Ska jag som snart 80-åring vårda min svårt sjuke man själv, Fagersta kommun?

INSÄNDARE

Min man är svårt hjärtsjuk. Han kan inte gå fem meter utan att svimma. På nätterna hostar han och mår så dåligt att jag inte kan sova. Jag är snart 80 år och försöker hjälpa honom så gott jag kan. Men jag orkar inte längre.

Ändå är beskedet vi fått från Fagersta kommun att han är för frisk för att få hemsjukvård eller vård på ett boende. Jag undrar hur dålig en människa måste bli för att få den hjälp som behövs.

Personerna på bilden är inte de som förekommer i texten.

I dag åkte min man in på lasarettet. Där sa läkaren att han inte har långt kvar att leva. Trots det är beskedet att han ska hem, där jag förväntas ta hand om honom och ge honom hans mediciner.

Hur går det ihop? För sjuk för att klara vardagen, men för frisk för att få den hjälp vi ber om?

Jag är hans fru. Jag vill finnas nära honom, hålla hans hand och ge honom trygghet under den tid vi har kvar tillsammans. Men jag kan inte ensam bära ansvaret för hans vård. Min ålder, min hälsa och min ork måste också räknas.

Ska jag behöva bli sjuk själv innan någon lyssnar? Ska vår sista tid tillsammans präglas av sömnbrist, rädsla och en kamp för att få hjälp?

Jag har betalat skatt i den här kommunen i 65 år. Jag har trott att hjälpen skulle finnas när vi verkligen behövde den. Är det här tacken, Fagersta kommun?

Nu känner jag mig så sviken att jag vill flytta till en annan kommun. Ingen människa ska behöva känna att den enda vägen till trygghet är att lämna sitt hem och sin hemkommun.

Jag vill ha ett svar från de ansvariga i Fagersta kommun: Hur tänker ni se till att min man får den vård och omsorg han behöver – och att jag får vara hans fru utan att gå under av ansvaret?

En snart 80-årig hustru som inte orkar längre

Så undviks de stora miljöbovarna på allhelgona

Allhelgona står för dörren, helgen då många besöker sina anhörigas gravar och tänder ljus. Det är en fin och betydelsefull tradition att bevara, och med mer medvetna val av ljus och dekorationer blir det en helg som inte bara är vacker för ögat och själen, utan också för miljön och klimatet.

Det påpekar Västerås stift där kyrkogården i Västanfors och Västervåla ingår. Traditionen att tända ljus på gravar är stark och stämningsfull. Stearinblockljus som skyddas i en gravlykta, är det allra bästa miljövalet på Allhelgona. 

Ljus i plastbehållare, batterier, metallock, oasis, plastblommor … listan kan göras lång på allhelgonadekorationer som förgyller och lyser upp, men samtidigt påverkar miljön mycket negativt. Varje år bildas tonvis med avfall som ska tas om hand och återvinnas på rätt sätt. Men det går att undvika miljöbovarna, minimera avfallet och göra skillnad.

De Miljömärkta stearinblockljus, som skyddas i en gravlykta, är det allra bästa miljövalet. Numera finns även miljömärkta gravljus med lock. Plastdelen sorteras i restavfall och locket som metall.

Välj bort ljus som innehåller paraffin och palmolja. Paraffin är tillverkat av fossil olja och bildar vid förbränning koldioxid som påverkar växthuseffekten. Palmoljan i sin tur, bidrar till skövling av regnskog.


— Undvik även batteridrivna gravljus då det är svårt att få till en komplett insamling av uttjänta batterier från begravningsplatserna. Batterier kan innehålla kvicksilver, kadmium och bly, ämnen som orsakar stor skada om de kommer ut i naturen, säger Kristina Segerström, stiftsingenjör och handläggare hållbar utveckling i Svenska kyrkan.


Även kransar och buketter på gravarna kan innehålla miljöbovar. Många består av delar som inte kommer från växtriket. Till exempel ståltråd och detaljer av plast såsom blommor eller oasis.

Dessutom importeras mycket växter och blommor från andra länder. Det betyder dels att de fraktats långt, dels att de ofta är så besprutade att de inte kan komposteras och därmed inte kan omvandlas till jord utan får transporteras igen och brännas som avfall.

— Om du har möjlighet, gör själv en gravdekoration av svenska naturmaterial och bind ihop med till exempel jutesnöre. Tänk på hur allt en gång ska kunna fortsätta i kretsloppet med minsta möjliga påverkan på naturen, säger Kristina Segerström.

— Om du köper en gravdekoration, påverka gärna som konsument genom att fråga efter komposterbara och svenska produkter. Då är du med och driver förändring.


Irrelevant förslag om övervakning av Liam Nebel

Flera media har under måndagen berättat att frivården anser att 18-årige Liam Nebel har ett övervakningsbehov. Problemet är att det inte finns utrymme för domstolen att döma honom till ett övervakningsstraff.

Nebel är häktad på sannolika skäl misstänkt för mord på en 17-årig flicka och misshandel av tre pojkar i 16-årsåldern. Han har erkänt mordet och det normala straffet är livstids fängelse, ibland lägre om gärningsmannen är under 18 år.

Men vid den lilla sinnesundersökning som gjorts, framkom att Liam Nebel antas lida av en så allvarlig psykisk störning att han ska genomgå en stor rättspsykiatrisk utredning. Den brukar ta en månad att genomföra.

Den kan komma fram till att 18-åringen bör dömas till vård på obestämd tid på en rättspsykiatrisk klinik där några av landets farligaste brottslingar finns och där domstolen inte dömt till fängelse på grund av att vårdbehovet är extra stort.

”Under utredningen framkommer en antisocial historia då Nebel i ung ålder dömdes för brott och hade anpassningssvårigheter i skolan. Därutöver har följande områden identifierats: attityder, umgänge, personlighetsmönster, fritid och psykisk ohälsa. Således har flera riskdrivande faktorer identifierats och den sammantagna bedömningen är att det föreligger ett övervakningsbehov”, anser frivården.

Men övervakning döms oftast ut för mindre allvarliga brott.

”Om du döms till skyddstillsyn får du en prövotid på tre år. Under prövotiden ska du sköta dig och försörja dig så gott du kan. Om du missköter dig under prövotiden kan du få ändrade eller nya regler att rätta dig efter. Vid allvarlig misskötsamhet kan skyddstillsynen sluta att gälla och i stället ersättas av ett annat straff, till exempel fängelse”, skriver Sveriges domstolar och fortsätter:

”Skyddstillsyn innebär också övervakning där du har kontakt med frivården. Övervakningstiden kan löpa under hela skyddstillsynen, men Kriminalvården kan avsluta den tidigare. Den är dock alltid minst ett år.”

Snyggt genrep av Västanfors

Västanfors avslutade träningsmatcherna med att möta Helenelunds IK i Uppsala. Fläkten vann med hela 9-0 (4-0).

Arkivfoto: Jörgen Hjerpe

Målen gjordes av Gabriel Augustsson, 4, Max Haglund, 3, Elmer Hessel, 2.

På Söndag 1 november väntar seriepremiär i division 1 nord, när Västanfors möter GT/76 i Gubbängens skridsko- och bandyhall.

Än finns ingen prognos för när det kan finnas is på IP. Men Västanfors Bandy räknar med att hemmapremiären i division 1, nord, mot SIF Norrtelje, ska kunna spelas som planerat lördagen den 14 november.

Kommunerna tar inte NVK-personalens oro på allvar

INSÄNDARE

Åsa-Märta Sjöström säger att hon tar NVKs oro på allvar och att det är viktigt att förändringen sker med respekt för berörda. Till henne vill vi framföra att det är rena floskelord som ni inte lever upp till.

Ni lät oss i julklapp -24 få veta om NVKs avveckling via media innan NVK hadde fått info om det. Skamligt! Det var så det började och nu (snart 2 år efteråt) vet vi anställda fortfarande ingenting. Hur har hon mage att tala om ansvar och respekt?!

Vi är inte bara oroade utan mår fruktansvärt dåligt medans ni säger att vi ska fortsätta leverera och hålla NVKs verksamheter igång. Här är vi personal från gata, VA, fastighet, kontor och IT som vi nog ALLA undrar hur ni kan hantera oss så respektlöst??! Skäms på er!

Och vad gör direktionen? Har dom nåt ansvar för att vi mår allt dåligare för varje dag som går?

Norberg har anställt en teknisk chef (bra – men fortfarande ingen info som lugnar personalen). Fagersta säger att den tekniska chef som inte är anställd än ska fixa allt men nån plan måste väl ha funnits när ni tog beslutet och varför har ni då väntat så länge med anställning?

Hur tänker Norberg? Här sker maktskifte så vad säger dom gamla och dom nya politikerna om den här fruktansvärda personalbehandlingen?

Åsa-Märta Sjöström, Johanna Odö och Lennart Skansfors:

Hur länge tänker ni låta det fortsätta såhär för personalen?

Vad har det här kostat skattebetalarna hittills?

Ni kan ju besluta om NVK:s framtid. Men ni kan inte frånsäga er ansvaret för hur ni behandlar personalen på vägen dit. Visa i handling att orden om respekt och ansvar betyder mer än tomma politiska fraser! Vi förtjänar betydligt bättre än såhär så SKÄRP ER Fagersta och Norbergs kommun och ge oss besked! Vi är värda mer än floskler, tystnad och tomma löften.

Besvikna, frustrerade och fortfarande ovetandes NVK-personal

Höstlovskul på Hjälpmedelscentrum

På onsdag ordnar Hjälpmedelscentrum i Västerås roliga aktiviteter och information till barn och vuxna i länet. Ingen föranmälan krävs.

• Prova på olika hjälpmedel, t ex rullstol och ögonstyrning

• Kör elrullstol och ta elrullstolskörkort

• Åk berg- och dalbana med VR-glasögon

• Sport och fritid med Parasport Västmanland och Fritidsbanken

• Pyssla, gör coola pins

• Anpassade böcker och andra medier, högläsning

• Upptäck vad stads-och sjukhusbiblioteket har att erbjuda

• Vi servar ditt barnhjälpmedel

•Prata med intresseorganisationer, FUB och RBU

• Musikunderhållning

• Tävla och vinn

• Rundvandring och tipspromenad

Siv spökar i Söderbärke

Folkets Hus & Park i Söderbärke bjuder på nytt barn (och vuxna) på en härlig musik- och teaterföreställning på onsdag den 28 oktober.

Siv spökar är den rysligt roliga uppföljaren till Siv snackar. En makalöst mysig musikteater där vi åter träffar snoken Siv. Den här gången ger hon sig ut på spöktåg i skogen med sina vänner.

Barnen i publiken bjuds med att sjunga och dansa tillsammans med skådespelarna Lena Bjerfalk och Sofia Medin Lindström.

”Vår drivkraft handlar om att inspirera barn till läslust och kreativitet” Säger Lena Bjerfalk och Sofia Medin Lindström har även skrivit den uppskattade barnboken ”Siv spökar” som ligger till grund för föreställningen.

– Arrangemanget den 28 oktober är en del i en medveten ambition att Folkets Hus & Park i Söderbärke ska blir en plats där barn och unga för möta kultur i olika former, säger Föreningens ordförande Jonas Källman och fortsätter:

– Redan i början av februari kommer vi att presentera utställningen Monsterskola med Nelly Rapp´ sombygger på Martin Widmarks populära böcker.

Efter föreställningen bjuder COOP på frukt och när barnen kommer ut från Folkets Hus står Räddningstjänsten där med en av sina brandbilar som barnen bjuds in att titta närmare på.

Gör höstlovet till trafiksäkerhetsvecka

På höstlovet är det fler barn i trafiken, både i bilarna och ute på gatorna. Det är ett perfekt tillfälle att prata om trafiksäkerhet med sina barn. Riksförbundet M Sverige uppmuntrar föräldrar till att leka trafiksäkerhet med barnen.

– Höstlovet är en perfekt tid för att prata om trafiksäkerhet med barnen, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige. Och man kan göra det till något roligt för barnen.

Något som gynnar barnens förmåga att läsa av trafiken är leken bilbingo, som går ut på att hålla utkik efter saker längs vägen för att samla ihop till bingo.

– Det går att göra leken mer eller mindre ambitiöst, säger Jacob Sidenvall. Det kan räcka med att säga att den som ser en ko först vinner. Eller så skriver man ut regelrätta bingobrickor och delar ut duttpennor till baksätet inför långresan. Poängen är att barnens uppmärksamhet riktas utåt, att de börjar titta efter och läsa av saker i trafiken. Det är ett beteende man sedan kan bygga vidare på när de ska ut och cykla på egen hand.

En annan sak man kan göra är att lysa med ficklampa och se vem som har reflexer på sig och inte.

– Mörkret så här års är en utmaning för alla som vistas i trafiken, säger Jacob Sidenvall. Reflexer gör en enorm skillnad för samspelet och säkerheten. Det går lätt att göra det till en lagom busig lek att låta barnen ta med sig en ficklampa och lysa på personer med och utan reflexer för att se skillnaden i mörkret.

Som förälder kan man passa på att på väg till höstlovsaktiviteter titta på hur barnen beter sig i och läser av trafiken. Tittar de åt vänster-höger-vänster inför övergångsställen? Har de koll på att det kan komma cyklar på delade gång-cykelbanor? Vilka vägmärken känner de till?

– Höstlovet är till för återhämtning och gemenskap, säger Jacob Sidenvall. Det är viktigt att den här sortens saker känns roliga och inte som ytterligare krav från vuxenvärlden. Men med tanke på hur lite och sällan trafiksäkerheten behandlas i skolan kan det vara en god idé att försöka baka in den när man har sina barn nära under en vecka. Tänk trafiksäkerhet på höstlovet!

För omgivningen är det viktigt att vara beredd på att det kommer att vara fler barn ute i trafiken under höstlovet. Och särskilt under timmar som annars upptas av skolundervisning.

En mörkklädd person utan reflexer syns först på ett avstånd av 20–30 meter från en bil med halvljus. Med bra reflexer kan en person upptäckas på cirka 125 meters håll.

Tänk också på att reflexer är en färskvara som bara håller ett par år – se över och byt ut gamla reflexer.

Elfel orsakar stopp i tågtrafiken

På söndagen vid 11-tiden stoppades tågtrafiken vid Västerås central på grund av ett elfel i kontaktledningen. 

Det påverkar sträckorna Västerås–Fagersta/Ludvika, Stockholm C–Göteborg via Västerås, samt Sala–Linköping. Det finns ingen prognos för när trafiken kan vara igång igen, uppger Trafikverket. Det fanns först ingen prognos för när trafiken kunde upptas igen. Men vid 14-tiden var felet avhjälpt.

Fagerstatrio redo för TV-pucken

Från träningarna och matcherna tillsammans i Fagersta AIK till TV-pucken. I helgen tar Alice Rönning, Magda Georgsson och Flora Hjertqvist nästa steg tillsammans när de representerar Västmanland i TV-pucken för flickor.

De tre känner varandra väl efter att ha spelat tillsammans under lång tid, och nu får de uppleva en av svensk ungdomshockeys stora turneringar sida vid sida.

– Det känns jättekul och spännande. Det är en ära och väldigt coolt att få representera Västmanland. Och så är det extra roligt att vi är tre från Fagersta som får vara med tillsammans, säger tjejerna.

Helgens spel avgörs i Söderhamn. När matcherna är färdigspelade står det klart vilka två lag som tar sig vidare till slutspelet.

För den som följer hockeyn hemma i Fagersta finns det alltså tre extra anledningar att heja på Västmanland i helgen.

När Magnus Uggla fyllde Kärrgruvans folkets park

Trots att det gått nästan 50 år sedan Magnus Uggla första gången gästade Kärrgruvans folkets park så talas det än i dag om hans stora publiksuccéer där på runt fem tusen personer.

Det var faktiskt Fagersta Nyheters redaktör, som jobbade på VLT i Norberg på den tiden, som tipsade folkparksledningen om att det fanns en ung lovande artist i Stockholm med namnet Magnus Uggla. 

De hade inte hört talas om honom, men var alltid på alerten och chansade. Och det blev inledningen till en lång relation där Uggla framhävde Kärrgruvan som landets bästa folkpark.

Här är en recension från hans succéframträdande i Kärrgruvan för 40 år sedan. Det är läsvärt om en tid med långt hår och jeansjackor och då 15-åringar fick gå till parken ”där spritångorna stod så täta att den som råkade vara nykter nästan blev berusad bara av att andas in luften under scentaket”, skriver tidningen.

Tvångsflytt av gamla och sköra från Malmen

INSÄNDARE

Det väcker stor oro när äldre och sköra människor tvingas lämna sitt boende för att flytta till en ny plats. För många äldre innebär boendet inte bara ett tak över huvudet, utan också trygghet, rutiner, sociala relationer och en välkänd miljö.

När människor som redan befinner sig i en utsatt situation måste flytta mot sin vilja kan det få betydande konsekvenser för deras välmående. Detta sker just nu på Malmen i Fagersta.

De boende på Malmen har under lång tid skapat relationer till personal och medboende. För personer med hög ålder, sjukdom eller kognitiva svårigheter kan en flytt innebära stress, förvirring och ökad otrygghet. Därför måste hänsyn till individens behov väga tungt i alla beslut som rör äldreomsorgen.

Om flytten till Floravägen 5 genomförs bör kommunen säkerställa att de boende och deras anhöriga får tydlig information, möjlighet att påverka processen och det stöd som krävs för att övergången ska bli så trygg som möjligt. Frågan handlar ytterst om respekt för äldre människors värdighet och rätt till trygghet i livets senare skede.

Det är viktigt att beslutsfattare lyssnar på de boende, deras anhöriga och personalen innan förändringar genomförs. Äldre människor ska inte behandlas som en administrativ fråga, utan som individer med rätt till omtanke, inflytande och trygghet.

Vad kommer att hända med Malmen?

Oroliga brukare och anhöriga

Åsa-Märta Sjöström tar oron på NVK på allvar

– Jag har full förståelse för att det finns en oro bland medarbetarna på NVK inför den förändring som nu pågår. Att inte veta exakt hur den framtida organisationen kommer att se ut, eller vad det innebär för den egna anställningen, skapar naturligtvis osäkerhet. Den oron måste vi ta på allvar.

Det säger kommunalrådet Åsa-Märta Sjöström (S) till Fagersta Nyheter efter den skarpa kritiken från anställda på NVK.

Arbetet med VA och annat måste göras även när Fagersta kommun tar över.

– Samtidigt vill jag vara tydlig med att det är organisationen som förändras – inte behovet av verksamheterna eller den kompetens som finns hos medarbetarna. Vi kommer även i framtiden att behöva sköta våra gator, parker, fastigheter, vatten och avlopp, lokalvård och IT. Det är viktiga verksamheter som måste fungera varje dag för våra invånare.

Sjöström påpekar att arbetet med att bygga upp den nya organisationen pågår. Inriktningen är att Fagersta kommun ska bedriva verksamheten inom gata, park och förvaltning av verksamhetsfastigheter i egen regi. Lokalvården ska föras över till välfärds- och servicenämnden och inom IT är målsättningen att inleda en samverkan med Norberg och Avesta från den 1 januari 2027. För vissa verksamheter, exempelvis vatten och avlopp, kan det behövas tillfälliga lösningar under övergången.

Åsa-Märta Sjöström

– Vi arbetar också med rekryteringen av en teknisk chef, som kommer att ha en viktig roll i uppbyggnaden av den nya organisationen. Parallellt ansvarar NVK för själva avvecklingen, ett arbete som naturligtvis måste ske i nära dialog med kommunerna.

– Jag skulle gärna vilja kunna ge alla medarbetare tydliga besked redan idag, men vi är inte där ännu. Det finns både organisatoriska frågor och arbetsrättsliga processer som måste hanteras korrekt. Vi ska inte föregripa dessa eller lämna besked som vi inte säkert kan stå för.

Hon säger vidare att det också är viktigt att komma ihåg att NVK verksamheter måste fungera under hela omställningen, att invånarna ska kunna förvänta sig samma service som tidigare, och därför behöver verksamheterna vara bemannade även under avvecklingstiden.

– För mig är det viktigt att den här förändringen genomförs med respekt för de människor som berörs.Medarbetarna på NVK besitter en stor kompetens och erfarenhet som vi behöver värna om. Vi har ett ansvar att skapa en långsiktigt hållbar organisation för Fagersta, men vi har också ett ansvar för att vägen dit blir så bra som möjligt. Det innebär att vi behöver vara tydliga med vad vi vet, öppna med vad som ännu inte är klart och ge information så snart det finns besked att lämna.

– Jag förstår att ovissheten är påfrestande. Vår ambition är att genomföra den här förändringen på ett ordnat, ansvarsfullt och respektfullt sätt – både för medarbetarna och för Fagerstaborna.

40-åring spred sexvideo på exet på nätet

En man i 40-årsåldern döms av Västmanlands tingsrätt till åtta månaders fängelse för att ha spridit en sexvideo och nakenbilder på sin exflickvän på sociala medier.

Bilderna lades ut på falska konton på nätet och en dejtingsajt efter att den korta relationen upphört.

Kvinnan uppgav för rätten att hon har mått mycket dåligt efter att mannen spred filmen och bilderna.

Svårt med sura äpplen, S i Norberg?

INSÄNDARE

När jag lyssnade på nya Norbergs fullmäktiges möte i måndags den 19 oktober anslog Demokraternas Lennart Skansfors  en vänlig ton, ett tack för förtroendet norbergarna gett ledamöterna i fullmäktige och en önskan om god ton samt att arbetet skulle präglas av samarbete med Norbergs bästa för ögonen.

Jo det höll fram till att man skulle välja valberedning. Då begärde S sluten omröstning både vad gällde ordförande och vice ordförande. De visste, alla visste att de skulle förlora de platserna. Varför då begära sluten omröstning? För att vara tvärtförs, sur och missnöjd förstås. Nu finns det ju ingen anledning vara sur på Kevin, Patrik, Lennart eller Liane eller andra folkvalda utan vill ni vara sura får ni väl obstruera mot den majoritet av norbergare som inte valde er.

Intressant också att konstatera att V som nu skulle bli ett oppositionsparti i bemärkelsen inte följa S i spåren ändå krokade arm vid första tillfälle med S. Fanns ingen egen kandidat Henry?

Att Mp söker sig till S o V känner jag kan bli lite bekymmersamt. Jag tror att med ett mandat hade ni kunnat få en större utdelning om ni samarbetat med den nya majoriteten. Era frågor är för viktiga och så framåtsträvande så att redan nu välja sidan S och V , som ju nu kommer lägga fokus på revansch och tillbaka till makten snarare än klimat och miljö, gör att er kunskap och livslångtlevande frågor kommer i skymundan.

Sedan en fråga till Åsa Eriksson avgående fullmäktigeordförande: Var det snyggt att strax efter nye ordförande Rasmus Fogelberg hunnit sätta sig komma med någon hörbar kommentar? Härligt  att Rasmus klippte av det hela med kommentaren ”Allt är nytt för mig”.
Hoppas nu innerligt att inte den gamla majoriteten driver igenom beslut i nämnderna de sista mötena fram till 31 december 2026 som gör städarbetet svårare och mera betungade för nya majoriteten.

Putte Dahlström, (PNF Norberg)

Ännu en kämpaseger för starkt FAIK

Fagersta AIK visade fina takter när de på fredagskvällen besegrade IFK Hallsberg med 6-4 (4-2, 2-1, 0-1) inför 319 åskådare.

Karl Hassel gav FAIK ledningen i början av första perioden och Jesper Sahlen ökade på till 2-0 mindre än minuten senare. Kort därefter reducerade gästerna men bara 20 sekunder senare satte Ludwig Månegarm 3-1.

Carl Sjulander gör 4-2. Foto: Jörgen Hjerpe

Efter ännu en reducering gick FAIK upp till 4-2 genom Carl Sjulander innan första perioden var slut. I den andra fick Hallsberg in ännu en reducering men Alexander Pettersson satte minuten senare 5-3. Och Carl Sjulander ökade på till 6-3 när halva matchen var spelad.

Hallsberg jublar efter första målet.

Men Hallsberg gav inte slaget förlorat och fyra minuter in i den sista gjorde de 4-6. Med dryga minuten kvar av matchen tog Hallsberg ut målvakten, men det blev mållöst.

Alexander Pettersson 5-3

Skäms på er vad ni utsätter gamla för

INSÄNDARE

Det har kommit till min kännedom att socialförvaltningen i Fagersta har möten för anhöriga och boende på Malmen att de ska flyttas till det nya boendet på Floravägen till trots att de redan från början tackat nej till detta.

Tydligen finns det kontrakt på 3 månaders uppsägning, men i min vildaste fantasi trodde jag inte detta var möjligt att utsätta gamla, dementa människor för.

Nu får det fasen vara nog vad denna kommun hittar på för att hålla sin budget i balans.
Räcker det inte med vad Sollidens och Nybos äldre har fått utstå?

Jag säger inget om de som önskat sig dit, men börja inte tvångsflytta människor från platser som inte ska rivas, ja det vet man ju inte förresten.
Jag tänker på allt som lovats av politiker före valet. Guld o gröna skogar. Ja ni vann ju. Hur kan ni redan svika era väljare?! Efter en månad.

Nej skäms på er allihopa och mest socialförvaltningen som orsakar oro, problem och sömnlösa nätter för många. Ännu en gång.
Börjar likna pakterna i Robinson. Sist in först ut.
Fagersta Kommun. En dokusåpa.

MayBritt Normann

S i Fagersta starkast i Kolarbyn och svagast i Åvestbo

Socialdemokraterna i Fagersta fick närmare 42 procent av rösterna i Kolarbyn men nådde inte mer än knappt 29 procent i Åvestbo–Västervåla.

I det sistnämnde området, där även Ängelsberg ingår, fick Sverigedemokraterna hela 26,4 procent av rösterna. Däremot var stödet endast 17 procent för SD i Kolarbyn. Vänstern fick 27 procent av rösterna där och Moderaterna bara sju procent.

I övriga valdistrikt var det mest som i Fagersta som helhet där S gick starkt framåt och V backade stort.

Valredultatet i Åvestbo–Västervåla.

I hela Fagersta fick S 37,6 procent, SD 20, Vänstern 17,6, M 16,3, L 2,8, C 2,6 och KD 2,2.

Träffpunkt och höstfest med maskerad

Västanfors – Västervåla församling bjuder in till två evenemang i helgen.

Det första är träffpunkten i Brukskyrkan på lördag då ensamma får möjlighet att träffas och servering erbjuds till självkostnadspris.

På söndag blir det gudstjänst i Västanfors kyrka där Norrby teater ger pjäsen ”Häxans gryta”och barnkören Diamanterna sjunger.

Efteråt serveras det häxsoppa och bröd på Lindgården.

Ingen åtgärd mot Brinellskolan

Arbetsmiljöverket har avslutat sitt ärende efter en inspektion av Brinellskolan den 15 oktober, med anledning av attacken då en elev dödades och tre skadades.

Det var inte möjligt för skolledningen att förutse vad som skulle hända. Vid inspektionen fann Arbetsmiljöverket inga skäl att ställa krav på verksamheten. Ärendet är därför avslutat.

Skolan kommer att öppnas igen efter nyår. Till dess håller man till med delar av undervisningen i andra lokaler i Fagersta.

Två av tre föräldrar ser positiva effekter av gaming

Gaming har länge förknippats med bråk om skärmtid och oroliga föräldrar, men nu pågår det en förändring i de svenska hemmen. Två av tre föräldrar (67 procent) tycker att gaming bidrar positivt till familjelivet, enligt Teknikkollen. 

För dagens föräldrageneration är gaming inte längre en främmande värld. Många växte själva upp med en konsol eller gamingdator – och det märks i synsättet. Två av tre föräldrar (67 procent) som har barn boendes hemma tycker att gaming kan bidra med glädje, samtal och gemensamma upplevelser.

Det visar Elgigantens delrapport av Teknikkollen 2026, som är gjord på uppdrag av Verian. Ser man på svenska befolkningen i stort så ligger motsvarande siffra på 47 procent.  

Bland föräldrarna med barn hemma ser en majoritet både pedagogiska och sociala fördelar med sina barns spelande.

  • Språkkunskaper: 63 procent tycker att gaming hjälper deras barn att utveckla sin engelska eller andra språk.
  • Kognitiva färdigheter: 58 procent ser spelandet som en bra träning i problemlösning, strategi och logiskt tänkande. 
  • Samarbete: 42 procent lyfter förmågan att samarbeta och kommunicera.

– Egen erfarenhet gör spelandet mindre skrämmande. Det gör det lättare att förstå vilka spel som är vettiga, vilka spelkonstruktörer som är sunda och vilka VD:ar du inte vill ska sälja spel till dina barn, säger Oskar Henrikson, legitimerad psykolog och vd för Psykologifabriken.

Samtidigt lever den klassiska oron kvar. För 47 procent av föräldrarna är för mycket skärmtid fortfarande den största oron kopplad till barnens spelvanor. Nästan en tredjedel (32 procent) av föräldrarna har regler för speltid eller vilka titlar som är tillåtna. 


– Vi har vant oss vid att räkna timmar framför skärmen. Men ett barn som spelar tränar ofta språk, samarbete och problemlösning på samma gång. Frågan är inte bara hur mycket utan vad som faktiskt händer på skärmen. Och allt i livet måste ju inte vara nyttigt, det är okej att bara njuta ibland, säger Oskar Henrikson.

Men det är också mer än hälften (53 procent) som säger att de pratar regelbundet med barnen om vilka spel de spelar. 

– Gaming är en självklar del av många barns vardag och då behöver samtalet om spelandet också vara det. Vi vill få fler föräldrar att känna sig trygga kring gaming och vill hjälpa fler familjer att våga både sätta gränser och vara nyfikna. Fråga gärna vad barnen spelar, inte bara hur länge, säger Karolina Åhs Karlsson, Head of Marketing & Communication på Elgiganten.

Satsning för tryggare blivande föräldrar i länet

Blivande föräldrar i Västmanland ska få mer jämlika möjligheter att förbereda sig inför förlossningen. Genom kostnadsfria föreläsningar om metoden Föda utan rädsla vill Region Västmanland stärka tryggheten hos både den som ska föda och partnern eller anhörig.

Föda utan rädsla har använts på Kvinnokliniken i flera år, men tillgången till metoden under graviditeten har varierat mellan barnmorskemottagningarna. Den gemensamma satsningen ska ge blivande föräldrar i hela länet tillgång till förberedelserna, genom föreläsningar under hösten.

– Möjligheten att förbereda sig inför förlossningen ska inte bero på vilken barnmorskemottagning du går till eller om du har råd att betala för en privat kurs. Det här är en del av vårt arbete för en mer jämlik vård, säger Hanna Linder, barnmorska Närvården Västmanland.

– När förlossningen kom igång kunde jag hantera smärtan och hålla mig lugn, jag tror det var mycket tack vare det jag hade fått lära mig på föreläsningen, säger Moa Lahed från Västerås, som nyligen fött barn.

Satsningen handlar inte bara om att erbjuda föreläsningar, utan också om att utveckla arbetssätten. Målet är kontinuitet i stödet: de verktyg som de blivande föräldrarna lär sig under graviditeten ska de känna igen och få hjälp att använda på förlossningen.

– Vi vill att förberedelserna på barnmorskemottagningen och stödet på förlossningen ska hänga ihop. Det kräver mer planering och samordning av oss än om varje verksamhet arbetar för sig. Men vi tror att det är det bästa för de blivande föräldrarna, säger Isabel Näslin, Barnmorska förlossningen i Västerås.

Under föreläsningen får deltagarna lära sig metodens fyra verktyg: andning, avspänning, rösten och tankens kraft. En central del är hur partnern eller en annan stödperson kan bidra till trygghet, lugn och närvaro under födandet. Därför uppmuntras de att gå på föreläsningen tillsammans.

– Vi upplever stor skillnad när de blivande föräldrarna har gått utbildningen tillsammans. Partnern är mer förberedd och kan spontant börja stötta, utan att först behöva fråga oss vad den kan göra. Det handlar inte om att ta över vårdens ansvar, utan om att känna sig trygg i sin egen roll, säger Jenny Kullman, barnmorska på förlossningen.

Föreläsningarna hålls i Köping, Sala och Västerås och är cirka tre timmar långa. De riktar sig till den som ska föda och partnern eller en annan stödperson, gärna omkring mitten av graviditeten. Alla som deltar behöver boka varsin plats.

Hur kan det vara så tyst kring NVKs avveckling?

INSÄNDARE

På NVK jobbar cirka 140 personer där INGEN vet om man får behålla sitt jobb. Vi får ingen info från kommunerna mer än att utredningar pågår. Facken lyser med sin frånvaro medans vi mår allt dåligare och har en stor oro eftersom alla kommer att bli varslade i februari -27.

Det är en stark oro och ängslan att bli arbetslös och tvingas flytta för andra jobb. Vad säger kommunerna om det?

Vad har den här avvecklingen kostat hittills och stämmer den med dom kalkyler som måste ha gjorts innan besluten togs? Vi har inte fått se några siffror.

Arbetet med nya rör i Västmannavägen var ett stort projekt i NVK:s regi.

Nuvarande politiker har inte gjort något för oss. Vad säger dom nya politikerna i de nya styrena i kommunerna? I Norberg har det ju i alla fall blivit maktskifte.

Facken gör ingenting. Det vore intressant med kommentar från dom eftersom dom är så osynliga.

Men viktigast av allt; vad händer med personalen?

Vi riktar skarp kritik mot kommunerna och vill att ni gräver i det här både för vår skull och skattebetalarnas skull. Det här är en avveckling som kostar både för ekonomi och personalens mående. Det är en fruktansvärd oro för ALLA samtidigt som vi förväntas att bara jobba på.

NVK-personal, som inte törs vara annat än anonyma för att inte få dåligt rykte och riskerar att inte få något jobb.

Rätt till toalett en mänsklig rättighet

73 procent av de svarande i en enkät bland personer med fysiska funktionsnedsättningar stannar hemma, alltid eller ibland, eftersom det saknas toaletter som fungerar för dem. Var tredje person har tvingats ligga ner på toalettgolvet.

Enkäten genomfördes av RBU:s arvsfondsprojekt Toaletter för alla och besvarades av 570 personer. Inför FN:s Världstoalettdag den 19 november vill projektet lyfta frågan och visa på lösningen: servicetoaletter, med bland annat hygienbrits för vuxna och taklyft, i nya publika byggnader.

– Ingen skulle acceptera att behöva ligga ner på ett toalettgolv för att kunna använda toaletten under en teaterkväll eller en fotbollsmatch. Ändå är det verkligheten för många personer med funktionsnedsättning, till och med på de flesta sjukhus i Sverige. Det är inget annat än diskriminering, säger Veronica Appelgren, projektledare på Toaletter för alla.

– Vår enkät ger en tydlig bild: sju av tio av de svarande avstår ibland eller alltid från att lämna hemmet för att det saknas en toalett som fungerar för dem. Bakom siffran finns människor som missar konserter, praktikplatser, resor och olika sociala sammanhang. Det är inte rimligt år 2026. Det handlar om rätten att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor. Det är skamligt att Sverige inte har prioriterat den här frågan på det sätt som andra länder har gjort, säger Victoria von Uckermann, projektledare på Toaletter för alla.

Dagens tillgängliga toaletter, ofta kallade RWC, räcker inte för alla. En servicetoalett, internationellt kallad Changing Places toilet, är en ny kategori av toalett som är utformad för att fungera för så många som möjligt, även för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Den har större yta än en vanlig RWC och är utrustad med bland annat hygienbrits för vuxna och taklyft.

Det gör de att man kan få hjälp vid toalettbesök och byten på ett säkert och värdigt sätt, utan riskfyllda lyft. För att räknas som servicetoalett måste toaletten uppfylla särskilda kravspecifikationer, och den kan certifieras via Changing Places Nordic. I Storbritannien är servicetoaletter lagkrav i nya publika byggnader sedan 2021. I Sverige finns inget sådant krav.

Alternativet är att avstå från toalettbesöket helt och åka hem. Bristen på rätt utrustade toaletter gör också att många avstår från evenemang och aktiviteter. Det kan handla om att inte kunna gå på en shoppingrunda, en konsert, ett sportevenemang, en fritidsaktivitet, praktik genom skolan eller en konferens, eller att helt enkelt inte kunna resa alls.

– Vi börjar bli trötta på att många kommuner, regioner och privata aktörer hävdar att de ”minsann följer Boverkets riktlinjer om tillgänglighet”. Vad spelar det för roll när inte alla räknas in? Vem bestämmer vem som har rätt att gå på toaletten? säger Veronica Appelgren.

FN har slagit fast att tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet. Institutet för mänskliga rättigheter har samtidigt beskrivit stora brister i Sveriges genomförande av konventionen och konstaterat att personer med funktionsnedsättning fortfarande har sämre förutsättningar inom flera områden än övriga befolkningen.

Krock mellan två bilar i Fagersta

Räddningstjänsten i Fagersta larmades till Henningsvägen mellan Fagersta Padelcenter och Sibylla vid 15-tiden på onsdagen.

Två bilar hade krockat men det var av mindre omfattning och förarna var överens om hur det gått till och behövde ingen polismedverkan.

Krocken hade skadat den ena bilens förardörr så att den inte gick att öppna. Räddningstjänsten ordnade det.

Hur kan man tillåtas sitta och sura i kassan?

INSÄNDARE

Neej, tänker man när man ser en sur person sitta i kassan på en livsmedelsbutik i centrala Fagersta.

Istället för att känna sig välkomnen och bidra till kassörens lön får man känslan av att vara till besvär.

Vill klargöra att de flesta är glada, hälsar trevligt och är serviceinriktade, särskilt de yngre men att de som har sura personer i kassan bör tänka efter om det skrämmer bort folk från att handla. Det finns ju andra butiker i Fagersta.

Besviken kund

Spökvandring på hembygdsgården i Fagersta

1992 revs IOGT:s gamla ordenshus i Västanfors. Hembygdsföreningen fick då överta värdefull inredning bland annat ett förgyllt scenöverstycke, handmålade tapeter och pergamentlampor från 1910.

I det gamla Sädesmagasinet på hembygdsgården återskapades ett teatermuseum på tredje våningen. Under höstlovet har scenen intagits av fantasifulla figurer, en del kan upplevas skrämmande och vuxna uppmanas följa med de barn som vill göra en spökvandring. Ficklampa lånas i handelsboden.

Bolaget växte – besluten gjorde det inte

Ett tillverkande bolag i Västmanland går från tjugo anställda till sextio på fem år. Orderboken är full, maskinparken har byggts ut och en andra skiftgång är på plats. På papperet ser allting bättre ut än någonsin.

Ändå tar allt längre tid. En offert som förr gick ut samma dag ligger nu tre dagar. En ändring i en pågående order kräver avstämning i två led. Ledningsgruppen träffas oftare än förr, men färre saker verkar bli beslutade.

Ingen kris har inträffat. Bolaget har bara vuxit ur sitt eget sätt att arbeta.

Tillväxten syns i antalet anställda, inte i arbetssättet

Det som fungerade vid tjugo anställda var informellt av en anledning: det gick fortare. Alla satt inom hörhåll, ägaren kunde avgöra det mesta på stående fot och undantagen hanterades när de dök upp.

Vid sextio anställda fungerar samma modell sämre, av exakt samma anledning som den fungerade förut. Beslut som tidigare fattades i förbifarten passerar nu ett par personer på vägen. Ingen har bestämt att det ska vara så. Det blev så.

Det här är inget tecken på att medarbetarna blivit sämre. Bolaget arbetar fortfarande i en form som göts när det var en tredjedel så stort, och ingen har hunnit gjuta om den.

Kunden märker trögheten först

Den obehagliga delen är att effekten syns utanför bolaget innan den syns inuti.

En kund som väntar en extra vecka på besked väntar inte i tysthet. Vid upphandlingar och avrop väger ett snabbt besked ofta lika tungt som priset. Affärer som glider ifrån av den anledningen bokförs aldrig som förluster. De uteblir bara.

Internt märks det i stället på att alla har fullt upp men att inget blir klart. Månadssiffrorna ser normala ut. Det som saknas är det som inte hann hända.

Fyra tecken som är lätta att kontrollera

En enskild signal säger inte mycket. Flera samtidigt gör det.

Beslut fastnar mellan led. Frågor skickas uppåt som chefen formellt får avgöra själv, ofta för att mandatet aldrig sagts högt.

Möten blir fler medan besluten blir färre. Fler personer är med för säkerhets skull, och färre går därifrån med ett uppdrag.

Nya initiativ dör efter uppstarten. De annonseras, de får en ansvarig, och sedan tar driften över kalendern.

Ledningen hinner förvalta, inte utveckla. Gruppen går på hundra procent daglig drift och har ingen kapacitet kvar till annat.

Stämmer tre av fyra är det inte uppföljningen som brister. Det är strukturen.

Vad som faktiskt hjälper

Frestelsen är att lägga till kontroll: en styrgrupp till, en rapport till, ett uppföljningsmöte till. Det ger fler statusmöten och samma tempo som förut.

Snabbast utväxling är i stället att slå fast vilka beslut som ligger på vilken roll, och upp till vilken summa. Den övningen kostar ingenting och löser förvånansvärt mycket, eftersom en stor del av trögheten består av beslut som eskaleras av gammal vana.

Nästa steg är att rensa bland processerna. Varje rutin infördes för att täppa till något. Ta reda på vad det var och om hålet finns kvar. Godkännandesteg och sammanställningar utan mottagare dyker upp nästan alltid.

Sist: gör färre saker samtidigt. En organisation orkar färre parallella förändringar än ledningsgruppen tror, men klarar dem betydligt bättre.

När kapaciteten måste komma utifrån

Det svåra är att arbetet ovan kräver tid från precis de personer som redan är mest belastade. En ledningsgrupp som går på full drift kan inte samtidigt bygga om det den arbetar i.

Något måste alltså lyftas av, annars behöver bolaget låna in kraft under en tid. Det senare är vad en interim vd eller annan tillfällig ledningsresurs används till. Någon som gjort omställningen förut kliver in under en avgränsad tid. Den ordinarie organisationen sköter samtidigt det dagliga.

Till det kommer ägarskiftena. Företagarna anger medelåldern bland svenska företagsledare till 51,3 år. För många bolag ligger ett ägarskifte därmed inom räckhåll. Ett bolag som är beroende av att grundaren fattar besluten är svårare att lämna över, och köpare tittar efter just det.

Trögheten kostar ingenting den månad den uppstår. Den kostar när en konkurrent svarar snabbare, när en högpresterare tröttnar, eller när någon ska värdera bolaget.

Makalös upphämtning av FAIK som vann

Fagersta AIK låg under med 1-5 i tisdagskvällens bortamatch mot Skedvi/Säter IF i hockeytvåan. Men kom starkt igen och kunde säkra segern med 7-6 (1-2, 4-3, 1-1, 1-0) i förlängningen.

Skedvi/Säter IF tog ledningen men Freddie Gallon kvitterade i den sjätte minuten. I slutet av första perioden gjorde hemmalaget 2-1.

Arkivbild Jörgen Hjerpe

I den andra gick hemmalaget upp till 5-1 och det såg mörkt ut för FAIK som bytte målvakt och tog en timeout. Det ledde till tre snabba mål av Ludwig Månegarm, Karl Hassel och Linus Nilsson. Och med knappt fyra minuter kvar av perioden kvitterade Carl Lorentzon till 5-5.

Men några minuter in i den sista gick Skedvi/Säter upp i ledningen. FAIK tog ut målvakten för att toppa laget och det lyckades när Linus Nilsson satte 6-6 med en och en halv minut kvar att spela.

På övertid säkrade Ludwig Månegarm segern med 7-6.

Åldersgräns på sociala medier räcker inte

För att barn ska vara trygga på sociala medier krävs mer än en åldersgräns på 15 år. Fler åtgärder behövs, till exempel ett stärkt skydd mot skadliga algoritmer. Bris vill att man fokuserar mer på att skydda barn på nätet, än från nätet. 

– Vi kan inte nöja oss här. Det primära ansvaret att skapa förändring ligger nu på plattformarna, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.  

Digitala miljöer har blivit en helt integrerad del i barns liv – från skola till fritidsintressen och relationer. Här finns stora möjligheter för det sociala livet, kunskapsinhämtning, stöd och nöjen. Samtidigt finns det också risker, det kan på olika sätt påverka och skada barn genom: sexuell exploatering, spridning av bilder, grooming, att exponeras för skadligt och vilseledande innehåll samt beroendeframkallande tekniker.

Mer behövs för att säkerställa barns digitala trygghet och hösten 2025 tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på om det var möjligt att ha en åldersgräns på sociala medier. I juni lämnades den till regeringen.

Maria Frisk

Flera aktörer behöver involveras för att skapa förändring. Det kräver insatser från skola, närvarande föräldrar och andra vuxna. Men det primära ansvaret måste ligga där riskerna skapas – hos plattformarna. Det här är åtgärderna Bris menar behövs:

  • Stärkt skydd mot skadliga algoritmer – att plattformarna tar sitt ansvar att justera eller stänga av funktioner som systematiskt driver barn mot skadligt innehåll.
  • Kontextbunden moderering – innehåll som riktas till barn i Sverige ska granskas av personer med språklig och kulturell kompetens om svenska förhållanden.
  • Safety by design – digitala tjänster som utgår från barns grundläggande rättigheter och aktivt motverkar beroende, överexponering och vilseledande innehåll.
  • Barnanpassade rapporteringssystem – barn ska enkelt kunna anmäla skadligt innehåll och få snabb återkoppling.
  • Resurser till tillsyn – stärkta resurser till implementering och tillsyn av den digitala skyddslagstiftning som redan finns på plats.

Lägre arbetslöshet bland unga i Fagersta

Ungdomsarbetslösheten i Fagersta var förra kvartalet 10 procent, motsvarande drygt 60 personer. Det är en av de lägsta siffrorna de senaste två decennierna, visar en sammanställning från Sambla Group.

I riket var ungdomsarbetslösheten lägre under tredje kvartalet i år än under motsvarande period förra året, men högre än föregående kvartal. Arbetslösheten bland unga låg på 7,6 procent i landet som helhet.

Sambla Groups analys visar att skillnaden mellan könen är fortsatt stor. Generellt är ungdomsarbetslösheten högre bland män än bland kvinnor. I Fagersta är skillnaden mellan könen liten. Ungdomsarbetslösheten bland män är nu 9,6 procent och bland kvinnor 10,5 procent, på kvartalsbasis.

I Sverige som helhet minskade gapet mellan män och kvinnor sakta under 2010-talet, fram till pandemin. Men de senaste åren har ungdomsarbetslösheten bland män konstant varit omkring tre procentenheter högre än bland kvinnor.

– När skillnaden mellan unga kvinnor och män är stor säger det något om vilka grupper som har svårast att få fäste på arbetsmarknaden just nu. Där behöver både arbetsgivare, skola och vuxenvärlden bli bättre på att fånga upp unga tidigare, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla Group.

Fagerstas ungdomsarbetslöshet placerar kommunen bland den tredjedel i landet som har högst ungdomsarbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Östra Göinge kommun, 17,1 procent, och lägst i Kiruna kommun, 2 procent.

För många unga sammanfaller arbetslösheten med en period i livet då man ska etablera sig ekonomiskt. Utan jobb blir det svårare att bygga arbetslivserfarenhet, få referenser, skapa en buffert och ta ansvar för den egna vardagsekonomin.

– För unga handlar ett jobb inte bara om en lön här och nu. Det är ofta första steget mot självständighet, struktur i vardagen och bättre ekonomisk trygghet. När ungdomsarbetslösheten ligger kvar på de här nivåerna riskerar fler att hamna efter redan innan de hunnit etablera sig, säger Marcus Karlsson.

Skärpta krav för att få försörjningsstöd i Fagersta

Försörjningsstöden, tidigare kallade socialbidrag, kostar Fagersta kommun över 20 miljoner om året. Kommunstyrelsen har gett socialnämnden och välfärd- och servicenämnden i uppdrag att ta fram förslag till organisering och genomförande av förstärkta aktivitetskrav.

Aktivitetskravet innebär att kommunen behöver säkerställa att berörda personer erbjuds en ändamålsenlig aktivitet utifrån arbetsförmåga, behov och möjlighet till progression.

För att skapa en gemensam struktur behövs tydliga ansvarsförhållanden, samordning och uppföljning. Om kommunen inte uppfyller sin skyldighet att tillhandahålla dessa aktiviteter, eller om det finns systematiska brister i hur kraven tillämpas, kan Inspektion för vård och omsorg (IVO) besluta att kommunen måste betala en sanktionsavgift.

Socialförvaltningen tillsammans med Välfärd- och serviceförvaltningen föreslår att införandet organiseras som ett förvaltningsövergripande projekt som ska möjliggöra ett gemensamt införande, utveckling av aktiviteter för olika målgrupper samt en samordnad användning av pengarna.

Socialförvaltningen ansvarar för:

• Inledande möte med individen rörande rätten till bistånd i form av försörjningsstöd.

• Fördjupad kartläggning rörande individens olika behovsområden, arbets- och aktivitetsförmåga.

• Beslut om insats i samverkan med arbetsmarknadsenheten, samt uppföljning.

• Bedömning av deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden och behov av strukturerad sysselsättningsform.

• Samordningsansvar genom utsedd koordinator.

• Rapportering till Inspektion för vård och omsorg (IVO), utifrån det nya lagkravet.

Välfärd- och serviceförvaltningen ansvarar för:

• Genomförande av arbetsmarknadsinsatser för deltagare som bedömts ha arbetsförmåga.

• Uppföljning av deltagarnas närvaro, aktivitet och utveckling inom insatsen.

• Samverkan med socialförvaltningen i kartläggning, planering och uppföljning.

• Samordningsansvar genom utsedd samordnare.

• Svenska för invandrare (SFI) kan utgöra en aktivitet när deltagaren är aktiv i studierna och uppvisar progression. Vid utebliven progression ska en gemensam uppföljning göras och annan lämplig insats övervägas.

Kommunen har enligt arbetsunderlaget tilldelats statsbidrag om 1,4 miljoner för år 2026 och 2,8 för år 2027.

Arbetsunderlaget anger att 226 hushåll, 273 personer med försörjningsstöd berörs i nuläget.

• 64 personer deltar i arbetsmarknadsåtgärder

• 34 personer är anvisade till arbetsmarknadsenheten för kartläggningssamtal

• 33 personer läser på svenska för invandrare (SFI)

• 7 personer är på Kolarbygården

• 8 personer deltar på daglig verksamhet LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

• 23 personer är helt sjukskrivna utan förmåga/aktivitet

• 23 personer är sjukskrivna med del förmåga/aktivitet

• 18 personer bedöms som multisjuka och har anmälning för att säkerställa att de är i Sverige. Närvarokontroll på plats (NKP)

• 26 personer blandade skäl – rättspsykiatri, äldreförsörjningsstöd, ungdomsgarantin inom Arbetsförmedlingen (UGA), väntar på barnomsorg

• 37 personer inskrivna på arbetsförmedlingen och ingår i Job (Jobb och utvecklingsgarantin) eller Krom (Kundval Rusta och Matcha)

För personer som står långt från arbetsmarknaden eller saknar förutsättningar att delta i ordinarie arbetsmarknadsinsatser behöver Fagersta kommun utveckla anpassade aktiviteter. En del blir därför att identifiera målgruppernas behov och utreda vilka insatser och aktiviteter som är ändamålsenliga. Det kan exempelvis handla om strukturerad sysselsättning, motivationshöjande insatser, arbetsträning eller andra individuellt anpassade aktiviteter.

Nytt presidium valt i Fagersta

Birgitta Johansson (S) valdes till ny ordförande för kommunfullmäktige i Fagersta vid mötet på måndagskvällen.

Saga Vahlstedt, (V) blir förste vice och Bertil Fredriksson (SD) andre vice ordförande de närmaste fyra åren.

I övrigt hände inte mycket för det nyvalda fullmäktige. Inklusive upprop, val och höjning av VA-taxan var mötet överstökat på mindre än en halvtimme.

Elin Norén (S) vald till regionstyrelsens ordförande

Regionfullmäktige har valt Söderbärkebon Elin Norén (S) till regionstyrelsens ordförande i Region Dalarna för ytterligare fyra år. Därmed fortsätter hon att leda regionstyrelsens arbete under mandatperioden 2026–2030. Elin är bosatt i Söderbärke, Smedjebackens kommun, som gränsar till Fagersta.

Som regionstyrelsens ordförande har Elin Norén det övergripande politiska ansvaret för Region Dalarnas arbete. Uppdraget omfattar bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur- och bildning.

– Jag är stolt och tacksam över förtroendet att få fortsätta leda Region Dalarna. De kommande fyra åren ska vi arbeta målmedvetet för en jämlik och tillgänglig vård och en hållbar ekonomi. Som boende nära en länsgräns vet jag hur viktig samverkan över länsgränserna är för att skapa välfungerande lösningar för invånarna, säger Elin Norén.

Regionstyrelsens leder och samordnar Region Dalarnas verksamhet och följer upp de beslut som fattas av regionfullmäktige.

Förlängd åtalstid efter skoldådet i Fagersta

Åklagaren har i dag begärt och fått beslut från tingsrätten om förlängd åtalstid till den 16 november 2026 i ärendet som rör händelserna på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti.

Polisen har gjort ingående brottsplatsundersökning, analyserat beslag och hållit cirka 760 förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta.

18-årige Liam Nebel är häktad för mord och tre fall av försök till mord och en 16-åring är häktad för medhjälp till mord och medhjälp till försök till mord i tre fall. 

– Ett omfattande utredningsarbete pågår. Sedan utredningen inleddes den 21 augusti 2026 har polisen genomfört ett stort antal utredningsåtgärder genom bland annat en långtgående brottsplatsundersökning, analys av beslag och omkring 760 förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta, säger senior åklagare Ann-Sofie Trossing.

– Min bedömning är att vi börjar få en klarare bild av händelseförloppet på skolan men mycket arbete återstår. Utredningen fortsätter och ett intensivt arbete pågår, bland annat ska ytterligare förhör och analyser genomföras. Det är redan ett mycket stort utredningsmaterial som fortsätter att växa varje dag. Det kommer att ta tid att slutföra, sammanställa och analysera allt material.

Många äldre artiklar läses på Fagersta Nyheter

Det har blivit väldigt lätt att söka på Google på äldre artiklar i Fagersta Nyheter. Det är bland annat nostalgi och politik som lockar läsare.

FN:s leverantör WordPress registrerar kontinuerligt hur många som läser alla artiklar och till vardags är det blåljusnyheter, sjukvård och politik som lockar de flesta.

Men även äldre texter har många läsare. Det gäller framför allt berättelser om hur det var förr i Fagersta. En sådan är den om Stina Andersson som var den sista att avrättas i socknen.

Ekonomin och välfärden viktigast för V i Fagersta

Efter elva år i opposition är Vänsterpartiet tillbaka som en del av styret av Fagersta kommun. FN har ställt några frågor till ordförande Leyla Chabbani, bland annat om hon kan tänka sig att höja skatten.

Vilka är era kärnfrågor?

– Våra kärnfrågor är framför allt ekonomin och välfärden. Vi står inför stora ekonomiska utmaningar i Fagersta och för oss är det viktigt att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi, samtidigt som vi värnar om kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Det är frågor som vi kommer att prioritera under mandatperioden.

Hur ska de finansieras?

– Vi arbetar just nu tillsammans med de övriga partierna i den nya majoriteten med att ta fram ett gemensamt politiskt program för mandatperioden. Ekonomin är vår högsta prioritet just nu och vi behöver se över hur kommunens resurser används och vilka prioriteringar som behöver göras.

Kan det bli aktuellt med skattehöjning?

– Vårt fokus ligger just nu på att få en tydlig bild av kommunens ekonomiska förutsättningar och vilka åtgärder som behöver prioriteras. Samtidigt vill jag inte spekulera i hur ekonomin kommer att utvecklas under de kommande fyra åren.

V och M sänkte ju skatten med 60 öre och belönades för det. Kan du tänka dig att höja den igen?

– Vi behöver först få en ordentlig helhetsbild av det ekonomiska läget innan vi kan uttala oss om vilka åtgärder som kan bli nödvändiga framöver.

Vad vill ni ha för poster? S kan ju inte få alla.

– Vi för fortfarande diskussioner om fördelningen av politiska uppdrag inom den nya majoriteten och ingenting är färdigförhandlat ännu. När vi har nått en överenskommelse kommer vi att kunna berätta mer.

Varför tappade ni så många röster till S, tror du?

– Det är nog flera faktorer som spelar in. Åsa-Märta har också gjort ett bra jobb under mandatperioden och det tror jag att Fagerstaborna har sett. Vi ska göra en ordentlig analys framöver där vi kan se hur vi kan arbeta framåt.

Starkt uppåt för lägenheter i Fagersta

Priserna på bostadsrätter i Fagersta har stigit med närmare 32 procent det senaste året. Snittpriset ökade till 237 000 kronor, eller 3 359 kronor per kvadrat.

151 lägenheter har bytt ägare under de senaste 12 månaderna Det är stor skillnad på lägenhetspriserna i Fagersta. De i centrum, Västanfors och Björksta ligger oftast högre, medan de i Kolarbyn har lägre.

Priserna är högre i centrum.