Fläkten snurrade på ordentligt vid söndagens match mot Broberg/Söderhamn i division 1. Segersiffrorna blev hela 12-4 (5-0).

Det är viktigt att starta säsongen bra och det gjorde Västanfors när de förra söndagen vann med 8-5 mot GT76 i Gubbängens skridsko- och bandyhall.

Nu gick resan till Söderhamn och det blev en lyckosam tur. Västanfors tog greppet från start och hade 5-0 innan första halvlek var slut.

Målkalaset fortsatte i den andra med sju mål av Fläkten och fyra av hemmalaget.

Västanfors mål gjordes av Gabriel Augustsson 4, Max Haglund, 3, Hugo Bergman 2, Albin Håkansson, Sigge Andersson, samt Elmer Hessel.

Den 16-årige pojke som misstänks för medhjälp till mord och mordförsök vid svärdattacken på Brinellskolan i Fagersta bedöms inte lida av någon allvarlig psykisk störning.

Det visar den lilla sinnesundersökning som gjorts under den pågående förundersökningen, uppger P4, samtidigt som han beskriver sig som att ha varit nedstämd och möjligen deprimerad sedan flera år.

Eftersom den lilla undersökningen inte visat på någon allvarlig psykisk sjukdom eller störning kommer han inte att bli föremål för en stor rättspsykiatrisk utredning. Det ska däremot gärningsmannen genomgå.

TILLBAKABLICK

Fotona visar Fagersta centrum en sommardag på 1950-talet. Markiser skyddar mot solen och i balkonglådorna prunkar petunior. Folk är i rörelse och småstaden en idyll. Det fanns gott om butiker och Fagerstaborna var köptrogna.

Det berättar Margaretha Eriksson i en artikel om Fagerstas storhetstid, då både bruket växte och butikerna blev fler. Centrumhuset och Konsum byggdes redan på 1930-talet och affärshusen på Västmannavägen stod klara 1944. På Brinellvägen syns tre större fastigheter med affärer i bottenvåningen och bostäder ovanpå. Olssons bageri och Vera Kvarnströms hemslöjdsbutik skymtar i grönskan.

I Centrumhuset fanns körsnär Jansson som sydde pälsar i nerz, persian och mink. Lill-Anna Engström drev sin bokhandel där, innan hon flyttade butiken till Stationsvägen. Lars-Pers sålde herrkläder och postmästare Paridon Bjerlén styrde med fast hand sitt postkontor Fagersta 2. I källarplanet låg Sture Valds fiskaffär. Manuell betjäning var praxis i alla affärer.

Det skulle ta mycket utrymme att berätta om alla butiker. Allt som dåtidens ortsbor behövde, fanns på hemmaplan. Skor, kläder, radioapparater, porslin, tyger och möbler. Somliga av oss minns speciella butiker, en sådan var Fotomagasinet, som drevs av familjen Björkin. Med änglalikt tålamod förklarade expediterna kamerans mysterier, trots otåligt väntande kunder. Själv minns jag Bodins parfymaffär på gaveln mot nuvarande Lidl. Två äldre damer ägde butiken och de hade godheten att låta dåligt betalda kontorsflickor handla på krita.

Bergmanshuset, så kallades i dagligt tal huslängan på Västmannavägen, inrymde många butiker. Strandbergs tygaffär, Bergmans kläder, Soldins ur, Cykel och Sport och Isgrens konditori med jukeboxen.

Affärshuset intill uppfördes av byggmästare Lilja. Större delen av nedre plan upptogs av Systembolaget. Ett litet utrymme fanns för VLT:s redaktion och en klädbutik med namnet, Örns kläder. På ritningar till huset fanns en biograf inritad. Entrén skulle vara där redaktionen låg. En bottenplatta för biosalongen göts på baksidan av huset. Det ryktades att SF, Svensk filmindustri, var intresserade. Varför planerna gick i stöpet är okänt.

.Järntorget hade under 50-talet en fin torghandel som sålde bär och grönsaker från orten. Egon Norén drev sjukvårdsbutiken Sana, där för övrigt stans enda automat för preventivmedel fanns uppsatt. Peppe Ringström ägde tobaksbutiken. En elaffär och en garnaffär rymdes också i huset.

Affärslivet i centrum fulländades av EPA:s ankomst 1956. Varuhuset var beläget i nuvarande bibliotekhusets lokaler. Plötsligt kändes en fläkt av storstad. Här fanns allt från suddgummin till moderna kläder, det doftade läder och parfym. EPA drog mycket folk till Fagersta.

I slutet av femtiotalet kunde radiohandlarna utöka sitt sortiment med televisionsapparater och en ny tid anades.

Margaretha Eriksson

Det blev en riktig målfest när Per-Ols tog emot Lillån IBS hemma i Fagerstshallen på lördagen. Segersiffrorna blev hela 15-3 (8-0, 6-0, 1-3) inför 207 åskådare.

Per-Ols tog kommandot från start och ledde med 8-0 efter första perioden. Och i den andra ökade man på till 14-0. I den sista tappade hemmalaget tempo och Lillån fick in tre mål.

Per-Ols har nu vunnit fem matcher i rad i division 2 Västmanland/Örebro.

Per-Ols mål gjordes av Adam Fredriksson, 3, Elliot Norgren, 3, Julius Wallin, 2, Emil Mattsson, 2, Theodore Tindervik, Wilmer Parkkati, Oscar Söderström, Marcus Pettersson och Isak Jahncke.

Foto: Jörgen Hjerpe

Vid skoldådet på Brinellskolan i Fagersta skickades inte ambulanshelikoptern från Karolinska sjukhuset i Stockholm som stod redo.

”I en händelserapport från en läkare vid aktuell helikopter på Region Stockholm, menar hen att resursen är speciellt utbildad för att hantera svåra skador och avancerad traumavård. Den stod redo efter att samtal kommit in om händelsen. Men helikoptern fick inte ordern att lyfta mot Fagersta”, uppger SVT Nyheter.

Rapporten, som rubriceras som en ”Negativ händelse”, tar inte upp vilken skillnad teamets närvaro på plats i Fagersta skulle inneburit. I rapporten skriver läkaren: ”Vid denna typhändelse bör ovanstående resurs direkt aktiveras till närliggande län”.

Flygtiden hade varit 38 minuter.

INSÄNDARE

I Fagersta är det tillåtet att ha motorn igång på tomgång i max en minut enligt lokala hälsoskyddsföreskrifter.

Detta gäller inte om du tvingas stanna i en trafikkö, men det är inte tillåtet att låta motorn vara igång enbart för att värmen eller AC:n ska fungera.

• Överträdelser kan leda till böter.
Maxgräns: Högst en minut.
• Undantag: Trafikköer (när du tvingas stanna).
• Ej tillåtet: Tomgång för att ha värme eller AC påslaget.
• Konsekvens: Böter vid överträdelse.

Vän av ordning

Redaktör Kurt Nilsson skrev en bok om sitt långa yrkesliv, som bland annat handlar om hur Fagersta fick en egen lokaltidning. Det är en intressant berättelse om hur Västanfors–Fagersta tidning, senare kallad Fagersta-Posten, kom till 1938.

Kurt Nilsson var journalist på Sala Allehanda i 48 år varav de sista 20 åren som chefredaktör. 32 av hans krönikor i tidningen gavs ut som bok. Han skriver:

”I slutet av 1930-talet och början av 40-talet var vi unga journalister ”stamgäster” på simsällskapets nyårsbal i gamla stadshotellets festvåning, där dansen gick i den vackra spegelsalen, saknad av många äldre salabor. Där var det livat, där var det glatt, när Fox spelade upp till dans och den välsjungande tenoren och urmakaren Folke Almqvist, alltför tidigt bortgången, uppflugen på ett bord sjöng ”Land, Du välsignade” så att kristallkronorna klirrade.”

”En simmarbal missade jag dock, och det var årsskiftet 1943–44, då Fagersta blev stad.
När självmedvetenheten steg bland bergslagsborna vid mitten av 30-talet i takt med Fagersta Bruks goda konjunkturer, uppkom tanken att man borde ha sin egen tidning. En deputation av ledande män uppvaktade Ågren & Holmbergs i Sala, som sedan länge utgav Sala Allehanda och Avesta Tidning. Året var 1938, och svågrarna Charles Söderström och Alfred Lindén, som nyss lyckat köpa företaget av rådman Emil Ekbom men båda var gamla som tidningsmän, ställde sig positiva. Västanfors-Fagersta Tidning såg dagens ljus.

Kurt Nilsson fortsätter:

”Redan då hade planerna på en stadsbildning börjat ta form, fastän det skulle dröja ytterligare fem år innan Västanfors socken blev stad under namnet Fagersta. För tidningen var givetvis övergången en enorm begivenhet. Den skedde med pompa och ståt alltifrån nyårsbön i kyrkan med biskop John Cullberg som predikant till en festbankett i brukets största verkstadshall med 400 gäster, bland dem tre landshövdingar, nämligen dels den sittande Conrad Jonsson, dels hans närmaste föregångare A B Gärde och Walter Murray.”

Banketten, som började kl. 1 på natten och pågick till 4-tiden på morgonen, föregicks av en medborgarfest på torget i Fagersta med tal, sångkörer och musik samt ett ståtligt fyrverkeri. Dessutom visades praktiskt taget non stop hela dagen en film med manus och regi av bygdens store son, författaren Rune Lindström, som blivit världsberömd i hela Sverige efter genombrottet med ”Ett spel om en väg som till himla bär” två år tidigare.

”Ortstidningen hade en enda fast anställd. Lokalredaktören hette Axel Hellstrand, och han hade lagt ned ett fint förarbete på det 16-sidiga extranummer vi ämnade ge ut på nyårsafton att delas ut bland bankettdeltagarna med ett så långt som möjligt komplett referat av kvällens festligheter. Hellstrand kunde dock inte ensam täcka allt som hände utan SA:s chefredaktör Alfred Lindén, som också var ansvarig utgivare för Västanfors-Fagersta tidning, VFT, reste dit upp på nyårsafton, medan jag satt på hemmaredaktionen, tog emot vår utsändes rapporter på vaxrullar, skrev ut och redigerade. Det blev en jobbig men intressant och onekligen annorlunda nyårsafton med pressläggning en timme in på nya året.”

”I extranumret fanns en teckning av Rune Lindström, som under sommarloven från teologistudierna i Uppsala gärna gick omkring och ritade av gamla smeder i sin hembygd. Vår förste lokalredaktör i Fagersta var en salajournalist, Wänne Hanson, som blev god vän med Rune Lindström, då en smärt, linluggig studiosus. Wänne städslade Rune som semestervikarie ett par somrar i slutet av 30-talet. För Axel Wennerling och mig på salaredaktionen stod det snart klart att Rune inte var någon nyhetsjägare. Däremot skickade han in många verser och teckningar av gamla smeder. Sån’t tyckte inte vi var någonting för en dagstidning utan vi returnerade manuskripten i den mån de inte hamnade i papperskorgen.”

Ett par år senare slog Rune Lindström igenom med dunder och brak som författare, skådespelare och regissör. Himlaspelet visades första gången i Leksand med Rune i knätofs som Matts Ersson. Via succéföreställningar i Uppsala kom pjäsen till Stockholm och Dramaten. Berömmet flödade i spalterna, och naturligtvis höll sig filmen framme. SF:s främste regissör Alf Sjöberg och mästerfotografen Gösta Roosling fick förtroendet att spela in Rune Lindströms manus med författaren själv i huvudrollen.

”Filmen hade urpremiär samtidigt i Fagersta och Stockholm i december 1942. Det var en stor dag för Fagersta, där VFT för tillfället hade salajournalisten och sedermera skådespelaren Bertil Norström som lokalredaktör. Till premiären hade Rune Lindström skrivit en tjusig prolog, som han själv var hemma och föredrog inför ett fullsatt Folkets Hus. För att få återge dikten fick Bertil, efter tillstånd från Sala, punga ut med en hel hundralapp – ganska mycket pengar på den tiden för fyra verser. Smedteckningen i extranumret, som vi några år tidigare kunde ha publicerat gratis, kostade också tidningen en vacker slant. Av den betan lärde jag att bli försiktigare med att refusera alster från konstnärligt begåvade ungdomar.”

Ola Wahlsten, som jobbade på FP i nästan 25 år.

Fagersta AIK har nu häng på en kvalplats efter segern med 3-2 mot Arboga på fredagskvällen inför nästan 400 åskådare.

Se Jörgen Hjerpes bilder från matchen:

Härom kvällen genomförde områdespolisen i Norra Västmanland en insats mot elsparkcyklar.

”Polisen har tidigare mottagit flertalet klagomål kring elsparkcykelåkandet i lokalpolisområdet och dels då i Surahammar. Därför arbetar Polisen aktivt gällande elsparkcyklar”, påpekar man och fortsätter:

”Många av de elsparkcyklar vi kontrollerade var olagliga att framföra på väg. Resultatet av insatsen blev anmälningar om olovlig körning samt om tillåtande av olovlig körning, då flera föräldrar låtit sina barn köra olagliga elsparkcyklar.”

Polisen uppmanar vårdnadshavare för minderåriga barn att de ansvarar för att elsparkcykeln uppfyller kraven! Läs mer om reglerna kring elsparkcyklar på Transportstyrelsens hemsida.

”Ta hänsyn till varandra och var försiktiga i trafiken!”

Fagersta AIB vann fredagskvällens uppgörelse mot IFK Arboga i hockeytvåan med 3-2 0-1, 1-1, 1-0, 1-0) efter förlängning.

Arboga tog tidigt ledningen men Alexander Pettersson kvitterade ett par minuter in i andra perioden. När drygt halva matchen spelats tog gästerna åter ledningen och behöll den perioden ut.

I den första minuten av den tredje kvitterade Ludwig Månegarm, som också gjorde segermålet 30 sekunder in i förlängningen inför 382 åskådare.

Fagersta är en av fyra kommuner som samverkar för att utveckla besöksnäringen längs Strömsholms kanal.

Fagersta driver tillsammans med Surahammar, Hallstahammar och Smedjebacken arbete för att stärka Strömsholms kanal som kulturarv och besöksmål. Region Västmanland har beviljat 980 000 kronor i stöd till satsningen, som har en total budget på 1 963 452 kronor och pågår från 1 december 2026 till 30 november 2028.

Strömsholms kanal är cirka 110 kilometer lång och sträcker sig från Smedjebacken till Mälaren. Den byggdes på 1700-talet för att frakta järn från Bergslagen och används i dag som ett kulturhistoriskt och naturnära besöksmål med 26 slussar och möjligheter till bland annat båtliv, cykling och vandring.

”Strömsholms kanal är en stark miljö och en självklar gemensam nämnare genom de fyra kommunerna. Längs sträckan finns redan företag, besöksmål, boenden, mat, natur- och kulturupplevelser, föreningar och aktiviteter. Nu ska mer av detta knytas ihop”, meddelar Fagersta kommun och fortsätter:

”Satsningen handlar inte om att skapa en ny destination från grunden, utan om att bygga vidare på det som redan finns. Genom bättre samverkan, tydligare erbjudanden och starkare kopplingar mellan aktörer och platser ska fler få anledningar att stanna, göra en aktivitet, äta, handla, boka en upplevelse, övernatta och upptäcka mer längs vägen.”

”När vi samarbetar blir det lättare för företag och föreningar längs stråket att hitta nya samarbeten och affärer”, säger Fredrik Rönning, kommunstyrelsens ordförande i Smedjebacken.

”Kanalen binder ihop våra kommuner. Nu vill vi att den också ska kännas som en sammanhängande både kulturell och industrihistorisk resa för besökaren”, säger Tobias Back, näringslivs- och turismchef Fagersta kommun.

En viktig del av satsningen är att föra samman kommuner, företag, besöksmål, föreningar och andra aktörer kring en gemensam utveckling.

Målet är att ta fram ett tydligt underlag för hur Strömsholms kanal kan utvecklas och marknadsföras som destination, så att fler hittar hit och utbudet längs stråket blir mer synligt och lätt att använda.

Projektet ska också stärka möjligheterna att uppleva området genom exempelvis cykling, vandring, paddling och kollektivtrafiknära resande, samtidigt som kanalens värdefulla natur- och kulturmiljöer ska värnas.

På nätterna är det inte så många läsare men efter klockan sju börjar det rassla till och når en kulmen vid åttatiden med flera tusen läsare.

Därefter blir det lugnt fram till 18-tiden, då många går in på sajten och läser. Vid 22-tiden minskar antalet sajtbesökare även om några hundratal läsare är kvar till runt midnatt.

Det som lockar flest läsare är blåljusnyheter, insändare och nostalgi.

På söndag är det dags för loppis med stil på Lindgården. Ett populärt arrangemang som brukar locka många deltagare och besökare.

Stilen står säljarna för eftersom det som bjuds ut ska vara i fint skick. Förutom kläder och skor finns det också möjlighet att saluföra smånredning.

I Fagersta har andelen som skjutit ett eller två år på sina högre studier ökat, från i snitt 34 procent för tio år sedan, till 44 procent bland dem som gick ut gymnasiet för tre år sedan.

Det har blivit vanligare att vänta med högskolestudierna efter gymnasiet. Nya siffror från SCB visar hur många som går direkt från gymnasier till högre studier, och hur många som skjuter på studierna.

Av de 95 Fagerstaungdomar som gick ut gymnasiet 2023 har 39 börjat läsa vidare vid högskola eller universitet. 17 (motsvarande 44 procent) av dem gjorde det efter åtminstone ett års paus från studierna.

De senaste åren har det varit en riksomfattande trend att allt fler skjuter upp sina högre studier. I dag har mer än hälften av dem som börjat högskolan tre år efter gymnasiet gjort ett uppehåll längs vägen. Det är alltså färre än tidigare som går direkt från gymnasiet till högre utbildning.

– En bidragande orsak till att allt fler väntar med studier är att fler gör värnplikten. Sedan 2018 har antalet mer än fördubblats, säger Petter Lassinantti, statistiker vid SCB.

Pandemiåren utgjorde ett undantag, men i de flesta delar av landet är trenden nu att allt färre går direkt till högskolan, och att fler istället tar ett uppehåll innan de pluggar vidare. Den senaste siffran från Fagersta kommun är den näst lägsta i länet, och kan jämföras med 53 procent i riket som helhet.

I de allra flesta av Sveriges kommuner läser fler kvinnor än män vidare inom ett år efter gymnasiet. Män väljer i större utsträckning att skjuta upp studiestarten.

Busstationen i Fagersta på den tiden det gick många bussturer runt hela staden. Den revs för drygt 20 år sedan efter att ha förfallit under många år. I dag finns Lidl på platsen.

Hållplatserna vid Knutsvägen och Hagavägen i Västanfors på linje 82 är fortsatt avstängda i båda riktningar på grund av vägarbeten. Resenärer hänvisas till hållplatserna Rosenlund, Mariaskolan och Bergvägen.

Detta gäller till och med torsdag den 31 december 2026. När arbetet är slutfört trafikeras ordinarie hållplatser igen, vilket kan bli tidigare eller senare än beräknat.

En bilförare skadades vid en avåkning på väg 250 norr om Färna på torsdagsmorgonen.

Enligt uppgift snurrade bilen runt flera gånger. En person befann sig i fordonet och fick följa med ambulans till akuten. Skadeläget är oklart.

– Att Fagersta hamnar sist i Småföretagarindex är naturligtvis bekymmersamt och inget vi ska vara nöjda med. Det är ett resultat som vi behöver ta på allvar, analysera och dra lärdom av.

Det säger Fagerstas kommunalråd Åsa-Märta Sjöström (S) om det nedslående beskedet att Fagersta hamnar sist i hela landet i rapporten från Småföretagarnas riksförbund.

– Samtidigt är det viktigt att förstå vad rapporten faktiskt mäter. Det handlar inte enbart om kommunens näringslivsarbete, utan också om strukturella förutsättningar som befolkningsutveckling, demografi, tillgång till kapital och den lokala marknadens storlek. Det är faktorer som kommunen har begränsade möjligheter att påverka, åtminstone på kort sikt.

– Men det innebär inte att vi ska skylla ifrån oss eller slå oss till ro. Tvärtom behöver vi fokusera på det vi faktiskt kan påverka. Vi ska ha en kommunorganisation som är tillgänglig, serviceinriktad och som underlättar för företag att etablera sig, utvecklas och växa. Här behöver vi fortsätta utveckla både vårt bemötande, våra handläggningstider och dialogen med det lokala näringslivet.

Hon påpekar att det samtidigt finns andra undersökningar som ger en mer nyanserad bild. I SKR:s mätning av företagens upplevelse av kommunernas upphandlingar placerar sig Fagersta på andra plats i hela Sverige. Det visar att vi också gör saker riktigt bra och att det finns delar av vårt näringslivsarbete som fungerar väl.

– En fråga som jag tycker är särskilt viktig att titta närmare på är varför överlevnadsgraden bland nystartade företag är låg. Vi behöver förstå orsakerna och se vad vi tillsammans med näringslivet kan göra för att skapa bättre förutsättningar, säger hon och fortsätter:

– Vi behöver också fortsätta vårt långsiktiga arbete med skolan, kompetensförsörjningen och kommunens attraktivitet. Det är frågor som är avgörande både för företagens utveckling och för Fagerstas framtid.

Sjöström betonar att Fagersta har ett starkt industriellt arv, många duktiga företagare och ett näringsliv som betyder oerhört mycket för vår kommun. Det ska vi vara stolta över och fortsätta bygga vidare på.

– För mig är det viktigaste inte vilken placering vi får i en enskild ranking, utan att vi skapar verkliga förutsättningar för företag att starta, utvecklas och växa i Fagersta. Vi ska inte blunda för våra utmaningar, men vi ska heller inte glömma våra styrkor. Vi behöver vara självkritiska där det behövs, ta vara på det vi gör bra och fortsätta arbeta för ett starkare företagsklimat i Fagersta.

https://fagerstanyheter.com/dodsannonser/

Dalahästen blir först i Sverige att registreras i EU nya system för geografiska beteckningar för hantverks- och industriprodukter. Registreringen ger namnet ett skydd i hela EU och stärker möjligheten att värna ett av Sveriges mest välkända hantverk.

EU immaterialrättsmyndighet, EUIPO, har registrerat dalahästen som en skyddad geografisk beteckning. Därmed får namnet ett gemensamt EU-skydd knutet till produktens geografiska ursprung och de krav som ställs på tillverkningen.

– För många är dalahästen och köttbullar det första man associerar med Sverige. Det är en stark symbol. Skyddet innebär att man vill värna en tradition och det kunnande som förs vidare mellan generationer. Därför kändes det extra roligt att kunna ringa upp dem och meddela att de fått skyddet, säger Monika Nowicka avdelningsjurist på Patent- och registreringsverket, PRV.

En skyddad geografisk beteckning innebär att namnet får användas för produkter som uppfyller en fastställd produktspecifikation. Där beskrivs bland annat produktens egenskaper, hur den tillverkas och sambandet med det geografiska området.

Skyddet omfattar bland annat obehörig kommersiell användning av namnet och vilseledande uppgifter om ursprunget. Det gäller i hela EU, även vid försäljning på nätet.

Att Grannas och Nils Olsson Dalahästar står bakom ansökan innebär inte att företagen får ensamrätt till beteckningen. Alla producenter som uppfyller kraven har rätt att använda den.

– För producenterna ger skyddet bättre möjligheter att agera när andra drar nytta av namnets anseende utan att uppfylla kraven. För konsumenterna blir det lättare att veta vad namnet står för, säger Monika.

PRV har stöttat arbetet med underlaget och anmält namnet till EUIPO inom övergångsförfarandet för redan inarbetade namn.

Västerås SK flyttar ut under bar himmel, på klassisk mark. Herrlagets hemmamatch 9 januari mot Åby/Tjureda IF kommer att spelas på Västanfors IP.

”Förra säsongens höjdpunkt var enligt många utomhusmatchen mot Vetlanda på Västanfors IP. Bandy på riktigt enligt många och då kan det ju inte bli bättre än att dessutom spela på Sveriges äldsta landbana för bandy igen”, meddelar Västanfors Bandy.

Bygget av idrottsplatsen startade redan 1935 och samma år spelades den första matchen där. Den klassiska entrén byggdes kanske samtidigt som läktaren, år 1953 och invigdes 1954. Allt byggt i samma gula tegel.

– Matchen blev en folkfest med 1 200 åskådare, många lovord och glädje, säger Marie-Louise Murray, ordförande i Västanfors Bandy.

– Vi kan inte annat än att hålla med och ser fram emot att återvända till Västanfors och ta emot publik från hela länet som vill se en förhoppningsvis lika underhållande match som förra säsongen. Vi hoppas att dagen ska bli en publikfest med blandade åldrar och kanske ett lätt snöfall som förhöjde stämningen senast kan sätta lite extra guldkant på matchen, säger man från VSK-håll till Västanfors hemsida.

Mitt första minne av Vänsterpartiets lokal är ett brett, ärligt leende och ett varmt välkomnande.
Där fanns husmor Pirkko. Ett ärofyllt åtagande som hon bar med kärlek och engagemang.

Tisdagarna kommer att sakna dig, Pirkko. Medlemsmötena kommer att sakna dig. Medlemmarna kommer att sakna dig. Jag kommer att sakna dig. Lokalen kommer att sakna dig.
Majlise kommer att sakna dig.

För vissa är politik en karriär, pengar, framgång och bekräftelse.
För dig handlade det om människorna. Om samhället, rättvisan och allas lika värde.

Och du gjorde det utan oväsen, i tysthet. Du gjorde det med det du kunde och det du var bäst på: kärlek, omtanke och ett leende.

Eldsjälar finns inom idrotten, föreningslivet och andra samhällssammanhang. Du var vår eldsjäl inom Fagersta Vänster.
Men eldsjälar slocknar aldrig helt. De finns kvar, fortsätter att sprida värme i våra minnen och lämnar spår i våra själar.

Tack, Pirkko, för kaffet, för pajen, för kakorna och för ditt ovillkorliga, kärleksfulla bemötande.

Vila i frid, vännen. Jag hoppas att du får en plats i evighetens salar. Och jag hoppas att Gud uppskattar din värme och din tillgivenhet bättre än vad vi vanliga människor ibland förmådde göra.

Vännen. Kamraten. Modern. Husmodern. Värmekällan. Människan.

Du får nu vila i frid.

Leyla Chabbani, ordförande Vänsterpartiet Fagersta
Thomas Norström, Saga Vahlstedt, Eman Abughallous, Aki Mansikkasalo, Pontus Ekwall & Tomas Ulfborg
Styrelsen Vänsterpartiet Fagersta

Förutsättningarna för små företag i Fagersta tillhör landets sämsta. Fagersta är rankad som nummer 290 bland landets 290 kommuner.
Det visar årets index från Småföretagarnas Riksförbund. 

Möjligheterna att livnära sig som småföretagare är med andra ord de sämsta i landet. Dessutom tappar Fagersta fem placeringar från fjolårets 285:e plats. 

– Småföretagen spelar en viktig roll för den kommunala ekonomin. De skapar jobb och bidrar till den lokala näringslivsutvecklingen. Vårt SmåföretagarIndex visar hur förutsättningarna skiljer sig mellan olika kommuntyper och vilka konsekvenser det får, säger förbundsordförande Ghassan Ghaziri.

Rapporten är ett underlag för företagare, kommuner, myndigheter och politiker som vill identifiera förbättringsbehov.

Av kommunerna i Västmanlands län har Västerås bäst förutsättningar för småföretagare. Kommunen landar på plats 214 av 290. Bland Fagerstas grannar sticker Smedjebacken ut med bäst placering (74:e plats).

Småföretagarnas Riksförbund har utifrån offentlig statistik analyserat nio dimensioner av företagandet. Syftet är att ge en helhetsbild av de lokala förutsättningarna. Fagersta ligger sämre än snittet i åtta av dessa, men bättre i en.

Det är framför allt kapitalförsörjningen, skolsystemet och överlevnadsgraden bland nya företag som drar ned kommunens betyg, medan trygghetsinsatser är en relativ styrka.

Fagersta är, enligt Sveriges kommuner och regioners (SKR) definition, en pendlingskommun nära mindre stad/tätort. Det finns sammanlagt 52 sådana kommuner. Fagersta har sämst förutsättningar av alla dessa. Bäst klarar sig Ydre, som hamnar på plats 19 av landets 290 kommuner. 

En förändring i årets rankning är att flera kommuner utanför storstadsområdena nu placerar sig högre än storstadskommunerna. De som kan erbjuda små företag bäst förutsättningar har också bäst ekonomi. De 50 kommuner med högst betyg har till exempel 3,1 procentenheter lägre arbetslöshet än de 50 som har sämst betyg. 

– De viktigaste åtgärderna för en regering efter valet är att förbättra villkoren för småföretagare genom att sänka arbetsgivaravgiften och garantera att polisen följer upp alla brott mot företag runt om i hela landet. Politiken måste också ta tag i landsbygdsfrågorna. Det måste bli tryggare och mer lönsamt att driva företag överallt i Sverige, säger Ghassan Ghaziri.

Rapporten tar också upp den kommunala näringspolitiken och hur den påverkar utfallet i SmåföretagarIndex 2026. Stockholms kranskommuner och storstäderna ligger i topp när det gäller småföretagandets villkor. Samtidigt uppger företagare i storstäder att de får minst positivt bemötande i den kommunala näringspolitiken.

Detta står i kontrast till de mer glesbefolkade kommunerna i Sverige, som kämpar med utmaningar som demografi och svag inhemsk marknad. Dessa erbjuder i många fall mycket bra bemötande av lokala företag i den kommunala näringspolitiken. 

Ladda ner fördjupad rapport för Fagersta kommun här.

De politiska partierna får sammanlagt 630 000 kronor i partistöd under nästa år. Mest får Socialdemokraterna i egenskap av största parti.

Enligt kommunallagen ska fullmäktige minst en gång per år besluta om utbetalning av partistöd. Fagerstas regler är att fullmäktige årligen ska fatta beslut om nivån på nästa års partistöd.

Rätt till partistöd har de partier som är representerade i enlighet med vad som föreskrivs i kommunallagen. Partistöd utbetalas endast till lokala partiorganisationer som är juridiska personer med säte i Fagersta kommun.

Kritik har riktats mot upplägget eftersom de största partierna får så mycket mer att använda i valrörelsen, som exempelvis annonsering och hyra av lokaler.

Det kommunala partistödet består av ett grundstöd som uppgår till 15 000 kronor per parti och år, samt ett mandatstöd som uppgår till 15 000 kronor per mandat och år. Vid fördelningen av partistöd beaktas endast mandat för vilken en vald ledamot är fastställd.

En mottagare av partistöd ska årligen senast den 30 juni till kommunfullmäktige lämna en skriftlig redovisning som visar att partistödet föregående år har använts för det ändamål som anges i kommunallagen. Till redovisningen ska fogas ett granskningsintyg.

Partistöd betalas enligt bestämmelserna ut årligen efter det att den skriftliga redovisningen och granskningsintyget lämnats in. Vid påbörjan av en ny mandatperiod ska dock partistöd betalas ut till samtliga fullmäktigepartier.

Varje ledamot får också ett arvode per påbörjad timme.

Partistöd för år 2027 utbetalas enligt följande:

Socialdemokraterna 210 000 kronor

Sverigedemokraterna 120 000 kronor

Vänsterpartiet 105 000 kronor

Moderaterna 105 000 kronor

Liberalerna 30 000 kronor

Centerpartiet 30 000 kronor

Kristdemokraterna 30 000 kronor

Fagersta AIK tog en kämpaseger när de slog bruksrivalen Avesta BK med 3-2 (1-1, 1-0, 0-1, 1-0) i hockeytvåan hemma på Fagerliden på tisdagskvällen.

Alexander Pettersson gav Fagersta ledningen när drygt halva första perioden var spelad men mindre än minuten senare kvitterade Avesta. Knappt fem minuter in i andra satte Karl Hassel 2-1. Efter en kvittering blev det förlängning där Karl Hassel gjorde segermålet.

Det är tre lag som går till slutspel och det är tre grupper i division 2, väst, A, B och C. De tre främsta i varje grupp går till slutspel plus den bästa fyran i alla tre grupperna.

Totalt är det tio lag som sedan möts i åtton-, kvarts-, semifinal och slutligen de två kvarvarande i final. Vinnaren i finalen spelar i division 1 nästa säsong. Bäst av tre matcher fram till finalen som avgörs i bäst av fem.

Räddningstjänsten larmades tidigt på tisdagskvällen om att det brann i en villa i Kärrgruvan.

När de kom fram hörde de en brandvarnare som tjöt men såg inga tecken på någon brand. De fick tag på ägarna som kunde komma och låsa upp så att räddningstjänsten inte behövde bryta sig in.

Det visade sig att brandvarnaren i sovrummet tjöt men det fanns inga tecken på brand eller rök.

Räddningstjänst, ambulans och polis larmades sent på tisdagseftermiddagen till en trafikolycka i Fagersta.

Det var en personbil som kolliderat med en EPA-traktor i korsningen Väg 68 och Norbergsvägen. Den preliminära utredningen visar att det var föraren av personbilen som orsakade olyckan eftersom Epan körde på riksvägen..

Ingen person kom till skada.

Korsningen mellan väg 233 och väg 250 i Gunnilbo öster om Skinnskatteberg är belastad av olyckor, därför bygger Trafikverket om den. Nu börjar en ny etapp som kommer att förlänga restiden för dem som passerar.

”Fyrvägskorsningen ska bli två trevägskorsningar för bättre säkerhet. Det ska få förare att sänka hastigheten, stanna och bli mer uppmärksamma på trafiken. Första delen av arbetet blir nu klar. Väg 250 från söder har fått en ny sträckning när den närmar sig korsningen. Nu går projektet in i nästa etapp och börjar bygga resterande delar av de två planerade trevägskorsningarna, meddelar Trafikverket.

– I början av november kommer vi att leda om trafiken genom två tillfälliga cirkulationsplatser i korsningen, säger Arini Savitri Magnusson, Trafikverkets projektledare.

Hastigheten genom korsningen kommer att sänkas tillfälligt till 30 kilometer i timmen och vid olika tillfällen kommer trafiken regleras av trafiksignaler och trafikvakter.

– Det blir stökigt, så håll nere hastigheten och visa hänsyn till oss som har vägen som arbetsplats, säger Savitri Magnusson.

Denna trafiklösning kommer att finnas kvar över vintern, fram till mars 2027. I november 2027 räknar Trafikverket med att vara helt klara i korsningen.

Räddningstjänsten larmades tidigt på tisdagsmorgonen till en olycka på väg 68 mellan Fagersta och Norberg.

Bilisten hade kört in i mitträcket och fordonet snurrade runt på den hala vägbanan. Räddningstjänsten stängde av vägen mot Norberg och rensade upp på olycksplatsen. Ingen människa kom till skada.

Evelina Neumann Szilagyi, uppväxt i Fagersta, är årets enda sportskytt som tilldelas Elitidrottsstipendiet. De 60 000 kronorna stärker hennes satsning mot framtida mästerskap och drömmen om OS 2032.

– Det är min debut som senior, ett år innan jag officiellt blir senior så det är väldigt kul. Vi är ett otroligt lag här i Qatar och det är en värdefull erfarenhet. Det är mycket se och lära i år men jag är trots det riktigt taggad, säger Evelina till Fagersta Nyheter.

60 idrottare från 42 olika idrotter får Elitidrottsstipendiet för 2026–2027. Stipendiet delas ut gemensamt av Riksidrottsförbundet och Svenska Spel och ska skapa bättre förutsättningar för elitidrottare att kombinera sin satsning med eftergymnasiala studier. Varje stipendiat får förutom 60 000 kronor tillgång till kompetensstöd inom bland annat idrottspsykologi och idrottsmedicin.

För en Evelina Neumann Szilagyi, som är uppväxt i Fagersta och läser ekonomprogrammet vid Uppsala universitet och lever på studiebidrag, innebär stipendiet en stor lättnad.

– Det känns jätteskönt. Som student och elitidrottare är det knapert, särskilt inom skyttet där det är mycket utgifter för ammunition och utrustning. Det känns verkligen som en sten släpper från mig, säger hon till Svenska skyttesportförbundet.

Pengarna öppnar för uppgraderingar av gevär och annan utrustning, bättre ammunition och fler möjligheter att resa till tävlingar och uttagningar.

Förbundet påpekar att Evelina Neumann Szilagyi har tagit tydliga kliv på den internationella scenen under säsongen. Vid juniorvärldscupen i Kairo blev hon bland annat sexa i 50 meter gevär 3×20 och tog brons i 50 meter liggande. Hon beskriver möjligheten att få tävla i Kairo som ett viktigt startskott för den fortsatta satsningen.

”Det gav mitt självförtroende en boost och visade att det är någon som tror på mig. Det var en jättebra erfarenhet och blev också en motivationsfaktor. Jag kände direkt när jag kom hem, att det här vill jag göra igen.”

Den långsiktiga drömmen är tydlig. Evelina Neumann Szilagyi vill nå de olympiska spelen 2032.

”Det är jättemotiverande och ett bevis på att det går. OS 2032 är definitivt det stora huvudmålet.”

INSÄNDARE

Nu är det dags att vakna, Fagersta! Vem tar egentligen ansvar för hur Fagersta kommun styrs – och hur våra skattepengar används? Det är dags att ställa några obekväma frågor.

Fagerstaborna går till jobbet, betalar skatt och förväntar sig att kommunen ska använda pengarna på ett ansvarsfullt sätt. Vi förväntar oss en fungerande äldreomsorg, en trygg skola och en kommunorganisation som har kontroll på både verksamheten och ekonomin.

Men vad är det egentligen vi får?

Vi får läsa om byggprojekt som blir tiotals miljoner kronor dyrare än planerat. Vi ser en äldreomsorg där människor flyttas, personalgrupper splittras och där både anställda och äldre riskerar att få betala priset för beslut som fattas bakom skrivborden.

Och nu får vi veta att Fagersta kommun anlitar en konsult som nyligen lämnat ett rektorsuppdrag i Södertälje efter en uppgörelse med kommunen. Konsultuppdraget i Fagersta ersätts med 746 kronor i timmen.

Jag ifrågasätter inte att en skola som befinner sig i en svår situation behöver ledarskap och stöd. Det jag ifrågasätter är hur kommunen resonerar kring kostnader, rekryteringar och prioriteringar. Vilka alternativ har man undersökt? Varför väljer man en konsultlösning? Vad kommer uppdraget faktiskt att kosta skattebetalarna?

Samtidigt finns det människor i äldreomsorgen som varje dag försöker få verksamheten att fungera under allt svårare förutsättningar. Det är svårt att förstå prioriteringarna.

Var finns den ekonomiska kontrollen?

När kommunala byggprojekt blir mångmiljoner dyrare måste någon kunna förklara varför. När ÄTA-arbeten och tilläggsbeställningar drar iväg till nivåer som enligt min och andra sakkunnigas bedömning ligger långt över vad arbetena rimligen borde kosta, då måste det granskas ordentligt.

Det räcker inte att konstatera att kostnaderna har ökat. Vi behöver veta varför, vem som har godkänt kostnaderna och vilka kontroller som har gjorts.

Det handlar inte om småpengar. Det handlar om invånarnas pengar.

Var finns respekten för personalen och våra äldre?

Äldreomsorgen ska handla om trygghet, värdighet och kontinuitet. För den äldre kan en flytt innebära att man förlorar sin invanda miljö och sina trygga kontakter. För personalen kan splittrade arbetsgrupper innebära att fungerande samarbeten och viktig erfarenhet går förlorade.

Det går inte att bara flytta runt människor och personal som om de vore pjäser på ett schackbräde. Bakom varje beslut finns människor med ett liv, en vardag och behov av trygghet.

Vem granskar dem som fattar besluten?

Kommunfullmäktige har det yttersta politiska ansvaret för kommunens övergripande inriktning och budget. Kommunstyrelsen ska leda, samordna och ha uppsikt över kommunens verksamhet. Nämnderna ansvarar för sina respektive områden.

Det betyder att det faktiskt finns politiska organ som ska följa upp hur verksamheten sköts och hur pengarna används.

Därför vill jag se tydliga svar på följande frågor:

Hur mycket har kommunens större byggprojekt blivit dyrare än ursprunglig budget?
Hur stora är kostnaderna för ÄTA-arbeten och vem har godkänt dem?
Vilka oberoende kostnadskontroller har genomförts?
Vad blir den totala kostnaden för konsultuppdraget på Brinellskolan?
Vilka alternativ till konsultlösningen har undersökts?

Vilka konsekvensanalyser har gjorts inför förändringarna och flyttarna inom äldreomsorgen?
Hur säkerställer kommunen att personalens erfarenhet och de äldres trygghet inte går förlorade?
Hur följer kommunstyrelsen upp att nämnderna håller budget och att besluten ger resultat?
Jag efterlyser inte fler fina presentationer eller nya visioner. Jag efterlyser ansvar, öppenhet och ordning och reda.

Fagersta är ingen stor kommun med obegränsade resurser. Varje skattekrona måste räknas. Vi har inte råd med dålig planering, bristande uppföljning eller beslut som får konsekvenser långt efter att beslutsfattarna gått vidare till nästa fråga.

Det är dags att politikerna slutar skylla på omständigheter och börjar visa vad de faktiskt gör för att rätta till situationen.

Vi invånare har rätt att ställa krav. Vi har rätt att få veta hur våra pengar används. Och vi har rätt att förvänta oss att de som fått vårt förtroende också tar ansvar.

Fagersta behöver en kommunledning som sätter invånarna, personalen och verksamheterna först – inte prestige, dyra konsultlösningar och projekt som skenar i kostnader.

Det här handlar inte om partipolitik. Det handlar om Fagerstas framtid. Nu är det dags att vakna, Fagersta!

Jan Bergman

INSÄNDARE

Det har kommit till min kännedom att boende på Solliden med psykisk funktionsnedsättning ska inkvarteras på våning 2 på Malmen.

Var det därför boende ska flyttas därifrån?
Om det nu finns platser över på Floravägen, varför får inte dessa människor chans att få bo där?
Passar det inte eller?
Och vem/vilka har kommit med alla dessa fenomenala idéer i Fagersta Kommun.

Fundersam

Det är viktigt att starta säsongen bra och det gjorde Västanfors när de på söndagen vann med 8-5 mot GT76 i Gubbängens skridsko- och bandyhall.

Se Jörgen Hjerpes bilder från premiärmatchen i division 1

Pirkko Heikkinen har gått bort. Hon har ägnat större delen av sitt liv åt politiskt engagemang. Redan som barn i Finland väcktes det, som hon sedan tog med sig till Sverige.

”För oss i Vänsterpartiet Fagersta har Pirkko varit så mycket mer än en partikamrat. Hon har varit en självklar del av vår gemenskap, en trygg punkt och en människa som vi alltid har kunnat räkna med, i vått och torrt”, skriver Vänstern på Facebook och fortsätter:

”Några av oss har haft förmånen att känna Pirkko under nästan hela våra liv, andra har bara känt henne i några månader. Men oavsett hur länge våra vägar har korsats har hon lämnat avtryck hos oss alla. Med sin värme, omtänksamhet och sitt genuina intresse för andra människor fick hon alla att känna sig välkomna och som en del av gemenskapen.”

”Pirkko var en sådan människa som man inte behövde känna länge för att tycka om, men som man aldrig glömmer när man väl fått lära känna henne”, påpekar partikamraterna.

”Tack för allt, kära Pirkko. För din värme, din kamp och för att du alltid fanns där. Du kommer att vara djupt saknad, men aldrig glömd”.

Fläkten vann söndagens seriepremiär i division 1 borta mot GT/76. Matchen slutade 5-8 (3–5). Västanfors mål gjordes av Gabriel Augustsson, 5, Sigge Andersson, 2, samt Elmer Hessel.

Region Västmanland bygger upp ett beredskapslager som ska vara i drift den 1 januari 2027. Lagret är en del av arbetet med att stärka regionens motståndskraft vid krig eller kris med sjukvårdsprodukter för en månads normalförbrukning. 

– När krisen kommer är det för sent att börja förbereda sig. Västmanlänningarna ska kunna lita på att sjukvården fungerar även när samhället sätts på prov. Därför stärker vi nu vår beredskap och ser till att viktiga sjukvårdsprodukter finns på plats när de behövs. Det handlar ytterst om att värna människors liv, hälsa och trygghet, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

Vi har tidigare haft lokaler för lagerhållning, men inte kunnat bygga upp lager till de nivåer som krävs enligt den lagstiftning som träder i kraft den 1 januari 2027. Därför har vi fått ett statsbidrag för att bygga upp ett lager med sjukvårdsprodukter, säger Sophie Andersson, regionstabsdirektör.

Lagret kommer att styras enligt FEFO-principen. FEFO står för First Expired, First Out och innebär att de varor som har tidigast utgångsdatum används först.

Det kommande beredskapslagret ska inte innehålla hela det ordinarie sortimentet av sjukvårdsprodukter, utan ska i stället bestå av ett begränsat antal utvalda produkter. I en krissituation kan det vara nödvändigt att acceptera färre och standardiserade alternativ.

Lagret är en del av regionens mål att kunna upprätthålla förmågan till god vård under tre månader i händelse av krig eller kris. Det drogs viktiga lärdomar efter varuförsörjningsproblemen under hösten 2019, då Region Västmanland var en av de regioner som drabbades hårt när en nyligen upphandlad leverantör inte klarade av att leverera den avtalade mängden av sjukvårdsprodukter.

– Beredskap handlar inte bara om krig. Det kan exempelvis gälla en pandemi, en skogsbrand, en översvämning eller en störning i leveranskedjan. Vi har tidigare sett hur vissa produkter, exempelvis intravenösa vätskor, plötsligt kan bli svåra att få tag på. Vi behöver helt enkelt en plan B, säger Sophie Andersson.

Det är inte så länge sedan det fanns särskilda bostäder för åldringar och fattiga människor i Fagersta. Så sent som på 1980-talet användes änkehemmen i Skogslund till att inkvartera stadens utslagna.

Tack vare att det fanns ett järnbruk på frammarsch kunde Fagerstas allra fattigaste få visst stöd redan i slutet av 1700-talet för att klara livhanken.

Innan dess hade de som inte kunde försörja sig på arbete inget annat val än att gå i gårdarna med tiggarstaven, om det inte fanns släktingar som hade möjlighet att ta på sig försörjningsbördan.

Från år 1779 skänkte Västanfors bruks patron Jean Bedoire tre tunnor spannmål årligen som stöd till de allra fattigaste. På 1800-talet kom rotesystemet som innebar att varje by i Sverige måste ha en fattigstuga. I Fagersta fanns det sådana i Meling, Åvestbo, Sundbo, Moren, Hugget och Hedkärra.

Kostnaderna för fattigvården, som delvis sponsrades av bruket, ökade dramatiskt och 1874 bestämdes att ersätta kornmjölet med rågmjöl. Förutom mjöl till att baka bröd, fick de fattiga sill att äta.

1918 infördes en ny fattigvårdslag i Sverige och där tvingades kommunerna att ordna med fattighus. Men då hade Västanfors redan haft det i sju år i en stor, pampig byggnad i Åvestbo. Inrättningen kallades kommunhemmet och användes även som ålderdomshem.

Samma år blev det lag på att barn inte längre fick bo på ålderdomshem. Västanfors socken skaffade då ett stort hus i Meling, Solbacka kallat, där ett tiotal barn fick tak över huvudet och något att äta.

Sedan 1910 fanns en särskild fattigvårdsstyrelse i Västanfors socken. 1923 fanns det 460 understödstagare. Krisåret 1932 hade antalet stigit kraftigt till 1046, vilket var väldigt många med tanke på att det inte bodde mer än några tusen personer i trakten. De närmaste åren skapades dock många fler jobb inom den framväxande industrin och under andra världskriget var cirka knappt 300 personer föremål för fattigvård.

Ända fram till in på 1930-talet bodde arbetare i Sverige under dåliga förhållanden. Det var vanligt att en stor familj trängdes i ett kombinerat rum och kök och delade utedass med grannarna. De sanitära förhållandena var ofta undermåliga med stank från latriner och sopor.

Meningen var att de fattiga som bodde i kommunhemmet i Åvestbo, varav många var åldringar, skulle sysselsättas med arbete i hemmets jordbruk. Men det bar sig inte ekonomiskt. Så småningom beslutades att stycka och sälja tomter i området så att man fick loss pengar till att bygga änkehem inne i samhället, i Skogslund nära Kottnossen..

Bruket gav kommunen marken utan någon kostnad.

Det första huset byggdes 1935 i svensk herrgårdsstil med brutet tak på gavlarna. De innehöll tio enrumslägenheter med rostfria diskbänkar och spis att elda i. Där bodde änkor, en del ensamma, andra med sina barn. Trångboddhet var vanligt på den tiden. De närmaste åren byggdes ytterligare fem likadana hus.

Satsningen på fattigvården uppmärksammades vida omkring och ”Fagerstatypen”, som den kom att kallas, blev ett föredöme i hela Mellansverige.

I slutet av 1940-talet byggdes strax intill änkehemmen en gråputsad flerfamiljsfastighet som med den tidens mått var så modern att den fick namnet Slottet. Där ansågs det finare att bo.

Kommunhemmet i Åvestbo gjordes om till alkoholistanstalt, en så kallad vilotork, med hela landet som upptagningsområde.

Än i dag talas det om svensktoppsstjärnan som var intagen där samtidigt som han var stor idol på 60-talet.

Ännu på 1970-talet var de små och nu omoderna lägenheterna i Skogslund uthyrda. Men området fick allt sämre rykte i takt med att utslagna missbrukare flyttade in efter att ha straffat ut sig från annat boende.

På 80-talet accelererade missförhållandena då kriminella missbrukare från olika delar av landet sökte sig till ”Kottis” som området numera kallades. Misären växte.

Efter åratal av problem nåddes kulmen när en av de boende sköts till döds av en uppretad korvhandlare som blivit bestulen upprepade gånger.

Ola Wahlsten

Under 2026 höjdes egenavgiften för skatteavdraget från 11 000 kronor till 15 000, en förändring som kommer att märkas när det blir dags att deklarera. Men Trots att schablonbeloppet ligger kvar på 25 kronor per mil urholkas stödet för hundratusentals bilpendlare.

Det visar beräkningar från Riksförbundet M Sverige som kritiserar förändringen. – Ytterligare kostnadsökningar är det sista bilberoende hushåll behöver, säger Carl-Erik Stjernvall på Riksförbundet M Sverige.

Milersättningen låg under en mycket lång tid på 18,50 kronor. Först 2023 justerades nivåerna till 25 kronor per mil, vilket ansågs vara en nödvändig anpassning till skenade drivmedelspriser och höjda levnadskostnader. Men effekten blir inte långlivad. Under 2023–2025 låg den så kallade egenavgiften för avdraget på 11 000 kronor, men för 2026 har det beslutats att den avgiften ska öka med hela 36 procent, till 15 000 kronor.

– De senaste årens lägre drivmedelspriser har kanske förhastat tolkats som att bilpendlarnas villkor har förbättrats. Men inkomståret 2026 innebär de nya reglerna en skattehöjning på upp till 1 200 kronor per år för dem som måste ta bilen till jobbet, och som redan nu ser bränslekostnaderna dra i väg igen, säger Carl-Erik Stjernvall på Riksförbundet M Sverige.

Vanligen söker och erhåller 600 000–700 000 personer reseavdrag för bilpendling i deklarationen. Särskilt hårt slår detta mot pendlare i glesbygd och mindre orter där kollektivtrafik saknas eller har undermålig tillgänglighet, och där avståndet till jobbet kan vara långt. Men den högre beloppsgränsen innebär även att pendlare med kortare sträcka till jobbet, lite drygt 1 mil enkel väg, inte får något avdrag alls.

– Bilpendling är varken en förmån eller lyx, utan en förutsättning för att kunna utföra sitt arbete och få vardagen att gå ihop. Skatteutgifterna dämpas på pendlarnas bekostnad. Vi tycker att systemet borde utformas så att det speglar verkliga kostnader för att äga och köra bil, säger Carl-Erik Stjernvall.

Exempel: 6 mil tur och retur, 220 dagar om året, motsvarar en körsträcka på 1 320 mil per år. Totalt beräknat resevärde 25 kr/mil är 33 000 kronor.

• För inkomstår 2025 ger resevärdet 33 000 kr minus egenavgiften 11 000 kr 22 000 kr i avdrag, vid 30 % kommunalskatt minskas skatten med 6 600 kr.
• För inkomstår 2026 ger resevärdet 33 000 kr minus egenavgift 15 000 kr 18 000 kr i avdrag, vid 30 % kommunalskatt minskas skatten med 5 400 kr.

Skillnaden är 1 200 kronor mindre i plånboken, vilket kommer att märkas i samband med deklarationen 2027.

Förutom den inverkan som den ökade avgiften innebär för privatekonomin är ett annat problem med reseavdraget generellt att milersättningen på 25 kronor, precis som den tidigare nivån 18,50, inte indexeras årligen utan är ett fast belopp.

Västanfors har haft sitt sista gemensamma träningspass inför söndagens seriepremiär borta mot GT/76 och flera lyckade träningsmatcher.

Ett pass som följde välkänt mönster med fysträning på ett blött och halvmörkt Malta innan det var dags att glida ut på isen i hockeyhallen. Bra fart på killarna och det märks att seriestarten är nära nu.

Sedan flera år lyses två stora träd upp i Vilhelminaparken. Nu har NVK monterat ledbelysning i tre träd på Brinellvägen, som lyser upp fint i höst- och vintermörkrets Fagersta.

Fagersta AIK tog en viktig seger mot Smedjebacken på bortaplan i hockeytvåan på fredagskvällen. Matchen slutade 3-6 (0–1, 1-3, 2-2).

Jesper Sahlén gav FAIK ledningen efter åtta minuter vilket blev det enda målet i första perioden. Halvvägs in i matchen ökade Ludwig Månegarm på till 2-0 och strax därefter Carl Sjulander till 3-0. Innan perioden var över hade Ludwig Månegarm ökat på ledningen till 4-0. I slutet av den andra lyckades hemmalaget kvittera.

Med tio minuter kvar reducerade Smedjebacken igen och slet hårt för att ta poäng, men det blev FAIK som ökade på till 5-2 genom Carl Sjulander och Wiggo Rauch sköt in .6-2. I slutminuten gjorde hemmalaget 3-6.

En kvinna stoppades av polisen i Skinnskatteberg på fredagen.

Eftersom hon misstänktes vara påverkad av narkotika togs hon med för blodprovstagning. Hon är rapporterad för ringa narkotikabrott för eget bruk.

Fler patienter ska kunna välja att prova nya läkemedel och behandlingar – oavsett var de bor. Det är ett av målen när Region Västmanland ska leda Sjukvårdsregion Mellansverige i att utveckla ett gemensamt arbetssätt för att utvärdera nya mediciner och behandlingar i samverkan med industrin.

Kliniska prövningar är forskningsstudier där patienter deltar för att undersöka hur väl en behandling fungerar och vilka risker den har. Det kan handla om nya läkemedel, vacciner, medicinteknik eller behandlingsmetoder – men också om att använda befintliga behandlingar på nya sätt.

Därmed får industrin möjlighet att testa nya läkemedel och ny teknik på ett sätt som är både patientsäkert och etiskt. Allt deltagande kräver samtycke och patienten kan när som helst avbryta sitt deltagande.

Region Västmanland har redan lett arbetet i en förstudie och blir nu koordinator även för det tvååriga genomförandeprojektet SamKlin2, som stöttas med fyra miljoner kronor från innovationsmyndigheten Vinnova.

– Vi är sju regioner med tillsammans omkring två miljoner invånare. Var och en för sig är flera av oss ganska små, men tillsammans har vi ett stort patientunderlag, mycket hög klinisk kompetens och starka forskningsmiljöer. Kan vi uppträda mer som en gemensam forskningsregion blir Mellansverige betydligt mer intressant för kliniska prövningar, säger Kent Nilsson, forskningsdirektör i Region Västmanland och projektledare för SamKlin2.
Jämlikhetsfråga att fler kan få delta.

Det var Region Västmanland som tog initiativ till och koordinerade den förstudie som genomfördes under 2026. Resultatet visade att mycket av det som behövs redan finns på plats: Regionerna har klinisk kompetens, patienter, forskare och forskningsstöd. Däremot skiljer sig kontaktvägar, arbetssätt och processer åt. Det kan göra det både svårt och tidskrävande för ett läkemedels- eller medicinteknikföretag att starta en studie.

Systemair (NASDAQ Stockholm: SYSR) meddelar idag nytt antal aktier och röster i bolaget.

Under oktober 2026 har det incitamentsprogram för anställda som beslutades vid årsstämman den 31 augusti 2023 medfört en ökning av sammanlagt 65 741 aktier och röster i bolaget då teckningsoptioner har utnyttjats för teckning av nya aktier i bolaget.

Per den 30 oktober 2026 uppgår det totala antalet aktier och röster i bolaget till 208 231 189. Bolagets aktiekapital uppgår till 52 057 797,25 kronor. 

Vid tidpunkten för detta pressmeddelande innehar Systemair 640 000 egna aktier.

Vintersäsongen med snö och halka är snart här. Då är det läge att påminna om hur snöröjningen i Fagersta och Norberg går till och vilket ansvar som vilar på vem, påpekar NVK.

NVK ansvarar för vinterväghållning, det vill säga snöröjning, halkbekämpning och bortforsling av snö på kommunala gator samt gång- och cykelvägar, busshållplatser och andra allmänna platser inom tätorterna.

Trafikverket ansvarar för genomfarter med tillhörande gång- och cykelväg, exempelvis mellan Västanfors och Brinellskolan.

Fastighetsägare har ansvar för halkbekämpning på snöröjd trottoar eller vid körbanans sida framför den egna fastigheten samt att hålla undan snö och halkbekämpa där sopkärl är placerade.

Föräldrar ansvarar för att säkerställa att barn inte leker nära snöröjningsmaskiner eller i de snöhögar som läggs upp innan snön transporteras till snöupplag.

Rutinen om snöröjning vid fem centimeters snöfall gäller alla platser där NVK sköter snöröjning. Snöröjning ska vara avklarad inom 10 timmar från start. Huvudleder, uppsamlingsgator samt gång- och cykelvägar snöröjs först.

”Förbered dig inför vintern
Så kan du bidra till öka trafiksäkerhet och framkomlighet”, säger NVK.

👉 Byt till vinterdäck i god tid.
👉 Använd skor med ordentliga sulor eller broddar.
👉 Ha alltid en isskrapa i bilen.
👉 Klipp träd och buskar vid trottoarer och vägar på din fastighet.
👉 Skaffa sand för att sanda trottoarer och fastighetsinfarter.
👉 Ta god tid på dig i trafiken.

Det ska bli en minnesplats efter attacken på Brinellskolan i Fagersta. Eleverna tycker att det är viktigt att välja en bra plats – dådet får inte glömmas bort men de vill inte heller påminnas om det varje dag.

”Efter våldsdådet på Brinellskolan uppstod ett behov av en minnesplats och kommunen valde att ha den nära skolan. Nu har arbetet med en permanent minnesplats satt igång”, uppger SVT Västmanland.

I väntan på en permanent plats sköter NVK minnesplatsen i närheten av den gamla BP-macken nära skolan. Nallar och prydnadsänglar får vara kvar men vissna blommor och utbrunna ljus plockas bort. Men allt sparas och sorteras.

Även Västmanlands museum planerar att samla in minnen från händelsen. 

– Det är för att vi ska kunna ta del av det längre fram, vi sparar för framtiden, säger Anna Brattås, museipedagog på Västmanlands museum.

Tidigare har de samlat in berättelser om skogsbranden 2014 och covid-pandemin. De finns i deras arkiv och kan användas av forskare och andra i framtiden. Insamlingen om attacken på Brinellskolan kommer att ske digitalt, redan nu kan man lämna sitt bidrag via hemsidan.

– Om man har en berättelse så kan man skicka in den, eller om man har en teckning, bild eller dikt som illustrerar vad man kände och upplevde, säger Anna Brattås till SVT.