Skolledningen i Skinnskatteberg meddelar att det florerat ett rykte under måndagen om en eventuell skolskjutning på Klockarbergsskolan under tisdagen.

Tillsammans med polisen har man bedömt hotet som inte allvarligt. För en tid sedan hotades det om skolskjutning på Brinellskolan i Fagersta och samtliga skolor låste in eleverna. Men inte heller det hotet ansågs allvarligt menat.

INSÄNDARE

Under den här mandatperioden har vi socialdemokrater prioriterat äldreomsorgen. Vi vill att äldre i Norbergs kommun ska kunna leva ett tryggt, aktivt och värdigt liv med god omsorg, bra mat och möjlighet till social gemenskap.

Därför genomför vi flera viktiga satsningar. Bland annat investerar vi 2 miljoner kronor i att utveckla och rusta upp gemensamhetsytorna och samlingslokalerna på Resedan för att skapa en mer trivsam, välkomnande och funktionell miljö där äldre kan mötas, umgås och delta i aktiviteter.

Vi genomför även renoveringar av köken för att stärka kvaliteten i måltidsverksamheten och skapa bättre förutsättningar för god och näringsrik mat. 

För att ytterligare höja kvaliteten har vi anställt en kostchef med ett tydligt uppdrag att utveckla måltiderna för både äldre och barn med särskilt fokus på äldrenutrition så att våra äldre får mat som är både god, näringsrik och anpassad efter deras behov.

Vi arbetar också för att utveckla ett mer sammanhållet och attraktivt äldrecentrum i Norberg där kommunens olika boendeformer för äldre, gemensamma lokaler, måltidsverksamhet och aktiviteter samlas i ett område som präglas av trygghet, gemenskap och närhet till service. Målet är att skapa en modern och levande miljö där omsorg, boende och sociala aktiviteter möts och där äldre ges goda möjligheter till delaktighet och gemenskap i vardagen.

Som en del av detta har vi också utvecklat fler mötesplatser för äldre. Ett exempel är Mötesplats Senior där pensionärer regelbundet träffas för gemensamma fikastunder, luncher, musikquiz, allsång, spel, föreläsningar och samtal om minnen, vardagsliv och lokal historia, vilket bidrar till att minska ensamhet och stärka social gemenskap.

Vi socialdemokrater är stolta över de satsningar som genomförs och över riktningen framåt där vi genom investeringar i måltider, lokaler, boendemiljöer och sociala mötesplatser som stärker äldreomsorgen och skapar bättre förutsättningar för ett gott liv för Norbergs äldre, både idag och i framtiden. 

Socialdemokraterna i Norberg 🌹

Genom 

Karl Karlsson, socialnämndens ordförande

Johanna Odö, kommunalråd

En studie från Region Västmanland och Mälardalens universitet visar att en AI-modell kan identifiera läkemedelsrelaterade avvikelser i incidentrapporter med 96 procents träffsäkerhet.

Metoden kan på sikt göra arbetet med patientsäkerhet både snabbare och mer systematiskt.

– AI kan söka igenom enorma mängder data på bråkdelen av den tid det skulle ta för oss människor. Den mänskliga bedömningsförmågan behövs fortfarande, men genom att låta AI göra grovjobbet kan vi öka patientsäkerheten eftersom vi nu kan gå igenom mycket information som annars skulle ta lång tid att göra manuellt, säger Anders Krifors, chefläkare och initiativtagare till studien.

I sin gemensamma studie, finansierad av patientförsäkringen Löf, visar Region Västmanland och MDU att en AI-modell kan identifiera läkemedelsfel i avvikelserapporter nästan lika träffsäkert som erfarna farmaceuter. Resultaten visar att tekniken kan bli ett viktigt stöd i arbetet med att upptäcka risker och förbättra patientsäkerheten.

Studien bygger på analyser av anonymiserade avvikelserapporter från regionens verksamheter mellan 2019 och 2024. Rapporterna kommer från avvikelsesystemet Synergi Life och innehåller beskrivningar av olika typer av händelser i vården.

Forskarna använde en språkbaserad AI-modell som tränades att bedöma om en rapport handlar om ett läkemedelsrelaterat fel eller inte. För att säkerställa kvaliteten jämfördes modellens bedömningar med klassificeringar gjorda av två erfarna sjukhusfarmaceuter.

När modellen testades på 200 nya rapporter stämde den överens med experternas bedömningar i 96 procent av fallen. De få fall där bedömningarna skilde sig åt handlade främst om otydliga formuleringar eller situationer där händelsen kunde tolkas på flera sätt.

AI-modellen kunde också kategorisera vilken typ av läkemedelsfel det handlade om, till exempel fel vid ordination, iordningställande eller administrering. Där låg överensstämmelsen med experterna på 76,5 procent.

I dag rapporteras omkring 10 000–15 000 avvikelser per år i Region Västmanlands system. Att manuellt granska och klassificera rapporterna kräver mycket tid och specialistkompetens.

Forskarna menar att AI kan användas som ett stöd i detta arbete. Genom att automatiskt identifiera vilka rapporter som rör läkemedelsfel kan farmaceuter och patientsäkerhetsexperter i stället fokusera på orsaksanalyser och förebyggande åtgärder.

På lång sikt skulle metoden kunna integreras direkt i ett avvikelsesystem. Då kan rapporter analyseras automatiskt och flaggas i realtid om de innehåller möjliga läkemedelsfel, vilket kan bidra till att:

• upptäcka risker tidigare
• skapa mer enhetliga klassificeringar
• minska den manuella arbetsbelastningen
• ge bättre underlag för patientsäkerhetsarbete

Forskarna betonar att tekniken bör användas tillsammans med mänsklig expertis. Och det har redan startat ett arbete för införa AI-systemet i klinisk verksamhet.

AI utvecklas snabbt och redan nu kan vi se praktiska tillämpningar som det knappt gick att föreställa sig för några år sedan. Rätt använd kan tekniken effektivisera arbetet, underlätta för våra medarbetare och höja vårdens kvalitet för våra invånare. Därför är AI-utveckling prioriterat i vår organisation, säger hälso- och sjukvårdsdirektör Lars Almroth.

Både digital teknik som AI och nya arbetssätt behövs för att ta vara på all värdefull information om risker som medarbetare rapporterar, så att verksamheten hela tiden blir lite bättre och patientsäkerheten stärks. Det här är ett utmärkt exempel, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för digitalisering och specialistvård.

INSÄNDARE

Debattartikeln om att Norberg är placeringstrött sätter ord på en verklighet som många känner igen. Norberg har länge tagit ansvar för människor i utsatta situationer. Men ansvar måste följas av resurser.

När en liten kommun har omkring 50 familjehemsplacerade barn, flera HVB-hem och fler statliga verksamheter påverkas hela kommunen. Socialtjänst, skola, elevhälsa och ekonomi pressas hårt. Särskilt när kostnader för skolgång och stöd hamnar på Norbergs skattebetalare, trots att placeringarna ofta kommer från andra kommuner.

Barn och unga som placeras här ska självklart få trygghet, skolgång och stöd. Men det kräver rimliga förutsättningar. Det här handlar inte om att ställa människor mot varandra. Det handlar om ett systemfel.

Frågan är inte längre om problemet finns. Frågan är vad staten tänker göra åt det.

Social dumpning har diskuterats, kartlagts och beretts i flera år utan verklig förändring. Norberg behöver inte fler vackra formuleringar. Norberg behöver verktyg.

Staten bör införa tydligare ekonomiskt ansvar för placerande kommuner under längre tid. Kommuner som tar emot många placeringar måste kompenseras för skola, stödinsatser och ökad belastning på socialtjänsten. Det behövs också skarpare regler mot att vuxna med stora sociala behov flyttas mellan kommuner utan hållbar planering.

Och frågan måste ställas tydligt: vad gör våra riksdagsledamöter åt detta? Även Socialdemokraternas representanter från Västmanland behöver driva frågan hårdare. Att lyfta problemet räcker inte. Nu krävs beslut.

Norberg har visat solidaritet. Nu behöver staten visa ansvar.

En liten kommun kan inte vara buffert för hela välfärdssystemets brister.

Lennart Skansfors, DiN , Vice kso

När Fagersta kommun lanserade servicen med att allmänheten fick möjlighet att lämna in förslag blev det stort intresse. Men nu lämnas få förslag in.

”Ett e-förslag (även kallad e-petition) är en idé eller ett förslag från dig som invånare till kommunen. Med ditt förslag får du en chans att påverka det som är viktigt för dig”, skriver Fagersta kommun.

Men allt fler anser det meningslöst eftersom kraven för att en idé ska tas upp till behandling höjts från 60 till 120 röster. Hade den regeln gällt från början så skulle flera av de idéer som lagts fram aldrig förverkligats.

De mest kända e-förslagen som genomförts i Fagersta är anläggandet av den upplysta strandpromenaden längs med sjön Aspen, toalett vid Simbadet och båtslipen nedanför Parkvägen.

Även parkourparken vid Ringvägen är ett e-förslag, liksom hundrastgården vid Simbadet. Men Parkourparken fick bara 72 röster och hade inte klarat dagens krav på minst 120 för att ens tas upp till behandling.

Att utreda förslag tar tid. Kommunstyrelsen beslutade därför att endast folkbokförda i Fagersta kommun får lämna e-förslag och att det krävs ett registrerat konto för att kunna delta i omröstningen. När ett nytt e-förslag lämnas in görs en manuell avstämning mot kommuninvånarregistret för att kontrollera att förslagsgivaren är folkbokförd i Fagersta.

Efter fyra förluster tog Västanfors sin första poäng i matchen mot IFK Askersund på söndagen. Matchen slutade 1-1 (1-1).

Mielat Okubay gav Västanfors ledningen efter tio minuter. Den höll i sig fram till halvlekens sista minut då gästerna kvitterade. Andra halvlek blev mållös. Västanfors radade upp målchanser men lyckades inte avsluta.

Foto: Jörgen Hjerpe

Fagerstabadet Etos bildades i slutet på 70-talet och släppte skivan Den nakna sanningen. Medlemmarna var från vänster Håkan Hammarström, Anders Ekroth, Mikael Sundh, Sören Karlsson, Kenneth Lindberg och Nils-Åke Andersson.

Under 2025 har Länsstyrelsen arbetat för ett hållbart Västmanland. Deras tre fokusområden är effektivare resursanvändning och snabbare grön omställning, bättre förmåga till krisberedskap och försörjning samt ökat förtroende och fungerande demokrati.

Länsstyrelsen har regeringens uppdrag att främja Västmanlands utveckling och se till att nationella mål och beslut får genomslag i länet. Det handlar blanda annat om att öka livsmedelsproduktionen.

Här följer några exempel på Länsstyrelsensinsatser under 2025:

• Har färdigställt en ny energi- och klimatstrategi och en tillhörande handlingsplan. Strategin syftar till att ge en vägledning i omställning att minska utsläppen av växthusgaser och främja hållbara energilösningar.
• En handlingsplan för elektrifiering har tagits fram i dialog med länets kommuner, elnätsbolag, företag och branschorganisationer i syfte att bland annat möjliggöra en storskalig elektrifiering i länet.
• Länsstyrelsen koordinerar projektet Life2Taiga som handlar om att restaurera och öka naturvärdena i tallskogar i Sverige och Finland. Under 2025 har 29 naturvårdsbränningar på 501 hektar utförts.
• Har i samverkan med Region Västmanland och LRF Mälardalen arbetat fram en handlingsplan för ökad livsmedelsproduktion i länet.
• Länsstyrelsen har inlett ett arbete som syftar till framtagande av regional inriktning och handlingsplan för krisberedskap och totalförsvar för länet 2026-2030.
• Länsstyrelserna i Västmanlands och Södermanlands län har tecknat en avsiktsförklaring med Mälardalens universitet för att fördjupa samverkan kring social hållbarhet. Samarbetat omfattar folkhälsa, jämställdhet, integration och mänskliga rättigheter.
• Under året har man genomfört fortsatta insatser för att förenkla för företag. Alla medarbetare har genomfört utbildningen Vi och företagen som syftar till att utveckla vårt bemötande och vår service till företag som kommer i kontakt med oss på olika sätt.

Fler än åtta av tio västmanlänningar, 84 procent, vill att kontanter ska finnas kvar i framtiden. Det visar en ny undersökning som Verian har genomfört på uppdrag av Bankomat. Stödet för kontanter som betalmedel är starkare är någonsin i stora delar av landet, trots att kontantanvändningen minskar.

– Det finns en allt större medvetenhet om vikten av att kontanthanteringen i samhället fungerar. En sannolik förklaring är det oroliga omvärldsläget, som har satt fokus på att stärka samhällets beredskap. Kontanter är det enda betalmedlet som kan fungera om elförsörjning eller datakommunikationer skulle slås ut, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.

På uppdrag av Bankomat har Verian varje år sedan 2018 frågat svenskarna om de vill att kontanter ska finnas kvar som ett möjligt sätt att betala även i framtiden eller om de vill ha ett helt kontantlöst samhälle.

I årets undersökning svarade 84 procent av västmanlänningarna att de vill ha kvar kontanter, vilket motsvarar ett oförändrat stöd jämfört med 2025. I den första undersökningen som genomfördes 2018 var det 78 procent som ville ha kvar kontanter som ett möjligt sätt att betala.

I riket som helhet visar undersökningen att 86 procent av befolkningen vill att kontanter ska finnas kvar, vilket är det högsta stödet som noterats sedan mätningen startade. 

– Trots det starka stödet för att kontanter ska finnas kvar så har efterfrågan på kontanter minskat kraftigt de senaste tio åren. Det har lett till att många företag som erbjuder kontanttjänster har dragit ned på eller upphört med sin verksamhet, vilket har gjort vissa delar av kontantkedjan sårbara, säger Johan Nilsson.

I mars lade regeringen fram en proposition till riksdagen med förslag på hur kontanter kan stärkas som betalningssätt. De föreslagna lagändringarna innebär bland annat att livsmedelsbutiker och apotek ska vara skyldiga att ta emot kontanter och att stora banker ska ge konsumenter möjlighet att sätta in kontanter samt erbjuda tjänster för växelhantering och dagskasseinsättning till företag.

– I grunden är det statens ansvar att se till att en samhällsviktig infrastruktur med svag kommersiell bärkraft fungerar. Men i regeringens proposition saknas förslag om ett ökat statligt ansvar. Vad som framför allt behövs är statliga åtgärder som främjar handelns kontanthantering och som ökar möjligheterna att betala räkningar kontant, säger Johan Nilsson

INSÄNDARE

Regionen är ytterst ansvarig för västmanlänningarnas sjukvård och vårdbehoven ökar ständigt. I stället för att passivt vänta på att privata vårdcentraler ska starta, föreslår Vänsterpartiet i en motion att regionen ska öppna fler egna vårdcentraler inom Närvården.

Vårdcentralerna arbetar förebyggande. De tar hand om kroniskt sjuka och ansvarar för äldre på särskilda boenden. Deetablerar långsiktiga relationer med patient och anhöriga. De hanterar psykisk ohälsa, infektioner och allvarliga tillstånd som cancer och hjärtsjukdom. De följer upp medicinering och ger råd om egenvård, förnyar recept och skriver intyg. I omställningen till en god och nära vård är vårdcentralerna helt avgörande och uppdraget växer. 

Vänsterpartiet anser att det behövs kraftfulla åtgärder från regionens sida. Specialistläkarna är för få i förhållande till behoven och tiden räcker ofta inte till. Region Västmanland har långt kvar till Socialstyrelsens riktvärde om 1 100 patienter per heltidsarbetande specialist i allmänmedicin. Om vi kunde leva upp till riktvärdet skulle det öka möjligheten till en fast läkarkontakt, ge bättre tillgänglighet och bättre arbetsmiljö för personalen.

Befolkningen blir allt äldre och lever längre med flersjukdomar och vi måste öka takten för att anpassa resurserna till detta faktum. Det behövs resurser för att anställa ST-läkare och en utökning av fler personalkategorier, tillräckligt stora lokaler och infrastruktur. Inget av detta händer av sig själv utan det krävs satsningar. Vänsterpartiet vill se sådana satsningar så att regionen faktiskt kan leva upp till sitt ansvar och erbjuda vård efter behov till alla västmanlänningar i hela länet. 

Därför är vi positiva till att regionfullmäktige redan nu i juni, helt i enlighet med vårt förslag, ska besluta om att Närvården ska få etablera en ny vårdcentral. Den skulle i så fall ligga i Östra Västerås, en stadsdel som växer snabbt och där Närvårdens ledning ser behov av en utökad verksamhet.

Heidi-Maria Wallinder, regionråd och nr 1 på regionlistan

Fredrik Stockhaus, fullmäktigeledamot och nr 2 på regionlistan

Ett vykort från mitten av förra seklet där stadens sevärdheter visades upp.

Moderaterna i Region Västmanland går till val på att alla vårdcentraler i länet ska kunna erbjuda en enklare väg in via telefon för äldre. Förslaget är en del av Moderaternas handlingsprogram inför valet och handlar om att göra kontakten med vården enklare, tryggare och mer rättvis för äldre västmanlänningar.

När man behöver komma i kontakt med sin vårdcentral ska det vara enkelt. Ändå upplever många äldre att dagens telefonsystem kan vara krångliga, med flera knappval, automatiska röster och digitala hänvisningar. För den som hör dåligt, är ovan vid tekniken eller är orolig över sin hälsa kan detta bli ett hinder enligt Moderaterna. 

Moderaterna vill därför att vårdcentralerna i Västmanland ska kunna erbjuda en enklare telefonväg in för äldre. Syftet är inte att äldre ska gå före i vårdkön, utan att vägen in till vården ska bli enklare och mer tillgänglig.

– Vi har fått till oss av västmanlänningarna att många äldre idag har svårt att komma fram till sin vårdcentral på grund av för många knapptryck och val. Så ska det inte vara. Att komma i kontakt med sin vårdcentral ska vara enkelt, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Moderaterna betonar att digitalisering fortsatt är viktig för att utveckla vården och göra den mer tillgänglig. Men digitala lösningar får inte innebära att de som behöver telefonkontakt lämnas efter.

– Västmanlands äldre har arbetat, betalat skatt och byggt vårt samhälle. När de behöver vården ska samhället göra sin del tillbaka. Under de 3,5 år vi fått styra har vi behövt städa upp mycket efter Socialdemokraterna gjort mycket bra för Västmanland. Det betyder inte att vi är nöjda och klara än, men vi är en bit på väg, säger Mikael Andersson Elfgren.

.

 

INSÄNDARE

Kommunen går mot 14 miljoner kronor i underskott 2026. Socialnämnden backar med omkring 14 miljoner och barn och utbildningsnämnden med cirka 10 miljoner plus eventuella kostnader kopplade till lärarlönelyftet.

Samtidigt har kostnaderna för ledningskontoret ökat från cirka 4,5 miljoner till 14,5 miljoner kronor sedan maj 2020. Medan administrationen växer går skolan och socialtjänsten på knäna.

Och samtidigt fortsätter Norberg att tappa invånare. Färre människor ska bära kostnaderna för en allt dyrare administration och en ekonomi som går åt fel håll.

Jag är chockad över utvecklingen.

Det här handlar om prioriteringar.

Det verkar alltid finnas pengar till fler chefer och administration men inte till verksamheterna som människor faktiskt behöver.

Socialdemokraterna och Vänsterpartiet har haft makten och gjort prioriteringarna. Resultatet ser vi nu svart på vitt: underskott, pressad välfärd och en kommun som fortsätter krympa.

Lennart Skansfors DIN., Vice kommunalråd 

INSÄNDARE

I onsdags kväll cieka 21.40 stötte jag och min passagerare ihop med en älg i höjd med Högbyn. Min kompis ringde omedelbart 112 för att anmäla. Vi var oskadade (ja, ja, ett o annat blåmärke) och pratbara så vi ansåg inte att ambulansen behövde komma. Därefter kopplades vi till polisen och efter en stnds pratande så fick jag ett SMS med ärendets diarienummer kl. 21.50.

Där stod vi och snälla människor stannade och stöttade oss. Vi uppfattade det som att den som tog emot anmälan också skulle skicka någon form av hjälp och även larma bärgare samt viltvårdare.

Tyvärr var det inte så utan strax efter 22.00 ringde vi själva till en bärgare eftersom det då började mörkna och det var inte alls kul att stå där o frysa. Strax efter 22.30 kom bärgaren men ingen viltvårdare dök upp. Då ringde bärgaren till en viltvårdare som kom så fort han kunde.

Strax efter 23.00 var vi i Fagersta tack vare att vi fick åka med bärgaren. Är det verkligen lämpligt att privatpersoner ska lösa problem på en starkt trafikerad väg där det finns en ”kvaddad” bil och ett dött djur som ligger på vägrenen?

Inger och Ewa

INSÄNDARE

Trots att problemen inom hemtjänsten i Fagersta har lyfts många gånger av både personal och anhöriga blir situationen inte bättre, den blir snarare mycket sämre.

Många anställda upplever en växande stress samtidigt som resurserna inte räcker till. Det påverkar både arbetsmiljön och kvaliteten på omsorgen för vårdtagarna.

Ett stort problem är att personal ofta får hoppa mellan olika arbetsgrupper med kort varsel på grund av sjukdom, personalbrist och schemaförändringar. Många vikarier och nyanställda saknar dessutom delegering för att ge mediciner och insulin. Det gör att personal med delegering måste byta område eller täcka upp för andra grupper, vilket skapar ännu mer stress och oro.

För vårdtagarna innebär detta att de ofta möter nya personer istället för personal som känner till deras rutiner och behov. Det kan skapa otrygghet, särskilt hos äldre som är beroende av fasta rutiner och kontinuitet i sin vardag.

Även för personalen blir situationen belastande. När man arbetar i nya områden tar det extra tid att hitta till alla adresser och sätta sig in i nya vårdtagares behov. Samtidigt förväntas personalen hinna läsa genomförandeplaner innan första besöket.

Alla vårdtagare har en genomförandeplan där det står exakt vad dom ska ha hjälp med vilket också är ett krav från arbetsgivaren att man läser noggrant inför varje besök. Denna tiden finns inte.
Arbetsdagen börjar i regel 06.45 och första besöket är i regel strax efter 07.10.
På den tiden ska personalen hinna förbereda sig genom att läsa genomförandeplaner, läsa viktig information och ibland byta arbetsgrupp samt ta sig till vårdtagaren.

Arbetsgivaren försöker lösa problemen genom att förlänga arbetspassen. Nu ska vi arbeta 15 minuter längre på kvällar istället för att de tar in mer personal.
Vi upplever detta som ett slags bestraffning snarare än en lösning. Längre arbetspass innebär ofta ökad trötthet och stress, samtidigt som arbetsbelastningen fortfarande är hög. Det gynnar varken vårdtagarna eller personalen eftersom tidsbristen kvarstår.

Många äldre är vana vid att få sina mediciner vid bestämda tider och att lägga sig samma tid varje kväll. När scheman förändras och personalen inte hinner i tid påverkas vårdtagarnas trygghet och välmående. För personer som är beroende av mediciner och fasta rutiner kan sena besök skapa både oro och försämrad hälsa.

Hemtjänsten behöver bättre planering, fler utbildade vikarier och rimligare arbetsvillkor. Personal måste få tillräckligt med tid för varje vårdtagare och möjlighet att utföra sitt arbete utan ständig stress. Om inget förändras snarast så riskerar både personalens hälsa och kvaliteten inom äldreomsorgen att försämras ytterligare!

Personal i hemtjänsten

Eiad Jabr tog bilden i Fagersta centrum. Skicka in din sommarbild du också och ha chans att vinna lotter.

Årets våryra kan läggas till handlingarna och summeras som bra från både publik och av arrangörshåll. Det arbete som läggs ner och kanske inte alltid syns i form av planering, logistik och annat funkade väl.

– Vårt mål är att skapa en lokal stolthet där det ska finnas något för alla. Därmed är bredden viktig för oss allt ifrån artister, aktiviteter till karuseller. Apropå lokal stolthet så ser vi att fler lokala aktörer vill visa upp sig i form av föreningar eller företag och det uppmuntrar vi. Engagemanget ökar också bland besökare som hör av sig med tips om hur vi kan förbättra oss, säger Tobias Back, Anders Ericsson och Annika Hedberg i arrangörsstaben och fortsätter:

– Som organisation tar vi också små steg framåt för att dels bli bättre arrangörer men också utveckla våryran än mer. Att luta sig tillbaka leder inte till de framgångar vi ser i Fagersta. Andra arrangörer hör av sig och frågar hur vi kan växla upp medans andra sparar in eller till och med tar betalt.

.– Vi delar gladeligen med oss av konceptet men det hänger väldigt mycket på det nätverk och sponsorer som gör detta möjligt. Vi har en aktiv handlarförening i form av Fagersta i Fokus som jobbar för Fagerstas bästa. Det är unikt att en stadsfest som Våryran genomförs gratis för besökare och det är för att just skapa lokal stolthet och stärka Fagersta som en attraktiv plats.

– Årets Våryra ser vi som väldigt bra och lyckad utan några större incidenter. Det är en varm känsla när man ser folkhavet son sjunger med och kroppen nästan ofrivilligt rycks med i takten. Eller när man möter en främmande människa som nickar och man direkt känner tacksamheten över att Våryran är något för alla. Direkt efter semestrarna så startar planeringen upp inför kommande år och vi hoppas vi får mandat och förtroende att fortsätta arbetet med Våryran.

Foto: Jörgen Hjerpe

INSÄNDARE

Bakom varje plats i en vårdkö finns en människa. Någon som väntar på besked, oroar sig för en diagnos eller behöver operation, behandling eller provsvar för att gå vidare med livet. Därför är vårdköer inte bara siffror i en rapport. De handlar om trygghet, hälsa och vardag.

När vi moderater tog över ansvaret för Region Västmanland efter valet 2022 var vårdköerna långa. Det var resultatet av bristande styrning, växande administration och en sjukvård där för mycket kraft gick åt till annat än patienterna. Sedan dess har vi arbetat målmedvetet för att vända utvecklingen.

Vårdköerna i Region Västmanland har minskat med tusentalspersoner sedan 2022. Fler västmanlänningar får vård i tid, besked snabbare och behandling tidigare. Det är ingen slump. Det är resultatet av politiska prioriteringar.

Vi har satt kärnverksamheten före administrationen, minskat hyrberoendet, stärkt styrningen och varit tydliga med att vårdens resurser ska gå till patienterna. Det är så vårdköer kortas. Inte genom mer byråkrati, utan genom bättre förutsättningar för medarbetarna.

Mot oss står en socialdemokrati som ofta talar om vården, men vars politik leder till längre köer och mer administration. Ett tydligt exempel är Socialdemokraternas hållning till CT-röntgen i Köping. Den gör det möjligt att snabbare genomföra viktiga undersökningar, bland annat vid misstänkt cancer eller inför operation. Att stänga det planerade flödet, vilket blir konsekvensen av deras politik, gör inte vården bättre. Det gör den långsammare. Tusentals västmanlänningar riskerar att få vänta längre på undersökningar, cancerdiagnoser och operationer.

Samma vänstersväng syns i valfriheten. Socialdemokraterna har gång på gång attackerat valfrihetssystemen i Västmanland. När valfriheten begränsas slås uppskattade vårdgivare undan. Det handlar om vårdcentraler som människor själva har valt, medicinsk fotvård som många äldre och personer med diabetes är beroende av, och vaccinationsmottagningar som gjort det enklare att skydda sig. Det leder inte till kortare köer, utan till sämre tillgänglighet, längre avstånd och nya köer.

Västmanland behöver en sjukvård som håller ihop. Där resurser används klokt, medarbetare får mer tid för patienter och politiken tar ansvar för helheten. Vi moderater kommer fortsätta korta vårdköerna, minska administration, investera i sjukhusen och stärka vården i hela länet.

Nu gäller det att fortsätta framåt. Inte ta Västmanland tillbaka genom en farlig vänstersväng.

Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande

Stephanie Bruksgård (M), regionråd

Jenny Landernäs (M), regionråd

INSÄNDARE

Det finns allvarliga brister i Norbergs anpassade skola som behöver tas på största allvar. Det handlar inte om små saker. Det handlar om barn som varje dag går till skolan utan att få det stöd de faktiskt har rätt till.

Barn med stora behov – inom språk, förståelse och kommunikation – lämnas att kämpa mer än de ska behöva. Barn som behöver tydlig struktur, anpassad undervisning och kontinuerligt stöd får inte alltid det i praktiken.

Det räcker inte att behoven dokumenteras. Det räcker inte att det skrivs fina ord i utredningar. Stödet måste fungera i verkligheten – varje dag, i varje situation.

När viktiga insatser inte följs upp, när stöd brister och när barn gång på gång hamnar efter, då är det inte barnet det är fel på. Då är det systemet.

Det här får konsekvenser. Barn tappar självförtroende. De känner sig misslyckade. De riskerar att hamna ännu längre ifrån den utveckling de har rätt till.

Det gör ont att se – och det är inte acceptabelt.

Vi vuxna har ett ansvar att reagera. Skolan har ett ansvar att agera. Kommunen har ett ansvar att säkerställa att verksamheten fungerar.

Barn i anpassad skola ska inte behöva kämpa för att få det mest grundläggande stödet. De ska kunna känna trygghet, förstå vad som förväntas av dem och få rätt hjälp att utvecklas.

Så frågan är: Hur länge ska det få fortsätta så här?

En orolig mamma

Ett vykort från tiden då det var med stolthet som man visade upp Fagerstas framgångsrika industrier och de fina planteringarna vid busstationen och Vilhelninaparken.

Fagersta Södra ångar på mot serieseger. På onsdagskvällen slog de Västerås IK med 1-0 på bortaplan

Segermålet gjordes av Elias Adamsson.

Men det är hård kamp i täten. Södra leder med fem poäng men en match mer spelas.

INSÄNDARE

Jag vill uttrycka en stark oro över hur årets Våryra utvecklade sig och ställa frågan: vilket samhälle är det vi håller på att skapa när små barn inte längre kan känna sig trygga på familjeevenemang?

Mitt barnbarn hade sett fram emot denna dag länge — karuseller, glädje och gemenskap. Istället möttes familjen av äldre barn och ungdomar som sprang runt och sprutade människor med vattenpistoler på ett sätt som gick långt över gränsen för lek. Mitt barnbarn blev rädd, ledsen och till slut tvingades familjen lämna området.

Föräldrar försökte säga ifrån, men möttes av språkförbistring och brist på respekt. När vuxna inte ens kan kommunicera med ungdomar på offentliga arrangemang har vi ett samhällsproblem som politiker inte längre kan blunda för.

Det handlar inte om vattenpistoler. Det handlar om trygghet, respekt och vuxennärvaro i det offentliga rummet. Vanliga barnfamiljer ska inte behöva känna oro för att delta i kommunens evenemang.

Jag vill därför veta:

* Var fanns tryggheten och ordningen under arrangemanget?
* Var fanns vuxennärvaron?
* Vad tänker kommunen göra för att familjeevenemang ska vara trygga för alla framöver?

Politiker pratar ofta om inkludering och gemenskap, men då måste man också våga prata om konsekvenserna när respekt, ansvar och integration brister i praktiken.

Barn ska inte behöva lämna ett familjeevenemang gråtande för att vuxenvärlden inte klarar av att sätta gränser.

Nu behövs handling — inte fler fina ord.

TILLBAKABLICK

Folkets hus i Fagersta har en historik som sträcker sig över hundra år tillbaka. Arrangemangen med revyer, uppträdanden och dans lockade stor publik under flera decennier. Men successivt började intresset avta under 80–talet.

I början av förra seklet engagerade sig bruksarbetarna i Fagersta för att få en lokal att hålla till i på fritiden. 1907 invigdes det första Folkets hus i en gammal verkstadslokal i Västanfors.

Huset såldes några år senare till Frälsningsarmen eftersom folkets husföreningen fått ta över en halvfärdig byggnad i Fagersta, som gjordes klar i huvudsak med ideella arbetskrafter.

1931 brann anläggningen ned och styrelsen beslutade om en storsatsning på ett nytt Folkets hus. 1939 byggdes den stora sommarteatern. Den var då en av landets modernaste och finaste scenanläggningar, med 800 sittplatser och 1500 ståplatser.

Efter krigsslutet blev det ett stort uppsving för folkparken som var den självklara samlingspunkten inte bara för stadens egna nöjeslystna. Många kom åkande från andra orter för att roa sig. Populariteten höll i sig fram till 1980-talet. 

Folkparkens tid var definitivt förbi när det var dags för skifte till nytt sekel. Pardans och en kopp kaffe med mazarin i pausen räckte inte längre för att locka den unga generationen. Och de största artisterna hade blivit så dyra att bara de stora nöjesställena hade råd att engagera dem.

Parkhallen stod öde och såldes. Sedan många år är det gym där. Och sommarteatern blev klubblokal åt Beautytown Cruisers. Den brann ned för några år sedan och byggdes upp i samma stil. 

I dag finns endast byggnaden med biograf och mötessal kvar i Folkets hus regi. Och föreningen vill att Fagersta kommun tar över ägandet av byggnaden, som kommer att kosta minst 75 miljoneex att restaurera.

INSÄNDARE

Norbergs kommun har under lång tid tagit ett stort ansvar för människor i utsatta situationer. Samtidigt tar vi emot ett oproportionerligt stort antal placeringar från andra kommuner.
I dag finns omkring 50 placerade barn i familjehem i Norberg. Vi har tre HVB-hem och till hösten öppnar staten ett utslussningsboende kopplat till Sundbo ungdomshem.

Vi ser också hur andra kommuner skriver över vuxna personer i skadligt bruk och med stora sociala behov till Norberg. Samtidigt finns hyresvärdar som hyr ut utan att säkerställa att personer har förutsättningar att klara sitt boende långsiktigt.
Självklart ska människor få hjälp och stöd men det är inte rimligt att små kommuner gång på gång får bära ett ansvar som egentligen är nationellt.

Odö (S), kommunalråd Norberg

Norberg är placeringstrött.
Jag tycker egentligen inte om uttrycket ”social dumpning”, men det är det begrepp som används när kommuner flyttar över socialt ansvar och kostnader till andra kommuner utan att resurser följer med.
Konsekvenserna märks tydligt. Socialnämndens budget går inte ihop och barn- och utbildningsnämnden pressas hårt. I vår anpassade grundskola är över hälften av eleverna placerade från andra kommuner. Våra verksamheter måste dimensioneras för behov som är långt större än vad vår egen befolkning motiverar.
Det som gör situationen ännu svårare är att Norbergs kommun i praktiken inte får ekonomisk kompensation för många av de placeringar som sker. Elever som placeras i familjehem skrivs snabbt i kommunen, vilket innebär att det blir Norbergs skattebetalare som får bära kostnaden för skolgång och stödinsatser.
För att motverka fortsatt social dumpning har Norbergs kommun dessutom tvingats köpa ett bostadsområde i Kärrgruvan med 89 lägenheter i syfte att riva fastigheterna. Vi såg en uppenbar risk att området annars skulle användas för ytterligare social dumpning. Även detta är en stor kostnad som Norbergs skattebetalare får bära.
Det här handlar inte om att ställa människor mot människor. Det handlar om rättvisa mellan kommuner.
I dag kan större kommuner i praktiken exportera sociala problem till mindre orter utan att tillräckliga resurser följer med. Det är inte hållbart.
Staten måste ta större ansvar för social dumpning och för kommuner som under lång tid tagit emot många placeringar. Vi behöver rättvisare finansiering, stärkta statsbidrag och skärpt lagstiftning mot social dumpning.

Johanna Odö (S), kommunalråd Norberg

”De flesta, inklusive mig själv, avhåller sig från att cykla mellan Norberg och Fagersta, då tillbakavägen till Norberg på Gamla Norbergsvägen innehåller i början en stigning som nog knappast ens förekommer på Tour de France.”

Det skriver en Fagerstabo i ett e–förslag och påpekar att det finns en skogsväg, där man slipper den våldsamma stigningen både på dit- och hemvägen, men som nu är belagd med singel i megastorlek, vilket ommöjliggör cykling.

”Skulle man inte komma överens med markägaren om att man lade lite finare beläggning på de områdena, så cykling vore möjlig?
Det skulle säkerligen vara av stor betydelse för folkhälsann,och minska klimatavtrycket.
De röda pilarna markerar start och stopp för berörd skogsväg.”

Man sparar också mycket i tid då man slipper ta en stor omväg, om man skall ta sig till den norra delen av Fagersta, i mitt fall till Centrumvägen.

Länets S-politiker ska öppna nattakuten i Köping, sänka parientavgifter, med mera. Men vad kostar inte detta och hur ska det finansieras?

Det säger Kenneth Östberg och Ulrika Spårebo ingenting om, sannna parti som stängde akuten och operation i Fagersta.

Kan ju befara att det i så fall skulle bli en höjning av regionskatten som skulle slå även mot oss pensionärerna.

Nöjd med dagens vård

INSÄNDARE

Jag vill uttrycka en stark oro över hur årets Våryra utvecklade sig och ställa frågan: vilket samhälle är det vi håller på att skapa när små barn inte längre kan känna sig trygga på familjeevenemang?

Mitt barnbarn hade sett fram emot denna dag länge — karuseller, glädje och gemenskap. Istället möttes familjen av äldre barn och ungdomar som sprang runt och sprutade människor med vattenpistoler på ett sätt som gick långt över gränsen för lek. Mitt barnbarn blev rädd, ledsen och till slut tvingades familjen lämna området.

Föräldrar försökte säga ifrån, men möttes av språkförbistring och brist på respekt. När vuxna inte ens kan kommunicera med ungdomar på offentliga arrangemang har vi ett samhällsproblem som politiker inte längre kan blunda för.

Det handlar inte om vattenpistoler. Det handlar om trygghet, respekt och vuxennärvaro i det offentliga rummet. Vanliga barnfamiljer ska inte behöva känna oro för att delta i kommunens evenemang.

Jag vill därför veta:

* Var fanns tryggheten och ordningen under arrangemanget?
* Var fanns vuxennärvaron?
* Vad tänker kommunen göra för att familjeevenemang ska vara trygga för alla framöver?

Politiker pratar ofta om inkludering och gemenskap, men då måste man också våga prata om konsekvenserna när respekt, ansvar och integration brister i praktiken.

Barn ska inte behöva lämna ett familjeevenemang gråtande för att vuxenvärlden inte klarar av att sätta gränser.

Nu behövs handling — inte fler fina ord.

Det blev en bejublad konsert när punkrocken väcktes till liv i Vilheminaparken dåLegendariska och lokala punkrockbandet NFAA äntrade scenen i Vilhelminaparken som Våryrans sista akt under lördagskvällen.

Flertalet hemvändare och trogna anhängare och fans till NFAA trotsade duggregn och lera för att lyssna till välkända riff och trumslag. Andra satt kvar och tog sig en och en annan dryck på uteserveringarna i stan för att undkomma regn, men med idel öra mot scen.

Ingemar Jansson har frontat bandet sedan 1993 och stod där stadigt med båda händerna runt micken, tryggt och säkert som alltid.

Gitarristen och backupsångaren Christer Mähl eller som han kallas i folkmun Krill, har varit borta från bandet i ett par år men på det senaste hoppat in, så även denna kväll.

De andra två bandmedlemmarna är Stefan Bratt på bas och Fredrik Eriksson på gitarr. Bratt spelade tidigare i Atlas losing Grip och Eriksson spelade med Two point eight.

En annan som hoppade på NFAA-tåget i samma veva som Ingemar är Kjell Kjelle Ramstedt med sina biffiga trumslagararmar.

Än orkar gubbarna, gammal är äldst!

Emeli Lillbacka

Se Jörgen Hjerpes bilder från konserten:

INSÄNDARE

De två uppstickarna i årets val till kommunfullmäktige ställs åt sida när Fagersta kommun tillsammans med Fagersta-Posten anordnar valduell i Vilhelminaparken på lördagen.

KD och Medborgerlig Samling med kandidater från Fagersta får se på när övriga partier (L, C, S, M, V och SD) duellerar på frågor från Fagersta Postens chefredaktör.

Skälet är att uppstickarna inte suttit I Kommunfullmäktige under innevarande mandatperiod.

Rimligt vore att samtliga partier som har för avsikt att utmana om de 35 mandaten i Kommunfullmäktige fått möjlighet att presentera sin politik, om inte annat i enighet med objektivitetsprincipen att alla ska behandlas likvärdigt.

Vi kan konstatera att i och med Valduellen under Våryran har årets valrörelse om Fagersta Kommunfullmäktigeplatser påbörjats.

Det ska bli spännande att se om den politiska maktbalansen inom Fagersta Kommun förändras den 13 september eller om det blir ett fortsatt röd-blått styre mellan S och M.

Peter Lilja, ordförande Medborgerlig Samling Fagersta

Fredagens sista akt på Vilhelminaparkens scen var ingen mindre än Fagerstabördige Vincent Jedselius. ”En dröm har slagit in, att äntligen få stå på Vilhelminaparkens scen. Eller ja nu är ju den scenen här bakom i och för sig. Men nära”, sa han.

Med sig hade Vincent sitt band med såväl munspel som bas och gitarr. Hans egenskrivna låtar om livet i Bergslagen är bitterljuv och igenkänningen är hög hos många lokalbor.

I sina låtar nämner han bland annat historien om trädet på 66:an, kicksparkar på Risbroskolan och fylla i Skinnskatteberg. Många anekdotiska inslag med Vincents egenupplevda händelser och en smula kryddat hit och dit. Texterna är finurliga och med glimten i ögat.
”Vad mycket folk, vad gör ni ens här? Har ni inget vettigare för er”. skrattade Vincent till innan han och bandet glatt rev igång sången om Ahlbäck.

14 låtar senare var det dags att kliva av scenen för Vincent med band, och Våryrans första dag var över.

Se Jörgen Hjerpes fina bilder från fredagens program och aktiviteter.

Dolly Style gjorde ett starkt framträdande på fredagskvällen och fick lätt med publiken i sina låtar.

Det blev en färgsprakande show med flickfavoriterna Dolly Style. Hela Vilhelminaparken fylldes av rosa cowboyhattar, färgstarka peruker, diadem och glittriga plakat bland publiken under Dolly Styles framträdande. Holly, Polly, Molly och Yolly bjöd in alla till allsång .

Foto: Emeli Lillbacka och Tobias Back

Veteranerna Sten & Stanley gjorde ingen besviken vid sitt framträdande på Våryran. Publiken sjöng med i deras välkända låtar med Jag vill vara din Margareta som huvudnummer.

Det hade hyrts in en regnsäker scen för att artisterna skulle klara att uppträda i det aviserade regnet som uteblev. En mycket lyckad start på Våryrans uppträdanden.

Foto: Emeli Lillbacka

Sveriges första nationella förteckning, med 34 arter, ger nya verktyg mot invasiva främmande arter. Och det växer mängder av lupiner i Fagersta.

Idag, 15 maj, träder en ny förordning i kraft och i samband med det Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter. Förteckningen som innehåller 34 arter gör det enklare att sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige.

Den nationella förteckningen är en del av en ny svensk förordning om invasiva främmande arter. Syftet är att stärka det förebyggande och praktiska arbetet i både land- och vattenmiljöer, med fokus på arter som bedöms vara särskilt problematiska i Sverige, men som inte omfattas av EU:s gemensamma förteckning.

För arterna på den nationella förteckningen gäller bland annat förbud mot att avsiktligt sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut arterna i miljön.

– Att den nationella förteckningen nu börjar gälla är ett viktigt steg för att stärka skyddet av biologisk mångfald. Den ger oss bättre möjligheter att agera tidigt och mer träffsäkert innan dessa arter hinner etablera sig i ännu större skala, säger Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter, Naturvårdsverket.

Den stora skillnaden mellan den nya nationella förteckningen och EU‑förteckningen är utgångspunkten för riskbedömningen.

EU:s förteckning baseras på risker ur ett unionsperspektiv, medan den nationella förteckningen är anpassad efter svenska ekologiska och geografiska förhållanden.

Det innebär att arter som kanske inte utgör ett allvarligt hot i andra delar av Europa, men som kan orsaka stor skada i Sverige, nu omfattas av reglering och åtgärder på nationell nivå.

– Urvalet till den nationella förteckningen bygger på riskbedömningar och analyser. Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som utgör störst risk i Sverige, avslutar Lina Tomassonnationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.

Det blir trots dystra prognoser riktigt bra väder när Våryran drog igång på fredagen med utställare från arbetsgivare och full fart i karusellerna. I kväll fortsätter det med uppträdanden.

Foto: Jörgen Hjerpe

INSÄNDARE

På Fagersta kommuns hemsida står följande: ”Kulturskolan ska ta hand om det traditionella, men även ta vara på nya idéer och skapande krafter”. Sverigedemokraterna i Fagerstas åsikt är att fokus till största möjliga mån bör ligga på det traditionella och folkliga, för att främja integrationen och öka medvetenheten kring vårt kulturarv bland barn och unga.

I perioder har det varit trendigt bland ungdomar att bära folkdräkt och spela folkmusik, vilket visar att det inte behöver vara en omöjlighet att få upp intresset bland yngre personer. Trots detta tycker kanske många i dag att vår kultur är töntig, ointressant eller bara till för äldre personer. Det tycker inte vi. 

Vi ser ett värde i vår svenskakulturskatt, med så många vackra visor, liksom nyckelharpan och folkdansen. Det här bör vi ta vara på och hålla levande för framtida generationer.

Vi vill ge alla barn i Fagersta möjligheten att bli en länk i kedjan som bär vår kultur framåt genom historien. Ett hopp finns i vårt land kring att andra generationens invandrare, i framtiden, kommer att bli en del av det vårt samhälle.

Det här kommer dock inte ske av sig självt, speciellt när till och med barn vars förfäder bott i Sverige i många generationer, i många fall inte vet så mycket om sin egen kultur. Om vi låter allt detta dö ut med äldre eldsjälar, kommer vi ens ha något kvar att bjuda in folk till? Vi riskerar att göra våra ungdomar, både de som är svenskfödda och utrikesfödda, rotlösa och i brist på ett större sammanhang, om vi inte värdesätter våra kulturella uttryck.

Nyckelharpor är dyra och att hitta lärare till undervisningen skulle måhända inte vara jätteenkelt alla gånger –men det här visar ju än mer på vikten att fler lär sig detta instrument. Trots att folkdanslag finns på hembygdsgården, tycker vi att det vore värdefull att äveninkludera det i kulturskolans dansundervisning.Kulturskolans dag, med diverse uppträdanden, sammanfaller dessutom passande nog med Sveriges nationaldag. Varför inte ha temat ”svensk kultur” då?

Om Fagersta fortsätter att ha kulturskolan avgiftsfri för barnen, är det inte orimligt att det hela är samhällsnyttigt. Vi ser fördelarna med att barn generellt får en värdefull och rolig fritid, oberoend av sina föräldrars inkomster, men skulle mer fokus ligga på att undervisa i just svensk kultur, skulle det finnas ännu en bra anledning att skattebetalarna står för kulturskolans utgifter.

 Bertil Fredriksson Ordförande SD Fagersta

Simon Strandberg Vice-Ordförande SD Fagersta

Tre personer är i ett brev till Socialnämnden starkt kritiska till att det planeras en flytt av gruppboendet på Kolmilegränd till Nybo och Stolpvreten i Västanfors. De menar att en flytt dit skulle innebära inskränkningar för de boende att vara delaktiga i samhällslivet. 

”Vilket är en rättighet i LSS-lagen. De flesta boende är i aktiv ålder och lever idag ett efter egen förmåga självständigt liv ,de kan själva gå till sin dagliga verksamhet,teater, gym, fotbollsträning, bowling och andra aktiviteter som finns i Fagersta men saknas i Västanfors” påpekar de.

”De kan även gå och handla med hjälp av personal eller på egen hand för de som fixar det. För de boende skulle det bli dyrare då de skulle behöva åka taxi till aktiviteterna 100 kr tur och retur till varje aktivitet. För den som är med på 3 aktiviteter och behöver åka och handla 1 gång kan det innebära en utgift på 400 kr i veckan vilket inte är hållbart. Hur kommunen sen löser transport till daglig verksamhet då man dragit in bussar är en annan fråga , de boende får då avdrag på sin habiliteringspeng för resan vilket slår mot deras ekonomi . Handlar flytten om pengar för kommunen?, undrar de.

”Vilket underlag har ni för ett ev. beslut , hur ser konsekvensbeskrivningen ut, vilken konsekvensanalys har man gjort? Tänk på att de handlar om människor som behöver trygghet och kontinuitet , människor med känslor fast man lever med en funktionsvariation”, säger de och fortsätter:

”Ytterligare en sak som gör att kommunen har svårt att leva upp till LSS-lagen är att boendet inte längre har möjlighet att använda kommunens minibussar på helger, vilket innebär att de boende är helt hänvisade till det som finns inom Fagersta, tidigare har man ex kunnat åka till Norberg på marknad, inköp av kläder i Västerås , göra utflykt. Flera av bussarna används ju inte av någon på helgen ex. Olsboskolan o Alltjänst , handlar det om ekonomi borde man kunna lösa det med interndebitering”, säger de vidare och påpekar att det även varit i kontakt med några andra anhöriga som också ställer sig negativa till en flytt av boendet.

På IOGT-NTO:s föreningslokal Sveasalongens årliga familjedag hade det anordnats mycket skoj på torsdagen.

Det var hinderbana, hoppborg, ansiktsmålning, hästridning, show och mycket mer.

Många barnfamiljer trotsade regnet och tog sig till familjedagen och för dragplåstret Sjung med Pettson och Findus.

Publiken fick sjunga med i uppskattade sånger så som bland annat Pettsons gård, Om man bara har ett tält och Det var en gång en gubbe.

Andra roliga aktiviteter var besök från Fagersta Ryttarklubb och man kunde få rida på häst under ledning av ett antal tjejer från klubben.

Några passade på att grädda sin egen pannkaka över öppen eld.

Just Kristi Himmelsfärdsdag är sen över hundra år en dag som nykterhetsrörelsen manifesterar som Folknykterhetens dag då man samlas för att föra ut budskapet att alkohol och andra droger är ett hinder för många människor att leva som fri människa för man är fjättrad till sin drog.

Olyckor med elsparkcyklar där barn är inblandade fortsätter att öka. Av de som skadades allvarlig under 2025 är barn och unga under 18 år den grupp som ökat mest jämfört med tidigare år.

Nationella trafiksäkerhetsförbundet, NTF har undersökt föräldraansvaret och ser att många föräldrar saknar kunskap om vilka regler som gäller, eller rent av struntar i dem. Det finns dessutom betydande kunskapsluckor kring fordonens prestanda och hur snabbt de egentligen går att köra. 

Undersökningen, baserad på svar från drygt 500 föräldrar med barn i åldern 6–15 år, visar att mer än hälften, 55 procent, har barn som kör elsparkcykel. Av de som anger att deras barn inte kör elsparkcykel är den vanligaste orsaken oro för säkerheten. Nästan hälften av dessa, 46 procent, anger att det är för farligt, 37 procent anger att barnet är för ungt och 34 procent upplever trafikmiljön som otrygg.

– Det är tydligt att många föräldrar ser riskerna. Samtidigt visar resultaten att många av de som ändå köper en elsparkcykel till sitt barn inte tar fullt ansvar, säger Emelie Hedberg, projektledare och kommunikationsansvarig på NTF.

För att få köra en elsparkcykel på allmän väg måste denna klassas som cykel, och får då max gå i 20 kilometer i timmen och ha en motoreffekt på 250 watt. Var femte förälder känner inte till vilken maxhastighet som gäller för att få köra på allmän plats. Samtidigt som alltså 80 procent anger att de faktiskt känner till vilken hastighet som är laglig så uppger så många som 30 procent att deras barns elsparkcykel går snabbare än vad som är tillåtet.

– Vi ser tydligt att det finns en kunskapsbrist här, men vi ser också att många anger att de är medvetna om att deras barn kör olagliga elsparkcyklar, vilket nästan är ännu mer uppseendeväckande, säger Emelie Hedberg.

När det gäller motoreffekt är osäkerheten ännu större – en tredjedel vet inte vilken motoreffekt deras barns elsparkcykel har, och ungefär lika många känner inte till vad reglerna säger om detta.

Undersökningen visar också att riskfyllda beteenden förekommer, trots att många föräldrar känner till regelverket. Nästan hälften av föräldrarna uppger att deras barn någon gång har blivit skjutsade på en elsparkcykel, och tre av tio säger att barnet själv har skjutsat någon. Detta trots att en stor majoritet, över 80 procent vet att det är förbjudet.

Samtidigt finns det positiva tecken. Nästan nio av tio föräldrar uppger att deras barn använder hjälm, och en lika stor andel känner till hjälmkravet för barn upp till 15 år

NTF kommer att sprida ett informationspaket till skolor och idrottsföreningar och hoppas att det ska nå föräldrar till barn som kör elsparkcykel.

INSÄNDARE

För oss liberaler är det viktigt att barnen åker tryggt till och från skolan. Sedan skolskjuts flyttades över till linjelagd trafik har tryggheten minskat för barn i Norberg, framförallt de som bor i Karbenning med omnejd.

Sedan inomkommunal trafik blev avgiftsfri och skolskjuts införlivades i den har en rad olika saker hänt:
–       Barn tvingas åka med påverkade vuxna
–       Föräldrar och anhöriga skjutsar/hämtar hellre själva sina barn/unga så att de slipper åka 
med påverkade vuxna
–       Bussar glömmer att stanna där barnen ska hoppa av
–       Barn får stå och vänta eller hoppa av vid kraftigt trafikerade vägar eftersom bussen inte kan avvika från sin rutt.

Barnkonventionen blev lag för några år sedan. Är ovanstående lösning bäst för barnen? Det tycker inte vi liberaler. Därför har vi lagt förslag om att Norberg ska separera skolskjuts från linjelagd trafik. Styrets svar var att avslå motionen, men tillräckligt många partier tycker att frågan är för viktig för att avfärdas så lätt. Därför får förslaget en chans till.

Den uppföljning av avgiftsfri kollektivtrafik som skulle ske under våren 2026 har ännu inte skett. Vi är nu inne i mitten på maj. Kanske är styret rädda för vad resultatet kommer att visa?

Från Liberalernas håll kommer vi alltid sätta barnens bästa framför det mest ekonomiskt försvarbara. Barn ska åka tryggt med skolskjuts – inte påverkade vuxna.

Liane Blom (L), kandidat kommunfullmäktige Norberg

Fagersta Södra leder serien i division 4 efter seger mot Syrianska Kerburan IF hemma på söndagskvällen med 2–0 (1–0).

Mergin Ramadani gav Södra ledningen i den 19:e minuten och Aron Granquist satte 2–0 i den sista spelminuten.

Foto: Hörgen Hjerpe

Ann-Marie Josefsson började på Fagerstas musikskola på lågstadiet och gick med i Västanfors församlings barnkör under ledning av Greta Lundqvist. Efter ett år på gymnasiet avbröt hon studierna för att satsa på musiken. Nu har hon skrivit en bok om sin karriär.

– Sedan jag var tonåring har orkesterspelet varit viktigt. Jag kan inte vara utan det. Just nu spelar jag med i Avesta Orkesterförening som numera är en ren stråkorkester på grund av bristen på blåsare. Den som inspirerade mig var Aram Kohlrush, musikledare i Norberg. Jag har tillägnat Aram ett helt kapitel.

– När jag gick i  åttan startade han Bergslagens Symfoniorkester med musiklärare, amatörer och duktiga elever. Då väcktes mitt orkesterintresse. Han var en stor inspiratör. Första verket vi spelade var Schuberts ofullbordade. Vi övade ett år på den och när det var dags för debutkonserten var det fullsatt i Norbergs kyrka. Många kom för att uppleva fiaskot. Hur kunde karln tro att det skulle kunna spelas symfonier i lilla Norberg. Men det blev succé.

– Vad som kan hända när man sommarjobbar i Hyttan på Fagersta Bruk ägnar jag också ett helt kapitel, berättar hon. 

– Musikskolan betydde naturligtvis mycket. Men jag tror det var först när jag själv jobbade som musiklärare som jag blev medveten om det. Jag träffar fortfarande gamla elever som vittnar om betydelsen.

– Eftersom skolstarten blev en besvikelse för mig, hamnade i en stökig klass som lärarinnan inte fick ordning på blev musikskolan och kören det jag såg framemot varje vecka. Jag var mycket tystlåten som barn men med min fiollärare kunde jag spela fritt och lärde mig uttrycka mig genom fiolen.  Redan efter ett år fick jag vara med i en ensemble där jag genast kände en samhörighet. Alla barn är inte idrottsintresserade eller tävlingsinriktade. Jag lärde mig att inrätta mig, anpassa mig efter andra och lyssna. I en musikgrupp måste man samarbeta annars funkar det helt enkelt inte. Jag fick också lära mig att framträda, ibland solo. Tänk så många gånger man spelat med darrande ben inför en publik och när man klarat det har man växt enbit. Det var en viktig träning inför vuxenlivet.

– Jag blir beklämd och arg när jag läser om hur kommuner drar in på anslag till Kulturskolan och tom lägger ner hela verksamheter. Musiken har så stor betydelse för många unga människor.

Som fiolpedagog har hon arbetat i Fagersta, Borlänge, Hedemora och Norberg,          

För tjugo år sedan utbildadade hon sig till trädgårdsmästare,  och startade eget företag med inrikting trädgård/musik. Frukt och bärodling, plantförsäljning hemma på gården utanför Avesta och som frilansare inom musikens område. En viktig del i muciserandet har varit trion Bas Fiol & Flöjt som iår firar 20 år som grupp. 

–,Boken  ”Music was my first love” är resultatet av den skrivarkurs hon gick under pandemin.

– Man skulle skriva en livsberättelse och för mig var det självklart att jag skulle skriva om mitt musikliv. Bristen på  tid men också att  självförtroendet svek gjorde att det tog fem år innan boken blev klar. Men mina vänner peppade mig och för ett år sen blev den klar. Boken var tänkt till mina barn, barnbarn, vänner och bekanta. Jag hade för skoj skull ett litet boksläpp hemma för vännerna och det blev en minnesvärd kväll.

– När jag satte igång skrivandet funderade jag mycket över varför musiken blev så viktig för mig och min syster. Var det arv eller miljö? Vi växte inte upp i en musikalisk familj. Det var mycket tillfälligheter att vi valde att spela instrument och sjunga i kör. Min äldre syster spelade piano och orgel och bestämde redan på högstadiet att hon skulle bli organist. Jag däremot hade inte en tanke på att jag skulle kunna  utbilda mig inom musiken. Genom brev, urklipp, foton, dagboksanteckningar och skivinspelningar har jag letat mig tillbaka i tiden och minnena har dykt upp efter hand. Jag har försökt återskapa det jag tror hände, säger hon.

– Ta 1968, jag skriver om det som hände det året. Som tolvåring följde jag nyheterna på TV och det var en orolig tid. Men mitt i allt elände fanns musiken. Jag missade sällan Kvällstoppen och Tio-i-Topp med de bästa poplåtarna. Flower Powerrörelsen med budskapet Peace, Love and Understanding blev en motpol till allt våld.

– Titeln på boken är på engelska och redan i starten får man veta varför. Kärleken till musiken har följt mig under alla år. Den är som en förälskelse. Listan kan göras lång över alla mina musikförälskelser. Klassisk, jazz, pop eller folkmusik . Vad som helst kan drabba mig, det spelar ingen roll när det gäller musik. Måtte musikpassionen drabba mig ända till mina sista levnadsdagar!

Boken finns till försäljning i Handelsboden på Hembygsgården.

En man häktades på onsdagen skäligen misstänkt för mord i Norberg efter att en person hittats död i en lägenhet.

Dödsfallet ska ha inträffat någon gång mellan 8 och 9 maj. Omständigheterna kring dödsfallet är fortfarande oklara. Båda männen är i 60-årsåldern.

Utredningen pågår och bland annat görs en brottsplatsundersökning. Den misstänktes lägenhet har spärrats av. 
När SVT Västmanlandpratade med åklagare Jenny Alriksson kunde hon inte säga så mycket mer om ärendet. Skäligen är den lägre misstankegraden..

INSÄNDARE

Jag hoppas att Fagerstas styrande är kloka nog att inte satsa 75 miljoner på att renovera det gamla nedslitna Folkets hus. Troligen mycket mer när det kommer till asbestsrivning, tillgänglighetsanpassnng, med mera.

Det gamla huset är inte anpassat för dagens krav, möjlighet för kulturskolan att vara där och framför allt inte ett bibliotek.

Nej riv rasket och satsa på ett nybygge i centrum, förslagsvis i Vilhelminaparkens hörn mot Dalavägen–Stationsvägen. Där är det aldrig någon som vistas och det är nära till den stora parkeringen vid Coop. Gärna med ett café också.

Ett vackert kulturhus med bibliotek och biosalong med mera skulle lyfta centrum istället för det något avlägset belägna Folkets hus som gjort sitt. Då är det att värt några extra nuljoner med tanke på vad man får för pengarna.

Glöm inte kulturen

INSÄNDARE

Ingen vill vara den som dämpar glädjen efter beskedet att Fagersta gick plus under 2025. Självklart är det positivt. Samtidigt är det starkt av KSO att tala ärligt om det som väntar. Politik handlar inte bara om ett enskilt bokslut. Det handlar om kommunen klarar framtiden utan att välfärden långsamt försämras. Och där måste man våga vara ärlig. Stora delar av årets överskott används för att täcka tidigare års underskott.

Samtidigt väntar nya stora kostnader runt hörnet. Redan nästa år slår kostnaderna för det nya äldreboendet igenom fullt ut. På kort tid har dessutom prognosen för 2026 vänt från ett planerat överskott till ett underskott på nästan 20 miljoner kronor redan efter årets första kvartal.

Skolan och omsorgen går med stora underskott år efter år. Det här är inte tillfälligheter. Det är tecken på att kommunen under lång tid har haft budgetar som inte fullt ut mött verkligheten.  

Kommunens ekonomi märks inte först i siffror. Den märks i klassrummen, i äldreomsorgen och i människors vardag. När vuxna i skolan blir färre. När personal inom omsorgen springer mellan människor i stället för att hinna se dem. När allt fler går till jobbet med känslan av att inte räcka till. 

Det farliga är inte bara underskottet. Det farliga är när människor börjar vänja sig vid att kvaliteten sakta försämras. 

Efter första maj blev det tydligt att mycket förenar Vänsterpartiet och Socialdemokraterna i synen på jämlikhet och välfärd. Oppositionens uppgift är dock inte att bekräfta makten. Oppositionens uppgift är att granska, utmana och visa att det finns bättre alternativ. Och det behövs i Fagersta idag. 

Därför har vi i Vänsterpartiet lagt flera motioner för förbättringar och presenterat en budget med nästan 37 miljoner kronor mer till skola och omsorg — för fler vuxna i skolan, bättre arbetsvillkor i äldreomsorgen och en tryggare välfärd. Det är skillnad på att reagera på utvecklingen — och att faktiskt försöka förändra den.

I slutändan handlar politik inte om prestige eller fina formuleringar. Det handlar om vilket samhälle vi bygger tillsammans. Och om du vill ha förändring i Fagersta — då behöver du också rösta på dem som faktiskt driver den.

Leyla Chabbani (V)

Ann-Christine Andersson (V)

Thomas Norström (V)

Fastigheten är i ett sådant dåligt skick att stora inesteringar är nödvändiga. Bedömda kostnader för kända åtgärder är cirka 75,5 miljoner kronor exklusive moms.

Ytterligare kostnader tillkommer för brandåtgärder, asbesthantering i fasad, tillgänglighetsanpassningar och passersystem. Slutkostnaden kan därmed bli avsevärt högre.

”Fastigheten bedöms vara i sämre skick än vid föregående bedömning 2012. Ett flertal centrala byggnadsdelar – såsom fasader, installationer och källarutrymmen – uppvisar skador som riskerar att förvärras om åtgärder dröjer. Flera av tidigare kända problem har fördjupats över tid. Statusbedömningen visar att Folkets hus har omfattande renoveringsbehov, av både akut och strukturell karaktär”, skriver NVK som anlitat en konsult. Det är en omfattande och noggrann utredning som gjorts som visar på en mängd allvarliga skador och brister.

Liknande genomgångar gjordes 2002 och 2012. Anläggningen har inte genomgått några större renoveringar sedan dess förutom att taket är utbytt, snörasskydd är monterade och hängrännor och stuprör är utbytta.

Syftet med den nu aktuella statusbedömningen har varit att fastställa byggnadens tekniska skick, identifiera risker och uppskatta de kostnader som krävs för att säkerställa en säker, fungerande och långsiktigt hållbar verksamhetsmiljö.

NVK:s slutsats är att Folkets Hus är en viktig samhällsresurs, men byggnaden är nu i ett sådant skick att stora investeringar är nödvändiga. Flera problem är akuta och rör både säkerhet, inomhusmiljö och byggnadens fortsatta livslängd.

För att få det mer kostnadseffektivt så är det en fördel att byggnaden får genomgå en total renovering. Ett politiskt beslut krävs om kommunen ska investera i en omfattande upprustning eller med tanke på kostnaden utreda alternativa lösningar för framtidens kultur- och möteslokaler.

Föreningslivet i Fagersta och Västmanland befinner sig mitt i en ekonomisk omställning. Det handlar inte om dramatiska kriser, utan om vardagliga utmaningar: hur man tar betalt på loppisar, hanterar medlemsavgifter och gör upp kassan efter ett träningsläger. Digitaliseringen av betalningsflöden förändrar spelreglerna för alla, även för idrottsföreningar och kulturorganisationer.

Sverige är ett av världens mest kontantfria länder. Den förändringen sker snabbt och påverkar alla delar av samhället, inklusive det civila föreningslivet som traditionellt har arbetat med kontanter och enkla bankgiroinbetalningar.

Föreningslivet möter nya betalningslösningar

Swish har blivit ett givet inslag vid föreningsevenemang, från fotbollsturneringar till teaterföreställningar. Men bakom enkelheten döljer sig kostnader och administrativa bördor. Föreningar vittnar om avgifter för företagskonton, problem med kontantinsättningar och banker som ställer höga krav på ideella organisationer.

Regeringen och branschorganisationer har uppmärksammat problematiken. Giva Sverige publicerade under 2025 en rapport som visar att ideella organisationer regelbundet möter hinder när de försöker öppna eller behålla betalkonton, ett problem som är extra märkbart för mindre lokala föreningar med begränsad omsättning.

Kryptovaluta sprider sig bortom finanssektorn

Samtidigt sker en bredare förändring i hur alternativa betalningsmetoder vinner mark i samhället. Kryptovalutor används i dag inom allt fler branscher, från internationella e-handelsplattformar till underhållningssektorn.

Ett tydligt exempel är nätcasinobranschen, där det numera går att spela med krypto som ett alternativ till traditionella banköverföringar. Attraktionen för många spelare är snabbare transaktionshastigheter, lägre kostnader och en högre grad av integritet.

Den bredare trenden syns i statistiken. Enligt Riksbankens betalningsrapport 2026 använde hela 91 procent av svenskarna Swish under den senaste månaden 2025, upp från 82 procent 2023, en tydlig signal om hur snabbt digitala lösningar normaliseras i befolkningen.

Lokala aktörer testar digitala kassalösningar

I Fagersta kommun hanteras föreningsstödet redan till stor del digitalt. Via kommunens system för föreningsbidrag och aktivitetsstöd sker rapportering och utbetalningar genom digitala e-tjänster, vilket speglar riktningen för hela sektorn. Det underlättar administrationen men förutsätter att föreningarna har fungerande digital infrastruktur och kompetens att använda systemen.

Mindre föreningar med frivilliga i styrelsen kan ha svårt att hänga med. Kassörer som tidigare hanterade kontanter på papper möter nu krav på digitala bokföringssystem, bankintegrationer och säkra betalningslösningar. Det är en reell utmaning för många.

Vad händer med kontanthanteringen framöver?

Kontanternas roll fortsätter att krympa. Riksbankens siffror visar att bara 5 procent av svenska konsumenter betalade kontant vid sitt senaste butiksköp 2025, jämfört med 10 procent 2023. För föreningar innebär det att behovet av kontanthantering minskar, men inte försvinner helt.

Länsstyrelsen har i sin bevakning av grundläggande betaltjänsterpekat på att tillgången till kontanttjänster varierar kraftigt geografiskt, vilket drabbar mindre kommuner hårdare. Fagersta-regionen behöver därför planera för en framtid där digitala och alternativa betalningssätt är normen, inte undantaget. En aktiv dialog mellan kommunen, banker och föreningslivet är avgörande för att ingen organisation ska lämnas utanför.

Det blev ännu en seger för Socialdemokraterna i Fagersta efter en spännande strid när den årliga drogkampen avgjordes på tisdagskvällen i Sveasalongen.

Det var IOGT-NTO Protest under ledning av Karin Wester som åter arrangerade. Upplagt så man kunde få både plus– och minuspoäng och detta gjordes att tävlingen svängde fram och åter.

Nu var det inte bara frågor om alkohol och andra droger utan även en del allmänna. En handlade om en folkkär barnboksserie. Man sökte en huvudkaraktär i en bokserie som även filmatiserats. Hälften av lagen kände sin Astrid Lindgren. Det var Madicken man sökte.

En annan fråga eftersökte en kändis som lanserat ett alkoholfritt vin. Efterfrågan och utbudet växer på alkoholfria alternativ. Det mousserande vinet heter Paxxione Zéro och lanseras av Pernilla Wahlgren.

Deltagarna fick också fundera på vad nytt namn IOGT-NTO håller på att sälja in. Efter en omorganisation där barn-  ungdomsförbunden tillsammans med IOGT-NTO bildat en gemensam organisation har ett namnbyte skett. Inget av lagen klarade uppgiften så där har IOGT-NTO en läxa att göra för att få det nya namnet känt. Det nya namnet är Movendi som betyder att röra sig.

Placeringarna för övriga partier blev att Liberalerna blev 2:a, Vänstern 3:a, Moderaterna 4:a och Sverigedemokraterna 5:a. Tyvärr fick Centern lämna återbud i sista minuten.

Förutom frågesport bjöds det på fika och trevligt umgänge. Segrarna fick varsin flaska allkoholfri fläderdryck som heter Godtemplardricka är tillverkat efter ett gammalt recept.