I mars valde rekordmånga SBAB-kunder att binda räntan. Nu har utvecklingen vänt. I juni valde endast två procent att binda hela eller en del av sina lån.

Förklaringen till förändringen är sannolikt att hushållens ränteoro minskat samtidigt som det blivit relativt sett dyrare att binda räntan. I mars valde rekordmånga SBAB-kunder att binda räntan. Nu har utvecklingen vänt. Förklaringen till förändringen är sannolikt att hushållens ränteoro minskat samtidigt som det blivit relativt sett dyrare att binda räntan.

98 procent av SBAB:s nya kunder valde rörlig ränta i juni och två procent valde att binda hela eller en del av lånen. Det är en markant skillnad jämfört med rekordmånaden mars. Då valde 12 procent att binda hela eller en del av sina lån, den högsta andelen sedan 2022.

– Under början av året var det relativt sett billigt att binda räntan. När kriget i Iran inleddes och inflationshotet växte gav det något av en räntebindningsboom. I juni syns dock inga spår av det. Andelen som valde att binda räntan har fallit tillbaka till de låga nivåer som varit norm under de senaste fyra åren, säger Linda Hasselvik, SBAB:s privat- och boendeekonom.

Under mars steg marknadsräntorna och som en följd av det justerade också många banker, inklusive SBAB, upp sina bolåneräntor i slutet av månaden. De längre bundna räntorna höjdes betydligt mer än de rörliga.

– Hushållens val av räntebindningstid påverkas av ränteläget i stunden men också av förväntningarna på ränteläget framåt. Att näst intill alla nya kunder åter väljer rörlig ränta kan vara ett tecken på att hushållen ser en mindre risk för stigande räntor än i våras. Hushållen är därmed mindre villiga att betala den försäkringspremie som bunden ränta normalt sett kommer med. I våras sökte hushållen trygghet, nu söker de lägre kostnader, säger Linda Hasselvik.

Lite nöjd att jag är hundägare och måste ut sent med dom 🤩 fick se denna fina himmel i går natt, skriver Ne Pson.

INSÄNDARE

Är du också en av dem som blivit intalad att socialdemokrater bryr sig mer om välfärd än moderater? Du är tyvärr inte ensam. Kanske har du tidigare röstat rött för att du tänkt att det är det som krävs för att få en bättre arbetsmiljö för personalen, kortare vårdköer och vård i tid för barn som mår psykiskt dåligt? 

I moderatledda Region Västmanland talar resultaten för sig själva. Vi moderater har kortat vårdköerna för nästan 5000 västmanlänningar. När vi tog över makten för snart 4 år sedan, efter tolv år av socialdemokratiskt kaos, var kostnaderna för hyrpersonal historiskt höga. Med en moderatledd region slutade vi dalta med hyrpersonal och har i stället anställt mer än 100 sjuksköterskor.

År 2021 med Socialdemokraterna i ledning, fick tre av tio barn komma på ett första besök på barn- och ungdomspsykiatrin inom vårdgarantins gränser som är 30 dagar. Tre av tio. Med moderater som styr får alla barn som behöver barn- och ungdomspsykiatrin vård i tid.

Så om du också levt i en villfarelse att du röstat på ett parti som du tror dig bryr mer om välfärden än Moderaterna – tänk om. Vi bryr oss minst lika mycket, den stora skillnaden är att vi faktiskt får saker att hända. Vi är inte nöjda än, men vi har vänt Region Västmanland mot rätt håll. Låt oss fortsätta visa vägen.

Mikael Andersson Elfgren (M) regionstyrelsens ordförande

Stephanie Bruksgård (M) regionråd

Jenny Landernäs (M) regionråd

 

INSÄNDARE

Oron över förändringar gällande korttids i Norberg är stor. Vi får veta att det inte är själva platserna som kommer att tas bort, men verksamheten får flytta. Anledningen är sviktande ekonomi.

Socialnämnden har så länge jag varit aktiv i politiken alltid gått med underskott. Kan det möjligen vara fel på själva budgeten? Med nuvarande styre lyser långsiktighet vad gäller investeringar med sin frånvaro. Stordrift är eftersträvansvärt,tydligen.

Så sent som 2023 återinvigdes korttids i Norberg efter över ett års renoveringar. Upprustningen hade handlat om att få till mer ändamålsenliga lokaler, något som verkligen behövdes. Taklyft i varje rum och enskilda badrum installerades för att underlätta för såväl patienter som personal. Äntligen hade Norberg en lokal som var modern och upprustad för nutidens krav. Det var verkligen värt sina 7 miljoner kronor.

Därför är det lite förvånande att socialnämnden är villiga att kasta in handduken och flytta ifrån lokalerna – för att få ner lokalkostnaderna. Det betyder att vårdtunga patienter nu ska in i andra typer av verksamheter i lokaler som samtliga politiker vet har stora brister och inte är anpassade efter dagens förutsättningar. Vi har alltså en funktionell lokal – som nu måste lämnas för att hyrans blir högre med renoverade lokaler. Kostnaden får personal och patienter stå för genom att istället vistas i lokaler som inte är ändamålsenliga.

Att det är få patienter på korttids kan bero på olika saker. Antingen är norbergarna för friska, så att korttids börjar bli överflödigt, eller så är det för svårt att få en placering där. Anhöriga får då dra ett allt tyngre lass. Ett annat sparförslag är att stänga översta våningen på Björkängen, vad tiden lider. Där är också lokalerna inte ändamålsenliga och norbergarnaverkar vara för friska för att tillåtas bo där. Det är också därför Liberalerna drivit på för att kommunen behöver se över riktlinjer för olika boenden. 

Norberg har en särställning i att våra lokaler i relativt hög grad gapar tomma. Vi har platser som andra kommuner saknar. I Norbergs kommun har man också valt bort att upplåta platser till regionen – en diskussion som fördes för några år sedan. Det hade varit en möjlig inkomstkälla. Istället för att ha en långsiktig plan – där man tar hänsyn till tidigare investeringar – så pratar styret om att bygga nytt äldreboende. Det är så man baxnar. Några garantier för att man har råd att betala hyran för ett nytt äldreboende, finns bevisligen inte.

Liane Blom (L), kandidat kommun, region och riksdag

 

För första gången på över tio år visar enkätundersökningen ”Liv och hälsa ung” ett tydligt trendbrott i hur unga skattar sin hälsa.

Bland killar uppger 84 procent att de mår bra eller mycket bra, jämfört med 78 procent år 2023. Bland tjejer har andelen ökat från 55 till 63 procent.

Undersökningen Liv och hälsa ung som genomförs bland elever i högstadiet och gymnasiet i Västmanlands län. Årets undersökning genomfördes under våren och besvarades av cirka 6 700 ungdomar. Resultaten används i det långsiktiga arbetet med barns och ungas hälsa och livsvillkor i länet.

Läs mer om undersökningen och resultatet här: https://regionvastmanland.se/utveckling/nyheter/trendbrott-fler-unga-i-vastmanland-sager-att-de-mar-bra/

INSÄNDARE

Fagersta gästades av två ministrar, två regionråd och glada moderater från Norberg, Västerås och Fagersta, som pratade trygghet, moms och delade ut kokböcker.

Gunilla Molin (M)

INSÄNDARE

Tack för en viktig fråga.

Det är riktigt att både socialnämnden och utbildningsnämnden under flera år har haft ekonomiska utmaningar. Det är något vi tar på största allvar. Samtidigt är verkligheten mer komplex än att det handlar om att budgeten är ”för snål” eller att nämnderna inte följer de beslut som fattats.

Först vill jag också förtydliga att de cirka 50 miljoner kronor som nämns inte är årets faktiska resultat, utan den prognos som finns i dagsläget. Hur utfallet blir vet vi först när året är avslutat.

Det är också viktigt att ge en rättvis bild. Underskotten har successivt minskat de senaste åren tack vare ett målmedvetet arbete med uppföljning, åtgärdsplaner och förändringar i verksamheterna. Vi är på rätt väg, men vi är inte i mål än.

Kommunens kostnader påverkas dessutom av faktorer som vi inte fullt ut kan styra över. Antalet äldre med stora omsorgsbehov ökar, placeringar inom individ- och familjeomsorgen kan bli både fler och betydligt dyrare än beräknat, samtidigt som skolan behöver anpassa verksamheten till ett minskat elevantal. Fagersta kommun, likt många andra  kommuner, har ett tufft ekonomiskt läge med ett svagare skatteunderlag och minskade statliga bidrag.

Att ställa krav på en budget i balans är därför ingen snabb lösning, utan en viktig princip för ett långsiktigt och ansvarsfullt arbete. Samtidigt har kommunen ett lagstadgat ansvar att ge den omsorg och utbildning som invånarna har rätt till.

Vårt uppdrag är att förena en ekonomi i balans med en välfärd av god kvalitet. Det kräver svåra prioriteringar, långsiktighet och ett fortsatt målmedvetet arbete. Vi har kommit en bit på vägen, men vi har fortfarande arbete kvar innan ekonomin är helt i balans.

Åsa-Märta Sjöström (S)
Kommunstyrelsens ordförande, Fagersta

Vad ska du göra om du behöver vård en kväll eller helg när vårdcentralen är stängd, men din situation inte är så allvarlig att det känns klokt att åka till akuten?

Region Västmanland går nu ut med information för att hjälpa vårdsökande rätt.

• Ring eller chatta med 1177s sjuksköterskor
• Om det behövs, kan de boka tid åt dig på jourmottagningen – antingen ett digitalt vårdmöte eller fysiskt besök i Västerås eller Köping. Jourmottagningen tar emot bokade patienter både vardagskvällar och helger.

”Det är många som kommer hit utan en bokad tid, vilket kan leda till lång väntetid här. Ta för vana att alltid först rådfråga din vårdcentral när de har öppet, annars 1177. Ibland kan egenvård fungera tills vårdcentralen öppnar – då slipper du också den dubbla avgiften. Ett jourbesök kostar 400 kr, ett besök på vårdcentralen bara 200”, säger Arwa, undersköterska på Vårdcentralernas Jourmottagning i Västerås.

Här kan du läsa mer om hur du söker vård på rätt ställe i sommar, för att slippa onödig väntan och oro. http://www.1177.se/Vastmanland/sa-fungerar-varden/att-valja-vardmottagning/sok-vard-pa-ratt-stalle/

Räddningstjänsten larmades tio över sju på tordagskvällen om en skogsbrand i Sundbo.

Det visade sig vara en brand i ett elskåp och som spridits säg till skogsområdet. Räddningstjänsten fick snabbt kontroll på elden.

KRAFTSPEL heter konserten som accordeonvirtousen Minna Weurlander ger i Västervåla kyrka på tisdag kväll.

Minna Weurlander är en av Europas mest hyllade och mångsidiga musiker inom sitt fält. Hennes virtuositet och innovativa musikaliska vision har gjort henne till en eftertraktad solist och ensembleledare.

Hon har utbildat sig på Sibelius Akademins solistlinje och redan som 15-åring erövrade hon titeln som världsmästare. Idag framträder Minna Weurlander regelbundet som solist på dragspel med ledande symfoniorkestrar runt om i Sverige, och hennes interpretationer av både klassisk och samtida musik rosas av kritiker och publik.

Minna Weurlander är också en drivande kraft bakom succéensemblen Weurlander & Deseo Strings, som vunnit stort erkännande för sina nyskapande konserter och inspelningar. Musik av Sibelius, Purcell, Mozart och Rachmaninov utlovas under kvällen.

Fri entré. Kollekt till Act Svenska kyrkan och församlingens musikverksamhet. Musik i sommarkväll återkommer varje tisdag t.o.m den 4 augusti.

INSÄNDARE

Gång på gång kan man läsa på Fagersta Nyheter om att sociala och utbildning redovisar stora underskott. Frågan är vart felet ligger.

Fullmäktige fastställer budgeten, som antingen är för snålt tilltagen eller att nämnderna struntar i att följa vad som beslutats.

Kan i och för sig förstå att det inte går att planera oförutsedda kostnadsökningar men något är ju fel när budgeten i år överskrids med 50 miljoner.

Vill gärna ha svar på hur kommunledningen tänker om att det inte hjälpt ett dugg med att kräva budget i balans.

Fagerstabo med ordning och reda

Hot och våld är inte längre undantag i ambulanssjukvården. I Kommunals nya rapport uppger nästan hälften att hot eller våld riktat mot ambulanspersonal förekommer någon eller några gånger i månaden.

Samtidigt som många vittnar om att de inte alltid får tillräcklig information om kända risker inför uppdraget.

– Ambulanspersonal ska inte skickas in i riskfyllda situationer utan tillräcklig information, fungerande riskbedömningar eller möjlighet att få stöd i tid. När hot och våld blir en del av vardagen har arbetsgivarna redan misslyckats med sitt ansvar, säger Malin Ragnegård, Kommunals förbundsordförande.  

Nästan varannan svarande uppger att hot eller våld riktat mot ambulanspersonal förekommer någon eller några gånger i månaden på arbetsplatsen. Samtidigt uppger 47 procent att det finns brister i hur arbetsgivaren arbetar för att förebygga hot och våld. Bara 35 procent svarar att det finns rutiner för informationsdelning kring risker för hot och våld.   

Rapporten visar också att hot och våld upplevs ha ökat tydligt över tid. Sex av tio svarande bedömer att förekomsten har ökat i hög grad under de senaste tio åren, och ytterligare 24 procent svarar att den har ökat i viss grad. 

– När personal larmar om hot och våld, men ändå saknar information och stöd inför farliga uppdrag, då handlar det inte om otur. Då handlar det om att regionerna/arbetsgivarna inte har gjort sitt jobb, säger Malin Ragnegård. 

Kommunals krav i korthet:  

• Arbetsgivare inom prehospital sjukvård ska särskilt beakta och genomföra kontinuerliga och systematiska riskbedömningar kring hot och våld. 
• Samverkan mellan ambulans, polis, räddningstjänst samt larm- och ledningscentraler behöver stärkas och informationsdelning mellan blåljusaktörer behöver utvecklas. 
• Ökade resurser och långsiktiga satsningar för att ambulanssjukvårdare ska finnas tillgänglig i hela landet, dygnet runt. 

I årets val är antalet röstberättigade förstagångsväljare i Fagersta kommun det högsta sedan 2010.

Med tre månader till valet har SCB sammanställt preliminär statistik över de röstberättigade i landets 310 kommun- och regionval.

– I Fagersta, som i många andra kommuner, är det många väljare som kan gå till vallokalen för första gången i höst – preliminärt 608. Det är det högsta antalet sedan 2010, säger Jonas Olofsson som arbetar med valstatistik på SCB.

Totalt är omkring 10 300 personer röstberättigade i kommunalvalet i Fagersta. Förstagångsväljarna utgör i år omkring 5,9 procent av de röstberättigade, vilket kan jämföras med 5,8 procent i hela riket.

I kommun- och regionvalen är – förutom vuxna svenska medborgare – också kommuninvånare som bott i Sverige minst tre år röstberättigade, liksom alla EU-medborgare som är skrivna i kommunen eller regionen. 

– Av kommunens förstagångsväljare är omkring 2,8 procent utländska medborgare. I riket som helhet är motsvarande siffra 2,4 procent. Antalet utländska medborgare som får rösta i valen till kommun- och regionfullmäktige är lägre det här valet än 2022, säger Lena Lundkvist, demograf på SCB.

Av Fagerstas förstagångsväljare är 289 kvinnor, vilket ger 47,5 procent kvinnliga och 52,5 procent manliga förstagångsväljare. Fördelningen i hela väljarkåren i Fagersta är 49,2 respektive 50,8 procent.

Nostalgibilder är bland det mest lästa på Fagersta Nyheter. Här är en gammal bild från centrala Västanfors.

INSÄNDARE

Fagersta står inför en viktig möjlighet. Samtidigt som elkostnaderna har ökat kraftigt de senaste åren behöver vi tänka långsiktigt, ansvarsfullt och kostnadseffektivt kring vår energiförsörjning. Moderaterna i Fagersta vill därför lyfta ett konkret och genomförbart förslag: att anlägga en solcellspark på mark som i dag saknar alternativ användning.

I vår kommun finns områden, särskilt inom och omkring det gamla industriområdet, där marken består av slagg och fyllnadsmaterial från järnbruket. Den typen av mark är svår eller olämplig att använda för bostäder, jordbruk eller annan verksamhet – men lämpar sig mycket väl för solenergiproduktion. I stället för att dessa ytor ligger outnyttjade kan de bli en tillgång för hela kommunen.

I dag förs diskussioner om att sätta upp solceller på kommunala byggnader, vilket i grunden är positivt. Men det är också viktigt att konstatera att det inte alltid är ekonomiskt försvarbart att installera solceller på äldre fastigheter, där takens skick eller hållfasthet kan innebära extra kostnader. Små, utspridda anläggningar riskerar dessutom att bli dyrare både att installera och underhålla.

En större, samlad solcellspark är därför ett mer effektivt alternativ. Den ger skalfördelar i investering, enklare drift och bättre förutsättningar för anslutning till elnätet. Redan i dag finns områden i Fagersta där elinfrastrukturen är väl utbyggd, vilket ytterligare stärker förutsättningarna.

Här blir också Fagerstas delägande i VB Energi AB en viktig faktor. Genom detta ägande har vi ett naturligt samarbete med en aktör som redan producerar och distribuerar energi i regionen. En solcellspark kan fungera som ett värdefullt komplement till befintlig elproduktion, inte minst genom att bidra med förnybar energi under årets ljusa månader. Kombinationen av lokal produktion och befintlig kompetens ökar möjligheterna att genomföra projektet på ett professionellt och långsiktigt hållbart sätt.

Det handlar inte bara om miljönytta – även om det i sig är ett starkt argument. Det handlar också om ekonomi och ansvarstagande. Genom att producera mer el lokalt kan kommunen på sikt minska sina kostnader och skapa en stabilare energiförsörjning. Dessutom kan ett sådant projekt stärka Fagerstas attraktivitet som en kommun som tar klimatomställningen på allvar.

Moderaterna vill därför att kommunen aktivt utreder möjligheten att etablera en solcellspark på lämpliga markområden, exempelvis i anslutning till industriområdet eller andra outnyttjade ytor. Om kommunen själv inte vill eller kan driva projektet bör ansvaret kunna överlåtas till VB Energi eller annan aktör.

Fagersta har alla förutsättningar att ta ett steg framåt – både ekonomiskt och miljömässigt. Låt oss använda mark som i dag inte tjänar något syfte till att skapa framtidens energilösningar.

För Moderaterna i Fagersta Leif Larsson

 

Utbildningsnämnden i Fagersta prognostiserar ett underskott på 24,1 miljoner kronor för 2026. Tillsammans med Socialnämnden blir det ett underskott på nästen 50 miljoner.

Gymnasiet försämrar prognosen i maj och prognostiserar ett underskott på 15,5 miljoner kronor. Underskottet innefattar kostnader för undervisning. Anpassad gymnasieskola visar en sämre prognos än i mars, vilket beror på interkommunala kostnader för elever som förväntas gå ii en annan kommun.

Nämnd och central förvaltning prognostiserar ett överskott på 8,8 miljoner kronor vilket är en bättre prognos än i mars. Överskottet innefattar främst nämndens buffert på 1 procent av budgeterad driftram om 3,9 miljoner kronor och beslutade statsbidrag som förbättrar prognosen i maj.

Förskoleverksamheten prognostiserar ett överskott på 0,5 miljoner kronor. Överskottet beror på lägre sjuklönekostnader än vad som uppskattades i mars samt lägre måltidskostnader. För fritidshem och förskoleklass prognostiseras en budget i balans.

Grundskolans årskurs 1-9 prognos från mars med underskott på -14,9 miljoner kronor ligger kvar. Underskottet beror på överskridande av budgeteradepersonalkostnader som avser elever i behov av särskilt stöd och modersmålsundervisning, högre kostnader för interkommunala elever och tilläggsbelopp samt högre kostnader för måltider och skolskjuts än budgeterat.

Anpassad grundskola prognostiserar en lite bättre prognos i maj än i mars. Prognosen för maj visar ett underskott på 0,5 miljoner kronor, vilket beror på fler elever som är folkbokförda Fagersta i skolan samt att budgetram ej följt elevutvecklingen då anpassad grundskola inte ingår i den demografiska modellen.

Investeringsbudgeten om 4,0 miljoner kronor väntas överskridas med 2,5 miljoner kronor, vilket avser inköp av digitala verktyg.

Fagerstas socialnämndvisar ett underskott mot budget med 24,6 miljoner kronor för hela 2026.

Socialnämndens egen ram och den gemensamma administrationen visar ett överskott i prognosen på 12,2 miljoner kronor av den reserv som finns för oförutsett och utjämning av verksamhetens kostnader.

Men individ- och familjeomsorgen visar på totalen ett underskott mot ram på 15,6 miljoner kronor. Vård och omsorg visar på ett underskott på 21,2 miljoner kronor i prognosen.

Äldreomsorg och hälso- och sjukvårdsprognos visar ett underskott på 3,4 miljoner kronor. Enheten för funktionsstöd överskrider budget med 17,8 miljoner kronor.

Den är känd över hela landet, den gamla nedlagda BP-macken vid Brinellvägen i Fagersta som försåg mängder av förbipasserande med bensin, tidningar, tobak och godis. 

Kändisskapet beror dels på att macken fått behålla sitt originalutförande med det karaktäristiska taket, dels placeringen vid riksvägen och dels på att den var med i en reklamfilm som visades i hela Sverige.

Bilden visar vilken service macken erbjöd under decennierna kring mitten av förra seklet. Här tankar den välklädde mackföreståndaren en av Fagersta bruks representationsbilar medan chauffören väntar bredvid. 

BP-macken blev efter nedläggningen kebabställe och inhyser numera en byggnadsfirma som sett till att den behållt sitt ursprungliga utseende.

INSÄNDARE

Vården måste bli enklare att nå. För småbarnsföräldern som försöker få ihop vardagen. För den som arbetar dagtid och har svårt att lämna jobbet. För den äldre som inte vill mötas av krångliga knappval när man ringer vården.

Vi moderater arbetar för att vården måste anpassas mer efter människors vardag. Därför går vi till val på att successivt öppna fler kvällsöppna vårdcentraler i Västmanland.

Vi har redan tillsammans med KD, L och SD tagit viktiga steg genom att införa kvällsöppet på vårdcentraler i Fagersta, Arboga och Kungsör. Satsningen har varit uppskattad och har skett i områden som ligger långt från länets jourmottagningar och där behovet av ökad tillgänglighet är särskilt stort. Moderaternas ambition är tydlig, vi vill sprida detta arbete vidare.

Med fler kvällsöppna vårdcentraler blir det enklare att fåvård i tid, vilket skapar trygghet för patienterna och kan minska belastningen på både jourmottagningar och akutsjukhus. Den som arbetar heltid, pendlar eller har ansvar för barn får ett lättare livspussel.

Men tillgänglighet handlar inte bara om öppettider. Det handlar också om att det ska vara enkelt att komma i kontakt med vården. Därför vill vi införa en särskild telefonlinje för äldre, en VIP-kö utan krångliga knappval, där man snabbare och enklare kan få kontakt med sin vårdcentral. Äldre västmanlänningar ska inte behöva fastna i långa telefonköer eller tekniska system när de behöver vård.

Valet 2026 handlar om vilken riktning vården ska ta. Vi vill fortsätta bygga en vård som utgår från patientens behov, stärker vårdcentralerna och gör det enklare att få hjälp när man behöver den. För oss handlar fler kvällsöppna vårdcentraler och en enklare telefonlinje för äldre om samma sak. En vård som fungerar för hårt arbetande västmanlänningar.

Mikael Andersson Elfgren (M) regionstyrelsens ordförande

Stephanie Bruksgård (M) regionråd

Jenny Landernäs (M) regionråd

 Nästan varannan handlare, 49 procent. utsattes för brott under årets andra kvartal. Det är en ökning både jämfört med det första kvartalet i år, samt motsvarande kvartal 2025. Resultaten är tydliga. Svensk Handels Trygghetsbarometer visar på att handelns brottsutsatthet förblir oroväckande hög.

Fler handlare utsattes alltså för stöld, hot eller våld i samband med stöld, inbrott eller hotfullt beteende från besökare under det andra kvartalet. Brottsutsattheten ökade från 46% under det första kvartalet, till 49% under det senaste kvartalet. Resultatet innebär att Säkerhetsindex, som mäter handelns brottsutsatthet, ökat två kvartal i rad.

– Att nästan varannan handlare utsattes för brott är anmärkningsvärt, men tyvärr kan jag inte säga att vi är förvånade. Stölder och hot har blivit vardag för våra medlemmar. Det är positivt att flertalet förslag, likt avskaffad mängdrabatt och ett modifierat tillträdesförbud nu diskuteras, men processen måste ske skyndsamt. Svenska handlare förtjänar inte situationen som de befinner sig, säger Nina Jelver, säkerhetschef på Svensk Handel och fortsätter:

– Vi måste tala klarspråk. En stöld är lika illa oavsett om den sker i en fysisk kassa eller i självscanningen. På senare tid har företrädare från både regering och myndigheter insinuerat att handeln själv bär ett ansvar i att brottsutsattheten är hög. Sådana uttalanden skickar farliga signaler som till syvende och sist drabbar handlarna och dess personal. Det är uppenbart att näringsliv, politik och myndigheter behöver arbeta betydligt närmre varandra.

Fler stölder polisanmäls

Trots rapportens dystra resultat finns även ljusglimtar. Allt fler butiksstölder polisanmäldes under det andra kvartalet. Svensk Handel uppmanar fortsatt handelsföretagen att anmäla alla brott som de utsätts för. Även fast det kanske inte leder till en fällande dom, så är det viktigt för att påvisa hur stora problemen faktiskt är.

– Det är glädjande att anmälningsbenägenheten nu ökar och vi hoppas att detta håller i sig även fortsättningsvis. Vi upplever att samarbetet med Polisen i frågan om att anmäla brott har gett resultat, och vi hoppas kunna intensifiera detta samarbete under hösten. Det sker betydligt fler brott inom handeln än vad som faktiskt anmäls. Mörkertalet är enormt, säger Nina Jelver.

Ett foto från 60–talet när Fagersta AIK blev distriktsmästare i hockey. Någon som känner igen killarna?

Endast knappt var fjärde akademiker kopplar bort jobbet helt under sommarsemestern.

Det visar en färsk undersökning från fackförbundet Akavia. Drygt hälften, 51 procent uppger att de inte upplever någon förväntan på att vara tillgängliga under semestern. Trots det är det många som inte släpper jobbet helt, 77 procent är tillgängliga i någon form.

– Semestertillgänglighet handlar inte bara om uttalade krav från arbetsgivaren. De flesta arbetar inte aktivt under semestern, men många släpper inte heller arbetet helt. Av olika anledningar väljer många, eller känner ett behov av, att hålla en viss kontakt med jobbet även när de är lediga, säger Caroline Lindeberg, förhandlare och rådgivare på Akavia.

Drygt en tredjedel, 36%, uppger att de är tillgängliga i undantagsfall, exempelvis för enstaka mejl eller samtal. Ytterligare 25% kollar av jobbet vid några tillfällen under semestern.

– Om man har en roll med större ansvar behöver man vara tillgänglig i högre grad. Men det kan också helt enkelt handla om att man vill ha koll, eller att man inte vill komma tillbaka från semestern med en överfull inkorg. Genom att beta av lite jobb under semestern kan övergången till kontoret kännas lättare. Men det är ett tveeggat svärd, det kan också leda till onödig stress under semestern, säger Caroline Lindeberg.

En arbetsgivare kan inte kräva tillgänglighet på telefon eller mejl under semestern, så länge något annat inte har avtalats. Det gäller både fast anställda och vikarier och oavsett om du har en jobbtelefon eller inte.

Unga i högre grad otillgängliga under semestern
Det finns också tydliga generationsskillnader. Bland unga, under 30 år, uppger 45% att de är helt otillgängliga under semestern. Samma siffra för personer över 50 år är 17%. Skillnaderna kan delvis förklaras av senioritet. Äldre har oftare chefsuppdrag, verksamhetsansvar eller är specialister.

– Ju större ansvar man har för en verksamhet, medarbetare eller andra kritiska projekt och processer, desto svårare kan det vara att vara helt otillgänglig. Samtidigt vet vi att unga i dag har en annan förväntan på balansen mellan arbete och fritid. Återhämtning är också viktig för alla, oavsett roll och befattning, säger Caroline Lindeberg.

Caroline understryker också att det är viktigt att komma överens om ersättning om chefen ringer och ber den anställda att avbryta semestern, helst direkt när man får samtalet, oavsett om det gäller en timme eller en dag. Om man beordras in kan man också få ersättning för kostnader man haft, till exempel för en resa eller en semesterstuga som man är tvungen att avboka.

Inblick i vad Fagersta ville marknadsföra som dragplåster och stolthet i kommunen på 1900–talet.

Antalet skogsägare under 40 år har minskat kraftigt sedan millennieskiftet i Västmanlands län.
– Familjeskogsbruket är en enorm resurs för Västmanland och när allt färre unga tar över är det ett problem inte bara för skogsägarkåren utan för länet som helhet, säger Thomas Claesson, ordförande Mellanskogs skogbruksområde Västmanland.

Det finns 329 personer under 40 år som äger skog i Västmanlands län. År 2000 var motsvarande siffra 947. Antalet har med andra ord minskat med 65 procent. Det här är en trend som syns över hela landet. Antalet unga skogsägare har mer än halverats sedan millennieskiftet.

– Västmanlands långa historia av självägande skogsbrukare är unik. Den har format våra skogar och byggt vårt välstånd. Så det finns all anledning att värna familjeskogsbruket. Trots det har situationen för Västmanlands enskilda skogsägare försämrats under en lång tid, med ökat regelkrångel, urholkad äganderätt och en hätsk samhällsdebatt. Det är därför inte konstigt att unga personer drar sig bort från skogsägande, säger Thomas Claesson, ordförande Mellanskogs skogbruksområde Västmanland.

Den svenska skogen står inför ett stort generationsskifte. Medan antalet unga skogsägare minskar, ökar antalet äldre. År 2000 ägdes skogen i Västmanlands län till 19 procent av personer äldre än 65 år – i fjol 44 procent. Mer än 800 skogsägare i länet är över 75 år.

– Många unga skogsägare kommer in med nya idéer och investeringsvilja. De bidrar till lokalt företagande och skapar förutsättningar för att människor ska kunna leva och verka på landsbygden även i framtiden. När unga avstår från skogsägande riskerar vi inte bara försenade generationsskiften, utan också färre investeringar, mindre entreprenörskap och en svagare utveckling runt om i Västmanlands landsbygd, säger Thomas Claesson.

Samtidigt som åldern stiger är det också allt färre som äger skogen. I landet minskar antalet skogsägare med över 1 600 personer per år. Skogen i Västmanlands län ägs i dag av 4 192 personer, jämfört med 4 527 personer år 2000. Det är en minskning med 7 procent. I till exempel Köpings kommun har antalet skogsägare under motsvarande tid minskat med över 11 procent.

– Trenden behöver ändras. Fler unga måste känna att det är roligt, meningsfullt och lönsamt att vara skogsägare. Först då har vi goda möjligheter att hålla landsbygden levande, föra Västmanlands långa tradition av familjeskogsbruk vidare och stärka samhällets förmåga att hantera frågor som klimatförändringar och beredskap, säger Thomas Claesson.

Bostadspriserna har ökar kraftigt i Fagersta de senaste tre månaderna. Det visar färsk statistik från svensk mäklarstatistik. För Fagerstas del är ökningen 26 procent i snitt per lägenhet 26 procent.

Efter åratal av nedgång på bostadsmarken noteras nu en kraftig ökning på läget för bostadsrätter samtidigt som antalet sålda är 40 vilket är högre än vanligt. Därmed ligger Fagersta högst i länet när det gåller överlåtelser av bostäder.

– Vi har sett en ovanligt aktiv start på sommaren och det är högt tryck på visningarna. När fler vågar flytta, trots semestertider, är det ofta ett tidigt tecken på att svenskarnas tilltro till den egna ekonomin nu är på väg tillbaka, även om det fortsätter storma i omvärlden, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.

Det senaste året har priserna på bostadsrätter i Västmanland stigit med 3 procent, medan villapriserna stigit med 1 procent. I riket som helhet visar motsvarande siffror att bostadsrättspriserna stigit med 5 procent medan villapriserna gått upp 3 procent. Fritidshuspriserna i Västmanland har sjunkit med 5 procent på årsbasis, att jämföra med 2 procents minskning i landet.

– Tempot i budgivningarna har växlat upp, men med tydliga geografiska skillnader där olika delar av landet rör sig i olika takt. Storstäderna går före med en starkare efterfrågan, men nu ser vi allt fler orter som också accelererar, säger Marcus Svanberg.

Fem tips – så lyckas du med bostadsaffären

1. Köp och sälj vid samma tidpunkt
Om du säljer och köper vid ungefär samma tidpunkt har tillfälliga upp- eller nedgångar i pris mindre betydelse.

2. Se över din boendeekonomi
Om du har små marginaler i boendeekonomin – planera ditt bostadsköp utifrån hur stigande räntor och en förändrad inkomst skulle kunna påverka dig.

3. Anmäl intresse
Många bostäder läggs ut som ”kommande” på mäklarnas hemsidor. Kontakta mäklaren innan boendet är ute på marknaden för att inte gå miste om eventuella förhandsaffärer. För den som ska sälja är förhandsmarknaden ett bra sätt att känna av spekulanternas intresse för bostaden.

4. Sälj först
Om du ändå känner dig osäker – sälj din bostad innan du köper en ny. Då vet du utgångsläget inför ditt köp och kan enklare räkna på vilken månadskostnad du känner dig bekväm med.

5. Läs på
Gör en lista på vad som är viktigast för dig i din nya bostad och undersök prisstatistik och slutpriser. Då kan du känna dig beredd på de ekonomiska förutsättningarna för din bostadsaffär.

I Västmanland finns 28 370 registrerade hundar, enligt Jordbruksverket. Nu visar en ny studie vid Karolinska institutet, med anslag från Hjärt-Lungfonden, att barn med astma och allergi som lever med hund har en likartad långsiktig svårighetsgrad av sin astmasjukdom oavsett om familjen behåller hunden eller inte. Däremot ses en något ökad risk för akut astma.

– Astma är den vanligaste kroniska sjukdomen bland barn. Föräldrar till dessa barn får ofta rådet att undvika pälsdjur, men i vår studie fann vi att den övergripande astmasvårighetsgraden var likartad oavsett om barnen bodde med hund eller inte, säger Resthie Putri, forskare vid Karolinska institutet och huvudförfattare till studien.

Den aktuella studien är baserad på flera svenska register och omfattar ca 100 000 barn i Sverige, födda mellan 2002 och 2018, som diagnostiserats med astma och luftvägsallergi. Barnen följdes upp till 19 års ålder eller till studiens slut 2023. Man definierade även om barnen hade hund i hemmet vid diagnos, och om familjen fortsatte att ha hund över tid.

Resultaten visar att barn i familjer som hade hund och behöll den hade en likartad svårighetsgrad av astma över tid som barn i familjer utan hund. Efter två, fyra och sex år från diagnos sågs inga tydliga skillnader i sjukdomens svårighetsgrad mellan grupperna. Däremot hade barn som bodde med hund en något ökad risk för exacerbationer, de försämringsepisoder som kan kräva akutvård eller ökad användning av luftrörsvidgande läkemedel.

– Att leva med hund är kopplat till en måttligt ökad risk för astmaförsämring, vilket är viktigt att ha i åtanke i kliniska diskussioner. Samtidigt fann vi att barn vars familjer slutade ha hund hade liknande långsiktiga astmautfall. Det tyder på att det inte nödvändigtvis leder till en omedelbar förbättring att sluta ha hund, vilket skulle kunna bero på att hundallergener kan finnas kvar i hemmet under lång tid och även är vanliga i offentliga miljöer, säger Resthie Putri.

Tidigare forskning på området har främst fokuserat på om husdjur ökar risken för att utveckla astma. Betydligt mindre har varit känt om vad som händer när ett barn redan har astma och allergi. Den nya studiens resultat kan bidra till mer nyanserade diskussioner med familjer.

– Tack vare forskningen har många av de riskfaktorer som ligger bakom astma identifierats, medan andra har omprövats. Den här studiens resultat kan bidra till att göra samtal om hund i hemmet mer balanserade och evidensbaserade, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Forskarna planerar nu att i en ny studie kombinera registerdata med mer detaljerad klinisk information, såsom allergisk sensibilisering, lungfunktion och astmakontroll över tid, för att ännu bättre förstå hur exponering för husdjur påverkar barn med astma över tid.

I dag finns de inte kvar, kioskerna som var viktiga mötesplatser för Fagerstaborna under decennierna kring mitten av 1900-talet. Många saknar den tiden då man gick till kiosken för att handla och samtidigt träffa folk.

Journalisten Margaretha Eriksson har gjort en tillbakablick på Bruksmusei vänners hemsida på de kiosker som fanns förr i Fagersta och som drevs av människor som lade ner en stor del av sin tid på sitt arbete.

”Kioskerna var en mötesplats. På 1940-talet kunde boende i norra stadsdelen handla i Tvål-Klaras kiosk. Den var ett mindre hus beläget på Vasavägen. Där fanns det nödvändigaste för hushållet som tvål, tvättmedel, kammar och andra nyttoting. Klara var en driftig kvinna som tillsammans med maken drev den lilla affärsverksamheten”, skriver hon och fortsätter:

”Lite längre ner mot brukets verkstäder låg Söderkvists kiosk. En välsorterad kiosk med försäljning av penninglotter, stryktips, tidningar och tobaksvaror. Kiosken hade ett perfekt läge intill Östra porten. En ständig ström av arbetare var alltid på väg hem eller till skiftet och stannade ofta till vid kiosken.
Edit Skoglund, nu avliden, arbetade under många år i Söderkvists kiosk. Hon berättade om kalla vinterdagar, då hon var tvungen att elda i en liten kamin i kiosken.”

Snuset hade en strykande åtgång, men när avlöningen kom, så hände det att en bruksarbetare förgyllde tillvaron med en cigarr. Cigarrcigaretten Havanna två, kostade en krona och tio öre. Var man piprökare fick man betala två kronor och åttio öre för ett paket Greve Hamilton.

Margaretha Eriksson berättar vidare om Adas kiosk på Norbergsvägen, Landers kiosk på Stationsvägen, de båda Pressbyråkioskerna, Bragekiosken, kiosken vid Kolarbybadet, Kruschens kiosk, Everts kiosk, Berta Asplunds kiosk, samt IP-kiosken.

”Den var då byggd intill åskådarläktaren. Bandyn var ju en stor sport och idrottsplatsen var alltid välbesökt. Fläktens bandymatcher lockade tusentalet bandyälskare.

En av dem var Kalle Östholm. Han tyckte att det behövdes en kiosk på området. Folk ville ha något att tugga på under halvtiden i matchen.
Vintertid sålde han varm glögg och sommartid var det läskedrycker och choklad. Mellan kunderna följde han matchen genom luckan.
Varje liten by utanför stadskärnan hade oftast sin egen kiosk. Med kioskerna försvann småstadscharmen. De var förr mötesplatser för människor, här fanns tid för samspråk”, skriver Margaretha Eriksson.

Utetemiljöer har under flera år varit ett av utbildnings- förvaltningens önskemål och förslag har lämnats till utbildningsnämnden

Kommunfullmäktige fastställde den 17 november Budget 2026 med plan för 2027-2028 som kommunens budgetdokument. I dokumentet anges att större projekt, som Brinellskolans utemiljö, reserveras i kommunstyrelsens investeringsbudget.

Förvaltningen har tillsammans med Brinellskolan tagit fram ett förslag som syftar till att skapa en attraktiv och funktionell utemiljö med både aktivitetsytor samt studie- och rekreationsytor för elever. Förslaget ska bidra till ökad utevistelse, erbjuda alternativa studiemiljöer och ge ett välkomnande intryck av skolmrådet.

Eleverna har varit delaktiga i arbetet med att ta fram förslaget. För att möjliggöra fortsatt beredning behöver ritningsunderlag,utrustningslista och kostnadsberäkning tas fram i samverkan med Norra Västmanlands kommunalteknikförbund (NVK). I samband med detta ska även en risk- och konsekvensbedömning genomföras.

Arbetsutskottet föreslår att nämnden uppdrar åt förvaltningen att i samverkan med NVK ta fram ritningsunderlag för Brinellskolans utemiljö, inklusive lista på utrustning, samt kostnadsberäkning.

Nämnden uppdrar åt förvaltningen att i samverkan med NVK ta fram ritnings-underlag för Brinellskolans utemiljö, inklusive lista på utrustning, samt

Centrumhuset var en ståtlig byggnad i Fagersta kring decennierna i mitten av förra seklet.

En majoritet av Sveriges akademiker upplever inte att det finns en förväntan från arbetsgivaren att vara tillgänglig under sommarsemestern. Ändå är det bara knappt var fjärde som kopplar bort jobbet helt. Det visar en färsk undersökning från fackförbundet Akavia.Caroline Lindeberg, förhandlare och rådgivare på Akavia. Foto: Åsa Hafmar

Drygt hälften, 51%, uppger att de inte upplever någon förväntan alls på att vara tillgängliga under semestern. Trots det är det många som inte släpper jobbet helt, 77% är tillgängliga i någon form.

– Semestertillgänglighet handlar inte bara om uttalade krav från arbetsgivaren. De flesta arbetar inte aktivt under semestern, men många släpper inte heller arbetet helt. Av olika anledningar väljer många, eller känner ett behov av, att hålla en viss kontakt med jobbet även när de är lediga, säger Caroline Lindeberg, förhandlare och rådgivare på Akavia.

Drygt en tredjedel, 36%, uppger att de är tillgängliga i undantagsfall, exempelvis för enstaka mejl eller samtal. Ytterligare 25% kollar av jobbet vid några tillfällen under semestern.

– Om man har en roll med större ansvar behöver man vara tillgänglig i högre grad. Men det kan också helt enkelt handla om att man vill ha koll, eller att man inte vill komma tillbaka från semestern med en överfull inkorg. Genom att beta av lite jobb under semestern kan övergången till kontoret kännas lättare. Men det är ett tveeggat svärd, det kan också leda till onödig stress under semestern, säger Caroline Lindeberg.

En arbetsgivare kan inte kräva tillgänglighet på telefon eller mejl under semestern, så länge något annat inte har avtalats. Det gäller både fast anställda och vikarier och oavsett om du har en jobbtelefon eller inte.

Unga i högre grad otillgängliga under semestern
Det finns också tydliga generationsskillnader. Bland unga, under 30 år, uppger 45% att de är helt otillgängliga under semestern. Samma siffra för personer över 50 år är 17%. Skillnaderna kan delvis förklaras av senioritet. Äldre har oftare chefsuppdrag, verksamhetsansvar eller är specialister.

– Ju större ansvar man har för en verksamhet, medarbetare eller andra kritiska projekt och processer, desto svårare kan det vara att vara helt otillgänglig. Samtidigt vet vi att unga i dag har en annan förväntan på balansen mellan arbete och fritid. Återhämtning är också viktig för alla, oavsett roll och befattning, säger Caroline Lindeberg.

Caroline understryker också att det är viktigt att komma överens om ersättning om chefen ringer och ber den anställda att avbryta semestern, helst direkt när man får samtalet, oavsett om det gäller en timme eller en dag. Om man beordras in kan man också få ersättning för kostnader man haft, till exempel för en resa eller en semesterstuga som man är tvungen att avboka.f

Inför valet förekommer i politiska debattartiklar, debatter i riksdagen och i vallöften uppgifter om att den lösning som nu finns för det akuta omhändertagandet inom länets hjärtsjukvård leder till risker för invånare med misstänkt hjärtinfarkt. Det stämmer inte, menar ansvarigt regionråd Malin Gabrielsson.

– Sedan 2002 har patienter i länet med tecken på akut stopp i ett kranskärl dirigerats till sjukhus som har möjlighet att göra akut ballongsprängning av kranskärl som Örebro eller Västerås. Det görs vare sig i Köping, Fagersta eller Sala.  De som nu hävdar att om de vinner valet så ska alla patienter med hjärtinfarkt kunna få behandling i Köping behöver förklara vad som alltså är dåligt med den modell som gällt sedan 2002 och vilken vård de avser starta i Köping och andra delar av länet om det ska bli jämlikt, säger Malin Gabrielsson (KD), ansvarigt regionråd.

Det är beslutet om omflyttning av resurser i Köping från natt till mer planerad vård dagtid som lett till att flera partier i valrörelsen driver att åter öppna den medicinska närakuten i Köping på natten.

– Jag har respekt för att vi tycker olika i frågan, men att utlova en fullskalig akutmottagning där det också skulle kunna göras ballongsprängningar är inte bara orealistiskt det är också att både skrämma och lura invånarna med att dagens modell som gällt sedan 2002 inte skulle fungera. Vi har väldigt god akutsjukvård i Västmanland inte minst inom hjärtsjukvården. Den som föreslår att åter öppna närakuten i Köping på natten behöver använda sig av andra argument,  avslutar Malin Gabrielsson.

Det finns tusentals obevakade järnvägsövergångar i Sverige och årligen inträffar allvarliga olyckor vid dem, även med dödlig utgång.
– Ofta finns de obevakade övergångarna vid mindre vägar på landsbygden, där många rör sig tillfälligtvis i semestertider. Då kan korsande tågtrafik komma som en obehaglig överraskning, säger Heléne Lilja, vd på Riksförbundet M Sverige.

Längs det svenska vägnätet finns cirka 6 500 järnvägsövergångar, och över hälften av dem är obevakade. Det innebär att tåg- och vägtrafik korsas utan säkerhetsanordningar som bommar, ljus- eller ljudsignaler. Redan 2019 uppmärksammades allvarliga brister hos dessa övergångar, och regeringen gav då Trafikverket i uppdrag att öka säkerheten vid dessa järnvägsövergångar. Sedan dess har dock endast en mindre andel av övergångarna åtgärdats.

– En vanlig metod för att åtgärda en farlig järnvägsövergång är att Trafikverket helt enkelt stänger av övergången och hänvisar trafiken till en annan, oftast betydligt längre, väg, säger Heléne Lilja. Det skapar andra problem med försämrade möjligheter att förflytta sig, något som särskilt drabbar lantbrukare och boende på landsbygden.

Varje år sker allvarliga olyckor vid dessa obevakade järnvägsövergångar, dessvärre även med dödlig utgång. Dessa övergångar kan ses som en kvarleva från en tid då tågen gick långsamt och hördes på lång väg. Men trots att tågen har utvecklats till att bli allt tystare och snabbare – och därmed med längre bromssträckor – har de obevakade övergångarna inte uppdaterats. De kan ha bristfällig sikt längs med spåren och många gånger löper bilvägen parallellt med järnvägen för att övergå i en skarp sväng vid övergången. Det förvårar för bilföraren att se om ett tåg närmar sig.

– Riksförbundet M Sverige är medvetna om att samtliga järnvägsövergångar inte kan utrustas med bommar och ljussignaler, men efterlyser i varje fall en förbättring av de befintliga, obevakade övergångarna, säger Heléne Lilja. Som bilförare måste vi under tiden vara uppmärksamma på att en järnvägsövergång kan komma plötsligt och sakna säkerhetsanordningar.

Många av de obevakade järnvägsövergångarna finns vid mindre vägar på landsbygden, inte sällan vägar som vanligtvis har mycket lite trafik. Men under sommarmånaderna rör sig fler längs dessa vägar i samband med semesterresor. Då kan en järnvägsövergång som för de bofasta är välbekant, komma som en överraskning för den tillfälliga besökaren. Semesterbilisten måste därför vara särskilt uppmärksam på korsande järnvägar och vara beredd på att det kan komma ett tåg där och när man minst anar det.

Detta ska du tänka på vid järnvägsövergångar:

• Alla passager över plankorsningar innebär en risk.
• Respektera bommar och rödljus om sådana finns.
• Titta ordentligt åt alla håll innan du passerar, tänk på att tågen kan komma snabbt och utan att du hör det.
• Även om du vet vilka tidpunkter tåget normalt passerar, så kan det vara försenat.
• Stanna aldrig på spåret.
• Stäng av musik eller annat ljud så att du hör eventuella signalerande tåg.
• Fordon får inte parkeras inom ett avstånd av trettio meter från en plankorsning.
• Om du fastnar mellan bommar: Kör genom bommen framför dig, den kommer att ge vika. Om bilen inte startar, rädda dina passagerare, lämna spårområdet skyndsamt.

Han efterträder Lars Almroth som gått vidare till en tjänst på Socialstyrelsen. Jonas är sedan tidigare områdeschef för medicinsk diagnostik, teknik och farmaci. Sedan maj månad har han även haft rollen som tillförordnad hälso- och sjukvårdsdirektör. 

Jonas har en diger bakgrund inom hälso- och sjukvården. Han är i grunden röntgenläkare och har haft en rad olika roller inom hälso- och sjukvården. De senaste åren har han varit områdeschef för medicinsk diagnostik, teknik och farmaci i Region Västmanland. Utöver detta har han även haft rollen som beredskapsläkare och bidragit till den allt viktigare uppbyggnaden och planeringen av hälso- och sjukvården inom beredskapsområdet.

Jag är mycket nöjd med rekryteringen av Jonas Cederberg. Han har den bakgrund och erfarenhet som behövs för att leda arbetet med hälso- och sjukvårdens utveckling i Västmanland. Utmaningarna är stora och vi har många spännande framtidsfrågor att hantera de kommande åren. Utöver hans kompetens har han god kännedom om organisationen och är välkänd och uppskattad inom hälso- och sjukvårdsförvaltningen, vilket ger en stabil grund och kontinuitet som förvaltningen behöver på sin fortsatta utvecklingsresa, säger regiondirektör Maria Linder.

Jag ser fram emot att få fortsätta mitt uppdrag, nu som ordinarie hälso- och sjukvårdsdirektör. Jag har en god bild av vad rollen innebär. Som områdeschef och biträdande hälso- och sjukvårdsdirektör arbetade jag nära den tidigare hälso- och sjukvårdsdirektören och på senare tid har jag även varit tillförordnad i rollen. Jag har på olika sätt varit involverad i de pågående utvecklingsprojekt som vi bedriver, exempelvis byggandet av vårt nya akutsjukhus, och har en bra bild av det omställningsarbete som pågår och den riktning som politiken har pekat ut. Morgondagens utmaningar är många, men jag vet också vilken kraft det finns bland medarbetare inom förvaltningen att både trygga och utveckla hälso- och sjukvården för invånarna i Västmanland, säger Jonas Cederberg.

Sveriges, kanske, vackraste Folkpark Söderbärkeparken får den 26 juli besök av Pippi Långstrump, Fröken Prysselius och de charmiga poliserna Kling och Klang.

Det är välkända ”Teater Perasus” som på sin turné genom landet kommer till ”Pärlan vid Barken” den 26 juli kl 15.00. Barnfamiljer bjuds in att sjunga med i kända låtar från Astrid Lindgrens sångskatt! ”Kom och sjung med Pippi Långstrump”. Vid regnväder flyttar föreställningen in i Folkets Hus.

Allsången leds av allas vår Fröken Prysselius, som med sina följeslagare Kling och Klang bjuder på välkända repliker och underhållande situationer. Att Pippi Långstrump är med, ställer förstås till det för Frökens Prysselius förberedelser, men det är bara att finna sig i situationen, och sjunga med.

“Det är förstås en dröm, att få åka runt och gestalta den stora idolen för så många barn genom så många tider. Pippi Långstrump! Och att få göra det i den här formen, där barnen får sjunga med i Astrids sånger är helt unikt”, säger Elise Nestor (Pippi Långstrump)

”Föreställningen är en del i Söderbärkeparkens satsningen på att erbjuda kulturupplevelser för barn och unga” säger Micael Mathsson, styrelseledamot i Söderbärkeparken. Och fortsätter ”Genom stöd från Region Dalarna kan vi dessutom ha ett mycket lågt biljettpris”

Teater Pegasus Produktion har gjort flera uppdrag för bland andra Skansen, RadiosymfonikernaBerwaldhallen, Balettakademien Sthlm, Astrid Lindgrens Värld, Scenknuten i Eskilstuna och Folkets Hus.

På tisdag är det bluegrassbandet Mo’s Granted som står för musiken i Västervåla kyrka i konsertserien Musik i sommarkväll.

Para ihop en stark röst med akustiska instrument och magi uppstår! Mo’s Granted är ett svenskt bluegrassband som gillar att tänja på gränserna för sin genre. Kom och ta del av deras smittsamma glädje och lämna kyrkan med ett minne du aldrig kommer att glömma.

Mo`s Granted består av Imogen Grant, sång och ukulele. Jan-Olof Jonsson, gitarr. Gustav Jonsson, mandolin. Kenneth Kjellgren, banjo och Magnus Ibsen, kontrabas.

Fri entré. Kollekt till Act Svenska kyrkan och församlingens musikverksamhet. Musik i sommarkväll återkommer varje tisdag t.o.m den 4 augusti.

Er Valet 2026 blir avgörande för sjukvården i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg menar Moderaterna i Region Västmanland. De varnar nu för att en vänstersväng i regionen riskerar att leda till längre vårdköer, mer administration och sämre tillgänglighet till vården.

Det moderatledda styret i Region Västmanland har under mandatperioden minskat vårdköerna med 4 982 personer. Det innebär att nästan 5 000 patienter har kunnat få sin operation, behandling eller utredning snabbare.

Samtidigt visar Moderaternas beräkningar att över 300 boende i norra Västmanland kommer att fastna i en vårdkö vid ett vänsterstyre, till följd av att den planerade röntgenverksamheten i Köping upphör vid en vänstersväng.

”När man väntar på en operation, behandling eller ett cancerbesked är varje dag viktig. Då ska vården fungera. Inte fastna i politiska experiment, nya flaskhalsar eller mer administration. För oss är beskedet tydligt: vi ska fortsätta korta vårdköerna och använda hela länets vårdkapacitet klokt” säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Moderaterna vill i stället fortsätta utveckla vården nära invånarna i norra Västmanland. I Fagersta har en kvällsöppen vårdcentral startats, så att den som jobbar, studerar eller har svårt att söka vård under kontorstid enklare kan få hjälp när vardagen tillåter det.

”Boende i Norra Västmanland ska inte behöva betala priset för en vänstersväng som leder till längre vårdköer och mer administration. Vi vill fortsätta korta köerna, utveckla vårdcentralerna och sprida arbetet med kvällsöppna vårdcentraler vidare i norra Västmanland” säger Patrik Eriksson, toppkandidat för Moderaterna i Norberg.

”Vi vill fortsätta stärka vården i Norra Västmanland. Vårdavdelning 1 i Fagersta har renoverats och har nu moderna enpatientrum och särskilt anpassade platser för palliativ vård. Det ger patienter bättre miljö, mer värdighet och större trygghet i en svår tid” säger Alexander Sjöström, toppkandidat för Moderaterna i Fagersta.

”För seniorer vill partiet införa en enklare telefonväg till vårdcentralen, en seniorlinje utan knappval, för att göra kontakten med vården tryggare och mer mänsklig” säger Bo Öberg, toppkandidat för Moderaterna i Skinnskatteberg.

Under Fagersta Stainless sommarunderhåll kommer gasolcisternen att tömmas och besiktigas. Som en del av arbetet kommer gasol att avfacklas under kontrollerade former, vilket innebär att en synlig kan ses från Andra sidan och eventuellt även från riksväg 68 samt delar av centrala Fagersta den 10–12 juli.

”För att arbetet ska kunna utföras på ett säkert sätt, utan att risker uppstår för människa, omgivning eller miljö, kommer gasolcisternen att tömmas i enlighet med gällande rutiner. Detta sker på samma sätt som under sommaren 2024. Först pumpas gasolvätskan över till en tankbil. Därefter töms cisternen helt genom avfackling av den gasol som kvarstår efter sluförd pumpning”, meddelar företaget.

Avfackling innebär att den återstående gasolen förbränns under kontrollerade former i särskilt utformade facklor på en säker plats. Inledningsvis kan lågan uppfattas som dramatisk, då den kan uppnå en höjd på cirka 15–20 meter, för att därefter minska till omkring 2–3 meter.

Då arbetet genomförs på Fagersta Stainless norra område kommer lågan från avfacklingen att vara synlig från Andra sidan och eventuellt även från riksväg 68 samt delar av centrala Fagersta.

Preliminära tider för avfackling är fredag den 10 juli, lördag den 11 juli samt söndag den 12 juli.

Arbetet utförs i enlighet med alla gällande lagar, normer och säkerhetsanvisningar. Under hela processen sker kontinuerlig övervakning av utbildad personal från Fagersta Stainless samt av inhyrda entreprenörer med särskild kompetens för denna typ av arbete.

Högskolan Dalarna är projektägare till ett nytt EU-finansierat pionjärprojekt som ska. utveckla naturturismens förvaltning. Smedjebackens Kommun och Malingsbo-Kloten i hjärtat av Bergslagen är en av landets två utvalda testbäddar.

Totalt investeras drygt 12 miljoner kronor i projektet Grön Digital Tvilling – och Region Dalarna är en stor offentlig medfinansiär.

Tillväxtverket har beviljat drygt 7,1 miljoner kronor ur EU:s regionalfond (ERUF) till projektet Grön Digital Tvilling, som leds av Högskolan Dalarna. Tillsammans med bidrag från Region Dalarna och Region Värmland uppgår den totala satsningen till ca 12 miljoner kronor.

Övriga partners är Karlstads universitet, Visit Värmland AB och Stiftelsen Glaskogens Naturreservat i Värmland. Malingsbo-Kloten och Glaskogen är de två naturområden i Sverige som valts ut som testbäddar.

Projektets kärna är en digital tvilling: en digital kopia av naturområdet som i realtid samlar data om besöksflöden, slitage och naturvärden. I dag fattas många beslut om naturvård och ledunderhåll på erfarenhet och magkänsla. Med en digital tvilling kan förvaltningen simulera konsekvenser av förändringar i förväg och agera proaktivt – innan skador uppstår. Projektet ska också utveckladigitala betalningslösningar, differentierade ledsystem och en forskningsbaserad strategisk masterplan för hållbar destinationsutveckling. Systemen ägs av parterna och stannar kvar i området när projektet är avslutat.

Att Högskolan Dalarna leder projektet är ingen slump. Lärosätet har under åren byggt upp stark kompetens inom hållbar turism och digital naturförvaltning. ERUF-finansieringen till Högskolan Dalarna uppgår till 3,8 miljoner kronor – den största andelen av projektet. All forskning, metodik och de digitala systemen stannar vid lärosätet och kommer hela regionen till godo. Region Dalarna bidrar med totalt 1 770 900 kronor till projektet, varav 187 500 kronor direkt till Smedjebackens del.

Det är ett tydligt uttryck för regionens ambition att genom samverkan göra Dalarna till en ledande region för hållbar naturturism. Smedjebackens Kommuns Förvaltnings AB deltar i projektet med en kontant egeninsats på 112 500 kronor och erhåller i gengäld 637 620 kronor i direkt finansiering – en hävstång på 5,7 kronor tillbaka per insatt krona. Därtill ingår Malingsbo-Kloten i ett projekt värt 12 miljoner kronor och får en digital infrastruktur och kunskapsbas som hade kostat mångdubbelt att bygga på ett håll.

Under första halvåret ökade nyföretagandet i Västmanland med hela 19 procent jämfört med samma period i fjol. Det visar statistik från Bolagsverket som Spiris har analyserat. Under årets första sex månader startades totalt 714 nya företag i länet.

– Efter en lång tid av ganska dystra siffror ser vi nu en kraftig ökning för nyföretagandet och det är ett styrkebesked för svensk ekonomi. Varje person som tar steget till eget bidrar till jobb och tillväxt, eftersom fyra av fem nya jobb skapas i nya små och medelstora företag, säger Charlotte von Sydow, vd för Spiris.

Under första halvåret startade 714 nya företag i Västmanland, en ökning med hela 19 procent jämfört med samma period 2025. Förra året registrerades 1 254 nya företag i länet, en ökning med 6 procent. Hittills i år har det startats 35 049 nya företag i Sverige, en ökning med 17 procent jämfört med samma period 2025. Det visar statistik från Bolagsverket som Spiris har analyserat. 

– En enskild stark vår räcker inte. Många företagare brottas fortfarande med höga kostnader, krångliga regler och en otryggare ekonomisk vardag än anställda. Ska uppgången hålla i sig måste politiken sänka trösklarna och göra det både enklare och tryggare att starta och driva företag, säger Charlotte von Sydow.

Enligt Spiris årliga Verianundersökningar drömmer allt färre svenskar om att starta företag. Andelen som överväger att starta eget har sjunkit från 33 procent 2021 till 22 procent. Ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsdröm är att den ekonomiska tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än den för anställda.

– Västmanland behöver fler spirande företagare, inte färre. Höstens valrörelse kommer att präglas av diskussioner om jobb, konkurrenskraft och ekonomisk tillväxt. Men alltför sällan handlar debatten om hur vi får fler människor att vilja starta företag, säger Charlotte von Sydow.

I Sverige finns omkring en miljon företag registrerade hos Bolagsverket, varav merparten är små bolag med upp till nio anställda.

Räddningstjänsten larmades om en villabrand i Västanfors på torsdagskvällen.

Det rörde sig om en brand så spisen som de boende själva lyckades släcka. Räddningstjänsten kollade att den inte hade spridit sig till fläkten.

Regeringen har nu beslutat om den förordning som reglerar hur lärares undervisningsuppdrag ska fördelas mellan undervisning, planering och uppföljning. Den här reformen innebär den största förbättringen av lärares arbetsvillkor på den här sidan seklet.

– Det här är en historisk dag för Sveriges Lärare. Vi har målmedvetet drivit frågan om att undervisningens förutsättningar måste regleras nationellt. Nu går vi från krav till verklighet. Det ger oss lärare bättre möjligheter att göra vårt jobb och barn och elever får bättre möjligheter att lyckas i förskola, skola och fritidshem, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Förordningen följer i allt väsentligt utredningens förslag och innebär att lärares undervisningsuppdrag ska anpassas efter verksamhetens faktiska förutsättningar. Bedömningen ska bland annat ta hänsyn till elevgruppernas storlek, hur många elever som läraren undervisar och elevernas stödbehov.

Att reglera lärares undervisnings- och planeringstid är en av Sveriges Lärares viktigaste frågor. Regeringens beslut är ett resultat av ett långsiktigt och målmedvetet påverkansarbete.

– När vi bildade Sveriges Lärare var ambitionen att samla lärarkåren i en stark röst med kraft att förändra. Dagens beslut visar att ett enat lärarfack kan åstadkomma stora förändringar. Det är en seger för hela lärarkåren, säger Anna Olskog.

Samtidigt går arbetet nu in i en ny fas.

– Nu handlar det om att reformen också får genomslag på skolorna. Vi kommer att följa implementeringen mycket noggrant och bevaka hur det utvecklar sig lokalt. Implementeringen lokalt är avgörande för att regleringen ska göra verklig skillnad för lärare, barn och elever, säger Anna Olskog. 

I oktober tar Region Västmanland över sjukvårdens läkemedelsförsörjning i egen regi. Syftet är att stärka beredskapen och ge vården en säkrare tillgång till läkemedel – både i vardagen och vid kriser. Under juni har det nya systemet testats med goda resultat.

– Genom att lagret med hjälp av IT-stöd kan användas och omsättas stärks beredskapen samtidigt som vården får bättre kontroll över läkemedelsförsörjningen, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård.

För att regionen ska kunna ta över läkemedelsförsörjningen i egen regi har ett nytt IT-stöd upphandlats för lagerhantering och expediering av läkemedel. Fler medarbetare har rekryterats och lokalytan har utökats.

–Vi har förberett den här övergången under flera år och testerna visar att systemet fungerar som planerat. Med egen läkemedelsförsörjning får vi bättre kontroll över tillgången till läkemedel och kan prioritera leveranser till de verksamheter som behöver dem mest om det uppstår bristsituationer, säger Karl Johan Lindner, verksamhetschef för Sjukvårdsfarmaci.

Fördelar med egen försörjning av läkemedel

Erfarenheterna från pandemin och det försämrade omvärldsläget har gjort en robust läkemedelsförsörjning till en allt viktigare del av regionernas beredskap. Allt fler regioner väljer att ta över läkemedelsförsörjningen från externa leverantörer.

Med ett eget lokalt läkemedelslager blir ledtiderna kortare Allt fler regioner väljer att ta över läkemedelsförsörjningen från externa leverantörer. Med ett eget lokalt läkemedelslager blir ledtiderna kortare och beredskapen blir bättre för störningar i leveranser. Det blir även lättare att uppfylla de nationella krav som finns på att regionerna ska ha lokala läkemedelslager för kris- och beredskapssituationer.

Region Västmanland tar över läkemedelsförsörjningen i egen regi den 1 oktober 2026 när nuvarande avtal med den externa leverantören löper ut.

1 juli sänktes mervärdesskattesatsen (momsen) på tillträde till danstillställningar från 25 till 6 procent. Syftet med sänkningen är att främja dans och kultur i Sverige.

Kommentar från Malin Gabrielsson, regionråd (KD).

”Jag har spenderat åtskilliga timmar på dansgolven i Mellansverige sedan jag var 12 år och började följa med mamma och pappa, så jag vet vilken betydelse detta kulturarv och denna motionsform har både för människor och företagsamheten.”

”Därför har jag kämpat för att få bort den orättvisa momsen. Nästa steg blir att jobba för en ny våga-stuffa-våg. Det skulle Sverige må bra av.”

INSÄNDARE

En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar vad en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön faktiskt innebär i praktiken. För ett genomsnittligt hushåll med två inkomster handlar det om omkring 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad. På ett år blir det cirka 72 000 kronor.

Det är pengar som gör skillnad i vardagen.

Trots det förs ofta diskussionen om kortare arbetstid som om det vore en reform utan tydliga baksidor. Men ekonomin fungerar inte så. Om arbetstiden minskar samtidigt som lönen ligger fast ökar kostnaden per arbetad timme. För företagen innebär det att producera lika mycket på kortare tid, till en högre kostnad.

När den kalkylen inte går ihop återstår i praktiken tre vägar: högre priser, färre anställda eller minskade investeringar. Det slår mot både jobb och tillväxt.

I många av Västmanlands företag är marginalerna redan pressade. Små och medelstora verksamheter brottas med höga kostnader, kompetensbrist och hård konkurrens. Att i det läget införa en generell arbetstidsförkortning riskerar att bli ett direkt slag mot deras möjligheter att utvecklas och anställa.

Även välfärden påverkas. Färre arbetade timmar innebär att fler måste anställas för att hålla samma nivå i vård, skola och omsorg. Det handlar om stora kostnadsökningar i en ekonomi där utrymmet redan är begränsat.

Sverige behöver gå i motsatt riktning. Fler i arbete, starkare företag och högre produktivitet. Då krävs reformer som gör det enklare att driva och utveckla företag, inte åtgärder som driver upp kostnaderna.

Frågan om arbetstid är viktig, men den måste bygga på korrekta antaganden om ekonomiska konsekvenser. Politiska beslut som bortser från dessa konsekvenser riskerar att göra Sverige fattigare. Kortare arbetstid är inte gratis. Den nya rapporten visar tydligt vem som i slutändan får betala.

Kristin Lahed
Regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland

TILLBAKABLICK

I Västanfors beslutade några män för 140 år sedan att göra något för att bromsa det utbredda fylleriet. Nykterhetsrörelsen IOGT 620 protest bildades 1883 och väckte stor uppmärksamhet med helnykterhet som medlemskrav.

Under 1800-talet söps det hårt i hela landet. Det ledde i många fall till de följder som alkoholmissbruk ofta för med sig – utslagning, fattigdom och för tidig död. Hela familjer drabbades hårt på den tiden, då fadern var ensam familjeförsörjare och samhällets skyddsnät var svagt.

Alkoholtransporterna till Fagersta kom i slutet av 1800-talet främst via Strömsholms kanal från Stockholm och Söderbärkes spritmagasin. Brännvinet levererades i plåtkaggar vid slussarna och bars hem. De som hade råd drack även öl och porter vid gästgivaregården.

Men framför allt var det Melings bryggeri som stod för ölförsäljningen. Kring gruvorna och bruket var det ofta fylleslag och slagsmål och många familjer blev lidande på grund av det kraftiga supandet.

Till och med ”vid de högtidligaste tillfällen som bröllop, barndop, begravningar och den obligatoriska kyrksupen vid julosten”, skriver A.E. Hedlund i en minnesskrift i boken Westanfors Fagersta – Från socken till stad.

Många gick med i Logen och gav löfte om ett helnyktert leverne. Man samlades i sockenstugan, som blev IOGT:s första lokal. Den växte nykteristerna snabbt ur och det byggdes ett ordenshus i Sundbyberg.

IOGT:arna var aktiva opinionsbildare och såg till att Västanfors fick en nykterhetskommitté som 1891 beslutade att stänga tre öltappningsställen. 1906 tillsattes särskilda ölpoliser för att övervaka handeln från de rullande ölkrogarna.

1910 byggdes den stora Sveasalongen i Västanfors som blev centrum för nöjeslivet. Det anordnades artistuppträdanden, revyer, teaterföreställningar, dans, kurser och mycket annat i den pampiga byggnaden. Senare blev den också en välbesökt biograf. 

Efter 80 år hade Sveasalongen gjort sitt. 1991 byggde IOGT-NTO en ny bredvid den gamla, som revs året därpå. Och fortfarande är det hög aktivitet i Sveasalongen med kulturarrangemang, mötesverksamhet och annat.

På 1940-talet var Västanfors simbad det populäraste badstället i hela kommunen. Det idylliskt belägna badet tvingades dock stänga på grund av utsläpp från industrierna.

Simbadet är beläget i närheten av reningsverket vid sjön Aspen. Den natursköna platsen var ett omtyckt bad kring tiden för andra världskriget. Det invigdes under pompa och ståt inför en publik på runt 700 personer 1939. Högtidstalet hölls av chefen för Stockholms stadion, Erik Bergvall.

Bland dem som uppträdde fanns Tore Parkow och Sport-Axel som Fyrtornet och släpvagnen. Ett stort tack riktades till Fagersta bruks disponent Axel Fornander som hade en betydelsefull roll i att drömmarna om ett fint simbad kunde förverkligas.

Fagersta hade en mycket aktiv simklubb som tävlade framgångsrikt. De bästa var så populära att de fick åka till Norberg och visa upp sitt kunnande i vattnet. Men för de flesta ortsbor var simbadet just ett bad där man höll till under lediga sommardagar.

Det var väldigt välordnat med omklädningsrum, duschar och en kiosk där man kunde köpa kaffe, läskedryck och godis. Serveringen sköttes av vaktmästaren på badområdet, John Pettersson.
Det fanns också möjlighet att campa på området.

Det var dock inte alltid frid och fröjd vid badet. I en artikel i Avesta-Posten stod följande att läsa 1939:
”På förekommen anledning har simbadsstyrelsen sett sig föranlåten att rikta en allvarlig maning till de besökare vid badet som har sin glädje i att uppträda ohyfsat vid badplatsen och göra åverkan på byggnader och annan egendom”.
De som inte skötte sig skulle portförbjudas från simbadet, varnade styrelsen.

En stor fördel med simbadet var att Fagerstas ungdomar fick chansen att lära sig simma. Det bedrevs simskola från morgon till kväll och
enligt en artikel i Fagersta-Posten 1945 var eleverna engagerade och läraktiga, ”men en och annan gapade för stort med en åtföljande rejäl kallsup som omedelbar följd”, skrev tidningen.

Badets stora popularitet höll i sig under stora delar av 40-talet fram till att hälsovårdsmyndigheten upptäckte att vattnet i Strömsholms kanal inte var lämpligt att bada i. Orsaken var alla de utsläpp som skedde från industrierna uppströms.
Kommunledningen bestämde sig för att stänga badet och satsa vid sjön Eskiln.
Och så har det förblivit under alla år.

Men nu är vattnet inte dåligt längre. De farliga utsläppens tid i Strömsholms kanal är förbi genom betydligt hårdare miljökrav på industrierna.
Så därför kunde simbadet öppnas igen för några år sedan.