare i klubbens historia.”

”Om ett erbjudande verkar för bra för att vara sant är det förmodligen så det ligger till!” Det påpekar polisen i Västmanland efter att personer lurats att köpa en Iphoneattrapp.

Polisen märker av ett återkommande tillvägagångssätt när det gäller annonsbedrägerier och köp av nya mobiltelefoner.
Annonsen visar att man får köpa en helt ny Iphone 14, i obruten förpackning för ett mycket bättre pris än om man köper den ny i butik. Säljaren av mobiltelefonen vill ha kontanter vid köpet.

”Dock visar det sig att det inte ligger någon ny Iphone 14 i den obrutna förpackningen, utan det är en fejk-telefon som ser ut som den riktiga modellen men som inte fungerar alls. Går du i tanken om att köpa en ny mobiltelefon, var medveten om detta tillvägagångssätt!”, uppmanar polisen.

Räddningstjänsten i Fagersta larmades på tisdagseftermiddagen till en brand i närheten av järnvägsspåret söder om sjön Eskiln.

Branden tros ha orsakats av bromsande tåg, vilket är ganska vanligt i det området. Det brann på en sträcka av cirka 100 meter och släckningen beräknas vara klar vid 17-tiden.

INSÄNDARE

Vi alla vet att det är neddragningar inom skolverksamheten och äldrevården i vårt land. Vi förstår situationen, det vi inte förstår är prioriteringarna av landets och kommunens pengar/budgetfördelning.

Hur kan någon tro att vi får en tryggare och en genuint bättre skola med högre resultat, när det inte finns ekonomi till att stötta alla elever. En skola för alla, pyttsan! Hur ska vi kunna erbjuda en likvärdig utbildning, betala skatt och hur får vi en värdig äldreomsorg i andra änden av vårt liv?

En plan eller långsiktig analys skulle vara önskvärd. Det kan aldrig vara försvarbart att skolan får så lite i sin budget att vi måste dra ner på allt och där också personal. Hur ska personal/pedagoger utveckla sin undervisning, utmana, handleda, stötta och skapa relationer med eleverna? Vi kan ge en miljon exempel på att detta kommer att kosta, en sak är i alla fall säkert och det är att det kommer kosta i ett längre perspektiv, där de elever som inte får det stöd de behöver och som faller ur ”ramarna”, då blir det en stor kostnad för socialförvaltningen som redan är underbemannad, går med minus i mer än slantar.

Detta är ett led i emot vår välfärd, vår omtanke och framtid. Det kan aldrig vara värt att ”sälja” våra ungdomar som ska ta över vårt samhälle i framtiden, som ska vårda våra äldre, arbeta och betala skatt. Till vad då?

I dagarna fick en anhörig ett brev från en enhetschef gällande daglig verksamhet. Citat:

”Gällande daglig verksamhet. Under sommaren kommer ett tufft bemanningsläge för hela vård och omsorg i Fagersta och vi kommer tyvärr inte få några sommarvikarier som ersätter vår personal under sommarsemestern. Vi har heller ingen tillgång till bussen under tre veckor i sommar” Slut citat.

Vi behöver starka ledande politiker som vågar göra rätt. Det finns inte tid för att glänsa och göra Fagersta vackert på utsidan (Vilhelminaparken, Brinelltorget mm) om insidan är ”rutten”. Vi måste tänka om. Glada trygga barn skapar goda resultat och tar till sig kunskap och blir. Äldrevården är något man vill vara stolt över, det är vår rättighet att få en värdig ålderdom.

När våra äldre slitit ut sina kroppar och har i regel ingen stor pension att skryta med då ska de få glänsa, de ska må bra och ha en god omsorg. De behöver stimuleras, de behöver samtala, få göra aktiviteter på deras nivå så att de inte tappar sinnet. Under Covid19 har många äldre inte haft så stor interaktion med andra och dementa tappar mer av minnet när de inte får kommunicera. Att sedan ta ifrån dem/begränsa sin dagliga verksamhet där de träffar andra och får en chans till viktiga möten med andra.

Vi vet att penningpåsen ska räcka till mycket men att prioritera annat än våra barn/ungdomar samt äldrevården, då har man inte någon skam i kroppen. Många miljoner hade kunnat sparats till dessa förvaltningar om det inte vore för att vinna röster på att ”polera en sten”.

Alla vill väl sina barn/ungdomar och våra äldre allt gott.

Linda Normann, Ann-Christine Andersson Vänsterpartiet

Placering av barn är en orsak till att socialnämnden inte lyckas hålla budgeten. Vänstern vill att Fagersta kommun driver ett HVB-hem i egen regi, men det skulle inte fungera, enligt sakkunskapen på området.

De flesta HVB (hem för vård eller boende) drivs i privat regi och har avtal med kommuner om att ta emot de som placeras av socialnämnden eller domstol. Kostnaden är hög, bland annat på grund av att det krävs olika former av specialistkompetens beroende på vad det rör sig om för problematik.

Det kan vara olika grader av autism, självskadebeteende, utåtagerande eller annat. Ibland är föräldrarna problemet. Ofta rör det sig om yngre tonåringar som hamnat snett med missbruk och kriminalitet och en viktig del i behandlingen är då att de bryter med sitt umgänge. Att då bo kvar på hemorten och träffa kompisarna skulle kraftigt störa, eller omintetgöra behandlingen resonerar vårdexpertisen och landets socialtjänster.

– Jag kan inte svara på hur andra kommuner tänker, men ungdomar som placeras i HVB har ofta en sådan problematik så det kan vara svårt att vara kvar i sin hemkommun.
Anledningen till att man blir placerad kan exempelvis vara att hemförhållandena är svåra och att ungdomen behöver komma iväg och få hjälp, säger Fagerstas socialchef Ingrid Holmgren och fortsätter:

– Det kan också vara så att ungdomen har en problematik med missbruk och kriminalitet och då behöver bryta med bekantskapskretsen, det vill säga flytta från orten, för att kunna tillgodogöra sig den behandling som erbjuds.

HVB är en beteckning för en rad olika slags institutioner. De varierar med avseende på driftsform, målgrupp, arbetsmetoder och rättsliga ramar. En skiljelinje går mellan de särskilda ungdomshemmen som SiS (Statens institutionsstyrelse) ansvarar för och övriga HVB. Vid de särskilda ungdomshemmen har personalen under vissa förutsättningar rätt att använda tvångsåtgärder.

En privat aktör måste ha tillstånd av IVO (Inspektionen för vård och omsorg) för att bedriva HVB. Detta gäller sedan april 2017 även för verksamhet som kommun genom entreprenadavtal överlåtit till enskild att utföra.

Beslut om placering i HVB görs av socialnämnden i respektive kommun. Placeringen kan ske med stöd av socialtjänstlagen (SoL) eller lagen med särskilda bestämmelser om vård av unga (LVU). Vid vård med stöd av LVU är det förvaltningsrätten som prövar frågan om vård. Socialnämnden har ansvaret för att den enskilde får det stöd och hjälp som behövs under tiden i vård.

Trots svag konjunktur räknar nästan fyra av tio svenska exportföretag med att öka antalet anställda i Sverige det kommande året, visar Exportkreditbarometern. Att Västmanlands omkring 800 exporterande företag, som sysselsätter cirka 29 000 personer, ser ljust på framtiden är bra för hela länet.

– Att det går bra för svensk export är oerhört viktigt för det svenska samhället i stort. Man ska komma ihåg att exportnäringen står för omkring halva Sveriges BNP och att det går bra för exportbolagen innebär fler jobb och en stärkt, svensk ekonomi. I synnerhet i tider av oro är det viktigt att påminnas om att det som verkligen bär upp den svenska ekonomin än så länge går väldigt bra, säger Magnus Montan, vd för Svensk Exportkredit.

Nästan fyra av tio exportföretag, 37 procent, räknar med att öka antalet anställda i Sverige under det kommande året, visar Exportkreditbarometern från Svensk Exportkredit. Det är en ännu högre nivå än för ett halvår sedan, när motsvarande siffra var 34 procent. I Västmanland finns det cirka 800 exportföretag som tillsammans sysselsätter omkring 29 000 personer.

– Exportföretagens planer att anställa får stor effekt för både tillväxten och jobben i Västmanland. Planerna skulle sannolikt varit ännu mer optimistiska om inte företagen haft brist på både kompetens och komponenter, säger Magnus Montan.

Färre än ett av tio exportföretag, 8 procent, räknar med att minska antalet anställda i Sverige närmsta året. Exportföretag med verksamhet i andra länder räknar med att växa även där. Tre av tio, 34 procent, planerar att öka antalet anställda utomlands.

– 1,5 miljoner svenskar och 29 000 västmanlänningar arbetar i exportsektorn. I och med sektorns storlek och kraft att påverka kommer en framgångsrik grön omställning bli ett av Sveriges största bidrag till den globala klimatomställningen, säger Magnus Montan.

Bert Westelindh tog bilden på det vackert blommande trädet i Västanfors. Skicka in din sommarbild du också.

En krympande andel lärarutbildade som lämnat skolan kan tänka sig att återvända till läraryrket, visar en ny rapport från SCB. Kvinnliga grundskollärare är minst positiva till att återvända, visar rapporten ”Lärare utanför yrket”.

Grundskolan får allt svårare att rekrytera och behålla behöriga lärare och en effekt är att många elever inte uppnår kraven för att komma in på gymnasiet. För Brinellskolan innebär det ett stort ekonomiskt åtagande att tvingas driva undervisning för elever som inte kommit in på något program så att de blir behöriga.

Inte heller höjda löner har hjälpt att få fler behöriga eftersom många slutar på grund av den allt tuffare arbetsmiljön. Och bara hälften kan tänka sig att återgå till skolans värld.

– Det är en mindre andel än 2016, då vi senast gjorde en sådan här undersökning. Då angav cirka 60 procent att de kunde tänka sig att arbeta som lärare igen. Minskningen är störst bland kvinnor, säger Jessica Baldgrim, utredare på SCB.

I den senaste studien ingår personer som var högst 65 år gamla och yrkesverksamma under 2022 men inte som lärare i skolan. Alla hade en lärarlegitimation och hade arbetat som lärare inom skolan minst två år någon gång mellan 2012 och 2020.

– Jämfört med undersökningen 2016 anger nu en högre andel att arbetsbelastning, stress och förväntningar från vårdnadshavare, administrativa uppgifter, för stora elevgrupper och små möjligheter att styra över arbetssituationen bidragit till att de lämnat yrket.

Arbetsmiljön är den vanligaste anledningen till att lärare lämnat yrket i såväl grundskolan, gymnasieskolan som komvux. Men den är mer dominant bland tidigare grundskolelärare. Det var även vanligare att lärare inom grundskolan arbetade övertid.

Flera faktorer påverkar viljan att arbeta inom skolan igen hos personerna som lämnat yrket: mer tid att förbereda, genomföra och följa upp undervisningen, en rimligare arbetsbelastning och att få större möjligheter att styra över arbetssituationen.

– Tidigare lärare vid gymnasieskolan och inom komvux är något mer positiva till en återgång jämfört med grundskollärare. Kvinnliga grundskollärare är minst positiva till att återvända.

21-årige Samuel Ahlström, som senast spelade i Hällefors, har skrivit på för Fagersta AIK. Han har spelat 55 matcher i HockeyTvåan och gjort 32 poäng.

”Vi ser verkligen fram emot att få se Samuel till hösten. En spelare vi tror kommer ta stora steg och bidra offensivt”, kommenterar Faikledningen nyförvärvet.

”Ser mycket framemot att spela för FAIK nästa säsong, följde framgången förra året och hoppas vi som lag kan ta större kliv denna säsong. Hoppas alla drar sig till Fagerliden i vinter så ser vi till att vi får en otroligt rolig säsong tillsammans!” hälsar Samuel Ahlström.

Det har varit tyst om problemet i några år, men nu går Fagersta kommun ut med uppmaningen att inte låta häckarna bli så stora att de skymmer sikten.

Varje år skadas människor i onödan för att sikten skyms i korsningar och vid utfarter. Det är framför allt höjden på villahäckar i korsningar som kan störa trafiken. Därför är maxhöjden satt till 80 centimeter på en sträcka av tio meter åt båda hållen.

”Enligt rekommendationerna bör växtlighet inte vara högre än 80 centimeter från körbanan i en sikttriangel som sträcker sig 2,5 meter åt vardera hållet vid en utfart och 10 meter åt vardera hållet vid korsningar. För att inte hindra framkomligheten bör växtlighet även hållas inom den egna tomten. Om det finns buskar eller träd som sträcker sig ut över gatan bör du se till att det finns fri höjd för trafikanterna”, upplyser NVK.

För att stötta föräldrar och andra vuxna att sätta tydliga gränser för ungdomar om alkohol och andra droger har Länsstyrelsen lanserat webbplatsen Fullkoll.nu som hjälper och peppar genom att bidra med konkreta tips och att ge fakta om olika preparat.

Undersökningar visar att föräldrar och andra vuxnas tydliga gränser när det gäller alkohol och andra droger bidrar till minskad konsumtion bland ungdomar.

– Vi vet att ingen kan ha 100 procent koll på sin tonåring, men vi vill ge föräldrar och andra viktiga vuxna bättre koll på vad som verkligen gäller när det kommer till ungas relation till alkohol och andra droger. När man har den kunskapen och tryggheten kan det vara lättare att säga nej. Dessutom visar undersökningar att ungdomar uppskattar tydliga gränser, säger Eva-Linnéa Eriksson, utvecklingsledare inom ANDTS på Länsstyrelsen Västmanland.

Förutom tips till föräldrar och andra viktiga vuxna innehåller Fullkoll.nu verktyg och material till kommuner, civilsamhälle och andra aktörer som arbetar förebyggande mot alkohol och andra droger. Exempel på sådant material är affischer att använda i verksamheterna och kommunikationsinsatser att dela i sociala medier.

– I verktygslådan som Fullkoll.nu erbjuder finns olika typer av material som vi hoppas ska vara användbart i olika sammanhang. Om vi är många aktörer som hjälps åt kan det få stor genomslagskraft i hela landet”, fortsätter Eva-Linnéa Eriksson.

– Att fler ungdomar väljer att skjuta upp sin alkoholdebut och att färre börjar använda droger överhuvudtaget leder förhoppningsvis till att de även i vuxen ålder har en mer restriktiv inställning till alkohol och andra droger. Fokus på barn och unga är liksom vid många andra tillfällen en viktig del i det förebyggande arbetet, säger Sofia Herlitz, länsstyrelsernas nationella ANDTS-samordnare.

I Västmanland är elnätspriserna högst i Fagersta med 3 604 kronor per lägenhet och år och lägst i Västerås med 2 947 kronor. Det innebär att elnätspriserna är 22 procent högre i Fagersta.

Efter en period med relativt stabila elnätspriser stiger de igen, med nästan 10 procent över hela Sverige, där det finns fall med prisökningar över 30 procent. En kartläggning från Nils Holgerssongruppen visar att det är stor skillnad mellan de olika kommunerna och stor skillnad mellan hur de olika stora privata elnätsföretagen har agerat. Eon har kraftigt höjt sina priser (19–23 procent), Ellevio har höjt sina priser (5–14 procent) medan Vattenfalls priser över lag har sänkts (-7–0 procent).

– Det är oroande med de kraftiga höjningarna och det är inte rimligt med så stora skillnader, där vi har svårt att se hur de stora skillnaderna är motiverade, säger ordförande Louise Wall och fortsätter:

– Med bakgrund av detta och den kommande perioden för reglering av elnätsintäkter ser vi att det är särskilt viktigt att uppmärksamma de olika skillnaderna. Den skärpning som Energimarknadsinspektionen införde för förra perioden var ett bra första steg mot mer rimliga elnätsavgifter. Vi välkomnar nu att Energimarknadsinspektionen tar arbetet vidare för att ytterligare förstärka kundperspektivet.

Fakta elnätspriser:

Elnätspriser är avgifter som elnätsföretagen tar ut för att transportera el från produktionsställena till hushåll och företag. Dessa priser kan variera beroende på vilket elnätsområde fastigheten ligger inom och beror bland annat på kostnaderna för att bygga och underhålla elnäten i det specifika området. Elnätspriserna är en separat avgift som konsumenter betalar utöver kostnaden för elhandeln. Nätföretaget har inga konkurrenter och kunderna kan inte vända sig till något annat nät om de är missnöjda med överföringstjänsten eller priset.

Sandra Götesson har tagit bilden på dottern Bonnie och hundarna Kaj, Malte och Donna som busar vid vattnet under en promenad runt Linjan.

INSÄNDARE

Barn har rätt till bästa möjliga hälsa. Det står skrivet i barnkonventionen som är lag i Sverige sedan 2020. För att det ska bli verklighet behöver vuxenvärlden erbjuda mer rolig rörelse. Det skriver Pelle Möller, vd för Jumpyard.

För att barnen i Sverige ska må bra, både fysiskt och psykiskt, rekommenderar Folkhälsomyndigheten 60 minuters pulshöjande rörelse varje dag. Samtidigt visar Pep-rapporten 2023 att bara två av tio barn når det målet.

Det innebär att 46 000 av alla barn i Västmanland behöver röra sig mer, ansvaret för det vilar på oss vuxna. För att sätta alla cirka 57 000 barn i rörelse behöver vi skaka fram lockande rörelsetillfällen motsvarande 399 000 timmar i veckan. På ett år behövs svindlande 20 748 000 timmar, men det är ingenting i jämförelse med hur många timmar barnen sitter still.

Folkhälsomyndighetens siffror från 2019 visar att 11-åringar i genomsnitt tillbringar 67 procent av sin vakna tid sittande, stillastående eller i väldigt lite rörelse. Bland femtonåringar ökar siffran till 75 procent. Att vara i rörelse är naturligt för små barn och avgörande för vår utveckling. Så varför slutar barnen att röra på sig?

Det finns förstås många svar på den frågan, men ett kan vara att den värld vi vuxna format inte är utformad för vilda och lekande barn. Tvärtom signalerar den ofta att vi helst vill ha lydiga barn som sitter still, utom när vi säger att de borde röra på sig. Men rörelse är inte ett borde utan en rättighet.

Varje år genomförs drygt en miljon hopptimmar i våra trampolinparker i landet. Många av de barn vi möter får sin enda rörelse hos oss. I mötet med dem har vi sett hur både mod, kondition och självkänsla kan utvecklas av att få prestera fysiskt på sina egna villkor.

Vi vill dela med oss av vår erfarenhet av att driva trampolinparker och visa på vikten av att utforma rörelseengagerande miljöer utifrån alla barns villkor.
För att fler barn ska nå målet om en timme pulshöjande rörelse varje dag behövs en rad insatser för att locka barn till lek och rörelse i vardagen.

• Hela samhället, kommuner, staten, ideella krafter, föräldrar och privata aktörer som vi, behöver engageras i arbetet att sätta barn i rörelse och utveckla platser där barn får vara barn, med all den rörelse och lek som de har rätt till och så väl behöver.

• Gemensamma kommunala ytor, lekplatser och skolgårdar behöver utformas så att de bjuder in till spontan lek och fysisk rörelse utifrån alla barns behov.

• Fysisk rörelse behöver bli en naturlig del av skoldagen.

Glada barn rör sig och barn blir glada av att röra på sig. Därför behöver vi i vuxenvärlden erbjuda roliga, lättillgängliga och tillåtande rum för rörelse.

Pelle Möller, vd, Jumpyard

INSÄNDARE

Representanter från majoriteten i Fagerstas kommunfullmäktige har skrivit en lång insändare om “förvirringen” på fullmäktiges sammanträde. De sågar Vänsterpartiet för att ha yrkat avslag på ansvarsfrihet för tre nämnder och undrar varför partiet gått emot revisorernas yrkande.

Det är viktigt att nämna att kommunfullmäktige är högst ansvarig för nämndernas ekonomi. Efter revisorernas anmärkning radar majoritetens representanter upp ett antal möten och datum, verbala rekommendationer, tankar om att omstrukturera budgetprocessen utifrån revisorernas granskning och prat om planer om investeringsprocessen och information från kommunchefen.

Allt detta för att motverka underskottet i socialnämnden, utbildningsnämnden och NVK. Men inga konkreta åtgärdsplaner eller förslag framförs, inte ett enda. De skriver också att “Vi beskriver i svaret till revisorerna att från och med budgetprocess 2024-2026 används systemstödet Hypergene som kommer att bidra till att ett gemensamt mål- och budgetdokument kommer att fastställas för år 2024”. Många ord utan att redovisa en enda åtgärd mot nämndernas underskott.

För de som inte känner till ”Hypergene” är det ett databaserat program som kommuner köper för att planera och kontrollera ekonomin. Fagersta kommun köpte programmet för cirka tre år sedan. Men trots det har underskottet fortsatt i socialnämnden med flera. Bortsett radade datum, möten och önskan enligt insändarna utan åtgärdsplan är frågan vilka konkreta planer som majoriteten har för att motverka underskotten?

Den största orsaken för socialnämnden är placeringar av barn. Vänsterpartiet föreslog att Fagersta startar eget hem för vård och boende (HVB) tillsammans med andra närliggande kommuner för två år sedan. Förslaget togs emot positivt. Men vad har hänt sedan dess? Inget i praktiken.

Placering av ett barn i privat HVB kostar från 5500 till 6700 kronor per dygn och är den största anledningen till underskottet i Socialnämnden. Varför gjorde majoriteten inte enligt V-förslaget? NVK har gått med underskott i många år. Varför hände inget?

Utbildningsnämndens underskott har många orsaker. En är privatiseringen av SFI men också betalningar till Lindgårdsskolan. Hur många miljoner som betalas till Lindgården varken pratas det om eller redovisas i budgeten. Varför?
Majoriteten har i sin kritik mot Vänsterpartiet inte presenterat ett enda förslag för att möta revisorernas kritik. Det vill säga att det saknas en åtgärdsplan för att ha kontroll över ekonomin framöver.

Shiro Biranvand

INSÄNDARE

Fagerstas matutbud under söndagen på Mors dag var allt annat än bra. Vi fick för oss att bjuda ut mor på god mat under eftermiddagen, men det blev en stor besvikelse.

Först tänkte vi prova den nya uteserveringen på Vallonen, glad ihågen traskade vi dit med höga förväntningar, men icke sa nicke där var det stängt. Ingen tanke på att några mödrar skulle få bli bjudna på lite enklare tilltugg.

Vi kollade därefter med Dickens, dom skulle ju ha morsdagarrangemang, men där var sista sittningen 13:45 så där blev det tji.
Men Hamnkrogen då? Det är väl ett säkert ställe en sådan här dag, men inte där heller var det öppet. Så ville man ha annan mat än pizza och hamburgare i Fagersta så var inte utbudet så värst lockande en morsdagsöndag.

Det enda vi kunde hitta var endast järnvägskrogen och dom har i och för sig väldigt god mat, men då hade vi tröttnat på allt letande av restauranger, så det fick bli en glass på Eskilns camping, dom hade i alla fall öppet.

Hungriga Fagerstabor

Sommaren välkomnades på söndagen i Västanfors kyrka där det bjöds på fin musik, medverkan av en clown och efteråt blev det glass och pannkakor.

Prästen Helena Markfjärd talade med clownen Sol, gestaltad av Ulf Anders Ekman, om vikten av att vara en bra kompis och roliga saker att göra på sommarlovet. Den duktiga lilla barnkören framförde Sommarlov och Du måste finnas. Slutligen fick alla barn ta med sig varsin heliumballong. Förmiddagen avslutades med glass- och pannkaksfest på Lindgården.

Foto: Emeli Lillbacka

Räddningstjänsten larmades på söndagen till Stora Aspen mellan Västanfors och Ängelsberg där man befarar att någon drunknat.

Larmet handlade om att en båt driver omkring på vattnet och det finns ingen i den. Fyra räddningsenheter och polis deltog i sökandet som avbröts utan resultat.

Fagersta karateklubb hade gradering på lördagen. Det innebär att karateutövarna får visa praktiska prov på sin kunskapsnivå. Och de klarade det med bravur.

Gradering sker vanligvis en gång per termin, för de som tränar flitigt. Som bevis på vilken grad som uppnåtts får utövarna bälten i olika färger, hela vägen upp till svart bälte. Graderna under svart bälte kallas kyu i JKA (Japanise Karate Association) Shotokan och börjar med vitt bälte.

På lördagen visade 39 personer sina kunskaper, varav 30 barn och resterande vuxna. Klubbens instruktörer bedömde kunskapsnivån och denna gång klarade alla sitt prov och steg upp till en högre grad. Fagersta karateklubb är en av de bästa klubbarna i landet, tack vare engagerade utövare som visade det med superb kvalitet vid graderingen.

KRÖNIKA

Förr i tiden talade man om talang, sedan blev det begåvning och sedan kom IQ som ett paraply över alla orden. Men vad hände på vägen dit? Enklaste sättet att förklara det är att betrakta det som en strut. Ja, den dumstrut som placeras osynligt på näsan och blir till en riktig spetsstrut.

Just det, en spetsig strut som pekar bara i en riktning och det är mot själva spetsen som är riktad mot ett mål för att fastna på sin plats. Då uppstår ett äktenskap, en förening, mellan spets kompetensen och själva offret som blir en utvald del av mänskligheten. För att göra det extra fint i kanten så kallar vi det för ”headhuntad” och det är smickrande för den som blir handplockad. Sker det sedan i hård konkurrens så blir det extra plus och med guldkant.

Det är våra spjutspetsar som får vårt samhälle att utvecklas och det är dessa personer som ska bära upp vår framtidstro. Alltså de ska vara vår tids präster som ska ge oss en framtidstro och det en tro på utvecklingen. För att återgå till struten så kan vi säga som det är: Framtidstro är lika med utvecklingen av tekniken som skall tjäna oss människor så att vi mår bättre, gör livet enklare och bekvämare och får oss att tro på att det är helt gratis.
Det är definitionen på vad vi ska tro på och kodnamnet för det är: VÄLFÄRDEN.

Det är vår nya religion och namnet på Gud fast det religiösa i det här fallet kallas för politik som också skulle kunna kallas för ”den verbala syjuntan.” Politik handlar om att brodera ut verkligheten så att vi ska tro på att den politiska analysen är sanningen om våra liv. Den talare som hittar mitt i prick är den som vi kommer att rösta på och ge vårt mandat till att styra över våra liv. Men det är bara vart fjärde år och under tiden får vi sitta på åhörarläktaren och skåda på matchen om vem som är smart, eller smartare och frågan blir vem är då smartast?

Det vi kan se är en monsterarmé på inmarsch för att erövra torget och denna armé gör anspråk på att vara den smartaste. Den utmanar etablissemanget om makten och stå över alla andra mänskliga system. Den nye Gud håller på att sparka ut den gamle som blivit kraftlös.
Vilken Gud ska vi tro på, välfärdsguden eller teknikguden, ekonomiguden eller ordningsguden med blåljuset. Det finns mycket att välja på men över alla dessa gudar måste det finnas ”den smartaste.”

Vem är högguden? Jo, det är en svart plåtlåda med kylning, högtalare och en displayskärm. Resten är en osynlig gud, så ska det vara för att få våra gudsföreställningar bekräftade. De nye Gud talar genom skärmen och i högtalarna precis som på vilken fiction som helst. Själv skulle jag vilja testa den nye Gud med att fråga hur vi ska lösa gängkriminaliteten, kunskapskrisen, matpriserna, relationskriserna och så vidare.

Som Gud borde den vara den smartaste eller vad säger gudens präster om det? Varför vi har hamnat i en strut i den så kallade utvecklingen är att vi har fått skala av oss det mesta som människor.
Själva frågan om varför vi lever på jorden har vi trampat ner i jordmyllan och glömt. Vi har reducerat oss själva till att bli konsumenter och slutat att tänka själva och värna det egna livet.

Hur dum får en människa bli, dum som en dumstrut som lurar sig själv. Allt för att vinna lite tid, utöka sin bekvämlighet, lösa ondskans problem genom att blunda, det är att leva som dumstrut. Det som gör mig till ett dumhuvud är att jag tillåter en maskin ta över mitt ansvar, mitt kunnande och min förmåga till analys och slutsatser, alltså mitt tänk. I stället skall jag underordna mig någon som andra har konstruerat som ”den smartaste.” Den som skall vara allvetande, kontrollerande och allsmäktig. Vi slänger ut den gamle Gud och ersätter honom med en ny som är en kopia av det vi vill bli av med fast nu i ett omänskligt utseende.

Per-Arne Bengtsson

INSÄNDARE

Fagersta har liksom andra kommuner länge gått ut med att alla ska vara vaksamma på om någon kvinna eller barn misshandlas, men ingenting om de män som utsätts för fysisk och psykisk misshandel.

Självklart ska det bestraffas hårt när män slår kvinnor men det är tyvärr alltför vanligt även med motsatsen. Det vet både polisen och de som jobbar inom akutvården, men det mörkas för det mesta.

Det är väl skammen som hindrar män från att säga sanningen om varför de kommer till jobbet eller akuten med trasig mun, blåöga eller värre och hellre påstår att de gått in i en dörr. För att inte tala om dessa förtvivlade män som misshandlas psykiskt av kvinnor med att ständigt få höra hur värdelösa de är.

Långvarig psykisk misshandel kan ge svåra men och leda till depression, missbruk och annat elände, det vet alla med någorlunda insikt. Men kommunen verkar inte låtsas om detta dolda problem av någon anledning, kan det vara för att de som jobbar med detta och deras chefer är kvinnor? Tänk på att era egna söner kan drabbas en dag!

En som tyvärr sett det mesta

Västanfors levererar den ena fullpoängaren efter den andra och toppar serietabellen med maximala 15 poäng efter fem segrar.

Se Jörgen Hjerpes bilder från lördagens 4-0-seger mot Gideonsbergs IF.

Västanfors håller stilen och tog sin femte raka seger i fotbollstrean på lördagen då tabelltrean Gideonsbergs IF besegrades med 4-0 (3-0) hemma på Fagerlidens konstgräsplan.

Västanfors tog ledningen efter åtta minuter genom Engla Olsson efter pass från Carolina Lång och i den 25:e minuten satte Mimmi Sjöberg 2-0, även det på assist från Lång. Ett par minuter senare spelade Sjöberg fram Moa Hjalmarsson till 3-0.

Redan efter två minuter in i andra halvlek ökade Alva Nyström på till 4-0, som stod sig matchen ut. Återigen en stark insats av Västanfors som är seriens enda lag med full pott.

Fler matchbilder kommer senare.

Göran Larsson från Dalarna är präst, psykoterapeut, författare och föreläsare. På tisdag håller han ett föredrag på Lindgården med namnet ”Rötter och vingar – att stötta andra och bevara sig själv”.

Föredraget visar vägar att bevara sig själv för den som i sin närhet har att möta det som kallas ”anhörig-påfrestningar” som beroende, (psykisk) sjukdom, demens eller annan problematik.

I samband med föredraget serveras kaffe och hembakat tunnbröd till föranmälda deltagare. Fikapengarna går till Act Svenska kyrkans hjälparbete i världen. Arrangörer är Svenska kyrkan i Fagersta och Fagersta kommun.

INSÄNDARE

Läser om Skinnskattebergs skolchef Henrik Junnos svar på frågan om någon kan jobba kvar om den skulle bli dömd till fängelse. ”Jag tycker inte det. Man ska ju föregå med gott exempel”, svarar Junno.

Nyligen har Henrik Junno som tillförordnad kommunchef skrivit under ett avsked av den sjukskrivna VA- och fastighetschefen, som inte ens är misstänkt för något brott och under sin tid som chef för NVU lade han ner riksidrottsprogrammet över en natt utan att ens ha talat med direktionen om andra lösningar än att lägga ner Brinellskolans stolthet och inte heller där hade det begåtts några brott.

Det är sorgligt med en sådan syn på människors felsteg som Junno tycks ha. Ut med dem bara, verkar vara hans kalla modell istället för smidiga lösningar. Som tur är visar Norbergs skolchef Ingrid Nord att hon har en betydligt finare människosyn när hon säger om en anställd som dömts till fängelse:

”Personen i fråga fungerar jättebra i vår verksamhet så vi är glada att kunna hjälpa hen vidare efter en strulig period i livet.” och att hon i allmänhet menar att om man fått sitt straff och avtjänat det, så ska man få en chans att gå vidare.

Humanist och skolanställd

”Hela affärsupplägget i SBB går ju ut på att säljaren är en idiot, en ekonomisk analfabet. Och det känner ju Ilija Batljan till”. Det säger entreprenören Jan Emanuel till Affärsvärlden om att kommuner sålt fastigheter och sedan hyr dem på lång tid till överpriser. Även Fagerstas egen fastighetschef, Oscar Bogren, anser det bättre på sikt att äga.

Allt fler ställer sig kritiska till Fagersta kommuns försäljning av förra brukskontoret. Det blir inte alls billigare att hyra in sig än om man behållt och rustat, eller stannat kvar på Norbergsvägen. Plus att de tomma höghusen kostar Fagerstaborna flera miljoner årligen.

Redan 2019 konstaterade förre NVK-chefen Harold Nilsson i Fagersta Nyheter att hyresavtalen för Brukskontoret och Norra station innebär att Fagersta kommuns kostnad för kontorslokalerna minst fördubblas över tid i förhållande till på Norbergsvägen.

Jan Emanuel, före detta Johansson, är en svensk företagare, opinionsbildare och tidigare politiskt förtroendevald för socialdemokraterna i riksdagen. I en intervju med Affärsvärlden säger han detsamma som flera andra sakkunniga gjort de senaste åren, och som aktualiserats ytterligare efter att Samhällsbyggnadsbolaget, SBB, hamnat i svår ekonomisk knipa där aktievärdet rasat och även hundratusentals småsparare drabbas.

”Det är klart att det är superdåligt för kommunerna att allmännyttiga fastigheter hamnat i en privat kapitalists händer. Det är klart att det är bättre att kommunerna äger dem. Hela affärsupplägget i SBB går ju ut på att säljaren är en idiot, en ekonomisk analfabet. Och det känner ju Ilija Batljan till”, säger Jan Emanuel till tidningen Affärsvärlden.

Fagersta kommuns och NVK:s fastighetschef Oscar Bogren anställdes efter att man först köpte brukskontoret och sedan plötsligt ändrade sig och sålde och tecknade avtal om att hyra det i 25 år.

– Min åsikt är att kommuner ska äga sina lokaler som de använder för varaktig verksamhet, likt ett kommunhus. Dock beror frågan om en kommun bör äga eller hyra sina lokaler på olika faktorer och kan variera beroende på de specifika omständigheterna i varje enskilt fall. Det finns fördelar och nackdelar med båda alternativen som bör övervägas. Är behovet exempelvis tillfälligt och sträcker sig en begränsad period så talar det för att hyra in lokaler, säger Oscar Bogren.

– Att äga lokaler ger kommunen mer kontroll över fastigheten och möjligheten att anpassa den efter sina behov. Att äga kan också vara mer kostnadseffektivt på lång sikt, eftersom hyreskostnaderna ökar över tid med anledning av indexuppräkningar.

Hyran i de gamla kommunhusen hade varit omkring 4 490 500 kronor för år 2023. Hyran för det nya inklusive Norra Station är 6 771 376 kronor i år. Alltså 2 280 876 kronor dyrare. Och skillnaden kommer att öka i takt med att hyran varje år skrivs upp mer än vad det skulle ha kostat att äga sitt kommunhus. Det är just det som är affärsmodellen med att köpa och hyra ut till en kommun.

– Jag vill inte spekulera i vad hyreskostnaden hade varit om politiken hade beslutat att ge NVK i uppdrag att bygga om och anpassa lokalerna, eftersom jag inte var delaktig i diskussionerna som föranledde det politiska beslutet att sälja Brukskontoret, säger Oscar Bogren.

I Västmanland har 80 procent av alla KRAV-certifierade gårdar med kor och får någon typ av naturbetesmark. De tillhör våra allra mest artrika marker, och ger ett viktigt bidrag till den biologiska mångfalden.

– Naturbetesmarker som betas är mycket viktiga för den biologiska mångfalden. De KRAV-certifierade gårdarna som låter sina djur beta på naturbetesmarker ger ett stort bidrag till att bevara markerna och den biologiska mångfald de rymmer, säger Emma Rung, vd på hållbarhetsmärkningen KRAV.

I det moderna jordbruket blir arealen naturbetesmarker allt mindre, en tredjedel av de naturbetesmarker som fanns i Sverige 1950 har försvunnit. För att behålla artrikedomen av växter och djur på de marker som finns kvar, och minska risken för att de växer igen, måste de fortsätta att betas.

– Forskare världen över larmar om att den biologiska mångfalden minskar, vilket kan få allvarliga konsekvenser för både natur och människor. När konsumenter i Västmanland vill köpa kött, kan man bidra till ökad biologisk mångfald genom att välja KRAV-märkt, säger Emma Rung.

Artrikedomen hos naturbetesmarker är ett resultat av att de inte besprutas med naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel, inte gödslas, odlas eller bearbetas – och av att de betas.

– Biologisk mångfald bidrar till bördiga jordar och större skördar, men hotas av både av klimatförändringarna och av intensiva jordbruksmetoder. KRAV-certifierad ekologisk produktion minskar klimatpåverkan samtidigt som de gynnar arter som har svårt att få plats i det konventionella jordbruket, säger Emma Rung.

Under 2022 fanns det naturbetesmarker på 43 av 54 KRAV-certifierade gårdar i Västmanland med kor och får, motsvarande 80 procent. Motsvarande siffra för de konventionella gårdarna i länet med kor och får som har naturbetesmark var 70 procent. I hela landet var andelen 92 procent för KRAV-certifierade djurgårdar och 78 procent för konventionella gårdar.

Om KRAV:
KRAV är Sveriges mest kända hållbarhetsmärkning för mat. KRAV-märket visar att en vara är producerad på ekologisk grund, utan naturfrämmande kemiska bekämpningsmedel och konstgödsel, dessutom med extra höga krav för biologisk mångfald, mindre klimatpåverkan, djurvälfärd och bättre arbetsvillkor.

Vid halv elvatiden på fredagskvällen gick det fjärde brandlarmet i Fagersta. Den här gången gällde det en anlagd brand vid Coops södra husvägg.

Larmet gällde att det brann i en container men det visade sig att någon eller några samlat ihop plastdelar intill en husvägg och tänt på. Det var det fjärde larmet om brand i Fagersta under loppet av fem timmar. Branden vid kraftledningsgatan på Andra sidan krävde assistans från flera enheter för att ringa in och släcka.

Direkt efter att ha släckt branden vid cykelparken åkte räddningstjänsten västerut mot Silvbergsled där det uppstått en brand i ett öppet skogsparti.

Det brann på en längd av cirka 200 meter under kraftledningen väster om vägen mellan Andra sidan och Hedkärra. Styrkeledningen begärde assistans från kåren i Avesta. Sju enheter jobbade med att ringa in elden. Vid 22-tiden beräknas släckningsarbetet vara avslutat.

Räddningstjänsten larmades vid sextiden på fredagskvällen om att det brann vid cykelparken på Andra sidan.

Det var ett trädäck med staket som brann men elden kunde snabbt bekämpas av räddningskåren. I närheten finns flera byggnader som varit i fara om elden spridit sig. Allt tyder på att branden var anlagd.

Region Västmanland ansöker nu på nytt om att bli försöksregion för gårdsförsäljning av alkohol. En tidigare ansökan avfärdades hösten 2020 av den förra regeringen. Nu gör regionen ett nytt försök hos den nya. Liksom tidigare framhåller man att det kan ge jobb och tillväxt i länet.

– Västmanland har den starkaste tillväxten av dryckesproducenter i hela Sverige. Att sälja direkt till konsument skulle kunna ge ännu högre tillväxt och bättre förutsättningar för näringslivet i Västmanland. I grunden vill vi att gårdsförsäljning ska bli tillåtet i hela landet. Vi vill med den här ansökan hjälpa till med att få en nationell lösning på plats, en gång för alla, säger Jenny Landernäs, M, ordförande i regionala utvecklingsnämnden.

Regionen anser att det går att få fram ett fungerande system där gårdsförsäljning av hantverksproducerad alkohol kan tillåtas utan att Systembolagets monopol äventyras eller där folkhälsan påverkas negativt. Länets besöksnäring är redan väletablerad med besökare från länet, övriga delar av Sverige och även internationellt. Det finns en marknad för upplevelser kring mat och dryck där man gärna vill handla direkt från producenten. Det kan resultera i ökade inkomster, fler arbetstillfällen och i förlängningen även i en ökad export av västmanländska produkter, menar regionen.

– För många besökare är det en självklarhet att kunna handla hantverksproducerade alkoholhaltiga drycker där den produceras, särskilt ur ett internationellt perspektiv. Gårdsförsäljningen innebär även en ökad efterfrågan på lokalt odlad frukt, bär och övriga grödor. Det bidrar till positiva effekter för länets självhushållning, säger Henrik Wester, turismchef i Region Västmanland.