I mitten av 1800-talet nådde den fruktade koleran Västanfors socken. Skräcken för den smittsamma sjukdomen var så stor att offren inte fick begravas på kyrkogården.

Koleran spred stor rädsla i Sverige på den tiden. Sjukdomen orsakar kraftiga diareer som ger svår vätske- och saltbrist och kan leda till döden inom ett dygn.

När ryktet nådde Västanfors socken år 1853 att en ung man från socknen avlidit i kolera under en resa till Stockholm blev oron stor. Vägbommar sattes upp och sundhetspass krävdes för att hindra smittade att komma till Västanfors landvägen.

Till sjöss, som var den smittväg man fruktade mest, lät man inte några båtar komma fram. Den annars så livliga frakttrafiken på Strömsholms kanal stod helt stilla. Vakter kontrollerade att förbudet följdes.

Runt Storön i sjön Aspen låg många båtar i karantän och det finns nedskrivna uppgifter om att det söps hejdlöst bland sjömännen, i syfte att försöka hålla koleran borta.

Men ingenting hjälpte. I september 1853 dog 34-årige Anders Persson Ågren av kolera och under den närmaste månaden skördade koleran ytterligare 24 offer i Västanfors, som Fagersta hette på den tiden.

Det inrättades flera sjukstugor i socknen och vårdpersonalen lyckades rädda flera liv när man efter en tid förstått hur man skulle kunna behandla sjukdomen.

På den tiden trodde många att brännvin var det enda som kunde hålla smittan borta. Därför dracks det utan någon måtta. En gång var prästen så full att han inte kunde stå upp och hålla i begravningen.

Det var strängt förbjudet att begrava människor som dött i kolera på vanliga kyrkogårdar. Särskilda likbärare utsågs i Västanfors. Eftersom det var svårt att få frivilliga till dessa uppdrag utsåg Sockenstämman några fattighjon och gamla soldater till att bära de enkla träkistorna. De kunde inte neka till uppdraget.

När kyrkoherde Seseman, skakande av skräck, skulle kasta de tre skovlarna mull över kistan, stod han så långt bort han kunde från graven. Det var i Skeppmora år 1853 och i graven låg den första i socknen som dött i kolera.
Skeppmora ligger där bebyggelsen slutar i Sundbybergsområdet och där finns en av Fagerstas tre kolerakyrkogårdar. De andra finns i Onsjö och Semla.

Begravningsplatsen i Sundbyberg blev den största. Där ligger minst elva personer i jorden. Sju begravdes i Semla, fem i Onsjö och två fick sin sista vila på annat håll. Det är oklart var de ytterligare minst fem personer som dog i kolera i Västanfors socken de närmaste åren begravdes.

Kolerakyrkogårdarna växte igen och föll så småningom i glömska. Först 1924 började några ledamöter i kyrkorådet prata om inhägnader som de sett i skogarna då de var barn.

Det var svårt att hitta de helt ovårdade gravplatserna ute i den täta skogsterrängen. Men 1927 hade hembygdsforskaren Carl Åkerberg, vars grundliga historiearbete ligger till grund för en del av denna artikel, tillsammans med kyrkvärdarna Jakob Jakobsson och H. Rabenius efter långt och tålmodigt sökande funnit alla tre.

Kyrkorådet ordnade så att de rustades upp och inhägnades med två tum tjock stålvajer från Fagersta bruk. På varje kyrkogård restes en minnessten med inskription.
1933 invigdes de med att namnen på de begravda lästes upp, det sjöngs psalmer och kransar lades ned från församlingen.

Men under krigsåren glömdes de åter bort. Det var först på 1970-talet som de kom på tal igen. Västanfors kyrkoråds ordförande Folke Thorn tog då initiativ till att rusta upp dem ännu en gång.

Carl Åkerberg var säker på att följande personer ligger begravda på kolerakyrkogårdarna i Fagersta:

I Sundbyberg: Anders Persson Ågren, som var 34 år då han avled i kolera, Johan Springfelt, 54 år, Johan Dahlström, 18 år, Gudmund Gudmundsson, 32 år, Anders Gustaf Andersson, 32 år, Jan Nilsson-Scherp, 36 år, Karl Gustaf Gäfvert, 33 år, Maja-Stina Andersdotter, 37 år, Jan Erik Frisk, 44 år, Anna Bergstedt, 44 år, Stina Berggren, 52 år.

I Semla: Erik Gustaf Gäfvert, 11 år, Jan Erik Söderström, 31 år, Sara Ersdotter, 74 år, Anders Gäfvert, 48 år, Helena Erika Meijer, 8 år, Karl August Holst, 10 år, Jan Fredrik Gäfvert, 41 år.

I Onsjö: Anders Vestholm, 47 år, Anna Stina Andersdotter, 49 år, Anna Persdotter, 56 år, en tvåårig son till Per Larsson, samt Jan Erik Vesterlund, 33 år.

Ola Wahlsten

Källor: Carl Åkerbergs och Ragnar Wahlfeldts anteckningar.

Den stoppade jakten efter lodjur i Västmanlands län har återupptagits. Det sker efter att Kammarrätten i Sundsvall beslutat att inte ta upp överklagandet till prövning.

Därmed står Förvaltningsrättens avgörande fast och lodjursjakten återupptas.

På tisdagen meddelade Kammarrätten i Sundsvall att yrkandet om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen avslås.

Domstolens interimistiska beslut från den 27 februari 2026 upphör därmed att gälla, vilket innebär att licensjakten efter lodjur i Västmanland återupptas.

Under hösten 2025 genomförde VL kampanjen Guldbussen. För att fira att Västmanland har Sveriges nöjdaste kollektivtrafikresenärer folierades två bussar i guld.

Bussarna försågs med QR-koder som ledde till enkäter, för att ta reda på vad resenärerna tycker om kollektivtrafiken i länet. Över 4 000 personer svarade på frågorna. 

På bussarna fanns fyra olika QR-koder som ledde till enkäter med olika teman: VL i framtiden, VL här och nu, tryggt att resa och enkelt att resa. Enkätsvaren visar att resenärerna generellt är nöjda med VL, och att det man tyckte var viktigast varierar beroende på till exempel vilken kommun den svarande bor i.

– Vi är oerhört glada över det stora engagemang som kampanjen väckte. Att så många tog sig tid att dela sina erfarenheter ger oss ovärderlig vägledning i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Anette Fransson, marknadschef vid kollektivtrafikförvaltningen.

I Västerås stadstrafik lyfts turtäthet och punktlighet fram som tydliga styrkor. Samtidigt efterfrågas fler avgångar på kvällar och helger, särskilt i områden utanför Västerås. Förarnas bemötande pekas också ut som en viktig faktor som påverkar helhetsupplevelsen av resan.

– Resultatet visar verkligen hur viktig kollektivtrafiken är i människors vardag. Många av synpunkterna känner vi igen och jobbar redan med, men kampanjen har gett oss en ännu tydligare bild av vad som är viktigast för våra resenärer, säger Arne Andersson, förvaltningsdirektör på kollektivtrafikförvaltningen.

Styrkor som togs upp i enkätsvaren och frågor att jobba vidare med

Styrkor

• Hög punktlighet
• God turtäthet i stadstrafiken
• Tydlig realtidsinformation i VL-appen
• Trevliga och kompetenta förare
• Smidiga betalsätt, inklusive ”res med betalkort”
• Roliga temabussar och extra satsningar för resenärer

Frågor att jobba med

• Bussarnas avgångstider från hållplatser som inte är reglerhållplatser
• Lägre turtäthet på kvällar och helger
• Lägre turtäthet utanför Västerås stad
• Förbättring av realtidsinformation
• Förarnas beteende och körstil
• Förbättring av användarvänligheten i VL-appen
• Priser och rabatter

Ett vykort där Fagersta visade upp stadens stoltheter.

Fagersta kommun betalade ut 2 414 000 kronor i försörjningsstöd i februari. Det är 578 000 mer än för samma period i fjol.

Den största orsaken till detta är fortsatt inflyttning av hushåll som är beroende av ekonomisk stöd. Under februari flyttade fyra familjer till Fagersta. Ändå har 28 avslagsbeslut fattats och 138 delavslag.

Totalt kostar försörjningsstödet över 20 miljoner per år och är en av de största orsakerna till att socialnämnden inte klarat uppdraget att ha en budget i balans.

Orsaken till att så pass många utan egen försörjning flyttar till Fagersta, är att de tipsats av sina hemkommuner om att det finns tomma lägenheter i Fagersta där hyresvärden inte kräver att de har någon inkomst eftersom kommunen tvingas gå in och betala.

Nu öppnar årets deklarationsinlämning. Totalt ska 219 000 västmanlänningar deklarera och av dem är 10 086 Fagerstsbor.

Den som loggar in med e-legitimation på Skatteverkets webbplats och bara ska godkänna sin deklaration utan ändring eller tillägg, kommer att möta en ny e-tjänst.

Vid ändringar i deklarationen eller vid inloggning med säkerhetskod, kommer man till tjänsten där det går att ändra eller lägga till uppgifter i deklarationen.

– Kom ihåg att kontrollera att alla uppgifter stämmer innan du godkänner. Om du har tänkt göra reseavdrag kan det vara bra att använda vår beräkningstjänst på skatteverket.se, där du snabbt får svar på om du har rätt till avdraget eller inte, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

Reseavdraget är ett av de avdrag där kontroller görs varje år.

– Generellt kollar vi lite extra på uppgifter som man fyller i själv, där risken för fel är störst. Förutom reseavdrag kontrollerar vi bland annat uthyrning av privat bostad och inkomst av kapital som till exempel kryptohandel, säger Monica Rönnberg.

Den som väntar på skatteåterbäring i år kan få den redan mellan 7 och 10 april. Då behöver man senast 31 mars, utan att ha ändrat eller lagt till uppgifter, ha godkänt deklarationen antingen i e-tjänsten eller genom att ringa eller sms:a.

Den som ska betala kvarskatt hittar uppgift om när betalningen senast ska vara registrerad på skattekontot, i sitt besked om slutlig skatt.

– Om du ska få tillbaka pengar och vill få utbetalningen automatiskt, behöver du ha anmält ditt bankkonto till oss tidigare, eller inom tre veckor från att vi beslutat om din slutliga skatt. Anmäler du kontot senare behöver du själv begära att få pengarnautbetalda. 

För den som ska deklarera försäljning av bostad eller värdepapper, finns beräkningstjänster att ta hjälp av på skatteverket.se. Kom också ihåg att redovisa övriga inkomster som ska beskattas även om uppgiften inte finns med i deklarationen.

Nyheter i årets deklaration

• Avdrag får göras endast med hälften av ränteutgifter på lån utan säkerhet – såkallade blancolån. 

• Rotavdraget höjdes tillfälligt från 30 till 50 procent på arbetskostnaden, under perioden 12 maj – 31 december 2025.

• Den som har sparat i ISK (investeringssparkonto) betalar inte skatt på belopp upp till 150 000 kronor, efter en lagförändring 1 januari 2025.

• Den som ska deklarera kryptovalutor kan redovisa belopp med upp till tolv siffror i heltal och åtta i decimaler, i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.

• I glesbygdsområden som får EU-stöd, ska den som driver enskild näringsverksamhet, är delägare i ett handelsbolag eller deklarerar överskott från hobbyverksamhet, lämna uppgift om NACE-kod (EU:s motsvarighet till SNI-kod) i sin inkomstdeklaration.

Under helgen genomfördes en räddningsinsats efter att olja upptäckts i vattnet i sjön Kratten i Fagersta. Räddningstjänsten lade ut länsar för att begränsa spridningen och arbetar nu för att utreda orsaken.

På lördagskvällen kom det in larm om ett större oljeläckage i vattnet vid Kungsbron i Fagersta. Inledningsvis misstänktes det att det kunde ha koppling till ett tidigare utsläpp, men under kvällen stod det klart att orsaken var oklar. Under söndagen fortsatte arbetet med att försöka hitta källan till utsläppet.

”Samtidigt upptäcktes att länsarna inte täckte hela vattenytan, vilket gjorde att räddningstjänsten kallades ut igen för att flytta och komplettera dem. Fler länsar hämtades från Ludvika för att täcka hela kanalen och förbättra upptagningen av oljan”, meddelar Fagersta kommun.

Miljöenheten inom Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning har varit på plats och gett råd om hur miljöpåverkan bäst kan begränsas. Även länsstyrelsen i Västmanland är inkopplad. Personal från industrin i området har undersökt om utsläppet kan ha koppling till deras verksamhet, men någon säker orsak har ännu inte kunnat fastställas.

En del olja har även nått området vid båtklubben där räddningstjänsten lagt ut ytterligare länsar för att samla upp den.

Många Fagerstabor har gått i Fagersta skola, även kallad stenskolan, som byggdes 1909 och revs för att ge plats åt stålverk 2.

Enligt beräkningar från Trafikverket kör dagligen cirka 14 400 förare med en promillehalt över den tillåtna. Från färjeterminalerna rullar i genomsnitt 8 200 fordon ut på våra vägar varje dag. Statistiken visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri bland dessa förare jämfört med andra.

–Det ser ut som att den positiva effekten av Trafikverkets bidrag kommer att utebli, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige. De viktiga aktörerna avstår från att söka bidraget.

Alkobommar vid landets stora hamnar har sedan länge setts som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet.

–För många rederier är alkoholförsäljning en viktig del av intäkterna, säger Jacob Sidenvall, statistik visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri i samband med färjeöverfart än i den normala trafiken. Det är därför frågan fått politisk prioritet.

De första försöken med alkobommar infördes 2015 efter en rad studier och utredningar.

–Resultaten från den tiden var goda, säger Jacob Sidenvall. Man såg att bommarna fick god effekt och ändrade beteenden.

Sedan dess har det avsatts pengar för att stötta hamnägare som vill sätta upp nykterhetskontroller vid infarterna till landet. I den senaste omgången finns femtio miljoner kronor i bidrag hos Trafikverket.

–Som vi rapporterar i tidningen Motor har intresset varit svalt, säger Jacob Sidenvall. Branschorganisationen för hamnarna kan inte ge besked om vilka som sök bidrag men meddelar att oron är stor för att alkobommarna ska störa trafikflödena. Ansökningarna har till slut börjat bli fler, men vi har fortfarande ingen överblick över om det är rätt aktörer. Målet har hela tiden varit en heltäckande barriär mot ökad rattonykterhet.

När Trafikverket utvärderade försöken 2017 betonas frivilligheten i etableringen: ”Hamnbolagen har ingen juridisk skyldighet att upplåta mark eller att medverka till etableringen av nykterhetskontroller, varför all etablering av kontrollanläggningar måste ske på basis av frivillighet hos hamnarna.”

– Problemet är uppenbart för den som står vid sidan av, säger Jacob Sidenvall. Hamnägarna har inte fått rätt incitament för att skapa det heltäckande skydd som politiker och engagerade hoppats på och arbetat för i mer än tio års tid. Det är väldigt ledsamt om detta stora arbete faller på en sådan sak. Det var knappast detta politikerna såg framför sig när de införde stödet. Vi vill se en öppen utvärdering av stödsystemet.

Nu utökas möjligheten till digitala vårdbesök på jourmottagningarna. Den digitala jourmottagningen är ett komplement till jourmottagningarnas fysiska i Västerås och Köping.

Resursmässigt innebär förändringen att man stärker upp med ytterligare en läkare, för att kunna ta emot fler patienter.  

– Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Den som behöver råd om besvär eller skador på vardagar mellan klockan 8 och 17 kontaktar sin vårdcentral. Övrig tid är det 1177 på telefon och chatt som gör den första bedömningen. Om besvären inte kan vänta tills vårdcentralen öppnar kan 1177 boka en tid på jourmottagningen i Köping eller Västerås – antingen för ett fysiskt besök eller ett digitalt, beroende på vårdbehov och vad patienten föredrar.  

– Det Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Vi fortsätter vårt målmedvetna arbete med att modernisera vården. Genom digital teknik kan våra verksamheter samarbeta och underlätta för patienterna att besöka vården, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd. 

På lördagskvällen gick larmet om ett större utsläpp i Strömsholms kanal mellan Solliden och Hamnkrogen. Räddningstjänsten lade ut länsar som gick sönder.

Foti: Jörgen Hjerpe

Räddningsmanskapet lade ut en läns som skulle samla upp oljan och avslutade arbetet vid midnatt men på söndagen kom larmet om att länsen gått sönder och att utsläppet fortsatte nedför Strömsholms kanal.

Det är oklart varifrån utsläppet kom.

E

Järntorget i Fagersta på den tiden det var livlig kommers på torghandeln med livsmedel, godis och kläder. Det var innan ICA byggde på platsen till vänster.

Två personer fick föras i ambulans till akuten efter en dikeskörning söder om Fagersta sent på lördagskvällen.

Föraren hade tappat kontrollen över fordonet på riksväg 66 ett par kilometer från Fagersta. Det var mycket halt på platsen. Vägen stängdes av i norrgående riktning medan bilen bärgades.

INSÄNDARE

Är på besök i min gamla hemkommun och konstaterar att satsningen på att göra centrum mer attraktivt lyckats över förväntan.

Det har ju varit många klagomål på hur illa det blev när dammen i parken togs bort och ersattes av asfalt som fick nannet ”Svarta fläcken”.

Fagerstaborna reagerade med ilska och besvikelse när notan på 300 000 kom och de ansvariga fick sina fiskar varma och tvingades ta bort asfalten och ersatte den med vacker gatsten.

Fagerstaborna kan vara stolta över den här storsatsningen på centrum!

Det är viktigt att läsa artiklar innan man gör inlägg som bara bygger på en rubrik på Facebook. Det skapar mest oreda när inläggen bygger på okunskap.

Därför är kommentarsfältet endast öppet för de som gör rätt för sig och betalar en krona om dagen, det vill säga 30 kronor i månaden, vilket är i särklass lägsta kostnaden i hela landet för en nyhetssajt.

Från och med vårterminen 2027 startar en ny polisutbildning vid Uppsala universitet. Satsningen är en del av flera nationella åtgärder för att utöka antalet utbildningsplatser och på sikt öka antalet poliser i Sverige.

Särskilt i Fagerstaonrådet råder det brist på poliser och därför ser man positivt på att utbildningen förläggs till ett polisområde där norra länsdelen ingår.

”Vi är mycket glada över att den nya polisutbildningen hamnar i polisregion Mitt (Uppsala, Västmanland och Gävleborg). Det ger dig som polisstudent goda möjlighet att både utbilda dig och stanna kvar i regionen”, säger polisen på Facebook och fortsätter:

”I Uppsala studerar du i en av Sveriges mest dynamiska studentstäder, med stark gemenskap, rik historia och goda möjligheter att utvecklas. Ansök till polisutbildningen redan idag! ”

Från och med våren 2026 får länets 60- och 70-åringar erbjudande om kostnadsfria hälsosamtal med provtagning på sin vårdcentral. Programmet som är inspirerat av barnhälsovårdsprogrammet är en satsning riktad till den äldre befolkningen. Målet är långsiktigt och ska ge fler friska år för invånarna i Västmanland.

Region Västmanland är först ut med den här typen av brett program för att främja och stärka hälsan hos 60 – plussare. Fokus ligger på att skapa en mer jämlik och proaktiv vård, där regionen kan stötta invånare innan sjukdom utvecklas och därmed avlasta framtidens vårdbehov.

Seniorhälsovårdsprogrammet omfattar inbjudningar till provtagning, samtal, screening, vaccinationer, och längre fram också särskilda äldremottagningar på vårdcentralerna för att skapa en enkel väg in till vården. I satsningen ingår också insatser tillsammans med länets kommuner, bland annat inom social hälsa och andra aktiviteter som främjar ett hälsosamt åldrande.

– Seniorhälsovårdsprogrammet är det första i sitt slag i Sverige. Det är kombinationen av olika metoder, undersökningar och insatser som gör det unikt. I höstas fick 60- och 70-åringar i Västmanland erbjudande om att delta och nu är verksamheten i gång i hela Västmanland. Vi hoppas att programmet kommer att leda till fler friska år, säger Lina Ekengren (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Samtalet bygger på ett frågeformulär om hälsa och levnadsvanor, aktuella provsvar och ett personligt samtal med vårdpersonal. Tillsammans går man igenom nuläget och pratar om vad personen själv kan göra för att stärka sin hälsa.

Gabriella Ingvarsdotter, distriktssköterska på Servicehälsan Västerås, leder hälsosamtal och beskriver samtalen så här:

– Det är ett besök och samtal där personen får bättre koll på sin hälsa och sina levnadsvanor. Samtidigt kan vi upptäcka om någon behöver vidare kontakt med vården för att förebygga att mer allvarliga sjukdomar utvecklas längre fram. – Vi utgår från personens situation och försöker hitta små förändringar som går att genomföra i vardagen. Det handlar ofta om enkla, konkreta råd som kan göra stor skillnad över tid.

Efter samtalet får personen med sig en konkret plan över nästa steg . – Vi skriver ihop en plan tillsammans, med personens egna ord. Det gör att personen går därifrån med något tydligt och realistiskt.

Reaktionerna efter samtalet brukar vara positiva.

– Många tycker att det är skönt att få en koll och att de fått konkreta tips om vad de själva kan göra för att fortsätta må bra. Det blir ofta ett väldigt odramatiskt och hjälpsamt samtal

Forsbackavägen i Fagersta på 1900-talet. Området är välskött även i dag..

Der är stora skillnader i andelen med egen försörjning i Västmanland. En låg självförsörjningsgrad är en tydlig utmaning för flera av kommunerna i Västmanlands län, bland annat i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg.

”Andelen invånare i åldern 20–65 år med en arbetsrelaterad månadsinkomst över 19 050 kronor (tre inkomstbasbelopp 2025) ligger i 8 av Västmanlands 10 kommuner under rikssnittet. Det innebär att en betydande andel av befolkningen i arbetsför ålder inte kan betraktas som självförsörjande”.påpekar Svenskt näringsliv.

Högst självförsörjningsgrad i länet återfinns i Surahammar med 75,1 procent. Därefter följer Hallstahammar på 73,1 procent och Sala på 72,1 procent. I Västerås, som har länets största arbetsmarknad, är 71,5 procent självförsörjande. Lägst andel har Skinnskatteberg med 66,8 procent.

– Det här är siffror som måste tas på allvar. Varje människa som inte är självförsörjande är en förlorad möjlighet både för individen och för samhället. Självförsörjning handlar om egenmakt, frihet och framtidstro, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Skillnaderna blir ännu tydligare i ett nationellt perspektiv. I toppen finns exempelvis Gällivare med drygt 83 procent självförsörjande. I den andra änden återfinns Malmö,

– Vi har en demografisk utveckling där vi får en växande grupp äldre. För att kunna kompensera för det och för att klara våra välfärdsåtaganden behöver fler i arbetsför ålder komma in på arbetsmarknaden. Där kan kommunerna göra mycket mer, säger Kristin Lahed.

För näringslivet i Västmanland är situationen särskilt allvarlig. Företag inom industri, teknik och tjänstesektor rapporterar återkommande om kompetensbrist. Samtidigt återfinns Västmanland sedan länge i Sverigetoppen vad gäller arbetslöshet. Svenskt Näringsliv efterlyser bland annat gymnasieutbildningar som bättre matchar behoven på arbetsmarknaden Västmanlands arbetsmarknad.

– Företagen i vår region skriker efter arbetskraft. När vi samtidigt har en relativt låg självförsörjningsgrad i flera kommuner ser vi ett tydligt matchningsproblem. Det är ett slöseri med mänsklig potential och ett hinder för tillväxt, säger Kristin Lahed.

För att vända utvecklingen menar Svenskt Näringsliv att det krävs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta, starta företag och investera.

– Vi behöver en skattepolitik som stimulerar arbete, företagande och investeringar, såväl nationellt som kommunalt i länets kommuner. Om vi menar allvar med att stärka välfärden och trygga kompetensförsörjningen måste fler människor arbeta och fler företag kunna växa, säger Kristin Lahed.

Det är uppåt för bostadsrätter i Fagersta. Priserna steg med drygt 14 procent de senaste tre månaderna.

Efter flera år av tillbakagång har lägenhetspriserna stigit. De senaste tre månaderna har snittpriset för en bostadsrätt stigit till 234 000 i snitt för de 31 bostäderna som bytt ägare.

På ett år är ökningen 9,4 procent för de 131 bostadsrätterna som fick nya ägare. Och trenden är på klar uppgång. Sett över en längre period är prisuppgången enorm i Fagersta. Under senaste delen av 1900-talet kunde lägenheter skänkas bort. Idag kan samma bostäder säljas för ett par hundra tusen kronor.

Som vanligt ligger de högsta postadspriserna i centrum, i Björksta och Västanfors.

Vid busskurerna vid busstorget har det under en längre tid funnits problem med att vuxna personer uppehåller sig där utan att vara resenärer. Dessa personer använder busskurerna som samlingsplats, där det förekommer rökning och alkoholdrickande. Efteråt lämnas ofta cigarettfimpar, burkar och annat skräp kvar.

Det skriver Lennart Skansfors, Demokraterna i Norberg i en motion till fullmäktige.

”Situationen leder till nedskräpning och skapar en otrygg miljö. Äldre, ungdomar och andra resenärer upplever att de ibland inte får tillträde till busskurerna eller känner sig obekväma att vistas där när de ska vänta på bussen. Särskilt ungdomar kan känna sig otrygga när de ska resa till eller från busstorget, framför allt under kvällstid”, påpekar Skansfors.

Han framhåller att Busstorget är en viktig plats för kollektivtrafiken och bör vara trygg, ren och tillgänglig för alla resenärer och föreslår därför att kommunen:

1. Ser över städningen och skötseln vid busskurerna vid busstorget.
2. Vidtar åtgärder för att motverka nedskräpning.
3. Samverkar med polis eller ordningsvakter för ökad närvaro och trygghet vid busstorget.
4. Utreder ytterligare trygghetsåtgärder, exempelvis bättre belysning eller trygghetsskapande insatser vid busstorget.

Han föreslår att kommunen vidtar åtgärder för att förbättra ordningen, minska nedskräpningen och öka tryggheten vid busskurerna vid busstorget.

Vänsterpartiet och oberoende har nu fastställt listan till årets kommunalval i Skinnskatteberg. Fredrik Skog toppar listan och på tredje plats står den tidigare socialdemokraten Anette Arvidsson.

”Skinnskattebergs kommun står inför viktiga vägval – och det märks att engagemangetför framtiden är starkt. Efter flera möten med engagerade invånare ser vi en tydlig vilja att bidra. Allt fler vill vara med och påverka, och det växande engagemanget börjar ta formen av en bred folkrörelse för positiv förändring”, säger Vänstern i ett pressmeddelande och fortsätter:

”I valrörelsen fokuserar vi på våra kärnfrågor: kommunens ekonomi, öppenhet och demokrati, kamp mot korruptionen. Vi söker väljarnas stöd för att genomföra förbättringar som bygger på saklighet, kompetens och ansvarstagande – där invånare står i centrum.”

Vänstern påpekar att öppenhet och information är avgörande för förtroendet hos allmänheten. Och att man genom tydligt ansvarstagande och transparens kan bygga en kommun där fler känner delaktighet framtidstro.

”Tillsammans med fokus och engagemang stärker vi vår bygd.”, påpekar Vänstern.

Här är hela listan:

Det är upplagt för en kamp om makten i Fagersta i höst. Det skiljer bara ett mandat mellan S och V och båda sidorna satsar på seger.

Vid senaste valet tappade S stort medan V avancerade. I vanliga fall är det första namnen som lockar röster och de båda största partierna har kvinnor i toppen, Åsa–Märta Sjöström för S och Leyla Chabbani för V.

Men det kan även handla om övriga kandidater på valbar plats på listorna. Om vänstern vinner så är frågan om vilket parti de ska regera med. Partiet gjorde upp med Moderaterna i segervalet 1998 och de styrde med M i många år och fick mängder av publicitet i riksmedia för att de sanerade ekonomin samtidigt som skatten sänktes.

Om S vinner valet talar mycket för att de fortsätter samarbetet med M men om V tar hem flest röster är det inte hugget i sten om vilka de vill samarbeta med.

Det finns också en utmanare i Sverigedemokraterna som gick rejält framåt vid senaste valet.

Den 18 mars 2026 öppnar ansökan till Sveriges nya elbilspremie hos Naturvårdsverket. I Västmanlands län omfattas tre kommuner av stödet,

I Västmanlands län är Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg aktuella för elbilspremien. Utöver dessa kommuner kan även mindre områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik i andra delar av länet omfattas. Det går att testa om en viss adress omfattas på Naturvårdsverkets webbplats. 

Stödet riktar sig till hushåll på landsbygden som behöver bil och med inkomster lägre än medelinkomsten. Premien gäller både begagnade och nya elbilar och kan ge ett hushåll 46 800 kronor i stöd. Ett starttillägg tillkommer på 18 000 kronor för hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten. . 

Elbilspremien finansieras till 75 procent av EU:s sociala klimatfond och till 25 procent via statens budget. Premien ska underlätta för de hushåll som påverkas mest av högre drivmedelspriser när EU:s nya utsläppshandel för vägtransporter införs 2028. Syftet är att göra klimatomställningen mer socialt rättvis och skapa förutsättningar för att den ska fungera i hela landet. 

– Vi vet att många hushåll behöver bilen i vardagen. Tanken med elbilspremien är att göra det enklare att ta steget till elbil, och på så sätt klara ekonomin när drivmedelspriser ökar. Omställningen måste fungera för alla, även för hushåll med lägre inkomster säger Stefan Nyström, chef för avdelningen för klimat och luft på Naturvårdsverket. 

Den som söker ska bo i en av landets 177 landsbygdskommuner eller i ett annat område med begränsad kollektivtrafik. På Naturvårdsverkets webbplats går det att testa om en viss adress finns i det aktuella området. 

• Ingen person i hushållet får ha så hög inkomst att statlig inkomstskatt betalas. 
• Hushållets sammanlagda inkomst ska vara högst 80 procent av medelinkomsten i Sverige. 
• De inkomster som räknas är fastställd förvärvsinkomst samt överskott av kapital minus underskott av kapital. 

Nuvarande bil 

Ingen i hushållet får ha ägt eller leasat en elbil eller laddhybrid under de senaste tolv månaderna. 

Hur mycket kan man få? 

• 1 300 kronor per månad i upp till 36 månader (totalt 46 800 kronor). Stödet betalas ut månadsvis under högst tre år. 
• Starttillägg på 18 000 kronor för hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten. Tillägget betalas ut vid första utbetalningen och kan exempelvis användas som kontantinsats. 

Vilka bilar omfattas? 

Premien gäller för: 

• Elbilar (ej hybrid eller laddhybrid). 
• Nya eller begagnade elbilar. 
• Elbilar med inköpspris mellan 64 800 och 450 000 kronor. 
• Köp eller leasing. 

Vid leasing ska månadskostnaden vara mellan 1 800 och 4 600 kronor. 

Premien kan sökas mellan 18 mars 2026 och 30 juni 2028. Efter det sänks premien, men man kan fortsatt söka den i ett år till, fram till den 30 juni 2029. Budgeten beräknas räcka till cirka 115 000 hushåll och stöd beviljas så länge medel finns tillgängliga. 

Fullständiga villkor finns publicerade på Naturvårdsverkets webbplats.

Styret i Region Västmanland reagerar på fakturor från digitala vårdgivare som enligt granskningar inte uppfyller kraven för ersättning. Regionrådet Lina Ekengren (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, har därför tagit initiativ till att regionen ser över möjligheterna att stoppa utbetalningar och kräva tillbaka pengar där ersättningen saknar grund.

– Pengarna i hälso- och sjukvården ska gå till vård och inget annat. När fakturor från nätläkare inte uppfyller kraven är det inte rimligt att regionen betalar, säger Lina Ekengren (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Bakgrunden är uppgifter om att en stor andel av vårdkontakterna hos vissa digitala aktörer inte följer de regler och riktlinjer som gäller för offentligt finansierad vård. Digital vård är i dag en viktig del av hälso- och sjukvården, men ska följa samma regelverk som övrig vård.

Samtidigt pekar regionen på att det i dag är juridiskt svårt för en enskild region att agera mot felaktiga ersättningar.

– Som systemet ser ut i dag är det inte alltid enkelt för en region att stoppa eller kräva tillbaka ersättningar, även när det finns frågetecken kring underlagen. Det visar att regelverket har stora brister, säger Lina Ekengren (L).

Regionen ser också behov av ett gemensamt agerande mellan regionerna för att komma till rätta med problemen.

– Digital vård är en viktig del av dagens primärvård, men systemet får inte utnyttjas. Aktörer som inte följer reglerna ska inte kunna ta del av skattemedel. Vi behöver också samarbeta mer med andra regioner, särskilt Sörmland, för att hantera de här frågorna, säger Region Västmanland vill stoppa felaktiga ersättningar till nätläkare,Lina Ekengren (L).

 

För 50-60 år sedan betraktades Kolarbyn som ett mönstersamhälle. Där fanns allt som invånarna behövde och bostäderna ansågs vara i toppklass. I dag ser det annorlunda ut i den norra stadsdelen.

Kolarbyn byggdes i huvudsak åren 1947–51 och bestod av två stora bostadsrättsföreningar med 600 lägenheter, Kolarbyn och Bäckens park. Husen ritades av stadsarkitekt Nils Myrberg och byggdes av Diös. Lägenheterna var fina och moderna med varmvatten, badkar och kylskåp och blev eftertraktade av bruksarbetarfamiljerna. Det fanns gott om serviceinrättningar och lekplatser på gårdarna. Området betraktades som ett av Sveriges bästa att bo i.

Brukets överingenjör Arthur Åhrén ansåg att tillgången till goda moderna bostäder var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna rekrytera bra arbetskraft. Åhrén framhöll också att den nya bebyggelsen dessutom förde det goda med sig att människor från olika sociala skikt i samhället började bosätta sig i samma områden. Tjänstemännen hade tidigare alltid bott i villor med enskilt läge på Andra sidan i anslutning till Fagersta Bruks herrgård, åtskilda från staden både av bruket och Kolbäcksån”, skrev Bruksmusei vänner för några år sedan.

På 1960-talet fanns det gott om butiker i Kolarbyn. Och dessa servade inte bara de som bodde där. Många kunder utifrån sökte sig dit för att handla.

Lokaltidningen var mäkta imponerad av Kolarbyn och hävdade i en artikel 1965 att stadsdelen utvecklats till ett mönstersamhälle som ”uppfyller allt som den moderna nutidsmänniskan kan önska sig i komfort och service.”

Man konstaterade också att ingen husmor behövde ta sig ner till stadens centrum för att göra sina inköp. Och som grädde på moset avslöjades att Konsum planerade ett nybygge av en varuhall i Kolarbyn.

Där fanns den populära butiken Kjells radio och tv som sålde det senaste inom ljud- och bildområdet. Inför julhandeln för 55 år sedan saluförde Kjell Sandquist en batteridriven kassettbandspelare. Den kostade 395 kronor och var en åtråvärd julklapp. Omräknat till dagens pengavärde blir priset närmare 4 000 kronor. På 60-talet var elektroniska prylar omkring tio gånger så dyra mot vad de är i dag.

Nordens livs hade det mesta i matväg och lovade i reklamen att göra sitt bästa för att Kolarbyborna skulle få ”ett välfyllt och välsmakande julbord”. Även Lindholms livs erbjöd ”julbordets läckerheter”.

I Kolarbyn fanns också två konditorier, Norlins hembageri på Skogsvägen 1 och Ebe-konditoriet på Hantverksvägen 10. Båda tillverkade och sålde allt från matbröd till wienerbröd och tårtor. Det fanns självfallet även möjlighet att slå sig ned och fika på plats.

En butik som kom att bli väldigt populär och som var en av de som överlevde längst var Knuttes cykel & motor på Forsbackavägen 6. Knuttes julannonsering på 60-talet deklarerade att ishockeyrör och konståkningsskridskor stod högst på ungdomarnas önskelistor. Skridsko- och skidåkning var populära fritidssysselsättningar på den tiden då utbudet av annat var magert vintertid samtidigt som det ofta var rejäla vintrar.

I Kolarbyn fanns också Karins manufaktur, Östlings tobaks- och pappershandel, Kolarby tobakshandel, samt Magasin Kolarby som sålde husgeråd, barnkläder, leksaker och mycket annat. Dessutom fanns flera frisörer, en bensinmack med verkstad, med mera.

I Kolarbyn öppnades också Fagerstas första ungdomsgård, Alfagården, i mitten av 60-talet. Redan första året kunde föreståndarparet Fred och Linnea Ekbäck räkna in över 500 medlemmar. Gården blev centralpunkt för flera popband som fick ha sina replokaler i källarvåningen.

Konsum byggde som utlovat nytt, liksom Ica. Men när stålkrisen slog till och riksvägen drogs utanför stan började det snabbt gå utför med Kolarbyn. Den ena butiken efter den andra slog igen. I dag finns bara en pizzeria som lockar besökare från andra delar av staden. Och lägenheterna är inte längre i toppklass.

OLA WAHLSTEN

”Sveriges motståndskraft i kris och krig avgörs inte enbart av militär styrka. Det visar erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – där civilsamhället, frivilligorganisationer och lokalt förankrade rörelser haft en avgörande roll för att samhället ska fungera när det prövas som mest.”

Det påpekar Svenskt Friluftsliv som samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer. 

Nu lanserar Svenskt Friluftsliv rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

• 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
• 94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
• 69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
• 100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
• Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
• 44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.

Sex av tio småföretag i Västmanlands län anger att digitaliseringen har en stor betydelse för deras lönsamhet. Nästan hälften av företagen upplever också att mobilnätens täckning och prestanda är ett stort hinder för deras digitalisering.

En stabil digital uppkoppling är avgörande för företagens verksamhet. Men brister i mobiltäckning och nätprestanda skapar hinder. Även företag i tätorter lyfter mobilnätens prestanda som en central fråga. Det visar den undersökning som genomförts av Bredbandssamverkan Mellansverige där Region Västmanland ingår som en av sju regioner.

– Med kunskapen om vilken stor betydelse digitaliseringen har för våra småföretags lönsamhet behöver vi gemensamt anstränga oss för att undanröja alla hinder. De digitala infrastrukturerna behöver lyftas ytterligare, både i tillgång och kvalitet, säger Jenny Landernäs (M), ordförande i Regionala utvecklingsnämnden i Region Västmanland.

Eriksbo plantskola mellan Köping och Kungsör är ett av de företag som intervjuats i undersökningen.  Med omkring 30 anställda förenar verksamheten kvalificerat hantverk med modern teknik. Ett exempel är en självgående robot för växtskyddsarbete. Den arbetar dygnet runt och dokumenterar kör- och sprutjournaler samt väderdata enligt gällande regelverk. Det ställer krav på stabil uppkoppling, både på kontoret och ute i odlingen.

– När vi använder uppkopplade lösningar som roboten i odlingen måste mobilnätet vara stabilt. Annars tappar vi effektivitet och kontroll och får inte full nytta av våra investeringar, säger Miriam Dovrén, ägare och vd för Eriksbo Plantskola.

Undersökningen visar att företagen har kommit långt i sin digitala utveckling, oavsett storlek och bransch. Samtidigt är de starkt beroende av stabil digital infrastruktur, både via fiber och mobilnät, för sin dagliga drift och konkurrenskraft.

– I dag behöver företag ständigt vara digitalt uppkopplade där deras verksamhet bedrivs, utan avbrott eller märkbara övergångar. Att så många upplever problem med uppkopplingen överraskade oss, säger Lars Eriksson, bredbandskoordinator på Region Västmanland.

Personalen startade aldrig hjärtlungräddning när en äldre patient inlagd på en avdelning drabbades av hjärtstopp. Även om det inte är säkert att hjärtlungräddning kunde ha räddat patientens liv, anmäler regionen händelsen enligt lex Maria eftersom åtgärden borde ha startats enligt de riktlinjer som finns. 

Vid det föregående besöket i vårdsalen konstaterade personalen att patienten var vid medvetande, men påträffades sedan livlös i sin säng när man tittade till igen.Trots det påbörjades ingen hjärtlungräddning och ingen hämtade heller hjärtstartare. 

I sin utredning konstaterar Region Västmanland att den personal som var först på plats själva hade avgjort att patienten varit avliden för länge för att hjärtlungräddning skulle påbörjas. Men enligt riktlinjerna ska hjärtlungräddning startas i vilket fall som helst – tills specialistkunnig personal kan komma på plats och bedöma händelsen. Dessutom försenades specialistpersonalens ankomst till platsen på grund av stängda dörrar och dålig skyltning. Regionens sammantagna bedömning är dock att man inte kan slå fast att hjärtlungräddning kunde ha räddat patienten. 

För att förebygga liknande händelser föreslås scenarioträning på hjärtstopp och hjärtlungräddning, men även åtgärder såsom tydligare checklistor för hjärtlarm liksom tydligare introduktion av nyanställda om akutrutiner. Därutöver har man sett över skyltning och dörrutiner vid avdelningen.  

Trots hög arbetslöshet och utdragen lågkonjunktur finns det många vägar in på arbetsmarknaden inför sommaren. Antalet annonserade sommarjobb är fler än på många år, samtidigt som konkurrensen om varje tjänst är hård, särskilt för unga. Det visar en färsk analys av Sambla.

Mellan november och februari publicerades 19 annonser om sommarvikariat och feriejobb i Fagersta kommun, motsvarande 92 tjänster, på Platsbanken. Det är 22 fler än i fjol. 

I landet som helhet har det annonserats fler sommarjobb än på flera år. Under vintern har drygt 87 000 tjänster lagts ut på Platsbanken. Det är 10 000 fler än i fjol och mer än på över fem år.

Det visar Samblas analys av sommarjobbsannonser för de senaste åren.

Hälso- och sjukvården dominerar bland sommarjobben i landet som helhet. Omkring hälften av tjänsterna gäller jobb inom hälso- och sjukvård, men det söks också många butikssäljare, kriminalvårdare och lokalvårdare.

I Fagersta är 23 av 92 sommartjänster som annonserats i år inom hälso- och sjukvården, motsvarande 25 procent. 

– Man ser tydligt var jobben finns: i välfärden, i industrin och i praktiska serviceyrken. För den som är beredd att jobba kvällar, helger eller i mindre kommuner finns det väldigt goda chanser att få jobb, även om man saknar lång erfarenhet eller har haft svårt att etablera sig tidigare, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla.

Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka sommarjobb. Just mars månad är den tidpunkt då flest annonser har sin deadline, visar Samblas analys. 

– Vi har en arbetsmarknad där arbetslösheten är hög, särskilt bland unga, samtidigt som arbetsgivare skriker efter personal i vissa yrken. Sommarjobben blir då en av de viktigaste dörröppnarna in på arbetsmarknaden, både för första jobbet och för den som vill byta bana eller komma tillbaka efter arbetslöshet, säger Marcus Karlsson.

I en tid där många hushåll pressas av högre räntor och priser kan ett sommar- eller extrajobb göra stor ekonomisk skillnad – både för unga och vuxna.

– Ett feriejobb handlar inte bara om extra pengar i sommar. För många innebär det en möjlighet att stärka sin ekonomi, bygga upp en buffert och känna sig mer trygg inför höstens utgifter. Det ger utrymme att planera framåt och göra genomtänkta val för sin privatekonomi. För unga är det dessutom ofta första raden i CV:t – och i dagens arbetsmarknad är varje erfarenhet guld värd, säger Marcus Karlsson.

Konkurrensverket bedömer att Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, NVK, gjorde en otillåten direktupphandling när förbundet anskaffade en ny bassäng till Fagerstahallen sommaren 2024.

Det var när förbundet direktupphandlade rivning av befintlig bassäng samt installation och tillverkning av en ny rostfri bassäng i Fagerstahallen som Konkurrensverket menar att förbundet gjorde en felaktig direktupphandling. Därför har Konkurrensverket beslutat att NVK ska betala en upphandlingsskadeavgift på 630 000 kronor.

– Eftersom vi själva upptäckt denna och en del andra felaktiga direktupphandlingar genom vår egen internkontroll, var Konkurrensverkets beslut rätt väntat. Det senaste åren har vi därför vidtagit en mängd åtgärder för att minska risken för att göra den här typen av felaktiga direktupphandlingar, säger förbundschef Per Kjellander.

Trots att tekniken på 1940-talet var långt ifrån dagens, kunde man hålla fem fontäner igång i Gröndalsparken i Västanfors. I dag ligger priserna i området långt över genomsnittet för Fagerstas bostadsrätter.

Bostadsområdet vid Gröndalsparken är bland det mest attraktiva i Fagersta och håller en betydligt högre ekonomisk klass än genomsnittet på grund av närheten till sjön Aspen och lugnet i området.

Gröndalsparken har nyligen rustats upp med nya gångvägar av stenmjöl, kantavskiljare i cortenstål för planteringarna, och nya träd planterades under våren 2025, vilket är en del av en större satsning från Fagersta kommun för att förbättra parken och de offentliga miljöerna.

Det blev guld till Oscar Renfors,,Fagersta karateklubb på Shobu Ippon Tournament i Danmark. Kata Seniorer.

Shobu ippon 8th tournament är en internationell tävling med utövare från Sverige, Norge och Danmark. Det var Oscars första tävling för säsongen. Tävlingen hölls i Hørsholm.

Förra året fick 482 personer en ny njure. Det är 30 färre än 2024. Efter flera års uppgång är minskningen att betrakta som ett trendbrott enligt Njurförbundets ordförande.

Antalet organdonationer i Sverige har minskat med 14 procent de senaste två åren, vilket lett till färre njurtransplantationer. Under 2025 genomfördes 41 färre njurtransplantationer jämfört med 2023.

Framför allt har donationer från avlidna minskat de senaste två åren, efter flera års stadig ökning. Donationer från levande givare har i stället ökat något, men är långt under antalen från förra decenniet.

Njurförbundet ser allvarligt på utvecklingen, särskilt eftersom både allmänheten och myndigheter är positiva till organdonation och flera åtgärder har införts för att främja donationer. Ordförande Håkan Hedman menar att orsakerna till minskningen måste undersökas och efterlyser fler insatser för att öka antalet levande njurdonationer.

– Myndigheter och regioner har redan infört donationsbefrämjande åtgärder och inrättat regionala donationscentrum, men ytterligare åtgärder krävs för att vända den negativa trenden. Specifikt behövs fler insatser som främjar njurdonationer från levande givare, eftersom dessa donationer ofta ger bättre resultat, säger Håkan Hedman.

Andelen äldre som får inkassokrav ökar. Det visar ny statistik från Svensk Inkasso. Under januari 2026 registrerades 727 317 nya inkassokrav. Det är en ökning med 24 procent jämfört med december 2025, då 588 053 nya krav skickades ut.

En tydlig långsiktig trend är att andelen äldre som får inkassokrav ökar. I januari 2023 stod personer över 65 år för 11,75 procent av inkassokraven. Ett år senare var andelen 12,9 procent och i januari 2026 har andelen ökat till 15,1 procent. Det är en ökning med 29 procent sedan januari 2023 då Svensk Inkasso började samla in den här statistiken.

Januari är historiskt den månad på året då inflödet är som störst. Jämfört med samma period förra året (januari 2025) då 844 253 nya inkassokrav registrerades, innebär årets siffra en minskning med 14 procent.

Antalet avslutade ärenden uppgick i januari till 633 163. Det är fem procent fler än i december 2025, men 14 procent färre än i januari 2025, då 734 679 ärenden avslutades.

̶  Även om inflödet av nya inkassokrav minskar på årsbasis ser vi samtidigt att antalet avslutade ärenden inte minskar i samma takt. Det innebär tyvärr fler obetalda krav och att fler fastnar med skulder som de inte kan betala tillbaka, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso.

– Att allt fler äldre får inkassokrav är en utveckling som måste tas på allvar. Många äldre har små ekonomiska marginaler och är särskilt sårbara för ökade levnadskostnader, säger Fredrik Engström.

Även om många klarar av att betala sina skulder inom någon eller några månader visar statistiken att hushåll med små marginaler behöver allt längre tid på sig – en utveckling som pågått under flera år.

INSÄNDARE

Den internationella kvinnodagen 8 mars firas av kvinnogrupper över hela världen. Datumet firas också i FN och i många länder är det en nationell helgdag då kvinnor ofta med olika etnisk, språklig, kulturell, ekonomisk och politisk bakgrund, firar ”sin dag”, kan de se tillbaka på mer än nittio års kamp för jämlikhet, rättvisa, fred och utveckling. 

Den internationella kvinnodagen är berättelsen om vanliga kvinnor som har skapat historia: kvinnors kamp i århundraden för att få delta i samhället på samma villkor som män. 

Liberala feminister har tagit strid för jämställdhet och för kvinnors rättigheter i mer än hundra år. Vi ger oss inte förrän ekonomisk egenmakt, jämställd vård och ett liv fritt från våld och övergrepp är en självklarhet. Vi är stolta för att Selma Lagerlöf var en liberal kvinna som bildade vårt parti och som gick i frontlinjen för kvinnlig rösträtt. Hon skulle ha varit stolt för det som vår nuvarande partiledare Simona Mohamssonmyntat; Bilda dig, bry dig och bete dig.

Liberala kvinnor fokuserar på följande områden.

✓ STÄRK KVINNORS EKONOMISKA FRIHET

Kvinnor äger ungefär hälften så mycket som män, arbetar oftare deltid, tjänar mindre och har lägre pensioner. För att öka kvinnors ekonimiska frihet krävs ett jämställt föräldraskap, bättre arbetsvillkor och ökade möjligheter till sparande.

✓ FRIHET FRÅN VÅLD OCH FÖRTRYCK

Mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld och förtryck är de mest extrema uttrycken för ofrihet. Det krävs både hårdare straff, ett tydligare brottsofferperspektiv och fler förebyggande insatser. Det är förövarens frihet som ska begränsas aldrig offrets.

✓ JÄMSTÄLLDHET GRUNDLÄGGS I FÖRSKOLA OCH SKOLA

Ett jämställt samhälle börjar med en trygg förskola och skola med höga ambitioner, där flickor och pojkar möts av samma förväntningar och aldrig begränsas på grund av sitt kön.

 Anita Lilja-Stenholm (L)

Per-Ols herrar vann med hela 13-3 mot Lillån IBK i Fagersta. Här är matchfakta:

https://stats.innebandy.se/sasong/43/serie/41165/match/1575602

Foto: Jörgen Hjerpe

Christian Aspelin är den som betytt mest för att Fagersta bruk blev världsberömt. Han arbetade vid bruket till 77 års ålder. Men förutom hans grav finns bara en väg som minne över hans stora insats för Fagersta.

Christian Aspelin föddes i Stockholm 1830. Han studerade teknik och metallurgi innan han i början av 1860-talet fick överta ansvaret för det gammalmodiga och oansenliga bruket i Fagersta.

Det hade gått dåligt en längre tid och risken fanns att man skulle tvingas slå igen och göra flera hundra man arbetslösa, vilket vore en katastrof eftersom hela bygden levde av bruket.

Men den unge Aspelin hade andra planer. Med en enorm energi och arbetskapacitet lyckades han förvandla det nedgångna bruket till ett stort stålverk där hög kvalitet och pålitlighet var kännetecken.

En viktig orsak till framgången var Aspelins princip att sätta kvaliteten i första hand.

”Hellre än att ej framställa bästa möjliga vara förlorade han på en tillverkning, och han avvisade alltid förslag till driftens förbilligande, om minsta farhåga fanns att kvaliteten skulle sänkas. Däremot sparades varken möda eller penningar då det gällde experiment och undersökningar, som avsåg förbättringar av tillverkningen”, skrev stålforskaren August Brinell i en biografi över sin förre chef i Fagersta.

Det första stora steget togs när bessemertillverkningen infördes 1866. Redan inom några år användes stålet från Fagersta till produkter som krävde högsta materialkvalitet.

1884 införde Aspelin Martinmetoden. Man tillverkade sågblad, gevärspipor, spiralfjädrar, dragen järntråd, ståltrådslinor, kalldragna ångpannerör, valsade och dragna tuber, bland annat.

De nya kvaliteter av specialstål som togs fram i Fagersta väckte stort erkännande när de presenterades vid världsutställningen i Paris år 1900. 50 miljoner människor besökte utställningen. Bruket fick en rad priser vid olika världsutställningar kring förra sekelskiftet.

August Brinell skriver att Christian Aspelin hade alla de egenskaper som är utmärkande för en verklig gentleman.

”Förhållandet mellan honom och hans arbetare var alltid det bästa. Ingen kunde vara mera angelägen än han att hjälpa, då någon av hans underlydande drabbades av sjukdom eller andra svårigheter”.

När Christian Aspelin tog över bruket låg årstillverkningen på 1 300 ton. När han slutade 1907 producerade man 28 661 ton och flera tusen personer hade anställts. Aspelin var då 77 år gammal.

August Brinell har fått ge namn åt gymnasieskolan, centrumtorget och en väg i Fagersta. Den berömde och storsnusande stålmannen bodde i Fagersta i drygt 20 år.

Johan August Brinell föddes 1849 i Bringetofta socken i Nässjö. Hans far ville att den unge sonen skulle stanna och ta över gården. Men August var envis och krävde att få studera. Efter Jönköpings läroverk läste han på tekniska elementarskolan i Borås.

1880 gifte sig August Brinell med Selma Nilson och bosatte sig i Lesjöfors. Två år senare värvades den lovande ingenjören till Fagersta bruk.

Snart visade det sig att August Brinell var en topprekrytering. Han tog hela tiden initiativ till utvecklingsarbete. Den driftige Brinell lyckades fördubbla produktionen och hans chefsegenskaper skulle få dagens ledarcoacher att häpna. Han fick folk att tycka arbetet var roligt och stimulerande även om det många gånger var slitsamt och tungt.

Vid sidan av de långa arbetsdagarna på bruket skrev August Brinell forskaruppsatser. Efter bara några år i Fagersta publicerades hans arbete om stålets texturförändringar under uppvärmning och avkylning. Uppsatsen översattes till mer än 20 språk och anses vara en mycket viktig milstolpe i stålframställningens historia.

Vid världsutställningen i Paris år 1900 redovisade Brinell flera forskningsresultat som väckte stor uppmärksamhet och beundran.

Mest känd är August Brinell för att ha uppfunnit metoden att bestämma fasta kroppars hårdhet. Provningen görs genom att en härdad stålkula med viss hårdhet och viss storlek under ett givet tryck pressas mot det material som ska undersökas. Diametern hos intrycket blir då ett mått på hårdheten. Ju hårdare material desto mindre diameter. Det namn som används i hela världen på det hårdhetstal som bestäms på detta sätt är Brinelltal.

Fagerstabon och fembarnsfadern August Brinell blev världsberömd och fick en mängd priser och utmärkelser. Det allra finaste var Hederslegionens riddarkors, som han fick ta emot av Frankrikes president.

Han blev ledamot av Kungliga vetenskapsakademin och den mässa som Kungliga tekniska högskolan fortfarande anordnar varje år tillsammans med Jernkontoret kallas Brinelldagarna.

Efter de 21 åren i Fagersta arbetade August Brinell i elva år på Jernkontoret i Stockholm innan han flyttade hem till Nässjö.

August Brinell hade en last. Han var en riktig storsnusare och höll sig med en egen snusbetjänt.

Johan August Brinell dog den 17 november 1925, 76 år gammal.

Köerna till mammografin upphörde när fem maskiner utökades till sex i samband med att de gamla pensionerades. Och de nya maskinerna är potentiellt ännu bättre på att upptäcka tumörer tack vare dubbelt så hög upplösning. 

– Tack vare utökningen har vi inte längre några köer utan matchar de behov som finns i Västmanland, säger Joakim Ramos, verksamhetschef, Bröstradiologiska kliniken.

Tre av de nya maskinerna är renodlade screeningmaskiner med vanlig mammografi i två dimensioner. De övriga tre är för utredningar när läkarna vill titta närmare på förändringar i brösten. Här kan man även göra så kallad tomosyntes som ger tredimensionella bilder, en typ av skiktröntgen som ger mer information än vanlig mammografi. På två av maskinerna kan man dessutom utföra kontrastmammografier samt på en av dessa även styra biopsier (medicinska vävnadsprov) via kontrastundersökningen, vilket Region Västmanland blir först med i Sverige.

– Röntgenmaskiner åldras. Efter åtta år var det dags för en uppgradering eftersom de gamla maskinerna började bli utslitna med risk för att de kunde bli stillastående, säger Joakim Ramos.

Den totala kostnaden landade på 13,5 miljoner kronor för de sex maskinerna av märket Fujifilm, men Region Västmanland behövde endast betala för fem av dem. Den sjätte finansierades helt med statliga pengar via RCC Mellansverige, Regionalt Cancercentrum.

– I upphandlingen lade vi stor vikt vid bildkvalitet och ergonomi för sjuksköterskorna och de som ska röntgas. Dels för att momentet när bröstet komprimeras ska vara så skonsamt som möjligt, dels för att få en lätthanterlig process för sjuksköterskan som ställer in maskinen, avslutar Joakim Ramos.

INSÄNDARE

Det lokala partiet Demokraterna i Norberg fortsätter att stärka sitt stöd i kommunen. Sedan starten 2017 har partiet vuxit stadigt och etablerat sig som en tydlig aktör i kommunpolitiken.

När partiet ställde upp i sitt första kommunval 2018 fick Demokraterna i Norberg fyra mandat i kommunfullmäktige. Resultatet togs emot positivt av många väljare och gav partiet en stark start i lokalpolitiken.

I valet 2022 ökade stödet ytterligare. Då fick partiet sju mandat i kommunfullmäktige, vilket innebar en tydlig framgång och ett ökat inflytande i kommunens politiska arbete.

– Vi är mycket tacksamma för det förtroende vi fått från Norbergsborna. Vårt mål har hela tiden varit att arbeta hårt och strategiskt för att göra Norberg till en ännu bättre kommun att bo och leva i, säger företrädare för partiet.

Demokraterna i Norberg beskriver sig som ett lokalt parti med fokus på frågor som direkt berör invånarna i kommunen. Under de senaste åren har partiet arbetat med lokala utvecklingsfrågor och långsiktiga strategier för att stärka Norbergs framtid.

Nu har arbetet inför nästa kommunval inletts. Partiet håller på att ta fram sitt politiska program inför valet 2026 och vill samtidigt öppna upp för dialog med invånarna.

– Vi vill gärna ta del av idéer, synpunkter och förslag från allmänheten. Det är viktigt för oss att politiken formas tillsammans med Norbergsborna, säger partiets representanter.

Ambitionen inför valet 2026 är att fortsätta växa och stärka partiets representation i kommunfullmäktige.

Den som vill följa partiets arbete eller lämna idéer och synpunkter kan göra det via Facebooksidan Demokraterna i Norberg.

Lennart Skansfors DiN

INSÄNDARE

Norberg är en liten kommun. Nästan var tredje slant som går till verksamhet i Norberg är olika typer av statsbidrag. Därför är det viktigt för Norberg som kommun att partier som verkar här har riksanknytning. 

Vi partier som har det kan påverka rikspolitiken för att på så sätt gynna Norberg eller styra Norberg i en viss riktning, även om vi inte har politisk majoritet lokalt. Det finns flera exempel på där vårt lokala arbete och påverkan på riks har landat i pengar till Norberg. 

Skolsocialt team – är en sådan fråga. Idén lyftes av ett lokalt parti i Norberg. Utan finansiering blir det dock inte särskilt mycket av någonting här i Norberg. Skolsocialt team är något som Liberalerna har drivit på riksnivå sedan flera år tillbaka och som sedan snappats upp av ett lokalt parti.

Liberalerna har från riksnivå sett till att Norberg fått statsbidrag för teamet och lokalt driver vi att teamet ska vara kvar oavsett om det kommer statsbidrag eller ej. Det har vi också uttalat i vår senaste budget.

Ett annat exempel är skolbibliotek. Barn och unga i Norberg behöver läsa mer, likt fler barn och unga i Sverige. Det är dags för bänkbokens återtåg i klassrummen! Det pågår fina projekt i Norberg för att få barn och unga att läsa mer. Ett bemannat skolbibliotek är en plats där du kan läsa läxor eller där du kan dra dig undan från stoj och stim i korridoren om du behöver. Det är således också en trygghetsfråga.

Liberalerna har sett till att Norberg fått pengar till böcker till ett skolbibliotek. Nu höjs röster varför vi inte också skickade med pengar till personal. Är det något vi lärt oss under våra år som lokalpolitiker så är det att det är en genuint dålig idé att låta statsbidrag gå till personalkostnader. Det är en kostnad som blir kvar om statsbidrag senare av olika skäl försvinner. Liberalerna klarar av att budgetera för ett bemannat skolbibliotek för att vi prioriterar det i vår budget. Det har inte styret lyckats göra.

Väldigt få tycker exakt som sitt parti i alla frågor på riksnivå. Då är lösningen att ändra på det man tycker är fel i partiprogrammet. Det har Liberalerna Norberg lyckats med i flera frågor vad gäller partiets rikspolitik – och det kommer vi att fortsätta göra. Riktade statsbidrag handlar om en viljeinriktning för Sverige och för Norberg. De ska inte kunna används till vad som helst. Även om Norberg just nu inte styrs lokalt av Liberalerna, så spelar Liberalernas riksanknytning roll för Norberg. 

Liane Blom (L), kandidat till kommun-, region- och riksdagsval

Det händer att bedragare utger sig för att vara Skatteverket och försöker komma åt personliga uppgifter genom bland annat bluffmejl, falska sms, brev och telefonsamtal. Försök till nätbedrägerier är särskilt vanliga när det är dags att deklarera.

Bedrägeriförsök på nätet ökar i samhället och med AI blir de svårare att upptäcka. Under vissa perioder ökar mejl, sms och samtal där bedragare säger sig vara från Skatteverket. Försök till nätbedrägerier är extra vanliga när deklarationsperioden startar och när skatteåterbäringen betalas ut.

– Skatteverket frågar aldrig efter dina kontouppgifter i mejl eller sms. Det gör vi bara genom våra e-tjänster som du loggar in i med din e-legitimation, säger Anders Ågren, kommunikationschef på Skatteverket.

Bedrägeriförsöken kan innehålla uppmaning att lämna ifrån sig uppgifter om bankkontonummer eller kreditkortsnummer eller att öppna en bifogad fil som påstås innehålla tips på deklarationsavdrag eller liknande. Det kan finnas länkar till en webbsida där man uppmanas att uppge kontouppgifter för att få skatteåterbäring.

– Ringer någon och säger sig vara från Skatteverket, utan att du själv mejlat oss, rekommenderar vi att lägga på. Skatteverket kan ringa dig om du ställt en fråga till oss genom mejl eller om det finns oklarheter i din deklaration. Vi ber dock aldrig om kontouppgifter, lösenord eller bankkortsuppgifter, säger Anders Ågren, kommunikationschef på Skatteverket.

Tips för den som misstänker bedrägeri

Öppna inga filer och klicka inte på länkar.

Uppge ingen personlig information.

Radera mejlet eller sms-meddelandet.

Gör så här om du gett ut personlig information

Kontakta din bank om du har lämnat ut uppgifter och behöver spärra ditt konto.

Kontakta polisen för att polisanmäla bedrägeriet.

Du behöver inte meddela Skatteverket att du har fått bluffmejl eller bluffsms.

Den nyrenoverade vårdavdelningen på Västmanlands sjukhus Fagersta är nu invigd. Ombyggnationen innebär bland annat 19 moderna enkelrum – varav två palliativa vårdplatser.

Vid en ceremoni deltog representanter från Region Västmanlands politiska ledning, hälso- och sjukvårdsledningen, koncernledningen samt medarbetare från vårdverksamheten. Efter bandklippning och tal fick gästerna en guidad rundvandring i de nya lokalerna.

– Satsningen i Fagersta är ett tydligt exempel på hur vi stärker vården i norra länsdelen. Invånarna ska känna trygghet i att vården finns nära, med moderna lokaler som värnar både integritet och kvalitet. Det här är en investering i både patienter och medarbetare, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

– Det här är en viktig dag för oss och för våra patienter. De nya enkelrummen ger helt nya möjligheter att arbeta personcentrerat, skapa trygghet och minska smittspridning. Samtidigt har vi fått bättre logistik och en arbetsmiljö som stärker både teamarbete och patientsäkerhet, säger Beate Kärrdahl Bedics, biträdande verksamhetschef.

Moderniseringen innebär att tidigare två- och fyrpatientrum nu helt har ersatts av enkelrum. Det skapar bättre förutsättningar för integritet, minskad smittspridning och en mer personcentrerad vård. De två nya palliativa vårdplatserna är särskilt utformade för att ge en lugn och värdig miljö i livets slutskede, med möjlighet för anhöriga att vara nära och stanna över natten.

– Vi bygger inte bara om lokaler, vi stärker förtroendet för vården nära invånarna. Med moderna vårdplatser och mer utrymme för palliativ vård, skapar vi bättre förutsättningar för kvalitet, värdighet och trygghet – idag och på lång sikt, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård.

Ombyggnationen är en del av långsiktiga investeringar i kvalitet, arbetsmiljö och driftsäkerhet inom Region Västmanland. Parallellt med upprustningen av vårdavdelningen har även andra delar av sjukhuset moderniserats, bland annat avloppsledningar, för att stärka den tekniska infrastrukturen och säkerställa en stabil drift.

– Det här visar hur våra långsiktiga satsningar på fastigheter faktiskt gör skillnad i vården. När vi både rustar upp vårdmiljöerna och tar tag i det som inte alltid syns, som tekniska system och avlopp, så bygger vi ett sjukhus som håller över tid och ger bättre förutsättningar för både patienter och personal, säger Richard Fallqvist (L), regionråd med ansvar för fastighetsfrågor.

---

Fakta: Ombyggd vårdavdelning i Fagersta

• 19 nya enkelrum – varav två palliativa vårdplatser
• Samtliga tidigare två- och fyrpatientrum ersatta
• Förbättrad arbetsmiljö med bättre flöden och modern teknik
• Tekniska upprustningar i sjukhuset för ökad driftsäkerhet

INSÄNDARE

När du eller en anhörig behöver vård ska du kunna lita på att den är nära, fungerar och håller god kvalitet. Därför har vi nu invigt en nyrenoverad vårdavdelning på Fagersta sjukhus.

Det är en satsning på sjukvård, trygghet och bättre arbetsmiljö. Det är också ett tydligt exempel på hur vi prioriterar välfärdens kärna och ser till att skattepengar blir sjukvård, inte bara planer och administrativa dokument.

Den nyrenoverade vårdavdelningen består nu av 19 enkelrum, varav två palliativa vårdplatser, vilket innebär att tidigare två- och fyrpatientrum har ersatts helt. Det ger bättre integritet, minskar risken för smittspridning och skapar bättre förutsättningar för en mer vård där patient och anhöriga är mer delaktiga. Två rum finns för vård i livets slut. Dit kan anhöriga komma utan att störa andra patienter och där kan man prata med varandra och vårdpersonal i lugn och ro.

Investeringen i Fagerstas sjukhus handlar också våra medarbetare. En vård som fungerar kräver att arbetsmiljön håller. Med bättre lokaler skapar vi förutsättningar för en mer hållbar arbetsdag. När vi förbättrar arbetsmiljön stärker vi också möjligheten att bemanna, utveckla och behålla kompetens. Det är avgörande för att vården ska vara stabil över tid.

För att säkerställa ekonomiska medel till moderniserade sjukvårdsmiljöer krävs mod att också våga göra förändringar. Det är att ta ansvar för framtiden. Alternativet är uppskjutna underhållsbehov medfler driftstörningar och lokaler som blir en bromskloss för både kvalitet och arbetsmiljö. Inför valet till regionfullmäktige står vi därför inför ett vägval. En vänstersväng med krav på att dämpa förändringsarbete och utveckling och därmed riskera att något sjukhus tvingas stänga. Eller att fortsätta på den nu valda vägen med hög utvecklingstakt.

Vårt löfte är enkelt. Vi ska fortsätta prioritera välfärdens kärna. Vi ska fortsätta hitta nya lösningar och se till att invånarna får valuta för skattepengarna. Den renoveradevårdavdelningen i Fagersta är ett konkret steg i den riktningen. Liksom det prisbelönta arbetet med närvårdsteam samt kvällsöppen vårdcentral.

Vi står för mod att förändra och att ta ansvar för nödvändiga investeringar för patienterna, för medarbetarna och för en sjukvård som håller över tid i hela länet.

Mikael Andersson Elfgren (M) regionstyrelsens ordförande

Malin Gabrielsson (KD) regionråd med ansvar för specialistsjukvård

Richard Fallqvist (L) regionråd med ansvar för fastighetsfrågor

INSÄNDARE

För första gången i vinter var jag med hund i rastgården i Uggelbo. Den innehöll väldans mycket hundskit.

Uppenbarligen är det många tokstollar som har ryggskott och har total brist på hut, hyfs, vett och beteende.

Ni borde inte ha hund över huvud taget. Tänker på dom som var engagerade i att den kom till. Skit fick ni.

Christer Nilsson

En ultraljudsundersökning av gallblåsan visade en oklar förändring som krävde vidare utredning, men trots det bedömdes resultatet som normalt.

Först ett år senare upptäcktes cancern och patienten avled eftersom det inte längre var möjligt att behandla sjukdomen. Region Västmanland anmäler nu händelsen enligt lex Maria. 

Patienten genomgick en rutinmässig ultraljudsundersökning som visade en tre centimeter stor oklar förändring i gallblåsan och röntgenläkaren rekommenderade vidare utredning. Men den ansvariga läkaren bedömde ändå svaret som normalt och ingen vidare utredning genomfördes.  

Vid nästa ultraljudsundersökning ett år senare hade förändringen vuxit och i den utredning som gjordes då kunde man bekräfta att det rörde sig om gallblåsecancer – som nu inte var möjlig att operera. En kort tid därefter försämrades patienten och avled till följd av sin sjukdom. 

Utredningen visar att fördröjningen uppgår till cirka ett år och att en tidigare upptäckt sannolikt hade inneburit möjlighet till behandling i ett potentiellt botbart skede.  

Regionens utredning kan inte finna någon tydlig förklaring till varför svaret tolkades som normalt, men en hög arbetsbelastning kan ha bidragit. Efter händelsen har rekrytering av fler läkare genomförts för att minska arbetsbelastningen. Ett arbete för att kunna förstärka delar av budskapet i undersökningssvar har påbörjats för att minska risken att en liknande händelse ska kunna inträffa igen. 

Fagersta AIK förlorade onsdagskvällens match i playoff 2 på Fagerliden med 1-5. Nu väntar returmöte i Värmland på lördag.

Foto: Jörgen Hjerpe