På tisdag kväll är det sångerskan Åsa Lansfors som tillsammans med Hasse Larsson på kontrabas och pianisten Kjell Fernström står för konserten i Västervåla kyrka under temat från visa till jazz.

Åsa Lansfors är frilansande musiker både inom klassisk musik och jazz. Hon arbetar som sångpedagog på Sjöviks folkhögskola och som körledare i Fjärdhundra församling. Hon har även arbetat på Kulturskolan i Enköping. Hon framträder ofta som sångsolist vid kyrkliga förrättningar och konserter.

Hasse Larsson, kontrabas, är född och uppvuxen i Örebro. Som frilansmusiker spelar han tillsammans med etablerade artister i många olika sammanhang.
  Kjell Fernström är en välkänd och omtyckt jazzpianist med rötter i Norberg. Kjell har spelat tillsammans med olika musiker i Västervåla kyrka många gånger.

Fri entré. Kollekt till Act Svenska kyrkan och församlingens musikverksamhet. Musik i sommarkväll återkommer varje tisdag till och med den 4 augusti.

 

NOSTALGI

Egentligen fanns de första pubarna i Fagersta redan på 1800-talet. Och de var många innan fylleriet höll på att fördärva folket och banade väg för nykterhetsrörelsen.

Det fanns flera lönnkrogar både i Västanfors och Norberg på 1800-talet dit starkdryckerna skeppades söderifrån på Strömsholms kanal och kördes ut med häst och vagn.
I många fall ledde alkoholkonsumtionen till tragedier där familjefäder söp bort jobb och allt de hade.

Det fick till följd att nykterhetslogen bildades och lockade människor att aktivera sig i helt andra nöjen. Särskilt i Västanfors var IOGT starka genom Sveasalongen och krogarna ersattes av konditorier och caféer som folk samlades i.

Men när 50-talsgenererationen växte upp nöjde man sig inte längre med en kopp kaffe med bakelse. Och när det anrika Isgrens konditori på Piazzan stängdes ersattes det av en pub.
Det blev en succé och ledde till att ägaren efter stora påtryckningar öppnade pub och diskotek i en gammal Konsumlokal på Norbergsvägen – restaurang Aten.

När ett par Stockholmare, Kennet och Sören, tog över några år in i början av 70-talet blev det fart på stället. Kombinationen av öl och musik lockade mycket folk till puben, som den allmänt kallades.
Men återigen blev överkonsumtionen ett problem i Fagersta. Slagsmål var vanligt där en standardklyscha var: ”Ett ord till och skjorta är tom!”

Både polisen, socialförvaltningen och Fagersta bruk var bekymrade över drickandet men hade inte mycket att sätta emot. Det kunde vara fullsatt på söndagskvällar där kraftigt berusade bruksarbetare lånade pubens telefon för att ringa och sjukskriva sig.
Eländet var på väg tillbaka och den tidens kraftiga alkoholmissbruk hos unga i Fagersta kom att leda till många alldeles för tidiga dödsfall.

Men det var också många väldigt roliga helgkvällar på puben där man ibland bjöd på livemusik i rockgenren som en motvikt till dansbanden i parken. Man tog även dit en del rikskända rockartister som Mats Ronander.

Som ett alternativ öppnade Raimo Jokiniemi Club 77 i en annan övergiven Konsumbutik, på Bergslagsvägen i Västanfors. Han ville satsa på den unga något nyktrare och dansanta publiken och inledningen blev mycket lyckad. Det arrangerades danstävlingar och livekonserter och publiken strömmade till.
I dag finns ingen renodlad pub kvar i Fagersta, även om det går att köpa sig en öl på några restauranger i stan.

Polisen larmades vid halv tre under natten till lördagen om ett misstänkt inbrott hos en bilhandlare i Fagersta.

Två fönster hade krossats och någon eller några hade tagit sig in i lokalen. Lokalen genomsöktes med hund, men ingen person påträffades. 

Vid 10.50 meddelade polisen att två personer har gripits, misstänkta för stöld genom inbrott. 

För barn och husdjur kan temperaturen i en parkerad bil på sommaren bli livsfarlig. – Lämna aldrig små barn eller husdjur ensamma i bilen, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige.

Tänk på att värmen stiger snabbt i en parkerad bil på sommaren. Att lämna barn eller husdjur i bilen, även under korta stunder, kan medföra direkt fara för liv. Om du ser att någon riskeras att skadas i en varm bil så har du rätt att krossa rutan på en låst bil för att hjälpa. Läs polisens rekommendationer för hur du ska agera i en nödsituation.

Värmeböljan är här. En sommarvarm bil kan snabbt förvandlas till en dödsfälla för ett mindre barn eller ett husdjur. Detta gäller även om du lämnar en glipa i fönstret för ventilation eller parkerar bilen i skuggan. En vuxen person kan klara av 50 graders värme, men små barn överlever bara några minuter i sådan temperatur.

– Lämna aldrig små barn ensamma i bilen. Det gäller även om du bara ska springa ut och göra snabba ärenden. En avstängd bil ökar mycket snabbt till höga temperaturer en vanlig sommardag. Hög värme och hög luftfuktighet orsakar värmeslag, säger Jacob Sidenvall. En viktig sak att tänka på är att låsa bilen när alla lämnat den, särskilt hemma. Små barn kan få för sig att gå tillbaka in i en bil och har man barnlås på är det inte säkert att de lyckas ta sig ut igen utan hjälp.

Liksom barn kan inte heller djur reglera värme och vätskebalans på samma sätt som vuxna personer. Därför får inte hundar, katter eller andra husdjur lämnas utan tillsyn i fordonet om det är möjligt att temperaturen inne i bilen går över +25 °C eller under –5 °C. Polisen får årligen in anmälningar om framför allt hundar som har lämnats kvar i stekheta bilar.

Den som transporterar sitt husdjur är skyldig att se till att det får skugga och god ventilation. Många vill ha med sitt husdjur på familjesemestern, men det kräver god planering för att resan ska bli angenäm för alla parter.

– När du ska åka på en längre resa eller vet att du kommer att hamna i situationer då du måste lämna djuret i bilen är det viktigt att fundera på om du kan hitta en bättre lösning. I stället för att sitta långa stunder i en varm bil kanske ditt djur kan ha det bättre hos vänner eller på djurpensionat, säger Jacob Sidenvall. De bärbara luftkonditioneringsaggregat som finns på marknaden är tänkta som komplement till bilens klimatanläggning när man har husdjur i bakluckan under färd, inte för att klara av att kyla en hel kupé i middagshettan.

Den som upptäcker ett barn eller husdjur som sitter instängd i en varm bil bör agera skyndsamt.

– Upptäcker du barn eller djur i en varm bil bör du ta det på allvar. Gör en bedömning av situationen. Är barnet eller husdjuret vid medvetande? Försök att finna ägaren till bilen eller kontakta polisen. Är läget akut kan du slå sönder en bilruta för att släppa in luft, säger Jacob Sidenvall. Det viktigaste är att man håller ögonen öppna och tänker på att man kan behöva hjälpa till.

Den som ser ett instängt djur eller en person som visar tecken på överhettning har rätt att krossa en bilruta för att för att rädda djuret eller personen. Den som vidtar den räddande åtgärden måste vara beredd att identifiera sig för tillkallad polis eller bilägare. Är läget mindre akut kan det vara lämpligt att kontakta Transportstyrelsen för att få fram ägaruppgifter eller en butiks/varuhus högtalarsystem för att lokalisera bilens ägare. Tänk på att någon bör stanna vid bilen om du går och letar efter hjälp.

Nästan dubbelt så stor andel av ensamstående mammor som av pappor har svårt att få hushållsekonomin att gå ihop när det uppstår större plötsliga utgifter. Det visar ny statistik från SCB.

24 procent av kvinnorna och 21 procent av männen i Sverige saknar kontantmarginal, det vill säga möjlighet att klara en oväntad utgift på 14 000 kronor. Samtidigt varierar situationen kraftigt beroende på hushållstyp och kön, och i vissa grupper är andelen betydligt högre än genomsnittet. 

– Allra störst skillnad är det mellan ensamstående mammor och pappor. Andelen kvinnor som är ensamstående med barn och saknar kontantmarginal är mer än dubbelt så stor, säger Helena Löf, utredare inom jämställdhetstatik på SCB.

Andel personer i procent 16 år och äldre som saknar en kontantmarginal på 14 000 kr, 2025

INSÄNDARE

Att vi tycker olika om sjukvårdens framtid är naturligt. Men debatten om Köpings sjukhus måste utgå från fakta. När Socialdemokraterna beskriver situationen på ett sätt som inte stämmer riskerar invånarna att vilseledas.

Akutkirurgi och akutortopedi för barn och vuxna centraliserades redan 1998 av Socialdemokraterna. Sedan dess har Köpings sjukhus haft en annan roll med internmedicinsk akutverksamhet och övervakningsplatser.

Det påstås att det inte längre finns någon akutmottagning i Köping. Det är fel. Den medicinska närakuten är öppen dag- och kvällstid alla dagar i veckan. 

Sedan 2024 är närakuten stängd nattetid, men patienter med akuta behov hänvisas då direkt till Västerås, på samma sätt som länge skett för invånare i Sala och Fagersta. Från den 1 juni 2026 finns dessutom möjlighet för ambulans och mobil familjeläkare att lägga in patienter direkt på vårdavdelning i Köping dygnet runt. Därtill har bemanning på ambulans utökats.

Sjukhuset har under lång tid haft problem med bemanning, särskilt nattetid. Efter omställningen har sjukfrånvaron minskat och personalomsättningen sjunkit. Om oppositionen hävdar motsatsen bör man också redovisa sina fakta.

Invånarna förtjänar tydliga besked. Vad innebär egentligen löftet från S om ett ”dygnetruntöppet akutsjukhus i Köping”? Ska samma modell införas i Sala och Fagersta?

Kristdemokraternas besked är tydligt: vi vill stärka vården nära invånarna i Köping genom utbyggd röntgen, direktinläggningar, starkare vårdcentraler och fler behandlingar dagtid i Köping. Vi vill också bygga ut behandlingar dagtid i Fagersta o Sala. 

Målet är att fler ska få vård nära hemmet och att färre ska behöva söka akutsjukvård.

Malin Gabrielsson (KD) Gruppledare och toppkandidat Region Västmanland 

Äntligen ska en historisk skuld betalas av. I den nationella planen för transportinfrastruktur 2026–2037 satsas 354 miljarder kronor på drift och underhåll av statliga vägar. Det är en ökning med 53 procent jämfört med föregående period.

Ambitionen är att få bukt med decennier av underinvesteringar och att återta hela det eftersatta underhållet på tolv år. Satsningen är viktig och välkommen för länets företag. 

Men statens satsning måste matchas med högre kommunala ambitioner. De allra flesta vardagsresor och godstransporter börjar och slutar på de kommunala väg- och gatunäten. Då duger det inte att dessa lokala vägar är i dåligt skick eller inte kan trafikeras av tyngre lastbilar. Enligt uppskattningar från analysföretaget WSP försämras det kommunala vägnätet i snabbare takt än det statliga.

I Västmanland finns en betydande och väldokumenteradinvesteringsskuld för vägnätet i Västerås, Fagersta, Kungsöroch flera andra kommuner. Under lång tid har de kommunala anslagen varit för små för att täcka både löpande underhåll och nödvändiga återinvesteringar. Detta har lett till att kostnader skjutits på framtiden.

Potthål, sprickor och svaga vägkanter orsakar inte bara förseningar och skador på fordon. De försämrar även företagens möjligheter att leverera varor, rekrytera och behålla personal. I Västmanland anser vart fjärde företag att det lokala vägnätets framkomlighet och underhåll ligger under gränsen för vad som är godtagbart. 15 procent menar dessutom att det är ett betydande hinder för deras tillväxt.

Nu står en ny mandatperiod runt hörnet. Tillträdande styren bör därför:

• Kartlägga och ta fram en plan för att åtgärda underhållsskulden för det lokala vägnätet.

• Höja basanslagen så att fokus kan flyttas från akuta skador till förebyggande åtgärder.

• Bjuda in näringslivet till dialog om kommunens långsiktiga trafikplanering.

• Tidigt informera företag som kan påverkas av vägunderhåll och ombyggnationer för att minimera störningar.

Nu när staten skjuter till många miljarder kronor till bättre statliga vägar, måste också kommunerna svara upp avseende sin del av vägnätet. 

När medarbetare och leveranser kan ta sig fram tryggt och smidigt vågar företag fortsätta att expandera och anställa. Därför behöver kommunerna gå från reaktivt till proaktivt underhåll. Det kräver investeringar i dag, men blir betydligt billigare över tid.

Kristin Lahed, regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland
Nils Paul, infrastrukturexpert Svenskt Näringsliv

Räddningstjänsten larmades på torsdagkvällen om en brand i en åkgräsklippare i Västanfors.

Ägarna till klipparen agerade snabbt och fick ut klipparen och släckte elden.

Världen har flyttat online och det går inte att förneka. Det vi tidigare gjorde på fysiska platser sker nu via digitala plattformar. 

Ta shopping som exempel: där vi en gång besökte butiker i stadskärnan handlar vi idag via e-handelsplattformar med ett par klick. Leveransen kommer direkt hem till dörren, utan att vi behöver lämna soffan. 

Samma förändring gäller även för hur vi tillbringar vår fritid. Casinobranschen är ett tydligt exempel på detta skifte. Där folk för ett decennium sedan besökte fysiska casinon för underhållning, erbjuder casino online-plattformar idag samma funktioner och till och med mer. 

Spelutbudet är bredare och spelarna får dessutom tillgång till bonusar och kampanjer som inte finns i traditionella miljöer. Men den här digitala utvecklingen innebär också att företag, inklusive de i Fagersta, måste ta cybersäkerhet på allvar. Säkra transaktioner och skydd av kunddata är inte längre ett val. Det är ett grundläggande krav för alla som verkar online.

Varför cybersäkerhet är kritiskt för företag i Fagersta

Fagersta är en stad med en lång industriell historia och, precis som många andra svenska kommuner, genomgår den lokala affärsmiljön en digital transformation. 

Allt fler företag erbjuder sina tjänster och produkter online, tar emot betalningar via digitala kanaler och lagrar kundinformation i molnbaserade system. Det skapar nya möjligheter, men också nya risker.

Cyberbrottslingar riktar sig inte bara mot stora företag. Tvärtom är mindre och medelstora företag ofta mer sårbara, eftersom de sällan har dedikerade IT-säkerhetsteam eller tillräckliga resurser för att bygga upp ett robust skydd. En lyckad attack kan leda till ekonomiska förluster, skadat rykte och i värsta fall förlust av kunddata, med rättsliga konsekvenser som följd. För ett Fagersta-företag kan det innebära att förtroendet hos lokala kunder raseras på kort tid.

Det räcker alltså inte att ha en webbplats och ett betalningssystem. Varje digital kontaktpunkt är en potentiell ingång för obehöriga aktörer. Att förstå och implementera grundläggande cybersäkerhetsprinciper är ett steg som alla seriösa företag måste ta.

Stark autentisering och åtkomstkontroll

En av de mest grundläggande principerna inom cybersäkerhet är att kontrollera vem som har tillgång till vilken information. Lösenordsskydd är en startpunkt, men det räcker inte ensamt. 

Tvåfaktorsautentisering, ofta förkortad 2FA, lägger till ett extra lager av säkerhet genom att kräva en andra verifikation utöver lösenordet, exempelvis en engångskod skickad till en mobiltelefon.

För företag i Fagersta som hanterar onlinebetalningar eller lagrar kunduppgifter är detta inte ett alternativ utan en nödvändighet. Anställda bör bara ha tillgång till den information de faktiskt behöver för att utföra sina arbetsuppgifter. Den principen kallas minsta möjliga behörighetoch begränsar skadan om ett konto skulle komprometteras. Regelbunden granskning av vem som har vilka behörigheter minskar risken ytterligare.

Det är också viktigt att ha tydliga rutiner för vad som händer när en anställd slutar. Konton måste inaktiveras omedelbart och lösenord för delade system måste bytas. Många säkerhetsincidenter beror på just detta: gamla konton som aldrig stängdes av.

Kryptering av data och säkra betalningsflöden

All data som skickas mellan en kund och ett företag online bör vara krypterad. HTTPS är standardprotokollet för detta och innebär att informationen krypteras under överföringen, vilket gör den oläsbar för tredje part. För ett företag utan HTTPS på sin webbplats är risken för avlyssning påtaglig, och moderna webbläsare varnar dessutom användarna aktivt för osäkra sidor.

Vid hantering av betalningar tillkommer ytterligare krav. PCI DSS, en internationell säkerhetsstandard för kortbetalningar, ställer specifika krav på hur kortuppgifter får lagras, hanteras och överföras. Att följa dessa riktlinjer är obligatoriskt för alla som tar emot kortbetalningar online. 

Många företag väljer att anlita certifierade betallösningar som Stripe, Klarna eller liknande tjänster, vilket innebär att den tekniska hanteringen av känsliga kortuppgifter sker hos en tredje part med en hög säkerhetsnivå.

Kryptering bör dessutom tillämpas på lagrad data, inte bara på data i rörelse. Kundregister, orderhistorik och inloggningsuppgifter ska skyddas med kryptering även när de finns i din databas eller i molnet.

Regelbundna säkerhetsuppdateringar och sårbarhetshantering

Mjukvarubrister är en av de vanligaste vägarna in för cyberkriminella. När en sårbarhet upptäcks i ett system (oavsett om det är ett operativsystem, en e-handelsplattform eller ett plugin till en webbplats) släpper tillverkaren vanligtvis en uppdatering som åtgärdar problemet. Problemet är att många företag dröjer med att installera dessa uppdateringar, vilket lämnar dörren öppen.

För Fagersta-företag med begränsade IT-resurser kan det vara effektivt att aktivera automatiska uppdateringar för kritiska system. Det minskar den mänskliga faktorn och säkerställer att kända säkerhetshål täpps till utan dröjsmål. Det är också viktigt att hålla koll på vilka programvaror och tillägg som används: oanvända och föråldrade komponenter är ofta de mest sårbara.

Penetrationstestning, där en säkerhetsexpert simulerar en attack mot ditt system för att hitta svagheter, är ett verktyg som bör övervägas av alla företag med en mer komplex digital infrastruktur. Det ger konkret information om var riskerna finns och vad som behöver åtgärdas.

Utbildning av personal och en tydlig säkerhetskultur

Tekniska lösningar är nödvändiga, men de är inte tillräckliga om medarbetarna inte förstår sin roll i säkerhetsarbetet. Phishing (bedrägliga e-postmeddelanden som försöker lura mottagaren att lämna ut inloggningsuppgifter eller klicka på skadliga länkar) är fortfarande en av de mest effektiva metoderna för att ta sig in i ett företagssystem. Och det beror nästan alltid på att en människa gör ett misstag.

Regelbunden utbildning i hur man känner igen misstänkta meddelanden, vad man ska göra om man råkar klicka på en skadlig länk och hur man rapporterar säkerhetsincidenter internt är grundläggande. Det handlar om att bygga en kultur där säkerhet är allas ansvar, inte bara IT-avdelningens.

Företag bör också ha en tydlig incidenthanteringsplan. Om en attack väl inträffar måste alla veta vad de ska göra, vem de ska kontakta och hur skadan kan begränsas. Utan en sådan plan riskerar reaktionstiden att bli lång, vilket kan förvärra konsekvenserna avsevärt.

Cybersäkerhet är inte ett engångsprojekt; det är ett kontinuerligt arbete. För Fagersta-företag som vill växa digitalt och bygga långsiktigt förtroende hos sina kunder är det här arbetet en investering, inte en kostnad. De företag som tar det på allvar idag är de som klarar sig bäst i en alltmer komplex digital miljö.

Vid lunchtid på torsdagen kom ett larm om brand i servicehuset Malmen i Fagersta. Boende behövde utrymma, liksom personal och kunder på Apoteket intill.

Det var ett litet brandtillbud i ett eluttag på ett våningsplan.

Omkring 5 000 barn i Västmanland lever med astma, varav omkring 400 är registrerade patienter i vården. Omkring 300 barn, eller 78 procent av dessa har fått en patientutbildning. Det visar en ny kartläggning av Hjärt-Lungfonden baserad på statistik från Luftvägsregistret.

– Forskning visar att patientutbildning vid astma är en viktig framgångsfaktor och centralt i behandlingen av sjukdomen. Utan tillgång till rätt behandling ökar risken för återinsjuknande och fler sjukhusbesök. Därför är det viktigt att barn med astma får det här stödet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Strukturerad patientutbildning innebär bland annat att patienten får utbildning om sjukdomen samt om läkemedelsbehandling, egenvård och riskfaktorer. På det sättet ökar patientens kunskaper om astma och möjligheter att anpassa till exempel sina levnadsvanor, vilket bidrar till en ökad livskvalitet och till att minska de försämringsperioder (exacerbationer) som ger svårare och ibland akuta symtom, akutbesök och sjukhusvistelser.

– Patientutbildning är en viktig icke-farmakologisk intervention där Socialstyrelsens målnivå är 80 procent vid både astma och KOL. Att 78 procent av barnen i Västmanland har fått utbildningen visar att siffran kan förbättras något, säger Gunilla Westergren-Thorsson, professor och vice ordförande i Hjärt-Lungfondens forskningsråd.

Patientutbildning för astmadrabbade barn kan leda till både ökad livskvalitet och färre akutbesök. Förutom att Socialstyrelsens rekommenderade målnivå inte uppnås på riksnivå så finns stora regionala skillnader i hur många barn som vid något tillfälle har genomgått patientutbildning.

Strax innan midsommar stod merparten av musikerna i Fagerstas storband Kungsbron Big Band åter på bron. Nästan ett halvt sekel hade förflutit sedan Kungsbron spärrades av för biltrafik i början av 80-talet inför fotograferingen av omslaget till bandets första och enda kassett ”På bron”.

Nu togs nya bilder i samband med en återträff som rymde många minnen och skratt – och en hyllning till den kommunala musikskolan.

I år är det 50 år sedan storbandet Kungsbron Big Band bildades och i mitten av juni samlades ett drygt dussin av bandets medlemmar och tekniker i Fagersta. Inte med instrumenten i hand, utan för att återse vänner och se gamla pressklipp från slutet av 70-talet och 80-talet.

Bandet gjorde ett stort antal konserter runt om i Fagersta när det begav sig. Förutom kassetten finns några bevarade liveinspelningar som fortfarande håller hög klass. Entrén på spelningarna var genomgående blygsam: ”15 kronor inklusive kaffe”.

I dag bor hälften av bandets originalmedlemmar i Stockholmsområdet och många är fortfarande aktiva musiker. Antingen på fritiden i lokala band eller musikkårer – eller som kapellmästare Anders Eriksson som leder det internationellt erkända storbandet Oslo Jazz Ensemble. Flera sjunger också i kör.

Många minnen blev det under den avslutande middagen hemma hos Lars och Maria Liljeqvist i Paradiset. Och berättelser om varför man fastnade för sin trombon, saxofon eller sitt piano. Där spelade musikskolan och enskilda lärare ofta en helt avgörande roll.

Det lär bli fler återträffar – men inte någon ny konsert med Kungsbron Big Band. Den dörren är stängd. Men nästa gång kommer nog musikinstrumenten att följa med. Och då blir det åtminstone jazztoner igen i Fagersta för den som har möjlighet att tjuvlyssna.

Text & Foto: Mikael Westmark

INSÄNDARE

Vi i Sverigedemokraterna Fagersta anser att en större del av undervisningstiden i Fagerstas skolor bör ägnas åt läsning i fysiska böcker istället för digitala skärmar.

Studier visar att barn som läser på skärm ofta har svårare att minnas innehållet, eftersom skärmar gör att hjärnan i högre grad ställer in sig på informationssökning snarare än djup koncentration och förståelse.

Vi anser också att elever i större utsträckning bör skriva med papper och penna. Färdigheterna i handskrift har försämrats, samtidigt som forskning visar att handskrivning är viktig för lärandet. När vi skriver för hand aktiveras delar av hjärnan som gör det lättare att bearbeta, förstå och komma ihåg information.

Därför vill vi se fler böcker och mer handskrift i Fagerstas skolor – för att ge våra barn bättre förutsättningar att lära sig och utvecklas.

Simon Strandberg Vice-ordförande Sverigedemokraterna Fagersta

Bertil Fredriksson Ordförande Sverigedemokraterna Fagersta

Sveriges Lärare lärare visar i en ny rapport vad skolmisslyckanden kostar ur ett samhällsperspektiv: 25 miljarder över en femårsperiod, för en enda årskull. 

Det är nu tydligare än någonsin, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. I morgon, tisdag, diskuteras frågan i Sveriges Lärares seminarium i Almedalen.Anna Olskog, förbundsordförande Sveriges Lärare, i klassrum Sven JanssonInga restriktioner

I samarbete med nationalekonomen Ingvar Nilsson och beteendevetaren Eva Nilsson Lundmark har Sveriges Lärare gjort nya beräkningar på vad skolmisslyckanden kostar. På bara fem år summerar kostnaden till 25 miljarder kronor för de cirka 10 000 elever i varje årskull som har svag eller obefintlig anknytning till arbetsmarknaden, och som dessutom saknar gymnasieexamen. 

– Trots att vi räknat lågt och försiktigt är siffran hisnande. Men det mest upprörande i det här är inte kostnaden i sig utan att den hade kunnat vara enormt mycket lägre om politikerna hade prioriterat rätt, säger Anna Olskog. 

Även om skolmisslyckanden har många orsaker är det väl belagt att en likvärdig och välfinansierad skola är en viktig skyddsfaktor. Sveriges Lärare vill se åtgärder som stärker likvärdigheten i hela skolsystemet, skapar rätt förutsättningar för lärare och gör det möjligt för alla barn och elever att få den undervisning och det stöd de har rätt till. 

– Bakom varje enskild siffra i den här statistiken finns en elev som i hundratals ögonblick behövt mer än vad förskolan eller skolan förmått ge. Det är en tung erfarenhet som lärare att se behoven, men verka i ett system där de inte kan tillgodoses. Det är både inhumant och samhällsekonomiskt korkat att låta detta fortgå, säger Anna Olskog. 

Som jämförelse motsvarar 25 miljarder kronor kostnaden för 10 000 speciallärare i tre års tid. 

Västanfors gjorde ingen dålig insats mot topplaget Skiljebo SK men fick se sig besegrade med 2-4.,

Se Jörgen Hjerpes matchbilder.

Stickmyggorna i Sverige kartläggs – och du kan hjälpa till. Medborgarforskningsprojektet Myggkartan fortsätter under 2026 och allmänheten uppmanas att rapportera sina fynd och skicka in myggor från hela Sverige till SVA, Statens veterinärmedicinska anstalt. Målet är att kunna göra bättre analyser av risker för myggburna sjukdomar.

Forskningsprojektet Myggkartan startade 2025, och ifjol skickade allmänheten in 285 prover med sammanlagt 688 myggor. Projektet är ett samarbete mellan SVA och SLU Artdatabanken, med målet att få en bättre uppfattning om var olika stickmyggor finns i Sverige, samt vilka arter som finns.

– Vi är nöjda med resultatet hittills med tanke på att det var första året och att 2025 var ett ganska dåligt myggår. Vi gjorde två nya intressanta landskapsfynd: saltvattensmygga i Uppland, en art som tidigare hittats längs kusterna i södra Sverige men inte så långt norrut tidigare, och brunryggad frossmygga i Skåne, en art som tidigare bara har hittats på Gotland, säger Anders Lindström, forskare vid SVA.

Fynden från 2025 var jämnt utspridda över landet, från Höllviken i söder till Kiruna i norr.

– Under vintern skickades det dessutom in en del prov av myggor som övervintrar som fullvuxna, och det är ju spännande. En del av de övervintrande arterna är nyckelarter vid smittspridning av myggburna virus, säger Anders Lindström.

De senaste decennierna har olika myggarter spridit sig norrut i Europa på grund av klimatförändringen, som ger dem gynnsamma förutsättningar med kortare och varmare vintrar. Kartläggningen ska användas för att göra bättre analyser av risker för spridning av myggburna sjukdomar i Sverige.

– West Nile-virus, som drabbar fåglar hästar och människor, hittades under 2025 i Danmark.  Och Danmark har också haft ett utbrott av Usutuvirus med ett stort antal döda fåglar. De här sjukdomarna är direkt kopplade till klimatförändringen genom att ett varmare klimat ökar risken för smittspridning, säger Tobias Lilja, forskare vid SVA.

Långt ifrån alla har råd med en klassisk svensk semester med bad, glass och sol, en resa eller en upplevelse. Det visar en rapport från LO. Tiotusentals svenska barn lämnar inte sin hemort på hela sommaren.

– Barnbidraget har inte höjts sen 2018. Arbetarfamiljer med barn har fått tajtare ekonomiska marginaler och regeringens skattesänkningar för de rikaste har inte hjälpt ett dugg, säger Johan Lindholm, ordförande för LO.

I rapporten visar LO att 16 procent av arbetarna uppger att de inte har råd med en veckas semesterresa. De blir kvar hemma hela semestern, ofta tillsammans med sina barn. Siffran har mer än fördubblats sedan 2021. Även jämfört med 2024 är det ett sämre resultat. Det är fler som inte har råd med semester, trots viss återhämtning i ekonomin.

– Det är arbetare som får Sverige att fungera, och Sverige ska fungera för oss. Under de senaste åren har regeringens ekonomiska politik varit helt felriktad, och det märks tydligt i vår rapport vad det får för konsekvenser. Utvecklingen går snabbt mot ökad ojämlikhet, säger Johan Lindholm.

Ojämlika semestervanor beror inte enbart på löneskillnader. Att kunna tillgodogöra sig ledigheten är en viktig faktor. Arbetaryrken kräver oftare mer av kroppen och i kombination med en dålig arbetsmiljö skapar det stress och utmattning.

Många saknar ork när arbetsdagen är slut. I flera yrken förväntas arbetare att vara nåbar även utanför arbetstid. Jakten på extra pass kräver ständig påkoppling. Det försämrar möjligheten till återhämtning.

– Vår kamp för arbetstidsförkortning kommer fortsätta. Att arbetet sliter så hårt att arbetare inte kan tillgodogöra sig sin semester visar tydligt att arbetslivet behöver bli mänskligare, säger Johan Lindholm.

Rapporten innehåller också siffror om den ojämlika uppdelningen av fritidsaktiviteter, där en av tio svenskar inte har råd att regelbundet delta i en fritidsaktivitet. En siffra som mer än fördubblats sedan 2021.

Efter flera år av svag konjunktur har näringslivet i Västmanland återhämtat sig till ett historiskt normalläge. Samtidigt gör osäkerheten i omvärlden att många företag fortfarande är försiktiga med investeringar och nyanställningar.

Det visar Svenskt Näringslivs Företagarpanel och konjunkturprognos för det andra kvartalet 2026. Den svenska ekonomin visade styrka i slutet av 2025 och början av 2026, men den internationella osäkerheten fortsätter att påverka företagens beslut.

Geopolitiskakonflikter, handelspolitiska spänningar och hårdnande global konkurrens gör att många företag avvaktar större satsningar.

– Västmanlands företag ser ljusare på framtiden än de gjort på länge, men osäkerheten iomvärlden gör att många fortfarande är försiktiga. Företagen vill investera och anställa,men behöver stabila spelregler och bättre förutsättningar för att våga ta nästa steg, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv Västmanland.

Krig och handelspolitiska konflikter skapar fortsatt osäkerhet i världsekonomin. Många företag vittnar om högre kostnader, osäkrare leveranskedjor och svårigheter att bedöma framtida marknadsförutsättningar.

Trots detta visar Företagarpanelen att Västmanlands näringsliv står starkare än på flera år. Näringslivsindikatorn har återhämtat sig till omkring index 100, vilket motsvarar ett normalläge i ekonomin.

– Utvecklingen det senaste året har varit tudelad. Sysselsättningen har utvecklats svagt och fler företag uppger att de minskat än ökat antalet anställda. Investeringarna har varit försiktiga men ligger nu i nivå med riksgenomsnittet, säger Kristin Lahed.

För att stärka tillväxten i länet behövs insatser på flera nivåer. Svenskt Näringsliv menar att företagen efterfrågar framför allt bättre kompetensförsörjning, minskat regelkrångel och investeringar i infrastruktur som stärker länets attraktivitet och konkurrenskraft.

– Sverige behöver en tydlig tillväxtagenda där företagande, investeringar och jobbskapande prioriteras. När företagen får rätt förutsättningar att växa stärks både sysselsättningen och den regionala utvecklingen, säger Kristin Lahed.

INSÄNDARE

Vi boende i Öjersbo villaområde är mycket oroade över den avverkning som nyligen genomförts i skogen intill vårt bostadsområde.

Avverkningen har skett mycket nära barnens lekplats samt den boll- och ishockeyplan som tidigare användes av områdets barn och ungdomar. Området är nu förstört och lämnat i ett skick som upplevs både ovårdat och direkt farligt. Trädstubbar, grenar och stora mängder ris ligger kvar bara ett tjugotal meter från lekplatsen.

Föräldrar och boende ställer sig frågan: Hur kunde detta få lämnas så här? Barn rör sig dagligen i området och riskerar att skada sig på det kvarlämnade avfallet från avverkningen.

Dessutom har stora rishögar lämnats kvar. Med tanke på att människor rör sig i området räcker det med en bortkastad cigarettfimp eller annan oaktsamhet för att orsaka en brand med allvarliga konsekvenser för både naturen och de närliggande bostäderna.

Vi vill därför veta vilka åtgärder kommunen tänker vidta för att återställa området och göra det säkert igen. Kommer rishögarna att forslas bort? Kommer boll och ishockeyplanen att återställas? Hur ska säkerheten kring lekplatsen garanteras?

Vi som bor i Öjersbo förväntar oss tydliga svar och snabba åtgärder. Barnens trygghet och områdets trivsel måste prioriteras.

Lennart Skansfors 

Boende, vice kommunalråd DIN

Bilden är från matchen på Västanfors IP mot Hammarby i januari 1954.
3 500 åskådare såg matchen som en del av vägen mot SM-guldet.

Fagersta kommun planerar att minska antalet möten i fullmäktige från nio till sex per år.

Bakgrunden är att flera sammanträden ställts in på grund av för få ärenden. Och flera möten har varat i mindre än en timme.

För Fagerstaborna innebär förändringen lägre kostnader.

INSÄNDARE

Jag vill lyfta avverkningen runt motionsspåret vid Eskiln. Jag vet inte vem som äger marken eller om allt har gjorts enligt reglerna, men jag reagerade starkt när jag såg hur mycket av skogen som försvunnit.

Eskiln är för många inte bara ett skogsområde utan en plats för promenader, återhämtning och naturupplevelse. Därför känns förändringen väldigt stor.

Jag förstår att skogsbruk ibland behövs, men när det gäller ett område nära staden som används av så många människor tycker jag att det finns frågor som förtjänar svar:

– Varför avverkades så mycket just här?

– Vem tog beslutet?

– Hur har hänsyn tagits till människor som använder området för friluftsliv?

– Finns det en plan för återplantering?

Jag har hört att flera personer reagerat med sorg och frustration över hur området ser ut nu.

En läsare i Fagersta

Regionen har antagit ett nytt trafikförsörjningsprogram för Västmanland. Programmet talar om hur kollektivtrafiken ska utvecklas till 2035. Målet är fler resenärer, bättre punktlighet, fortsatt hög kundnöjdhet och en hållbar ekonomi.

Västmanland har idag Sveriges mest nöjda kollektivtrafikresenärer. Nu tar regionen nästa steg och vill att fler ska välja kollektivtrafiken i vardagen. I det nya trafikförsörjningsprogrammet är målet att var fjärde motoriserad resa i länet ska göras med buss eller tåg.

–.Vi ska inte bara ha Sveriges nöjdaste resenärer idag, utan även i framtiden. Det här programmet lägger grunden för det. Fokus är på det som faktiskt gör skillnad för resenärerna. Fler kommer inte välja kollektivtrafiken för att politiken önskar det, utan för att bussen och tåget är punktlig, trygg, enkel och fungerar i vardagen, säger Jenny Landernäs (M), ordförande i kollektivtrafiknämnden.

Programmet innehåller bland annat mål om förbättrad punktlighet i både buss- och tågtrafiken, ökad tillgänglighet, högre kundnöjdhet och stärkt kostnadstäckningsgrad. Det slår också fast att kollektivtrafiken fortsatt ska vara fossilfri, samtidigt som flera fossilfria drivmedel behövs för att skapa hållbarhet och robusthet i ett oroligt omvärldsläge

Trafikförsörjningsprogrammet ger en tydlig och långsiktig riktning för kollektivtrafiken i Västmanland. Det blir ett viktigt stöd i planeringen och i samarbetet mellan regionen, kommunerna och trafikföretagen för att möta framtidens resebehov, säger Arne Andersson, förvaltningsdirektör vid kollektivtrafikförvaltningen..

Om trafikförsörjningsprogrammet

Västmanlands regionala trafikförsörjningsprogram anger mål och inriktning för kollektivtrafikens utveckling fram till 2035, med utblick mot 2050. Programmet tas fram av Region Västmanland i samverkan med länets kommuner och andra berörda aktörer. Det kommer att ligga till grund för framtida prioriteringar, investeringar och utvecklingsinsatser inom kollektivtrafiken.

45 procent i Västmanland lever inte upp till Riksbankens rekommendation om att ha 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma i beredskapssyfte.

Samtidigt säger sig nästan 9 av 10 av länets invånare, 88 procent, vara villiga att följa uppmaningen att då och då betala med kontanter. Det visar en ny undersökning som Verian har genomfört på uppdrag av Bankomat.

– Kontanter är det enda betalmedel som fungerar om elektricitet eller datakommunikationer skulle slås ut i en kris- eller krigssituation. Därför är det bekymmersamt att hälften av befolkningen inte lever upp till Riksbankens rekommendation om att ha en viss summa i kontanter hemma, säger Johan Nilsson, marknadschef på Bankomat AB.

I Riksbankens rekommendationer om betalningar, som kom i början av mars, uppmanas svenska hushåll att ha cirka 1 000 kronor i kontanter per vuxen hemma som en reserv vid störningar i betalningssystemet. Nu visar en ny undersökning som Verian har genomfört på uppdrag av Bankomat att endast 53 procent av västmanlänningarna lever i hushåll som uppfyller rekommendationen. 45 procent av länsinvånarna uppfyller inte rekommendationen.

Riksbanken uppmanar också svenskarna att regelbundet använda kontanter för att skapa ett efterfrågetryck på handeln. Tanken är att om vi håller i gång kontanthanteringen under normala förhållanden så kan den även kan fungera i en krissituation eller ytterst i krig. Bankomats undersökning visar att 88 procent av västmanlänningarna säger sig vara beredda att då och då använda kontanter för att stärka Sveriges krisberedskap.

– Riksbanken har rätt i att konsumenter kan skapa ett efterfrågetryck på handeln att ta emot kontanter, men hela ansvaret kan inte läggas på privatpersoner. Staten bör också göra det mer attraktivt för butiker att hantera kontanter, exempelvis genom att ge Post- och telestyrelsen ett utökat uppdrag om att ge stöd till handlares kontanthantering. Handeln kan också ta samhällsansvar genom självreglering, säger Johan Nilsson.

Utöver att ha kontanter hemma och att då och då använda kontanter så uppmanar Riksbanken även svenskarna att ha tillgång till Swish eller annan betaltjänst via mobiltelefon, ha kort från olika kortnätverk och ha fysiska kort och pinkoder lättillgängliga.

INSÄNDARE

Den politiska debatten i Norberg blir allt intensivare ju närmare valet vi kommer. Kritik, ifrågasättanden och olika politiska utspel hör till demokratin och är en naturlig del av det offentliga samtalet. Samtidigt finns det anledning att lyfta fram de faktiska meriter och erfarenheter som krävs för att leda en kommun genom de utmaningar som väntar.

Mot den bakgrunden framstår Lennart Skansfors som ett av de mest självklara alternativen för rollen som kommunalråd i Norbergs kommun.
Demokraterna i Norberg har under flera mandatperioder etablerat sig som kommunens starkaste oppositionskraft och är idag det största oppositionspartiet i kommunfullmäktige.

Lennart Skansfors har mer än två decenniers erfarenhet av kommunpolitik i Norberg. Under dessa år har han skaffat sig en djup förståelse för kommunens verksamheter och de utmaningar som invånare, företag och föreningar möter i vardagen. Hans kunskap sträcker sig över områden som näringslivsutveckling, social omsorg, äldreomsorg, utbildning, skola, turism och samhällsutveckling.

Men erfarenhet handlar inte enbart om politik. Lennart Skansfors har även en omfattande bakgrund från näringslivet. I en tid när kommuner över hela landet står inför ekonomiska utmaningar är det en styrka att ha ledare som förstår både ekonomistyrning, verksamhetsutveckling och långsiktig planering. Kommuner är inte företag, men de måste använda skattebetalarnas pengar på ett ansvarsfullt och effektivt sätt. Där kan erfarenheter från både offentlig och privat verksamhet vara en stor tillgång.

Demokraterna i Norberg har under åren konsekvent drivit frågor som syftar till att stärka kommunens attraktivitet, förbättra servicen för invånarna och skapa bättre förutsättningar för företagande och tillväxt. Partiets företrädare har varit synliga ute bland invånare, föreningar och företag och har byggt upp en god förståelse för de behov och önskemål som finns i kommunen.

Det är därför knappast förvånande att partiet ofta hamnar i fokus för den politiska debatten. Som den starkaste oppositionskraften och det enda parti som på allvar kan utmana det långvariga socialdemokratiska maktinnehavet blir Demokraterna i Norberg naturligt föremål för granskning och kritik från både majoriteten och andra oppositionspartier.

Samtidigt är det väljarna som ytterst avgör vilken väg kommunen ska ta efter valet. För många handlar valet inte bara om partibeteckningar utan om erfarenhet, kompetens, ledarskap och förmågan att skapa resultat.
När dessa faktorer vägs samman är det svårt att bortse från den erfarenhet, kunskap och det engagemang som Lennart Skansfors representerar. För de väljare som önskar ett nytt ledarskap och en ny riktning för Norbergs kommun framstår han som ett naturligt och trovärdigt alternativ.

Valet 2026 kommer i hög grad att handla om vilken framtid Norbergs invånare vill se för sin kommun. Den diskussionen förtjänar att föras utifrån fakta, erfarenhet och visioner för framtiden – inte enbart utifrån politiska motsättningar.

John Ellard
DiN

Regionen har fastställt Västmanlands länsplan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Planen innehåller investeringar på över 1,6 miljarder kronor. Restiden mellan Fagersta och Västerås ska bli 50 minuter.

Det innebär betydligt större satsningar på säkrare vägar, bättre pendling och ökad tillgänglighet i hela länet än i föregående plan.

Under de tolv åren ska 1,6 miljarder kronor investeras i vägar, kollektivtrafik, cykelvägar och lokala trafiklösningar som stärker möjligheterna att bo, arbeta och resa i hela länet. Det är regeringen som har tilldelat Västmanland dessa statliga medel, som är en del av Nationell plan för transportinfrastrukturen 2026–2037. Satsningarna ska bidra till ett mer tillgängligt och trafiksäkert transportsystem som ger bättre förutsättningar för pendling, kompetensförsörjning och godstransporter, både inom länet och till våra grannregioner.

– Det här är en historiskt stark länsplan för Västmanland. Med betydligt större ekonomiska resurser än tidigare kan vi investera i sådant som är viktigt för människor i vardagen, som säkrare vägar och bättre kollektivtrafik. Det stärker både invånarna och länets konkurrenskraft, säger Jenny Landernäs (M), ordförande i regionala utvecklingsnämnden.

Den största enskilda kollektivtrafiksatsningen görs på Bergslagspendeln. Genom investeringar för ökad kapacitet och högre hastigheter skapas förutsättningar för tätare trafik och kortare restider. Målet är att restiden mellan Västerås och Fagersta ska vara 50 minuter.

Planen innehåller också omfattande trafiksäkerhetssatsningar, bland annat mötesseparering och korsningsåtgärder på riksväg 66 m och 68 i Fagerstaområdet. Samtidigt investeras drygt 280 miljoner kronor i cykelinfrastruktur för att göra det säkrare och mer attraktivt att cykla.

Ett väl fungerande transportsystem är avgörande för länets utveckling. Den här planen stärker kopplingarna både mellan våra kommuner och till hela Stockholm-Mälarregionen, vilket förbättrar förutsättningarna för arbetspendling. Dessutom ökar vi satsningen på statlig medfinansiering som ger kommunerna större möjligheter att genomföra viktiga investeringar, som hållplatser, gång- och cykelvägar samt trafiksäkerhetsåtgärder, säger Christer Alzén, förvaltningsdirektör, regionala utvecklingsförvaltningen.

INSÄNDARE

Den 14 juni uppmärksammades blodgivardagen. Det är en dag för att tacka alla de människor som frivilligt ger av sitt blod och sin tid för att andra ska få bättre livschanser, men också en dag för att påminna om hur avgörande blodgivningen är för att våden ska fungera.

Blodgivare är vardagshjältar. De gör ingen stor sak av sin insats, men deras bidrag kan vara skillnaden mellan liv och död för någon annan. Vid exempelvis en olycka, en cancerbehandling eller vård av en svårt sjuk patient kan tillgången till blod vara helt avgörande.

I Sverige behövs i snitt en påse blod i minuten. Samtidigt är bara en liten del av befolkningen aktiva blodgivare. Det visar hur viktig varje blodgivare är, men också varför vi behöver göra det enklare för fler att ge blod.

För oss moderater är det självklart att den som tar ansvar och bidrar till det gemensamma ska uppmuntras. Därför vill vi att Region Västmanland ska erbjuda avgiftsfri kollektivtrafik i samband med blodgivning.

Det här handlar om mer än en biljett. Det handlar om att visa uppskattning för människor som bidrar, göra det lättare att hjälpa till och stärka vårdens förutsättningar när människor behöver den som mest.

Västmanland ska vara en region där ansvar uppmuntras, där skattepengar används klokt och där vården fungerar när det verkligen gäller. Blodgivare ger av sin tid för att andra människor ska få mer tid i livet. Det förtjänar uppskattning.

En påse blod kan rädda liv. Då ska det vara enkelt att ge.

Jenny Landernäs (M) ordförande kollektivtrafiknämnden

 

Det var på kasssettens tidevarv som Black Rose gjorde debut och fick en fin recension. Se vem som skrev artikeln.

Midsommar firades traditionsenligt på hembygdsgården. Som vanligt kom det många besökare och det kan vara rekord med cirka tre tusen firare.

Och man hade tur med vädret. Varmt och sol från en klarblå himmel.

– Vi är många som jobbat för den här helgen och är jättenöjda, säger hembygdsföreningens ordförande Rita Södergård.

Foto: Per Olov Grönberg

Regeringen har beslutat att utse Stefan Renlund till länsråd vid Länsstyrelsen Västmanland.

Stefan Renlund har vikarierat på posten som länsråd sedan december 2024. Mellan 2020 och 2024 arbetade han som avdelningschef på Länsstyrelsen med ansvar för frågor som kulturmiljö, social hållbarhet, samhällsplanering samt samhällsskydd och beredskap.

Tidigare har Stefan Renlund arbetat bland annat som departementsråd i Näringsdepartementet på Regeringskansliet och som chef för kunskapsutveckling och analys på Tillväxtverket.

Vi är mycket glada att regeringen nu fattat beslut om att utse Stefan Renlund till ordinarie länsråd. Han har lång och relevant erfarenhet från statliga tjänster och jag ser fram mot att fortsätta vårt goda samarbete med att leda Länsstyrelsens arbete, säger landshövding Acko Ankarberg Johansson.

Leveransen omfattar ventilationsaggregat för både torra och våta miljöer, i en komplett helhetslösning utveklad i nära samverkan med kunden från projektets tidiga skede. I leveransen ingår även specialiserad badhusteknik från Menerga, som ingår i Systemair-koncernen.

 Systemair (NASDAQ Stockholm: SYSR) har fått uppdraget att leverera ventilations- och avfuktningslösningar till nya Heleneholmsbadet i Malmö. Projektet genomförs tillsammans med Malmö stad, NCC ochAssemblin Ventilation ABoch blir ett viktigt steg mot nästa generations hållbara badhus.

Kärnan i systemet är Menergas avancerade avfuktningsaggregat med integrerade värmepumpar som använder det naturliga köldmediet CO₂ (R744). Tekniken är helt PFAS-fri och möjliggör mycket effektiv värmeåtervinning till tilluft, bassängvatten och byggnadens energisystem. 

– Med vår CO₂-baserade teknik erbjuder vi en framtidssäker lösning som kombinerar hög energieffektivitet med ett helt naturligt och PFAS-fritt köldmedium – ett viktigt steg mot mer hållbara badhus, säger Kent Granberg, VD på Menerga Sverige. 

Systemair är idag ensamt i Europa om att kunna erbjuda denna typ av CO₂-baserad teknik för simhallar. Installationen i Heleneholmsbadet blir den andra som Systemair genomför i Sverige där aggregat har CO₂ som köldmedia.

– Genom vår kompetens inom koncernen kan vi erbjuda en komplett och framtidssäker lösning för komplexa badhusprojekt. För kunden innebär det en trygg partner som tar helhetsansvar – från tidig projektering till färdig installation och optimerad drift, säger Marcus Sandlund, VD på Systemair Sverige. 

Leveransen sker under 2026–2027 och inkluderar uppkoppling till överordnat styrsystem samt fem års garanti med serviceavtal. Heleneholmsbadet blir därmed ett referensprojekt för framtidens energieffektiva och hållbara badmiljöer.

De senaste åren har den generella bostadsbristen i Sverige minskat rejält, men för landets äldre går utvecklingen åt motsatt håll. Andelen äldre svenskar som bor i en kommun med bostadsbrist ökar. Men inte i Fagersta.

Nu bor åtta av tio äldre i Västmanland i en kommun som helt saknar eller har brist på senioranpassade bostäder. Det visar ny statistik från Boverket som analyserats av LF Fastighetsförmedling.

– En god tillgång på senioranpassade bostäder ger äldre ett tryggare boende och minskar risken för ofrivillig isolering. Samtidigt är seniorbostäder en nyckel för att öka rörligheten på bostadsmarknaden, så att fler människor i alla åldrar kan byta bostad efter behov, säger Marcus Svanberg, VD på LF Fastighetsförmedling.

– Landets äldre glöms tyvärr återigen bort av politikerna. Med bara några månader kvar till valet efterlyser vi skarpa politiska löften om åtgärder som kan öka rörligheten på bostadsmarknaden. Kommunerna i Västmanland måste bygga fler senioranpassade bostäder och regeringen behöver kraftigt sänka flyttskatten så att det blir lättare för människor att byta bostad efter behov – inte minst för de som är äldre och har ägt sin bostad länge.

– Vi behöver bygga fler seniorbostäder i Västmanland, både för aktiva pensionärer som vill lämna villan för ett mindre boende och för de äldre som har ökat behov av stöd i vardagen. Genom att stimulera bostadsbyggande för äldre och sänka flyttskatten kan regeringen skapa en sundare bostadsmarknad som gynnar såväl äldre som barnfamiljer genom bättre fungerande flyttkedjor, säger Marcus Svanberg.

Nu är årets rapport av stora rovdjur klar. Den visar bland annat att Västmanland har fler föryngringar av både lodjur och varg än vid tidigare inventeringar.

”Årets inventering visar att vi har 13 lodjursfamiljer, alltså hona med ungar, i länet. Det är det högsta antalet på över 15 år. När det gäller varg finns nio föryngringar. Det är det högsta antalet föryngringar som berört Västmanland i modern tid”. meddelar Länsstyrelsen.

Inventeringens syfte är att fastställa det totala antalet årliga föryngringar av järv, kungsörn, lo och varg. Hur inventeringen ska gå till är reglerat i Naturvårdsverkets föreskrifter och allmänna råd om inventering. Länsstyrelsen kontrollerar inrapporterade observationer och genomför inventeringar för att fastställa det totala antalet.

Antalet konstaterade rovdjur och rovdjursföryngringar ligger sedan till grund för bland annat Länsstyrelsens beslut om skydds- och licensjakt.

”Årets inventeringssäsong har delvis varit utmanande. Snötillgången är en starkt bidragande faktor vid inventering och under delar av inventeringssäsongen var det snöbrist för att sen komma i stora mängder under andra delar av säsongen. Trots det har både varg- och lodjursinventeringen kunnat genomföras med ett bra resultat. Mycket tack vare åtelkameror som gjort rovdjursinventeringen mer robust och mindre väderkänslig”, påpekar Länsstyrelsen.

För att få bra kameraobservationer använder Länsstyrelsen ett doftmedel som man själv tillverkar. Medlet innehåller ingredienser som katter, stora som små, gillar. Det doftar inte så starkt att djuren lockas till platsen men kommer de nära så doftar det tillräckligt intressant för att stanna till lite längre.

Efter flera års försämring ligger lärartätheten i fritidshemmen på historiskt låga nivåer, och skillnaderna mellan kommunerna är stora. Det finns färre än tre behöriga lärare på 444 elever i Fagersta kommun. 
– Fritidshemmen har nedprioriterats under lång tid, säger Anna Olskog på Sveriges Lärare.

Under det här läsåret har 444 elever varit inskrivna på fritidshem i Fagersta kommun med en personalstyrka på 56 anställda. Men färre än tre i personalgruppen har varit behöriga lärare (exakta antal redovisas inte på grund av statistiksekretess).

Det innebär att det har gått – minst – 222 elever per behörig lärare.

– Fritidshemmen har nedprioriterats under lång tid, trots att de är så viktiga för elevers trygghet och utveckling. Det är en enorm samhällsförlust att inte ge fritidshemmen rätt förutsättningar, säger Anna Olskog, förbundsordförande för Sveriges Lärare.

Fritidshemmen har ett tydligt pedagogiskt uppdrag enligt skollagen och läroplanen. Därför ska undervisningen ledas av legitimerade och behöriga lärare i fritidshem. För att få lärarlegitimation med behörighet för fritidshem krävs en lärarexamen med inriktning mot fritidshem, eller en äldre motsvarande examen på högskolenivå.

– Behöriga lärare i fritidshem är avgörande för att verksamheten ska kunna hålla hög kvalitet. Fritidshemmets verksamhet är inte bara tillsyn utan ska erbjuda en lekfull, varierad undervisning som utvecklar samarbetsförmåga, problemlösning och kreativitet. Man arbetar även med värdegrunden och tryggheten i gruppen. Men när en behörig lärare ska räcka till för så många blir det omöjligt att hinna se och nå fram till varje elev, säger Anna Olskog.

Med över 222 elever per behörig lärare är Fagersta en av landets kommuner med allra sämst lärartäthet på fritidshemmen. Arboga är den kommun i Västmanlands län med högst lärartäthet på fritidshemmen. Men också här går det 67 elever per behörig lärare.

I tre av fyra kommuner går det mer än 50 elever per behörig lärare, och i omkring en tredjedel av kommunerna är det mer än 100 elever per behörig lärare.

– Arbetsmiljön måste förbättras för lärare i fritidshem. Det finns många behöriga lärare i fritidshem som har lämnat yrket på grund av en ohållbar arbetsbelastning fastän de egentligen brinner för fritidshemmet. Om huvudmännen satsar för att skapa mindre elevgrupper, ändamålsenliga lokaler och tillräcklig planeringstid för undervisningen, skulle de kunna locka tillbaka behöriga lärare i fritidshem och på sikt få fler att välja detta fantastiska yrke, säger Anna Olskog.

Enligt skollagen ska elevgrupperna ha en ”lämplig sammansättning och storlek”, men det finns inga riktlinjer om hur stora grupperna bör vara. I Fagersta kommun går det i snitt 40 elever per avdelning. I landet som helhet är motsvarande siffra 35. Fagersta har med andra ord större elevgrupper än rikssnittet.

Fagersta Södra låg under med 0-2 men vände och vann med 4-2 mot Diaspora IF. William Klasén svarade för ett hattrick.

Foto: Jörgen Hjerpe

Det är nycket stora skillnader i öppettider för att inhandla något att äta eller dricka vid länets sjukhus. Därför pågår nu ett arbete med en ny riktlinje för ett grundutbud på länets sjukhus, vilket presenterades av KD vid onsdagens regionstyrelse.

 – Det finns sedan länge önskan från såväl besökare som medarbetare att även på sjukhusen i Fagersta, Sala och Köping kunna köpa sig något ätbart på helger och kvällar, säger Malin Gabrielsson (KD), ordförande i Kostnämnden.

Idag har kafeteriorna i Köping, Sala och Fagersta stängt på kvällar och helger, medan det i Västerås finns tillgång till exempelvis kaffe och enklare förtäring dygnet runt.

– Ett besök på sjukhuset kan ta längre tid än planerat och ibland blir arbetspasset längre än det var tänkt. Jag tycker det känns bra att vi ska säkerställa att det faktiskt finns åtminstone ett grundutbud av enklare livsmedel och dryck tillgängligt på alla sjukhus, alla tider. Arbetet sker inom befintlig budget, påpekar Malin Gabrielsson.

INSÄNDARE

Jag undrar varför dom ställer in bussen som går 06:13 från Vilhelminaparken i fagersta?

Den åks av många som jobbar, jag som bor en bit bort från både jobb och mitt barns skola så blir det både jobbigt för mig och barnet att gå den långa biten då jag ej har körkort.
Tycker den tiden borde bussen gå som vanligt.

Fagerstabo

Tack för frågan.

Det råder ingen tvekan om att jag är Demokraternas kandidat till kommunalrådsposten. Samtidigt är jag ärlig med att det är ett uppdrag som förtjänar eftertanke. Rollen innebär ett stort ansvar, höga krav och många svåra beslut, och det är inget man ska ta lätt på.

Att lyfta fram detta handlar inte om att avskräcka någon, utan om respekt för uppdraget och för Norbergs invånare.

 Lennart Skansfors, Vice kommunalråd DiN

INSÄNDARE

Det skulle vara intressant att få veta vem DiN ser som framtida kommunalråd i Norberg. I debatt efter debatt så talar gruppledare Skansfors om hur svårt uppdraget som kommunalråd är, att det är få som skulle vilja ha det och så vidare.

Vem försöker han egentligen övertyga? Vi är flera partier som räcker upp handen för att ta oss an detta svåra uppdrag. Senaste kommunfullmäktigedebatten om arvoden talar sitt tydliga språk. Demokraterna har inte presenterat vem som är deras kommunalrådskandidat – kanske för att man gärna ser att nuvarande sitter kvar? 

 Från Liberalernas håll ser vi gärna att nuvarande styre byts ut – det vill säga att Socialdemokraterna inte får fortsatt förtroende att styra kommunen. Det behövs – i en tid då man behöver kunna prioritera vad skattepengarna ska gå till. Den förmågan har lyst med sin frånvaro alltför länge.

Liane Blom, kandidat kommun, region och riksdag

Enligt journalen blev en patient med sväljsvårigheter samt trötthet och viktminskning remitterad till specialistvården. Men någon remiss blev aldrig skickad och senare konstaterades en tumör i matstrupen.

Region Västmanland anmäler nu händelsen enligt lex Maria eftersom patienten kunde ha drabbats av allvarlig vårdskada eller förlorat livet. 

Under ett halvår led en patient av svårigheter att svälja samt trötthet och viktminskning, vilket ledde till kontakt med en vårdcentral och en inhyrd läkare som gjorde sin sista arbetsvecka där. Enligt journalanteckningen togs det både prover och skickades remiss till Öron-Näs-Halskliniken. Men ett par månader senare kontaktades vårdcentralen av en anhörig eftersom patienten hade gått ner ännu mer i vikt, varvid det framkom att remissen varken hade blivit dikterad eller ivägskickad. 

 Samma dag som missen uppdagades sände en annan läkare i väg remissen. Vid utredningen som följde fann man en tumör i matstrupen, som dock gick att behandla framgångsrikt trots den onödiga förseningen.   

I sin utredning konstaterar Region Västmanland att vårdförloppet fördröjdes i och med att remissen inte skickades vid första besöket. Och under tiden som gick försämrades patientens hälsa vilket orsakade ökat lidande. Om inte närstående hade kontaktat vårdcentralen hade misstaget inte upptäckts och patienten hade då kunnat drabbas av allvarlig vårdskada, eller i värsta fall död. I utredningen slås det inte fast någon definitiv orsak, utan regionen menar att det troligen är den mänskliga faktorn som ligger bakom.  

Vårdcentralen har nu vidtagit åtgärder för att förhindra att något liknande inträffar igen.  

Dödsolyckorna i midsommartrafiken har halverats de senaste decennierna. Samtidigt är sommaren den mest olycksdrabbade tiden på året. Väg 68–69 är den vägsträcka där det inträffat flest sommarolyckor i Fagersta kommun de senaste åren. 

Vi står inför en av årets största trafikhelger. Statistik från Transportstyrelsen visar att antalet dödsolyckor i midsommartrafiken halverats på 20 år. 

De senaste åren har mellan två och sex personer per år omkommit i trafiken under midsommarhelgen. I början av 00-talet låg snittet omkring åtta per år.

– Trots den positiva utvecklingen nationellt sker fortfarande många allvarliga olyckor under sommaren. Under perioder när trafikflödet ökar kraftigt, som kring midsommar, är det extra viktigt att planera sin resa och räkna med längre restid. Att hålla avstånd, anpassa hastigheten och undvika stress i trafiken är viktiga faktorer för en säker resa, säger Frida Wedin, fordonsförsäkringsspecialist på If.

En lastbil har gått i diket på vägen till Ängelsberg. Lastbilen kom för långt ut till höger vid ett möte och gick ned i diket och välte.

Trafiken i båda riktningarna på väg 664 mellan Sänkmossvägen och Ängelsberg bedöms påverkas av olyckan fram till klockan 14.00.

Nu är det dags igen – Medeltidsdagen vid Nya Lapphyttan är tillbaka för andra året i rad.

Den 24 juni bjuder man in till en historisk familjedag i unik miljö, med marknad, aktiviteter och årets nyhet: gycklarföreställningen “Gycklarens nya tricks” med TRiX samt workshop för barn och unga.

”Besökare kan se fram emot en historisk folkfest där platsens unika miljö fylls med liv, aktiviteter och upplevelser för hela familjen. Medeltidsdagen ger en levande inblick i livet under järnets tidevarv, i den autentiska miljön kring Nya Lapphyttan – en rekonstruktion av en järnframställningsplats från 1100-talet”, meddelar Norbergs kommun.

– Det är fantastiskt roligt att kunna fortsätta utveckla Medeltidsdagen och bygga vidare på fjolårets uppskattade premiär. I år har vi dessutom nöjet att bjuda på en riktig publikfavorit i form av gycklarföreställning, säger Minéa Funk, turismsamordnare i Norbergs kommun.

Nyhet för i år: gycklarföreställning och workshop En av årets höjdpunkter är föreställningen ”Gycklarens nya trick” med gycklargruppen TRiX. Under förmiddagen arrangerar TRiX också en gycklarworkshop för barn och unga, där deltagarna får prova på att jonglera och lära sig enkla tricks – innan dagens program startar.

Programmet bjuder bland annat på: Medeltida marknad med medeltida hantverkare, sagoberättande och barnteater, ponnyridning och prova på-aktiviteter och lekar.

Ett ras har skett i den västra delen av kalkbrottet i Klackberg. Raset är relativt litet. Det har inträffat i ett område där det sedan tidigare finns en känd rasrisk.

Raset har gjort marken instabil underifrån. Det gör att flera stora träd riskerar att falla, troligen ned i kalkbrottet. Området är avspärrat och allmänheten uppmanas att inte gå in i det avspärrade området.

Ett nytt staket kommer att sättas upp. Det kommer att omfatta en del av vägen. Raset kan komma att påverka friluftslivet i området. Till exempel kan:MTB-leden behöva dras om.

”Det bedöms fortsatt vara möjligt att ta sig förbi till fots, med cykel och på skidor, även om passagen blir smalare. Däremot kommer det inte längre att vara möjligt att passera med bil eller andra fordon”, meddelar Norbergs kommun.

Parkhallen i Fagersta var en sådan stolthet att den fick bli vykort. Numera är det ett gym där.

Bostadsmarknaden i länet rör sig mot ett mer balanserat läge. Minskad efterfrågan och en svag befolkningstillväxt gör att fler hushåll kan få sina bostadsbehov tillgodosedda. Det visar årets bostadsmarknadsanalys.

Samtidigt som fler bedöms kunna hitta bostad har byggtakten bromsat in rejält. Det visar att marknaden är i förändring – och att dagens lugn kan bli morgondagens utmaning.

Bostadsmarknaden i Västmanlands län präglas av ett läge som i allt större utsträckning domineras av balans eller till och med överskott. Det visar enkäten som länets kommuner har svarat på inför årets bostadsmarknadsanalys. Utvecklingen beror främst på ett minskat befolkningsunderlag och lägre efterfrågan, snarare än av ett ökat bostadsbyggande.

För nyproduktionen av bostäder minskade kraftigt under 2025. Antalet färdigställda bostäder i länet föll med 44 procent jämfört med året innan, och byggandet blev alltmer geografiskt koncentrerat. Flera kommuner färdigställde mycket få bostäder, vilket innebär att länets bostadsbestånd växer långsammare än tidigare. Den nuvarande nivån ligger långt under det långsiktiga behovet och riskerar att skapa framtida obalanser i den regionala bostadsförsörjningen.

De hinder för ett ökat bostadsbyggande som kommunerna lyfter fram omfattar både ekonomiska och organisatoriska utmaningar. Förutom höga produktionskostnader och begränsade lånevillkor för hushåll pekas avsaknad av statliga stöd, överklagade detaljplaner, ökade nedskrivningskrav och brist på kommunal kompetens ut som betydande faktorer. Därtill bedöms en svag andrahandsmarknad och svag inkomstutveckling ytterligare försvåra möjligheterna att öka byggtakten.

Demografiskt fortsätter länet att utvecklas svagt men dessa förändringar spelar framför allt en indirekt roll genom att dämpa efterfrågan på bostäder och därmed bidra till den ökade balansen på marknaden.

Ungas självskattade hälsa i Västmanland förbättras för första gången sedan 2012. Samtidigt minskar användningen av alkohol, narkotika och cigaretter bland unga. Det visar enkätundersökningen Liv och hälsa ung 2026 som besvarats av cirka 6 700 elever i länet.

För första gången på över tio år visar Liv och hälsa ung ett tydligt trendbrott i hur unga skattar sin hälsa. Bland killar uppger 84 procent att de mår bra eller mycket bra, jämfört med 78 procent år 2023. Bland tjejer har andelen ökat från 55 till 63 procent.

Undersökningen visar en positiv utveckling även inom andra områden. Rökningen bland unga är på historiskt låga nivåer, andelen tjejer som dricker alkohol har minskat och färre unga uppger att de har testat narkotika.

Samtidigt finns utmaningar och problemområden kvar. Användningen av nikotinpåsar, så kallat vitt snus, fortsätter att öka. Den dagliga användningen har ökat från 7 procent år 2023 till 9 procent år 2026. Användningen är högst bland killar i gymnasiets årskurs 2 där var femte uppger att de använder nikotinpåsar dagligen.

Trots att fler unga mår bättre finns tydliga skillnader mellan olika grupper. Över hälften av tjejerna, men endast var fjärde kille, uppger att de känner sig ganska eller mycket stressade. Skillnaderna märks särskilt när det gäller stress kopplad till skola, framtid och sociala krav. Även tryggheten skiljer sig åt mellan tjejer och killar. Betydligt färre tjejer än killar uppger att de alltid känner sig trygga utomhus i sitt bostadsområde på kvällar och nätter.  Resultaten visar också att unga i socioekonomiskt utsatta förhållanden rapporterar sämre allmänt mående och psykiskt välbefinnande.

– Det är mycket glädjande att se att utvecklingen går åt rätt håll. Resultaten tyder på att de insatser som kommuner, region, skolor och föreningsliv har gjort börjar ge effekt. Samtidigt är det fortfarande för många unga som mår dåligt. Därför behöver vi nu lägga i en växel till och fortsätta stärka arbetet för ungas hälsa och framtidstro, säger Richard Fallqvist (L), regionråd med ansvar för kulturfrågor.

Få läkemedel har vuxit lika snabbt på den svenska läkemedelsmarknaden som receptbelagd viktmedicin. Under 2025 ökade försäljningen med omkring 86 procent. När statistiken sammanställs av apotek och Socialstyrelsen pekar pilarna åt samma håll: allt fler svenskar väljer medicinsk hjälp i sin viktresa, och nu står marknaden inför nästa stora skifte. Sprutorna har dominerat hittills. Men 2026 kan bli året då tabletterna tar över.

För många handlar det om en enkel sak. Sprutor är inget för alla. Det är där intresset för en tablett för att gå ner i vikt växer som mest. Frågan är vilka alternativ som finns idag, och vad som är på väg in.

Tre receptbelagda tabletter finns i Sverige

Tre olika tabletter får skrivas ut av svenska läkare. Alla tre har sina egna sätt att hjälpa kroppen gå ner i vikt.

Rybelsus

Rybelsus innehåller samma aktiva substans som de mest omtalade injektionerna, semaglutid. Det är en så kallad GLP-1-receptoragonist, vilket i klartext betyder att den efterliknar ett hormon som kroppen själv skickar ut efter en måltid. Resultatet är minskad aptit och en mättnadskänsla som håller längre.

Doseringen anpassas individuellt och brukar börja med 3 mg dagligen i en månad innan läkaren successivt höjer till 7 mg eller 14 mg. I studier har den högre dosen gett en viktnedgång på cirka 10 till 12 procent. Priset ligger runt 1 100 kronor i månaden, och i dagsläget subventioneras Rybelsus enbart vid typ 2-diabetes.

Mysimba

Mysimba kombinerar två substanser, naltrexon och bupropion, och fungerar genom att dämpa sug och impulsätande via hjärnans belöningssystem. Det är en helt annan väg än GLP-1-läkemedlen, och passar därför andra patienter.

Dosen trappas upp under fyra veckor till maximalt två tabletter morgon och kväll. Effekten utvärderas efter 16 veckor, och behandlingen bör avbrytas om patienten då inte har gått ner minst 5 procent av sin kroppsvikt. Priset är cirka 1 089 kronor per månad. TLV bedömde 2025 att effekten var måttlig och avslog ansökan om subvention.

Orlistat

Orlistat (Xenical 120 mg på recept, Alli 60 mg receptfritt) är den äldsta viktmedicinen och har en helt annan verkningsmekanism. Den blockerar ungefär en tredjedel av fettupptaget i tarmen. Viktnedgången är blygsammare, runt 3 till 5 procent, men läkemedlet har en avgörande fördel som de andra saknar. Det är det enda viktläkemedlet med subvention för obesitas i Sverige i dag. 

Snart i Sverige?: Wegovy som tablett

Det riktigt stora skiftet sker just nu. I december 2025 godkände det amerikanska läkemedelsverket FDA en helt ny tablett, oral Wegovy, en tablettform av semaglutid med 25 mg dos och specifikt framtagen för viktnedgång. Resultaten överraskade många.

I den kliniska studien OASIS 4 nådde deltagarna i snitt 16,6 procents viktnedgång. Drygt en tredjedel tappade mer än 20 procent av sin kroppsvikt. Det är resultat som närmar sig injektionerna, något ingen tablett tidigare lyckats med.

Oral Wegovy väntar på godkännande i EU

Novo Nordisk lämnade in sin ansökan till europeiska läkemedelsmyndigheten EMA under andra halvåret 2025. Något godkännande har ännu inte meddelats, vilket innebär att tabletten ännu inte säljs i Sverige. Beslutet väntas under 2026.

För svenska patienter och vården kan det innebära en förändring i tankesätt. När oral Wegovy väl godkänns kommer hela frågan om ”spruta eller tablett?” att få ett nytt svar.

Vem får tabletter utskrivna?

Receptbelagd viktmedicin är aktuell vid BMI 30 eller högre. Den kan också skrivas ut vid BMI över 27 om patienten samtidigt har en viktrelaterad sjukdom som typ 2-diabetes, högt blodtryck eller sömnapné. Undantaget är Alli, som finns receptfritt för vuxna med BMI 28 eller högre.

Behandlingen ska enligt Läkemedelsverket alltid kombineras med kost- och livsstilsförändringar. Läkaren anpassar dosen individuellt efter varje patients respons, något som blir extra viktigt under den första upptrappningsfasen då biverkningar som illamående är vanligast.

Tabletter jämfört med injektioner

Tabletterna har på kort tid kommit ikapp på flera områden. När oral Wegovy så småningom väntas godkännas i Europa kan gapet mot injektionerna minska betydligt. I dagsläget ger dock injektioner baserade på semaglutid fortfarande de starkaste resultaten.

Vilket alternativ som passar bäst beror på individens mål, tolerans för biverkningar och ekonomiska förutsättningar. Det gemensamma är att behandlingen alltid kräver en medicinsk bedömning, oavsett om det blir tablett eller spruta. Och med 86 procents ökning bara under 2025 i ryggen är det tydligt att fler svenskar än någonsin söker den hjälpen.