INSÄNDARE

På NVK jobbar cirka 140 personer där INGEN vet om man får behålla sitt jobb. Vi får ingen info från kommunerna mer än att utredningar pågår. Facken lyser med sin frånvaro medans vi mår allt dåligare och har en stor oro eftersom alla kommer att bli varslade i februari -27.

Det är en stark oro och ängslan att bli arbetslös och tvingas flytta för andra jobb. Vad säger kommunerna om det?

Vad har den här avvecklingen kostat hittills och stämmer den med dom kalkyler som måste ha gjorts innan besluten togs? Vi har inte fått se några siffror.

Nuvarande politiker har inte gjort något för oss. Vad säger dom nya politikerna i de nya styrena i kommunerna? I Norberg har det ju i alla fall blivit maktskifte.

Facken gör ingenting. Det vore intressant med kommentar från dom eftersom dom är så osynliga.

Men viktigast av allt; vad händer med personalen?

Vi riktar skarp kritik mot kommunerna och vill att ni gräver i det här både för vår skull och skattebetalarnas skull. Det här är en avveckling som kostar både för ekonomi och personalens mående. Det är en fruktansvärd oro för ALLA samtidigt som vi förväntas att bara jobba på.

NVK-personal, som inte törs vara annat än anonyma för att inte få dåligt rykte och riskerar att inte få något jobb.

73 procent av de svarande i en enkät bland personer med fysiska funktionsnedsättningar stannar hemma, alltid eller ibland, eftersom det saknas toaletter som fungerar för dem. Var tredje person har tvingats ligga ner på toalettgolvet.

Enkäten genomfördes av RBU:s arvsfondsprojekt Toaletter för alla och besvarades av 570 personer. Inför FN:s Världstoalettdag den 19 november vill projektet lyfta frågan och visa på lösningen: servicetoaletter, med bland annat hygienbrits för vuxna och taklyft, i nya publika byggnader.

– Ingen skulle acceptera att behöva ligga ner på ett toalettgolv för att kunna använda toaletten under en teaterkväll eller en fotbollsmatch. Ändå är det verkligheten för många personer med funktionsnedsättning, till och med på de flesta sjukhus i Sverige. Det är inget annat än diskriminering, säger Veronica Appelgren, projektledare på Toaletter för alla.

– Vår enkät ger en tydlig bild: sju av tio av de svarande avstår ibland eller alltid från att lämna hemmet för att det saknas en toalett som fungerar för dem. Bakom siffran finns människor som missar konserter, praktikplatser, resor och olika sociala sammanhang. Det är inte rimligt år 2026. Det handlar om rätten att kunna vara delaktig i samhället på lika villkor. Det är skamligt att Sverige inte har prioriterat den här frågan på det sätt som andra länder har gjort, säger Victoria von Uckermann, projektledare på Toaletter för alla.

Dagens tillgängliga toaletter, ofta kallade RWC, räcker inte för alla. En servicetoalett, internationellt kallad Changing Places toilet, är en ny kategori av toalett som är utformad för att fungera för så många som möjligt, även för personer med omfattande funktionsnedsättningar. Den har större yta än en vanlig RWC och är utrustad med bland annat hygienbrits för vuxna och taklyft.

Det gör de att man kan få hjälp vid toalettbesök och byten på ett säkert och värdigt sätt, utan riskfyllda lyft. För att räknas som servicetoalett måste toaletten uppfylla särskilda kravspecifikationer, och den kan certifieras via Changing Places Nordic. I Storbritannien är servicetoaletter lagkrav i nya publika byggnader sedan 2021. I Sverige finns inget sådant krav.

Alternativet är att avstå från toalettbesöket helt och åka hem. Bristen på rätt utrustade toaletter gör också att många avstår från evenemang och aktiviteter. Det kan handla om att inte kunna gå på en shoppingrunda, en konsert, ett sportevenemang, en fritidsaktivitet, praktik genom skolan eller en konferens, eller att helt enkelt inte kunna resa alls.

– Vi börjar bli trötta på att många kommuner, regioner och privata aktörer hävdar att de ”minsann följer Boverkets riktlinjer om tillgänglighet”. Vad spelar det för roll när inte alla räknas in? Vem bestämmer vem som har rätt att gå på toaletten? säger Veronica Appelgren.

FN har slagit fast att tillgång till sanitet är en mänsklig rättighet. Institutet för mänskliga rättigheter har samtidigt beskrivit stora brister i Sveriges genomförande av konventionen och konstaterat att personer med funktionsnedsättning fortfarande har sämre förutsättningar inom flera områden än övriga befolkningen.

Det är vanligt att insändare får många läsare, men det handlar då alltid om att ämnet berör många. Insändaren om surkart i snabbköpskassan lockade många tusen läsare.

De allra flesta skribenter kräver att få vara anonyma för att inte råka ut för repressalier.

Räddningstjänsten i Fagersta larmades till Henningsvägen mellan Fagersta Padelcenter och Sibylla vid 15-tiden på onsdagen.

Två bilar hade krockat men det var av mindre omfattning och förarna var överens om hur det gått till och behövde ingen polismedverkan.

Krocken hade skadat den ena bilens förardörr så att den inte gick att öppna. Räddningstjänsten ordnade det.

INSÄNDARE

Neej, tänker man när man ser en sur person sitta i kassan på en livsmedelsbutik i centrala Fagersta.

Istället för att känna sig välkomnen och bidra till kassörens lön får man känslan av att vara till besvär.

Vill klargöra att de flesta är glada, hälsar trevligt och är serviceinriktade, särskilt de yngre men att de som har sura personer i kassan bör tänka efter om det skrämmer bort folk från att handla. Det finns ju andra butiker i Fagersta.

Besviken kund

1992 revs IOGT:s gamla ordenshus i Västanfors. Hembygdsföreningen fick då överta värdefull inredning bland annat ett förgyllt scenöverstycke, handmålade tapeter och pergamentlampor från 1910.

I det gamla Sädesmagasinet på hembygdsgården återskapades ett teatermuseum på tredje våningen. Under höstlovet har scenen intagits av fantasifulla figurer, en del kan upplevas skrämmande och vuxna uppmanas följa med de barn som vill göra en spökvandring. Ficklampa lånas i handelsboden.

Ett tillverkande bolag i Västmanland går från tjugo anställda till sextio på fem år. Orderboken är full, maskinparken har byggts ut och en andra skiftgång är på plats. På papperet ser allting bättre ut än någonsin.

Ändå tar allt längre tid. En offert som förr gick ut samma dag ligger nu tre dagar. En ändring i en pågående order kräver avstämning i två led. Ledningsgruppen träffas oftare än förr, men färre saker verkar bli beslutade.

Ingen kris har inträffat. Bolaget har bara vuxit ur sitt eget sätt att arbeta.

Tillväxten syns i antalet anställda, inte i arbetssättet

Det som fungerade vid tjugo anställda var informellt av en anledning: det gick fortare. Alla satt inom hörhåll, ägaren kunde avgöra det mesta på stående fot och undantagen hanterades när de dök upp.

Vid sextio anställda fungerar samma modell sämre, av exakt samma anledning som den fungerade förut. Beslut som tidigare fattades i förbifarten passerar nu ett par personer på vägen. Ingen har bestämt att det ska vara så. Det blev så.

Det här är inget tecken på att medarbetarna blivit sämre. Bolaget arbetar fortfarande i en form som göts när det var en tredjedel så stort, och ingen har hunnit gjuta om den.

Kunden märker trögheten först

Den obehagliga delen är att effekten syns utanför bolaget innan den syns inuti.

En kund som väntar en extra vecka på besked väntar inte i tysthet. Vid upphandlingar och avrop väger ett snabbt besked ofta lika tungt som priset. Affärer som glider ifrån av den anledningen bokförs aldrig som förluster. De uteblir bara.

Internt märks det i stället på att alla har fullt upp men att inget blir klart. Månadssiffrorna ser normala ut. Det som saknas är det som inte hann hända.

Fyra tecken som är lätta att kontrollera

En enskild signal säger inte mycket. Flera samtidigt gör det.

Beslut fastnar mellan led. Frågor skickas uppåt som chefen formellt får avgöra själv, ofta för att mandatet aldrig sagts högt.

Möten blir fler medan besluten blir färre. Fler personer är med för säkerhets skull, och färre går därifrån med ett uppdrag.

Nya initiativ dör efter uppstarten. De annonseras, de får en ansvarig, och sedan tar driften över kalendern.

Ledningen hinner förvalta, inte utveckla. Gruppen går på hundra procent daglig drift och har ingen kapacitet kvar till annat.

Stämmer tre av fyra är det inte uppföljningen som brister. Det är strukturen.

Vad som faktiskt hjälper

Frestelsen är att lägga till kontroll: en styrgrupp till, en rapport till, ett uppföljningsmöte till. Det ger fler statusmöten och samma tempo som förut.

Snabbast utväxling är i stället att slå fast vilka beslut som ligger på vilken roll, och upp till vilken summa. Den övningen kostar ingenting och löser förvånansvärt mycket, eftersom en stor del av trögheten består av beslut som eskaleras av gammal vana.

Nästa steg är att rensa bland processerna. Varje rutin infördes för att täppa till något. Ta reda på vad det var och om hålet finns kvar. Godkännandesteg och sammanställningar utan mottagare dyker upp nästan alltid.

Sist: gör färre saker samtidigt. En organisation orkar färre parallella förändringar än ledningsgruppen tror, men klarar dem betydligt bättre.

När kapaciteten måste komma utifrån

Det svåra är att arbetet ovan kräver tid från precis de personer som redan är mest belastade. En ledningsgrupp som går på full drift kan inte samtidigt bygga om det den arbetar i.

Något måste alltså lyftas av, annars behöver bolaget låna in kraft under en tid. Det senare är vad en interim vd eller annan tillfällig ledningsresurs används till. Någon som gjort omställningen förut kliver in under en avgränsad tid. Den ordinarie organisationen sköter samtidigt det dagliga.

Till det kommer ägarskiftena. Företagarna anger medelåldern bland svenska företagsledare till 51,3 år. För många bolag ligger ett ägarskifte därmed inom räckhåll. Ett bolag som är beroende av att grundaren fattar besluten är svårare att lämna över, och köpare tittar efter just det.

Trögheten kostar ingenting den månad den uppstår. Den kostar när en konkurrent svarar snabbare, när en högpresterare tröttnar, eller när någon ska värdera bolaget.

Fredrik Findahl är en mästare på att fotografera naturen. Här är ett bildsvep från Norbergs omgivningar i helgen.

Fagersta AIK låg under med 1-5 i tisdagskvällens bortamatch mot Skedvi/Säter IF i hockeytvåan. Men kom starkt igen och kunde säkra segern med 7-6 (1-2, 4-3, 1-1, 1-0) i förlängningen.

Skedvi/Säter IF tog ledningen men Freddie Gallon kvitterade i den sjätte minuten. I slutet av första perioden gjorde hemmalaget 2-1.

I den andra gick hemmalaget upp till 5-1 och det såg mörkt ut för FAIK som bytte målvakt och tog en timeout. Det ledde till tre snabba mål av Ludwig Månegarm, Karl Hassel och Linus Nilsson. Och med knappt fyra minuter kvar av perioden kvitterade Carl Lorentzon till 5-5.

Men några minuter in i den sista gick Skedvi/Säter upp i ledningen. FAIK tog ut målvakten för att toppa laget och det lyckades när Linus Nilsson satte 6-6 med en och en halv minut kvar att spela.

På övertid säkrade Ludwig Månegarm segern med 7-6.

För att barn ska vara trygga på sociala medier krävs mer än en åldersgräns på 15 år. Fler åtgärder behövs, till exempel ett stärkt skydd mot skadliga algoritmer. Bris vill att man fokuserar mer på att skydda barn på nätet, än från nätet. 

– Vi kan inte nöja oss här. Det primära ansvaret att skapa förändring ligger nu på plattformarna, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.  

Digitala miljöer har blivit en helt integrerad del i barns liv – från skola till fritidsintressen och relationer. Här finns stora möjligheter för det sociala livet, kunskapsinhämtning, stöd och nöjen. Samtidigt finns det också risker, det kan på olika sätt påverka och skada barn genom: sexuell exploatering, spridning av bilder, grooming, att exponeras för skadligt och vilseledande innehåll samt beroendeframkallande tekniker.

Mer behövs för att säkerställa barns digitala trygghet och hösten 2025 tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på om det var möjligt att ha en åldersgräns på sociala medier. I juni lämnades den till regeringen.

Flera aktörer behöver involveras för att skapa förändring. Det kräver insatser från skola, närvarande föräldrar och andra vuxna. Men det primära ansvaret måste ligga där riskerna skapas – hos plattformarna. Det här är åtgärderna Bris menar behövs:

• Stärkt skydd mot skadliga algoritmer – att plattformarna tar sitt ansvar att justera eller stänga av funktioner som systematiskt driver barn mot skadligt innehåll.
• Kontextbunden moderering – innehåll som riktas till barn i Sverige ska granskas av personer med språklig och kulturell kompetens om svenska förhållanden.
• Safety by design – digitala tjänster som utgår från barns grundläggande rättigheter och aktivt motverkar beroende, överexponering och vilseledande innehåll.
• Barnanpassade rapporteringssystem – barn ska enkelt kunna anmäla skadligt innehåll och få snabb återkoppling.
• Resurser till tillsyn – stärkta resurser till implementering och tillsyn av den digitala skyddslagstiftning som redan finns på plats.

Ungdomsarbetslösheten i Fagersta var förra kvartalet 10 procent, motsvarande drygt 60 personer. Det är en av de lägsta siffrorna de senaste två decennierna, visar en sammanställning från Sambla Group.

I riket var ungdomsarbetslösheten lägre under tredje kvartalet i år än under motsvarande period förra året, men högre än föregående kvartal. Arbetslösheten bland unga låg på 7,6 procent i landet som helhet.

Sambla Groups analys visar att skillnaden mellan könen är fortsatt stor. Generellt är ungdomsarbetslösheten högre bland män än bland kvinnor. I Fagersta är skillnaden mellan könen liten. Ungdomsarbetslösheten bland män är nu 9,6 procent och bland kvinnor 10,5 procent, på kvartalsbasis.

I Sverige som helhet minskade gapet mellan män och kvinnor sakta under 2010-talet, fram till pandemin. Men de senaste åren har ungdomsarbetslösheten bland män konstant varit omkring tre procentenheter högre än bland kvinnor.

– När skillnaden mellan unga kvinnor och män är stor säger det något om vilka grupper som har svårast att få fäste på arbetsmarknaden just nu. Där behöver både arbetsgivare, skola och vuxenvärlden bli bättre på att fånga upp unga tidigare, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla Group.

Fagerstas ungdomsarbetslöshet placerar kommunen bland den tredjedel i landet som har högst ungdomsarbetslöshet. Högst är arbetslösheten i Östra Göinge kommun, 17,1 procent, och lägst i Kiruna kommun, 2 procent.

För många unga sammanfaller arbetslösheten med en period i livet då man ska etablera sig ekonomiskt. Utan jobb blir det svårare att bygga arbetslivserfarenhet, få referenser, skapa en buffert och ta ansvar för den egna vardagsekonomin.

– För unga handlar ett jobb inte bara om en lön här och nu. Det är ofta första steget mot självständighet, struktur i vardagen och bättre ekonomisk trygghet. När ungdomsarbetslösheten ligger kvar på de här nivåerna riskerar fler att hamna efter redan innan de hunnit etablera sig, säger Marcus Karlsson.

Försörjningsstöden, tidigare kallade socialbidrag, kostar Fagersta kommun över 20 miljoner om året. Kommunstyrelsen har gett socialnämnden och välfärd- och servicenämnden i uppdrag att ta fram förslag till organisering och genomförande av förstärkta aktivitetskrav.

Aktivitetskravet innebär att kommunen behöver säkerställa att berörda personer erbjuds en ändamålsenlig aktivitet utifrån arbetsförmåga, behov och möjlighet till progression.

För att skapa en gemensam struktur behövs tydliga ansvarsförhållanden, samordning och uppföljning. Om kommunen inte uppfyller sin skyldighet att tillhandahålla dessa aktiviteter, eller om det finns systematiska brister i hur kraven tillämpas, kan Inspektion för vård och omsorg (IVO) besluta att kommunen måste betala en sanktionsavgift.

Socialförvaltningen tillsammans med Välfärd- och serviceförvaltningen föreslår att införandet organiseras som ett förvaltningsövergripande projekt som ska möjliggöra ett gemensamt införande, utveckling av aktiviteter för olika målgrupper samt en samordnad användning av pengarna.

Socialförvaltningen ansvarar för:

• Inledande möte med individen rörande rätten till bistånd i form av försörjningsstöd.

• Fördjupad kartläggning rörande individens olika behovsområden, arbets- och aktivitetsförmåga.

• Beslut om insats i samverkan med arbetsmarknadsenheten, samt uppföljning.

• Bedömning av deltagare som står långt ifrån arbetsmarknaden och behov av strukturerad sysselsättningsform.

• Samordningsansvar genom utsedd koordinator.

• Rapportering till Inspektion för vård och omsorg (IVO), utifrån det nya lagkravet.

Välfärd- och serviceförvaltningen ansvarar för:

• Genomförande av arbetsmarknadsinsatser för deltagare som bedömts ha arbetsförmåga.

• Uppföljning av deltagarnas närvaro, aktivitet och utveckling inom insatsen.

• Samverkan med socialförvaltningen i kartläggning, planering och uppföljning.

• Samordningsansvar genom utsedd samordnare.

• Svenska för invandrare (SFI) kan utgöra en aktivitet när deltagaren är aktiv i studierna och uppvisar progression. Vid utebliven progression ska en gemensam uppföljning göras och annan lämplig insats övervägas.

Kommunen har enligt arbetsunderlaget tilldelats statsbidrag om 1,4 miljoner för år 2026 och 2,8 för år 2027.

Arbetsunderlaget anger att 226 hushåll, 273 personer med försörjningsstöd berörs i nuläget.

• 64 personer deltar i arbetsmarknadsåtgärder

• 34 personer är anvisade till arbetsmarknadsenheten för kartläggningssamtal

• 33 personer läser på svenska för invandrare (SFI)

• 7 personer är på Kolarbygården

• 8 personer deltar på daglig verksamhet LSS (lag om stöd och service till vissa funktionshindrade)

• 23 personer är helt sjukskrivna utan förmåga/aktivitet

• 23 personer är sjukskrivna med del förmåga/aktivitet

• 18 personer bedöms som multisjuka och har anmälning för att säkerställa att de är i Sverige. Närvarokontroll på plats (NKP)

• 26 personer blandade skäl – rättspsykiatri, äldreförsörjningsstöd, ungdomsgarantin inom Arbetsförmedlingen (UGA), väntar på barnomsorg

• 37 personer inskrivna på arbetsförmedlingen och ingår i Job (Jobb och utvecklingsgarantin) eller Krom (Kundval Rusta och Matcha)

För personer som står långt från arbetsmarknaden eller saknar förutsättningar att delta i ordinarie arbetsmarknadsinsatser behöver Fagersta kommun utveckla anpassade aktiviteter. En del blir därför att identifiera målgruppernas behov och utreda vilka insatser och aktiviteter som är ändamålsenliga. Det kan exempelvis handla om strukturerad sysselsättning, motivationshöjande insatser, arbetsträning eller andra individuellt anpassade aktiviteter.

Birgitta Johansson (S) valdes till ny ordförande för kommunfullmäktige i Fagersta vid mötet på måndagskvällen.

Saga Vahlstedt, (V) blir förste vice och Bertil Fredriksson (SD) andre vice ordförande de närmaste fyra åren.

I övrigt hände inte mycket för det nyvalda fullmäktige. Inklusive upprop, val och höjning av VA-taxan var mötet överstökat på mindre än en halvtimme.

Regionfullmäktige har valt Söderbärkebon Elin Norén (S) till regionstyrelsens ordförande i Region Dalarna för ytterligare fyra år. Därmed fortsätter hon att leda regionstyrelsens arbete under mandatperioden 2026–2030. Elin är bosatt i Söderbärke, Smedjebackens kommun, som gränsar till Fagersta.

Som regionstyrelsens ordförande har Elin Norén det övergripande politiska ansvaret för Region Dalarnas arbete. Uppdraget omfattar bland annat hälso- och sjukvård, kollektivtrafik, regional utveckling och kultur- och bildning.

– Jag är stolt och tacksam över förtroendet att få fortsätta leda Region Dalarna. De kommande fyra åren ska vi arbeta målmedvetet för en jämlik och tillgänglig vård och en hållbar ekonomi. Som boende nära en länsgräns vet jag hur viktig samverkan över länsgränserna är för att skapa välfungerande lösningar för invånarna, säger Elin Norén.

Regionstyrelsens leder och samordnar Region Dalarnas verksamhet och följer upp de beslut som fattas av regionfullmäktige.

Åklagaren har i dag begärt och fått beslut från tingsrätten om förlängd åtalstid till den 16 november 2026 i ärendet som rör händelserna på Brinellskolan i Fagersta den 21 augusti.

Polisen har gjort ingående brottsplatsundersökning, analyserat beslag och hållit cirka 760 förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta.

18-årige Liam Nebel är häktad för mord och tre fall av försök till mord och en 16-åring är häktad för medhjälp till mord och medhjälp till försök till mord i tre fall. 

– Ett omfattande utredningsarbete pågår. Sedan utredningen inleddes den 21 augusti 2026 har polisen genomfört ett stort antal utredningsåtgärder genom bland annat en långtgående brottsplatsundersökning, analys av beslag och omkring 760 förhör med målsäganden, vittnen och misstänkta, säger senior åklagare Ann-Sofie Trossing.

– Min bedömning är att vi börjar få en klarare bild av händelseförloppet på skolan men mycket arbete återstår. Utredningen fortsätter och ett intensivt arbete pågår, bland annat ska ytterligare förhör och analyser genomföras. Det är redan ett mycket stort utredningsmaterial som fortsätter att växa varje dag. Det kommer att ta tid att slutföra, sammanställa och analysera allt material.

Det har blivit väldigt lätt att söka på Google på äldre artiklar i Fagersta Nyheter. Det är bland annat nostalgi och politik som lockar läsare.

FN:s leverantör WordPress registrerar kontinuerligt hur många som läser alla artiklar och till vardags är det blåljusnyheter, sjukvård och politik som lockar de flesta.

Men även äldre texter har många läsare. Det gäller framför allt berättelser om hur det var förr i Fagersta. En sådan är den om Stina Andersson som var den sista att avrättas i socknen.

180 år sedan sista avrättningen i Fagersta

Efter elva år i opposition är Vänsterpartiet tillbaka som en del av styret av Fagersta kommun. FN har ställt några frågor till ordförande Leyla Chabbani, bland annat om hon kan tänka sig att höja skatten.

Vilka är era kärnfrågor?

– Våra kärnfrågor är framför allt ekonomin och välfärden. Vi står inför stora ekonomiska utmaningar i Fagersta och för oss är det viktigt att skapa en långsiktigt hållbar ekonomi, samtidigt som vi värnar om kvaliteten i skolan, vården och omsorgen. Det är frågor som vi kommer att prioritera under mandatperioden.

Hur ska de finansieras?

– Vi arbetar just nu tillsammans med de övriga partierna i den nya majoriteten med att ta fram ett gemensamt politiskt program för mandatperioden. Ekonomin är vår högsta prioritet just nu och vi behöver se över hur kommunens resurser används och vilka prioriteringar som behöver göras.

Kan det bli aktuellt med skattehöjning?

– Vårt fokus ligger just nu på att få en tydlig bild av kommunens ekonomiska förutsättningar och vilka åtgärder som behöver prioriteras. Samtidigt vill jag inte spekulera i hur ekonomin kommer att utvecklas under de kommande fyra åren.

V och M sänkte ju skatten med 60 öre och belönades för det. Kan du tänka dig att höja den igen?

– Vi behöver först få en ordentlig helhetsbild av det ekonomiska läget innan vi kan uttala oss om vilka åtgärder som kan bli nödvändiga framöver.

Vad vill ni ha för poster? S kan ju inte få alla.

– Vi för fortfarande diskussioner om fördelningen av politiska uppdrag inom den nya majoriteten och ingenting är färdigförhandlat ännu. När vi har nått en överenskommelse kommer vi att kunna berätta mer.

Varför tappade ni så många röster till S, tror du?

– Det är nog flera faktorer som spelar in. Åsa-Märta har också gjort ett bra jobb under mandatperioden och det tror jag att Fagerstaborna har sett. Vi ska göra en ordentlig analys framöver där vi kan se hur vi kan arbeta framåt.

Vilka som ska styra Fagersta de närmaste fyra åren lockade många läsare till Fagersta Nyheter.

Det här är siffror från Facebook. På själva sajten fagerstanyheter.com är det ännu fler som läst artikeln.

S går ihop med V och C i Fagersta

Priserna på bostadsrätter i Fagersta har stigit med närmare 32 procent det senaste året. Snittpriset ökade till 237 000 kronor, eller 3 359 kronor per kvadrat.

151 lägenheter har bytt ägare under de senaste 12 månaderna Det är stor skillnad på lägenhetspriserna i Fagersta. De i centrum, Västanfors och Björksta ligger oftast högre, medan de i Kolarbyn har lägre.

Endast en omgång återstår av kvalserien till division 3. Södra möter KB Karlskoga hemma. Men det räcker inte med seger om Nora BK samtidigt vinner mot Hallstahammar.

Nora har fyra poäng och Södra har två.

Se bilderna från Södras 2-2-match mot Hallstahammar på lördagen.

Foto: Jörgen Hjerpe

Räddningstjänsten larmades på lördagskvällen om en brand ien lägenhet på Bruksvägen i norra Fagersta.

Det visade sig vara en mindre brand på en balkong som lägenhetsinnehavarna lyckats släcka själva innan räddningsstyrkan kom fram.

Cancerdrabbade kan känna skam över att prata om ekonomiska problem som beror på sjukdomen och behandling. Men att drabbas av cancer kan redan de första sjukdomsåren innebära en privatekonomisk förlust på över 130 000 kronor. 

Det visar en ny kartläggning från Cancerfonden som vill se ett system som bättre tar hänsyn till individuella skillnader i sjukdomsförlopp.

Enligt Cancerfondens rapport ”Budgeten i skuggan av cancer” fortsätter de ekonomiska konsekvenserna ofta långt efter avslutad behandling och en förklaring kan vara en alltför generell sjukförsäkring.

– Ett cancerbesked förändrar livet på ett ögonblick. Det ska inte också behöva innebära 
att den ekonomiska tryggheten raseras. Ingen kan förbereda sig på att få cancer men människor ska kunna förvänta sig att samhällets skyddsnät finns där när det behövs som mest, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden. 

Cancerfondens kartläggning visar att en kvinna i arbetsför ålder som drabbas av bröstcancer i genomsnitt kan få omkring 135 000 kronor mindre i plånboken under de första ett till två åren efter diagnos. För en person som drabbas av tjock- och 
ändtarmscancer är motsvarande ekonomiska påverkan omkring 120 000 kronor. 

På kort sikt består den ekonomiska belastningen av ökade kostnader och minskade inkomster till följd av sjukdomen. Men konsekvenserna kan fortsätta långt efter att behandlingen är avslutad. Komplikationer, rehabiliteringsbehov och nedsatt 
arbetsförmåga kan påverka möjligheten att arbeta och på längre sikt även den framtida 
pensionen.

I kartläggningen har fyra exempel tagits fram för att illustrera hur en ekonomisk förlust 
kan skilja sig stort beroende på livssituation och individuella förutsättningar. 

• För en egenföretagare kan sjukdomen innebära att både arbetsinkomst och intäkter från verksamheten försvinner samtidigt som fasta kostnader ligger kvar. 

• För en student kan ett studieuppehåll försena både examen och inträdet på 
arbetsmarknaden.  

• För höginkomsttagare kan ersättningstaken i sjukförsäkringen innebära stora 
inkomstbortfall.  

• För ensamstående föräldrar med små ekonomiska marginaler kan även mindre 
merkostnader bli svåra att hantera. 

– Hur en cancersjukdom påverkar ekonomin beror både på var i livet man befinner sig och hur sjukdomen påverkar ens vardag och möjlighet att arbeta. Även efter avslutad behandling kan kognitiva problem eller andra sena biverkningar påverka arbetsförmågan. Då blir det problematiskt med en sjukförsäkring som bygger på 
standardiserade tidsgränser och schabloner, säger Ulrika Årehed Kågström.  

Även forskningen pekar på svårigheter i återgången till arbetslivet efter cancer. Anna Efverman, professor vid Högskolan i Gävle, forskar om cancerdrabbades hälsa och ekonomi och har bland annat intervjuat cancerdrabbade, arbetsgivare och personer inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården.

– Alla beskriver samma sak: De vill kunna göra mer individuella bedömningar av de sjukskrivna, men att det krockar med socialförsäkringslagarna som de anser är väldigt rigida. Samtidigt ser vi att många cancerdrabbade har en slags tacksamhetsskuld. De är tacksamma över att ha överlevt och fått god vård och kan därför uppleva ekonomiska problem som världsliga och svåra att prata om. Det riskerar bli en dubbel utsatthet, 
säger Anna Efverman. 

Cancerfonden vill nu se en modernisering av sjukförsäkringen med större utrymme för 
individuella bedömningar under behandling, rehabilitering och återgång till arbete.

– Cancer behandlas i dag alltmer utifrån patientens och diagnosens specifika förutsättningar. På samma sätt behöver även sjukförsäkringen bättre kunna 
spegla cancerdrabbades olika verkligheter. Vi uppmanar därför kommande regering att utreda hur sjukförsäkringssystemet kan anpassas och stärkas för personer som drabbas av allvarlig cancer, säger Ulrika Årehed Kågström. 

Efter att ha lett matchen borta mot Hallstahammars SK med 2-0 fick Södra nöja sig med en poäng. Slutresultatet blev 2-2.

Södras mål gjordes av Simon Tella och Mergim Ramadani. Sista omgången blir avgörande för vilket av de fyra lagen som kvalar ska gå upp till division 3.

Få nämndemän tvingas sluta på grund av brott eller olämpligt beteende. Samtidigt bedömer nästan var tredje domstol att nämndemännens beteende har påverkat rättens trovärdighet negativt.

Riksrevisionen rekommenderar bättre utbildning och möjlighet till löpande kontroll mot polisens register.

Mål och ärenden i svenska domstolar avgörs gemensamt av juristdomare och förtroendevalda nämndemän. De har samma ansvar för domstolens beslut och deras röster är lika mycket värda. Totalt tjänstgör cirka 8 100 nämndemän i domstolarna.

Riksrevisionen har granskat om Domstolsverket och domstolarna arbetar effektivt för att systemet med nämndemän ska fungera som avsett. Granskningen visar att domstolarnas möjligheter att kontrollera nämndemännen mot polisens olika register är begränsade.

I dagsläget får domstolarna endast göra sådana kontroller i samband med att nämndemännen utses. Kontroller som ändå gjorts senare, till exempel när en nämndeman lånas ut från en domstol till en annan, har lett till att begångna brott har upptäckts vilket tyder på att kontrollmöjligheterna behöver utökas.

– I dagsläget har domstolarna små möjligheter att upptäcka om nämndemän begår brott efter att de tillträtt. Här bör regeringen överväga att ge domstolarna utökade befogenheter, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Riksrevisionen konstaterar också att nämndemännen endast får en kort introduktionsutbildning, och att den varierar i längd hos de olika domstolarna; från en till åtta timmar. Samtidigt uppger en tredjedel av domstolarna att nämndemännens beteende i rättssalen har påverkat domstolens trovärdighet negativt, vilket delvis bör bero på bristande kunskaper om vad uppdraget kräver.

– Bristerna tyder på ett behov av utbildning hos nämndemännen, och att få diskutera rollen, vad som är jäv och lämpligt beteende. En bättre introduktionsutbildning och repetitioner under mandatperioden skulle troligen även minska risken för fördomsfulla beslut, säger Linnea Olander, projektledare för granskningen.

Nämndemannakåren ska avspegla befolkningen när det gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Riksrevisionen konstaterar att upprepade försök att åstadkomma detta har misslyckats, till exempel är yngre och utlandsfödda underrepresenterade.

– De problem som granskningen belyser, och att nämndemannakåren inte speglar befolkningen fullt ut, kan i längden leda till minskat förtroende för rättsväsendet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.

Om systemet lämnas som det är bör regeringen överväga att ge domstolarna större möjligheter att löpande kontrollera nämndemän mot misstanke- och belastningsregistren.

Domstolsverket rekommenderas bland annat att

• utveckla utbildningarna för nämndemän
• rekommendera en minimilängd på utbildningarna
• se till att riktade kommunikationsinsatser når underrepresenterade grupper samt nominerande organ.

En man som uppträdde aggressivt mot ambulanspersonal omhändertogs av polisen i Fagersta, som hittat två knivar i hans klädsel.

Det hela utspelade sig vid tågstationen i Västanfors där förbipasserande noterat att mannen var i väldigt dåligt skick och larmade ambulans.

Men när ambulanspersonalen tog i honom blev han arg och polis tillkallades. Även då de tog i honom blev han ilsken. Poliserna noterade att han var drogpåverkad och vid visitation av honom hittades två knivar.

Eftersom han bar dem på allmän plats misstänks han för grovt brott mot knivlagen och narkotikabrott.

Fagersta AIK vann fredagskvällens match i hockeytvåan mot Hallstahammars HK med 5-1 (3-1, 0-0, 2-0).

Ludwig Månegarm gav FAIK ledningen redan i den andra spelminuten men gästerna kvitterade kort därefter. En kvart in i matchen satte Lucas Byhlin 2-1 och strax före periodslutet ökade Linus Nilsson på till 3-1.

Andra perioden blev ganska trist och mållös men efter att Hallsta drog på sig en utvisning i början av den sista kunde FAIK öka på ledningen till 4-1. Målgörare Wiggo Rauch, som också satte 5-1 när gästerna åkt på ännu en utvisning.

Med sju minuter kvar att spela hade FAIK två man utvisade och Hallsta en. Hemmalaget missade en straff, men lyckades hålla tätt bakåt och vann helt rättvist med 5-1.

Vem förtjänar Västmanlands miljö- och klimatpris 2026? Nu söker Länsstyrelsen nomineringar till en utmärkelse som lyfter engagemang och initiativ inom miljö och klimat i Västmanland.

Priset delas ut för framstående och innovativa satsningar, inspirerande åtgärder, modiga beslut eller långsiktigt arbete inom miljö- och klimatområdet i Västmanlands län. En utmärkelse som uppmärksammar både stora satsningar och små men viktiga initiativ inom miljö och klimat.

”Känner du till ett företag, en organisation, en förening eller en person som har gjort en insats värd att uppmärksamma? Det kan till exempel handla om någon som har:

• minskat sina utsläpp eller sin klimatpåverkan,
• hittat en lösning på ett miljöproblem,
• satsat på hållbarhet genom ny teknik, ekologiska arbetssätt eller ökad återvinning,
• eller på något annat sätt bidragit till en bättre miljö och ett mer hållbart samhälle” meddelar Länsstyrelsen.

Webbformulär för nomineringLänk till annan webbplats, öppnas i nytt fönster.

Anställda i välfärden med oregelbundna arbetstider arbetar betydligt fler timmar än industriarbetare med motsvarande scheman. Det visar Kommunals nya rapport kvinnoarbetstiderna.

Rapporten visar att principen om kortare arbetstid som kompensation för arbete på kvällar, nätter och helger etablerades inom industrin redan på 1970-talet, men aldrig överfördes till den kvinnodominerade välfärden.

För en heltidsanställd i äldreomsorgen som arbetar dag, kväll och helg innebär det i dag en arbetstid på 37 timmar i veckan. Om samma beräkningsmodell som inom industrin användes skulle arbetstiden vara 34,8 timmar.

– Att jobba oregelbundna tider är lika påfrestande oavsett om du gör det på ett äldreboende eller i en fabrik. Att välfärdens anställda arbetar längre tid är en historisk orättvisa som måste rättas till, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal.

Kommunal menar att dagens skillnader påverkar både återhämtning, arbetsmiljö och möjligheten att rekrytera och behålla personal i välfärden.

– Det är obegripligt att oregelbundet arbete ger rätt till kortare arbetstid i den mansdominerade industrin, men inte i den kvinnodominerade välfärden. Nu är det dags att avskaffa kvinnoarbetstiderna, säger Malin Ragnegård, förbundsordförande, Kommunal.

Punkter ur rapporten

• Välfärdens anställda med oregelbunden arbetstid arbetar 2–4 timmar mer per vecka än motsvarande grupper i industrin, mätt på samma sätt.
• Skillnaden motsvarar drygt 2,5 års heltidsarbete under ett yrkesliv.
• Principen om förkortad arbetstid för skiftarbete (med bibehållen lön) implementerades i industrin 1974 och gäller där än i dag. Kvinnoarbetstiderna är inte bara orättvisa utan också ineffektiva. Dagens heltidsmått i välfärden skapar en strukturell och oundviklig schemaöverlapp i dygnet-runt-verksamhet.

Kriminella nätverk använder digitala medier för att locka barn och unga med snabba pengar i utbyte mot att de utför brott. Digitala medier används genom hela rekryterings- och utförandeprocessen för att få kontakt, förmedla uppdrag och instruera barn och unga i brotten.

Kriminella nätverk annonserar öppet på digitala medier efter barn och unga som är villiga att utföra brottsuppdrag, inte minst allvarliga våldsbrott. Annonserna får stor spridning och når många unga. Samtidigt visar den nya studien från Brå att annonsering enbart utgör en del av hur nätverken använder digitala medier för att rekrytera och förmå unga att utföra brotten.

– Användningen av digitala medier gör det möjligt för nätverken att etablera kontakt med och sedan kontrollera barn och unga. Barnen kan styras steg för steg och i detalj, oavsett tid på dygnet och var de än befinner sig, säger Victor Dudas, utredare på Brå.

Rekryteringsprocessen präglas ofta av manipulation. Genom att tona ner riskerna och allvarligheten i brotten lockas och övertalas barn och unga att acceptera och genomföra brottsuppdraget. Samtidigt ges löften om att de kommer tjäna stora pengar eller få hjälp med flyktplaner – löften som sällan uppfylls.

En tydlig brytpunkt uppstår när barn och unga har accepterat ett uppdrag. Från den stunden har de svårt att påverka situationen. Kommunikationen övergår till att bli hetsigare och mer hotfull och det förekommer dödshot och hot mot de ungas familjer.

– Barn och unga rekryteras till att begå enskilda våldsbrott och inte till att ingå i själva nätverken. Uppdragsgivarna är inte angelägna om att de barn och unga som rekryteras kommer undan. Att de åker fast kan dessutom vara ett sätt för nätverken att slippa betala för brottsuppdragen, säger Maria-Medée Almroth, utredare på Brå.

De som beställer brottsuppdragen är ofta dolda bakom anonyma alias och uppdraget att rekrytera barn läggs ut på mellanhänder, som inte sällan är andra unga.

I rapporten presenterar Brå inriktningsförslag för det brottsbekämpande och förebyggande arbetet, som bland annat handlar om att minska kriminella nätverks incitament att rekrytera barn och unga. Brå betonar också att det är angeläget att överväga hur det straffrättsliga skyddet för barn och unga som exploateras och förmås att begå allvarliga brott kan stärkas.

Fagersta kommun har fått in ett e-förslag om att anlägga en hundrastgård i Kolarbyn.

”Bortanför grusplanen innan man kommer in i Kolarbyskogen finns det gamla asfalterade små vägar där det stått hus förut som är rivna, där skulle vara perfekt att bygga en hundrastgård så vi som bor här uppe också har någonstans att låta våra hundar springa av sig i inhägnat område”, skriver förslagsställaren.

Sedan fem år finns det en hundrastgård vid Simbadet i Västanfors, som kom till genom ett e-förslag.

Här kan man rösta på förslaget:

https://fagersta.se/organisation–styrning/e-forslag/aktuella-e-forslag

Ungefär 30 gående omkommer i trafikolyckor varje år, i huvudsak i kollisionsolyckor med biltrafik. Risken är högre under vinterhalvåret, då mörkret försämrar sikten. Därför är det viktigt att bära reflex.
För bästa synlighet ska reflexerna placeras långt ner på ben och armar.

– Reflexer gör stor skillnad för synligheten i trafiken, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige. Med bra reflexer kan en person upptäckas på cirka 125 meters håll. En mörkklädd person utan reflexer syns först på 20–30 meters avstånd. Då kan det redan vara för sent.

För bästa synlighet ska reflexerna placeras långt ner på ben och armar. Det är viktigt att komma ihåg att alltid bära reflexer när man rör sig i trafiken vid mörker, oavsett miljö.

– Många tror att reflexer inte är lika viktiga inne i städer eller där det finns gatubelysning, men tvärtom omkommer flest i mörkerolyckor i tättbebyggda områden med upplysta vägar. Extra viktigt är att föräldrar ser till att barnen har reflexer. Särskilt riskutsatta är unga när de går till eller från bussen, säger Jacob Sidenvall.

Nya trafikslag som A-traktorer och elsparkcyklar har gjort trafiken ännu mer komplex. De har hastighet och rörelsemönster som avviker från övriga trafikslag. Det har börjat göra avtryck i olycksstatistiken.

– Det är avgörande att den som väljer elsparkcykel ser till att synas bra, säger Jacob Sidenvall. Elsparkcyklister sticker ut väldigt mycket i statistiken över allvarliga skador. Om man ser till att synas minskar man risken för kollisioner med andra.

Som bilist måste man anpassa sin körning till den sämre sikten som kommer med mörker och regn, det är alltid föraren till motorfordon som har det största ansvaret för att undvika kollisioner med oskyddade trafikanter.

Alla som rör sig i trafiken till fots borde ha reflex på sig. Men det är också bra att ha en liggande i bilen. Reflexvästen är den bästa. Vid olyckor, problem med bilen eller andra ärenden kan det bli nödvändigt att lämna bilen och då krävs att man är mycket väl synlig för andra förare.

– Det gäller för alla trafikanter att snabbt anpassa sig till den mörka årstiden, särskilt nu när vi gått över till vintertid tar sig många hem från jobb och skola i mörker, det är nu reflexbehovet uppstår, säger Jacob Sidenvall. Se också till att kontrollera så att reflexerna har kvar sin funktion och inte blivit slitna.

Gamla mobiler, trasiga hörlurar och sladdar som ingen längre vet vad de hör till. De flesta av oss har en låda, garderob eller hylla där gammal elektronik samlar damm.

Men trots att nästan nio av tio svenskar (85 procent) har elektronik liggande hemma tycker hela 78 procent att de är bra på att ta hand om sina gamla prylar. Det visar en ny undersökning från Verian, gjord på uppdrag av Elgiganten, som synliggör ett glapp mellan svenskarnas självbild och vad som faktiskt blir gjort.

Så varför blir prylarna liggande? Enligt undersökningen uppger nästan hälften (46 procent) att de inte tagit sig tid att lämna in elektroniken för reparation, återvinning eller återbruk. Drygt var tredje (36 procent) behåller den för att den ”kan vara bra att ha”.

– Det är lätt att tänka att gamla prylar kan vara bra att ha, men när de blir liggande gör de ingen nytta. I våra byrålådor finns en stor outnyttjad resurs av elektronik som skulle kunna repareras, användas av någon annan eller återvinnas. Och även när en produkt slutat fungera behöver den inte ha gjort sitt. Ibland räcker det att byta ut en mindre komponent för att ge den nytt liv, säger Tony Winkler, hållbarhetschef på Elgiganten.

Skinnskatteberg hade rätt att avskeda sin tidigare VA- och fastighetschef, Titti de Verdier. Det slår Västmanlands tingsrätt fast. Hon får inget skadestånd och måste betala kommunens rättegångskostnader på 637 050 kronor.

Bakgrunden är en långvarig konflikt med sektorchefen för tekniska kontoret, som hon har anmält för kränkande särbehandling och trakasserier. Under Titti de Verdiers sjukskrivning för behandling mot cancer stängde hennes chef av hennes personalkonto. Hennes säkerhetsklassning återkallades och hon stängdes av från arbetet trots att hon inte var färdigbehandlad för cancer och i tjänst.

”Domstolen ogiltigförklarar alla punkter och beslutar att kommunen hade laglig rätt att avskeda tidigare VA-chefen Titti de Verdier. Skälen till det är dels ordervägran i projekten med brandstationen och dels allvarlig överträdelse av kritikrätten och lojalitetsplikten, i och med kritik hon riktat mot sin tidigare chef i mejl”, uppger SVT Västmanland. . 

Tingsrätten anser att Titti de Verdier vida överträtt kritikrätten och därigenom också brustit i lojalitetsplikten mot kommunen. Det handlar om e-postmeddelanden där hon kritiserar sin tidigare chef som hon skickat till olika chefer i Skinnskattebergs kommun, som då kan bli allmänna handlingar och spridas. 

”Sektorchefen har med alla medel försökt hindra mig att jobba med alternativen och att presentera de tre billigare förslagen som jag tagit fram för politiken”, sa Titti de Verdier till Fagersta Nyheter.

Hon stämde sin arbetsgivare och hävdade att uppsägningen var olaglig, att hon utsatts för diskriminering och repressalier. Hon krävde retroaktiv månadslön efter uppsägningen och 360 000 i skadestånd.

Kommunen anser att hon gjort sig skyldig till arbetsvägran, ordervägran och olovlig frånvaro, som är tillräckliga skäl för uppsägning.

Nya siffror visar en mycket glädjande utveckling när det gäller hjärtsjukdomar i Sverige. I Västmanland har dödligheten i hjärtsvikt nästan halverats sedan början av tjugohundratalet. Denna dramatiska minskning på 49 procent är ett kvitto på att medicinsk forskning, bättre diagnostik och en mer utvecklad vård verkligen fungerar. Bakom statistiken döljer sig tusentals människor som får chansen att leva längre och uppleva fler stunder med sina nära och kära.

Samtidigt som vården gör enorma framsteg på sjukhusen finns det ett minst lika viktigt arbete som sker ute i samhället. Att skapa trygghet i vardagen kräver att vi alla tar ett gemensamt ansvar för vår omgivning. Det handlar om allt från att veta hur man larmar till att ha rätt utrustning på platser där människor samlas för att arbeta, idrotta eller umgås på fritiden.

Teknik och kunskap i det offentliga rummet

När lokala eldsjälar och entreprenörer utvecklar nya grönområden, utflyktsmål eller idrottsanläggningar ökar också antalet besökare. Med fler människor i rörelse ställs högre krav på den allmänna säkerheten. När olyckan väl är framme och ett plötsligt hjärtstopp inträffar är det direkt avgörande att det finns en hjärtstartare tillgänglig i närheten för att snabbt kunna påbörja den livräddande behandlingen. Den första tiden efter ett hjärtstopp är kritisk och varje minut utan hjälp minskar chansen till överlevnad markant.

Att enbart placera ut medicinsk utrustning räcker sällan hela vägen. Det krävs också att människor i närheten vet var den finns och känner sig bekväma med att använda den. Moderna apparater guidar ofta användaren genom hela processen med tydliga röstinstruktioner, vilket gör att även personer utan tidigare medicinsk utbildning kan agera. Denna tekniska utveckling har flyttat intensivvården ut på gator, torg och arbetsplatser.

Vikten av tidig insats vid hjärthändelser

Det finns en tydlig skillnad mellan långsiktiga sjukdomar som hjärtsvikt och akuta tillstånd som hjärtstopp. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga gradvis försämras, vilket kräver långsiktig medicinsk behandling och regelbunden uppföljning inom vården. Ett plötsligt hjärtstopp är en akut elektrisk störning som får hjärtat att stanna helt. Här är det inte läkaren på sjukhuset som fäller det första avgörandet utan medmänniskan som råkar befinna sig bredvid.

Genom att snabbt påbörja bröstkompressioner kombinerat med en tidig strömstöt kan hjärtat få den omstart det behöver. Utbildning i hjärt-lungräddning har blivit ett naturligt inslag på många skolor och arbetsplatser. Denna spridning av kunskap skapar ett osynligt men starkt skyddsnät av beredskap över hela landet. Ju fler som vet hur de ska agera och trycka mitt på bröstkorgen för att upprätthålla blodcirkulationen, desto starkare blir detta nätverk.

En gemensam kraftsamling på lokal nivå

Att bygga ett säkert samhälle är ofta ett pussel som kräver samarbete mellan kommunala verksamheter, privata företag och engagerade privatpersoner. Beslutsprocesser och tillståndsansökningar kan ibland kännas byråkratiska och tidskrävande för den som vill utveckla en lokal anläggning. Det viktiga är att säkerhetstänket finns med från början när nya projekt planeras. Om en ny friluftsanläggning eller mötesplats byggs bör tillgängligheten för räddningsfordon och placeringen av nödutrustning vara en självklar del av grundplaneringen.

Företagare som investerar i sina verksamheter bidrar inte bara till den lokala ekonomin utan också till den gemensamma tryggheten. Att ta steget och utrusta sina lokaler med rätt säkerhetsutrustning visar på en tydlig omtanke om både personal och besökare. Det skapar en kultur där människors hälsa och välmående värderas högt och tas på största allvar.

Att skapa en trygg arbetsplats

För arbetsgivare innebär det systematiska arbetsmiljöarbetet att man ständigt identifierar risker och vidtar åtgärder för att minimera dem. En central del av detta arbete är att upprätta tydliga rutiner för akuta medicinska nödsituationer. Alla anställda bör veta exakt vem de ska kontakta, var nödutgångarna finns och var första hjälpen-utrustningen förvaras. Genom att ordna regelbundna övningar håller man kunskapen färsk och minskar den förlamande stress som lätt uppstår vid en verklig incident.

Ett öppet samtalsklimat kring hälsa och säkerhet gör det mycket lättare för medarbetare att lyfta eventuella brister i miljön. Det kan handla om att se över skyltningen i en stor lagerlokal så att utrustningen syns tydligt från alla vinklar eller att påminna varandra om de grundläggande stegen i en räddningsinsats under en fikapaus. Denna medvetenhet sprider sig ofta utanför arbetsplatsens väggar. En person som känner sig trygg i sin förmåga att hjälpa till på jobbet bär med sig exakt samma handlingskraft till mataffären, löpspåret och hemmet.

 

Länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet har beslutat om licensjakt efter varg 2027. För Västmanlands län omfattar jakten totalt 18 vargar.

Jakten omfattar 6 vargar i reviret Myggsjön och 6 vargar i reviret Bredmossen. Reviren ligger i Sala och Norbergs kommun. Dessutom omfattar jakten 6 vargar i reviret Vargmossen i Fagersta, Norbergs, Hedemora, Smedjebacken och Säters kommuner. Vargmossens revir är alltså delat mellan Västmanlands och Dalarnas län.

Enligt det senaste årets inventering finns det ingen genetiskt viktig varg i de tre reviren. Huvudsyftet med licensjakten är att minska tätheten av vargrevir och koncentrationen av varg där den är som störst.

”Licensjakten är ett viktigt verktyg för att minska de negativa konsekvenserna för människor och tamdjur i områden med hög vargtäthet. Årets licensjakt är ett steg på vägen i minskningen ned mot referensvärdet”, meddelar Länsstyrelsen.

Länsstyrelserna har beslutat om ett licensjaktuttag på totalt 72 vargar i Sverige. Siffran är högre än tidigare år, bland annat eftersom årets licensjakt uteblev då länsstyrelsernas beslut överklagades.

De exporterande företagen och deras underleverantörer skapar omkring 39 000 jobb i Västmanland. Det motsvarar 29 procent av alla sysselsatta i länet. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Företagen i Västmanland exporterade varor och tjänster för 77 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringslivs senaste rapport. Av exportvärdet utgjordes 77 procent av varor och 23 procent av tjänster. Detta motsvarar en export på 275 000 kronor per invånare.

Varuexporten domineras av elektronik och maskiner medan tjänsteexporten främst består av företagstjänster och transporter.

– Siffrorna visar hur beroende Västmanlands län är av export. Det gäller inte bara storbolagen, utan det är minst lika viktigt för de små och medelstora företagen. Det går inte att underskatta handelns betydelse för Sverige i allmänhet och regionen i synnerhet, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland.

På senare år har frihandeln hamnat under press runt om i världen. Detta har lett till att EU nyligen slutit eller är nära att sluta nya frihandelsavtal med Mercosur, Indien, Indonesien och Australien. Svenskt Näringsliv har analyserat vad de nya frihandelsavtalen väntas betyda för Sverige. Till 2035 förväntas exporten till de berörda länderna öka med 26–33 procent, vilket i motsvarar 62–79 miljarder kronor.

Även importen kommer påverkas, där den spås öka med 39–47 miljarder kronor. Detta eftersom importerade insatsvaror och komponenter är en förutsättning för att företagen ska kunna producera och exportera. Sammantaget kan avtalen ge ett BNP-tillskott på upp till 40 miljarder kronor. Störst effekt väntas från avtalen med Indien och Mercosur, där tullarna och handelshindren tidigare har varit höga.

– Att frihandeln återtar mark i världen är en positiv signal för våra företag. Vi har globala leverantörer i regionen som kommer att gynnas av detta. Konkurrens och sunda spelregler gör att företagen mår bra, vilket gör att regionen mår bra, säger Kristin Lahed.

– När ett företag från Västmanland tar marknadsandelar i Indien eller Brasilien följer ofta ett helt nätverk av underleverantörer med i tillväxten. Frihandelsavtalen som signerats kommer leda till tillväxt och att nya jobb skapas. Detta är positivt för hela regionen, säger Kristin Lahed.

Räddningstjänsten i Skinnskatteberg larmades på onsdagskvällen till en trafikolycka på Köpingsvägen.

Det ska vara lastbilen som kört in i personbilen bakifrån. Tre personer drabbades men ingen behövde åka ambulans.

Enligt Trafikverket kommer det att vara begränsad framlighet på olycksplatsen fram till 21-tiden.

Ett vykort från Fagersta 1958 då staden växte med många nybyggen.

Region Västmanland lex Maria-anmäler en händelse där en patient med kronisk hepatit inte följdes upp inom specialistvården under flera decennier. Enligt regionens utredning fanns det risk för allvarlig vårdskada. 

Patienten smittades som spädbarn och följdes under ett antal år av sjukvården, men uteblev från en provtagning i tonåren. Därefter föll patienten ur den ordinarie uppföljningen, vilket innebar en risk att vården skulle kunna missa att upptäcka sjukdomsutveckling, behov av behandling och eventuell smittspridning.

När det åter blev aktuellt med en bedömning konstaterades att patienten fortfarande hade en kronisk hepatit, men det fanns inga tecken på leverskada eller smittspridning.  

Händelsen bedöms ha orsakats av en kombination av utebliven provtagning, brister i dåvarande manuella uppföljningsrutiner och övergången från pappersjournal till digital journal. 

Verksamheten har sedan dess infört ett digitalt uppföljningssystem där planerade kontroller och uteblivna besök följs upp systematisk. Åtgärden syftar till att säkerställa att patienter inte faller ur den planerade uppföljningen och att uteblivna kontroller fångas upp. 

Polisen varnar för bedragare i Västmanland och det har blivit allt mer aggressivt beteende där de utger sig för att vara polis.

Cirka 15 personer i polisens Region mitt anmälde under måndagen och tisdagen att de blivit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök, och polisen misstänker att det finns ett stort mörkertal.

Polisen vill varna allmänheten i Västmanland, Uppsala och Gävleborgs län om att åldringsbedragare just nu är mycket aktiva i området.

Bedragarna använder sig av ett modus där målsägarna anklagas för att ha hyrt en bil som brunnit, stulits eller använts vid ett brott. De uppmanar målsägarna, som alla är äldre kvinnor, att lägga värdesaker och betalkort i ett kuvert tillsammans med pinkoden. Ibland utger de sig för att vara poliser, eller hotar med att polisen ska komma om målsägaren inte gör som de säger.

En av kvinnorna agerade föredömligt och ringde en anhörig för att fråga om råd, varvid bedrägeriförsöket kunde avbrytas.

”Det bästa sättet att stoppa bedrägerierna är att vara informerad och förberedd när samtalet kommer. Prata med era äldre anhöriga och hjälp dem att öka sin motståndskraft mot åldringsbedragarna”, uppmanar polisen.

Polisen eller andra myndigheter kommer aldrig ringa till privatpersoner och be dem samla ihop värdesaker, kontanter eller kreditkort. Blir du osäker när någon ringer och stressar dig, lägg på och ring polisen eller någon du litar på i din närhet.

Vänstern i Fagersta är mest känt ute i landet för att ha brutit Socialdemokraternas långvariga makt vid valet 1998 då de tog över styret tillsammans med Moderaterna. V ansåg då att det inte fanns någon anledning att regera med vad de sa var ”valets stora och bittra förlorare S.”

Väljarna belönade V som fått ordning på den, trots hög kommunalskatt, nerkörda ekonomin genom att ge dem egen majoritet tre val i rad. Vid valet 2014 gick partiet kraftigt tillbaka och S tog makten med stöd av V. Men det skar sig snabbt och S gjorde upp med M istället.

Men efter elva år valde S nu att gå till vänster för att nå majoritet. Vänsterpartiets stora ras hindrade dem inte från att få plats i styret av kommunen de närmaste fyra åren. S tog även med Centern för att markera att det inte bara handlar om ett socialistiskt styre.

Moderaterna är besvikna, men hade ingen förnyelse i valtoppen efter att Alexander Sjöström hoppat av. De går nu i opposition tillsammans med Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Här kan ni läsa Stig Henrikssons resumé av Vänsterns historia i Fagersta.

https://fagersta.vansterpartiet.se/vansterpartiets-moderna-historia/

Efter tre inledande förluster hade Fagersta AIK hittat tillbaka till sitt vinnarspel och besegrade Kumla, som är ett av topplagen i hockeytvåan, med 7-3.

Se Jörgen Hjerpes bilder från matchen:

Fagersta AIK gjorde en riktigt bra första period mot Kumla Hockey och ledde med 3-0 i början av den andra. Men efter en svag period tog FAIK kommandot i den sista och vann med 7-3 (2-0, 1-3, 4-0).

Carl Lorentzon gav FAIK ledningen efter knappt tre minuter och Linus Söderlund, som gjorde sin första match för FAIK, 2–0 efter 5:31. Och i inledningen av den andra perioden ökade Wiggo Rauch på till 3-0.

Efter att FAIK dragit på sig en utvisning kunde gästerna gå upp till 1-3 och bara 20 sekunder senare satte de 2-3. I slutet av andra perioden fick FAIK ännu en utvisning och Kumla kvitterade.

Sista perioden blev spännande och med knappt fem minuter kvar gav Jesper Sahlén FAIK ledningen med 4-3. Carl Lorentzon sköt in 5-3 och Kumla tog ut målvakten för att toppa laget. Men Linus Nilsson satte 6-3 i tom målbur innan Ludwig Månegarm fastställde slutresultatet till 7-3.

Med hjälp av analysprogrammet Heureka har Skogssällskapet tagit fram och jämfört olika skötselprogram för en och samma typfastighet. Resultatet är tydligt: En skogsfastighet som sköts ger högre värde, bättre tillväxt, mer timmer och lägre risk för stormskador. Dessutom ökar valmöjligheterna för skogsägare.

Lönar det sig verkligen att sköta skogen? Hur påverkar det intäkterna om du hoppar över röjningen? Det är frågor en skogsägare kan ställa sig när det är dags att beställa skogsvård. För att ge svar tog Skogssällskapet fram en modell för att visa på den faktiska skillnaden i kronor, ören och procent mellan en skogsfastighet som sköts och en som lämnas oskött. 

– I vårt exempel fick den skötta skogen tio procent högre nuvärde*, och femton procent högre nettointäkter, än om skogen lämnades oskött, berättar Fredrik Jönsson, fastighetsspecialist på Skogssällskapet.

I exemplet användes Skogssällskapets egen fastighet Floda utanför Göteborg, och olika scenarier togs fram där traditionellt trakthyggesbruk, med förädlat plantmaterial, jämfördes med scenarier där plantering och naturlig föryngring blandades och röjningen slopades helt. 

Resultatet var inte oväntat, men är ändå betydelsefullt menar Fredrik Jönsson.

– Skogsbruk handlar ju om så oerhört långa omloppstider att det kan vara svårt att greppa vad röjningen som jag bekostar idag faktiskt får för effekt på lång sikt. Med den här sortens analyser blir det väldigt tydligt vad skillnaden blir i längden. 

Ett intressant resultat var att intäkterna i den oskötta skogen faktiskt var högre i början av omloppstiden.

– Det kan låta konstigt, men beror på att programmet tvingar in gallringar tidigt för att hålla uppe kassaflödet i skogen. Men sett till hela omloppstiden på 100 år blir intäkterna 15 procent lägre i den oskötta skogen, säger Fredrik Jönsson.

Något som faktiskt är högre i den oskötta skogen är virkesförrådet. Men skogen är klenare, med högre stormrisk, lägre andel timmer och den totala avverkade volymen är också lägre än om skogen sköts. 

– Analysprogram som Heureka är ju intressanta eftersom det går att be systemet att föreslå det mest optimala skötselprogrammet utifrån ett antal olika premisser, men det är samtidigt ganska ensidigt. Det säger inget om vilka värden du som skogsägare vill skapa, och virkesförrådet handlar bara om kubikmeter, inte om hur värdefullt virket är eller hur skogen ser ut när du tittar på den, säger Fredrik Jönsson. 

En viktig aspekt, som inte syns i analyserna, är att valmöjligheterna för dig som skogsägare blir betydligt färre i en oskött skog, menar Fredrik Jönsson.

– Genom att sköta skogen aktivt kan du som skogsägare styra mot din egen målbild, och skapa de värden som du prioriterar högst. Så att du når dit du själv vill med skogsägandet. 

* Nuvärde är ett framtida värde på skogen, men i dagens penningvärde. Det beräknas genom att framtida intäkter och kostnader diskonteras till dagens penningvärde med hjälp av en vald kalkylränta, i det här fallet 2,5 %.

Alla personer som tidigare bodde på Solliden och Nybo har nu flyttat till Floravägen 5. Det är ett trivsamt boende de kommit till.

”Under flyttdagarna har medarbetare från frivilligcentralen välkomnat nyinflyttade och deras anhöriga i cafét där det serverades bubbel och tilltugg, ett mottagande som har varit mycket uppskattat”, meddelar Fagersta kommun.

”Vi hälsar alla medarbetare och hyresgäster med anhöriga välkomna till Floravägen 5. Vi vill även rikta ett stort varmt tack till alla medarbetare och anhöriga som tillsammans gjort flytten till vårt nya boende möjlig. Att flytta hela verksamheter är ett enormt projekt och tack vare ert enorma engagemang har vi genomfört flytten på ett tryggt och smidigt sätt. Nu ser vi fram emot att bo in oss, skapa trygghet och nya fungerande rutiner i vår vardag”, säger enhetscheferna Melanie Sjöström, Marika Norberg och Eija Zidén.

Se kommunens bildsvep från flytten till Floravägen 5 och de fototapeter som sitter på boendet.

https://www.facebook.com/share/1E2Qvk9VrT/?mibextid=wwXIfr

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fortsätter att styra Region Västmanland under den kommande mandatperioden med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Tillsammans bildar de fyra partierna en majoritet i regionfullmäktige. 

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att utgöra regionstyret, med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Tillsammans har de fyra partierna majoritet i regionfullmäktige. Samarbetet ska skapa stabilitet och långsiktighet i det politiska beslutsfattandet, med fokus på regionens kärnuppdrag och västmanlänningarnas behov av såväl hälso- och sjukvård, kollektivtrafik som regional utveckling.

– För fyra år sedan fick vi förtroendet att få ordning på Västmanland. Sedan dess har vi visat att det spelar roll vem som styr. Vårdköerna har kortats, beroendet av hyrpersonal brutits och vi har prioriterat regionens kärnverksamhet framför administration. Den kommande mandatperioden kräver både fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården och tydliga ekonomiska prioriteringar. Prioriterade frågor är vårdköer, en stärkt primärvård och en trygg inflyttning i det nya akutsjukhuset i Västerås, säger Mikael Andersson Elfgren (M), gruppledare.

– Vi har under de senaste fyra åren tagit viktiga steg för att skapa en tryggare och mer tillgänglig sjukvård i Västmanland. Genom nya arbetssätt och ett brutet beroende av hyrpersonal har vi stärkt förutsättningarna för en stabil sjukvård. Nu vill vi fortsätta utveckla regionen med invånarnas behov i centrum. Det handlar om att fler ska få vård i tid, att medarbetarna ska ha goda förutsättningar att göra sitt arbete och att vi ska ha en stark sjukvård i hela länet, säger Malin Gabrielsson (KD), gruppledare.

– En välfungerande sjukvård ska vara nära och tillgänglig för människor i hela Västmanland. Vi har påbörjat ett viktigt arbete med att stärka vårdcentralerna och öka kontinuiteten för patienterna. Det ser vi fram emot att fortsätta med, så att fler får träffa en läkare de känner igen och som känner dem, säger Lina Ekengren (L), gruppledare.

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt samarbete och fortsätta ta ansvar för regionen. Vår ingång är kärnuppdragen först. Det ska finnas vård nära även utanför Västerås, patienter och resenärer ska möta personal som kan svenska, och skattepengarna ska gå till kärnuppdraget, inte till projekt med oklar samhällsnytta. Det är vad vi kommer att driva, nu med ett tydligare mandat, säger Gisela Carstinge (SD), gruppledare.

INSÄNDARE

Efter att Socialdemokraterna har styrt Fagersta med stöd av Moderaterna i tre mandatperioder girar de nu åt vänster och gör valets stora förlorare, Vänsterpartiet, till ett maktparti.

Det är orimligt med tanke på vilken brist på förtroende Vänstern fick av Fagerstaborna vid valet då de tappade var tredje röst.

Kan orsaken vara att S planerar att höja kommunalskatten och inte kan få med sig M på det tåget? Medan V säkerligen inte har något emot en höjning för att finansiera välfärdens ökade kostnader. De fick heller inget gehör av S när budgeten för 2026 togs för ett år sedan eftersom det inte fanns någon finansiering.

Hur som helst vore det förödande för Fagersta om det skulle bli en skattehöjning. Det leder bara till att färre vill bosätta sig här och företag väljer någon annan ort att etablera sig på.

Centern tillhör ju numera det röda laget men har med sin enda röst inget att sätta emot om de skulle vilja det.

En som varit med förr

Fagerstasonen Adam Myllylä, KulPåHjul, körde hem vinsten i Eskilstuna Sprintcup i helgen. 

Rallycupen består av fyra deltävlingar. Adam, som i år för första gången kör sin Volvo 740 i trimmade klassen, kom till sista deltävlingen med chans på cupseger.

Efter dramatik med ett sprängt värmepaket och problem med växellådan slutade Adam och hans närmaste konkurrent på samma poäng i cupen. Efter nervös väntan kom till slut domarnas resultat. Adam vann tack vare bättre placering i sista deltävlingen. 

Under många år har IOGT-NTO Protest arrangerat Körens dag. Ett evenemang där bygdens körer erbjuds möjlighet att visa upp sig dels för varandra och dels för en intresserad publik.

I år deltog fem olika körer och först ut var IOGT-kören från Hallstahammar som framförde stämningsfull musik. Sedan följde PRO–kören från Fagersta med populära sånger från förr. Efter ett antal sånger hoppade även PRO–kören från Söderbärke in och man bildade tillsammans en stor kör som sjöng välkända sånger. Söderbärkekören framförde sedan själva ytterligare ett antal sånger.

– Fagersta Popkör är alldeles ny på Fagerstas körhimmel och framförde ett nummer med spännande stämmor. Ska bli intressant att följa körens utveckling, säger Bosse Axelsson i arrangörsstaben.

Avslutningsvis framförde Pingstkyrkans sånggrupp ett antal kända nummer.

Under dagen lyssnade ett hundratal på de olika körerna och mellan fram trädarna intog man givetvis kaffe med dopp. Kaffeförsäljningen och den frivilligas entrén gick oavkortat till Världens barn insamlingen.