Antalet idag levande personer i Västmanland som diagnosticerats med ett medfött hjärtfel har mer än fördubblats på tio år – från drygt 1 000 till drygt 2 100 personer. Det visar en sammanställning som Hjärt-Lungfonden har gjort av siffror från Socialstyrelsen.

– Det är oerhört glädjande att så många barn med medfödda hjärtfel upptäcks och blir så friska att de antingen kan skrivas ut helt eller gå på regelbunden kontroll av sitt hjärtfel. Det visar också vad forskning och förbättrade behandlingsmetoder kan åstadkomma, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

Orsakerna till den positiva utvecklingen är flera. Forskningsframsteg inom kirurgi som ger mildare behandlingsmetoder och förbättrad diagnostik som gör att fler hjärtfel upptäcks redan i fosterstadiet har dramatiskt förbättrat överlevnaden hos barn med medfödda hjärtfel. Tydligare rutiner inom vårdkedjan har underlättat övergången från barn- till vuxensjukvård och resulterat i att även mildare hjärtfel identifieras och registreras.

– Barn med medfödda hjärtfel som tidigare avled under barnaåren når nu vuxen ålder, vilket gör att vi möter nya patientkategorier som tidigare inte har funnits inom vuxenkardiologin. I takt med att den vuxna populationen växer, ökar också kunskapsbehovet för omhändertagande inom flera specialiteter, säger Bengt Johansson, professor och överläkare i kardiologi vid Norrlands universitetssjukhus i Umeå.

I Sveriges hela befolkning har andelen ökat från 0,5 till 0,9 procent, vilket i absoluta tal motsvarar en ökning från 46 000 och 90 000 personer. Enligt kvalitetsregistret Swedcon följs idag omkring 40 000 barn och vuxna med medfödda hjärtfel regelbundet upp inom vården – en siffra som har ökat med omkring 10 000 under samma period.

Idag överlever cirka 97 procent av alla barn med medfött hjärtfel till vuxen ålder, och de flesta kan leva ett näst intill normallångt liv. Många löper dock högre risk för komplikationer som hjärtsvikt, förmaksflimmer eller behov av upprepade ingrepp.

Systemairs grundare Gerald Engström, tillika vice ordförande i Systemair AB och företagets huvudägare, har köpt 1500 000 aktier i Systemair.

Efter aktieköpet äger Gerald Engström, via Färna Invest, 90 576 648 aktier i bolaget, vilket motsvarar 43,5% av det totala antalet aktier. Affären genomfördes den 18 mars 2026 till snittkursen 72,50.

Systemair i korthet
Systemair (SYSR) är en ledande ventilationskoncern som bidrar till att förbättra inomhusklimatet genom energieffektiva produkter och lösningar. Koncernen har verksamhet i 51 länder i Europa, Nordamerika, Mellanöstern, Asien, Australien och Afrika.

Produkterna marknadsförs främst under varumärkena Systemair, Frico, Fantech och Menerga. Räkenskapsåret 2024/25 hade koncernen 6,700 medarbetare och omsatte 12,3 miljarder kronor. Systemair har uppvisat positiva rörelseresultat sedan bolaget grundandes 1974 och under de senaste 10 åren har den genomsnittliga tillväxten uppgått till 7,9 procent. Systemair är noterat på Nasdaq Stockholm, listan för stora bolag.

Efter det oljeläckage som upptäcktes i Kolbäcksån i Fagersta under helgen har kommunen nu fått in uppgifter om att fåglar kan ha påverkats av utsläppet.

Räddningstjänsten har lagt ut länsar för att begränsa spridningen och arbetet med att utreda orsaken pågår fortfarande.

”Nu behöver vi hjälp från allmänheten. Vi söker observationer av skadade fåglar. Har du sett fåglar som verkar påverkade av olja? Då vill vi gärna att du hör av dig”, skriver kommunen på Facebook.

”När du rapporterar, försök att beskriva: Var fågeln befinner sig
Vilken typ av påverkan eller skada du ser (till exempel olja på fjädrarna)
Hur påverkad fågeln verkar vara (till exempel om den har svårt att röra sig eller flyga)”.

Kommunen påpekar att det är viktigt att fåglarna faktiskt visar tecken på påverkan – till exempel att de är nedsmutsade eller beter sig onormalt. Olja på fjädrarna kan göra att fåglar förlorar sin isolering och får svårt att överleva om de inte får hjälp.

Patienter som vårdas med tvång har laglig rätt att få en stödperson som kan ge medmänskligt och socialt stöd. Region Västmanland söker nu fler personer som vill stötta någon som är i en svår situation. 

Patienter som vårdas med tvång enligt lagen om tvångsvård, lagen om rättspsykiatrisk vård eller smittskyddslagen har rätt att få en stödperson under den tid vården pågår. Stödpersonen bistår i personliga frågor och har kontakt med patienten ungefär en gång i veckan. En stödperson ska inte ersätta vårdpersonal, överta ansvar för patientens ekonomi eller vara juridiskt ombud.

– För att vara stödperson behöver man ingen särskild utbildningsbakgrund, men det är en fördel att ha viss kunskap om hur samhället fungerar och ett intresse och engagemang för andra människor. Vi välkomnar särskilt män mellan 30 och 50 år eftersom vi har en stor efterfrågan på stödpersoner från den gruppen, säger Anna-Karin Jansson.

Det är regionens patientnämnd som förordnar stödpersoner och ser till att de får utbildning, stöd och handledning. Uppdraget är ett arvoderat fritidsuppdrag och stödpersonen har rätt att besöka patienten på vårdinrättningen, om det inte finns särskilda inskränkningar.

– Våra stödpersoner har ett viktigt samhällsuppdrag och ersättningen ska vara skälig. Därför har patientnämnden nyligen beslutat att höja arvodet med 400 kronor till 1500 kronor per månad från och med januari 2026, säger Silvana Enelo-Jansson (M), ordförande i patientnämnden. 

Inget län når regeringens mål om att 25 procent av förstaårseleverna på gymnasiet ska läsa naturvetenskaps- eller teknikprogrammet, visar Skolverkets senaste statistik. Andelen elever på programmen fortsätter att minska.

Fortfarande når inget län regeringens mål på 25 procent. I 11 av 21 län ökar andelen elever på natur- och teknikprogrammen, medan andelen minskar i resterande 10 län. 

Skolverkets nya statistik för 2025 visar att andelen på natur- och teknikprogrammen fortsätter att backa bland förstaårselever. Andelen 2024 var 21,1 procent. För 2025 blev siffran 20,9 procent. Utvecklingen varierar däremot kraftigt mellan olika delar av landet.

– Att andelen ökar i ett par län är positivt, men det räcker inte. Den samlade bilden är att för få elever väljer natur- eller teknikprogrammen och med dagens takt kommer regeringens mål inte att nås, säger Johan Kreicbergs, samhällspolitisk chef på Sveriges Ingenjörer.

Fortfarande är det inget län som når upp till målet. Uppsala län ligger däremot närmast, där skillnaden till regeringens mål är nästan försumbar. Om andelen i Uppsala län ökar i samma utsträckning som i år når de regeringens mål nästa år.

De regionala skillnaderna är stora. I 11 av 21 län ökar andelen elever på natur- och teknikprogrammen, medan andelen minskar i resterande 10 län. I stora län som Västra Götaland, Skåne och Östergötland går utvecklingen åt fel håll, vilket drar ner den totala statistiken.

– Om regeringen menar allvar med STEM‑strategin räcker det inte med siffersatta mål. Det krävs aktiva insatser och reformer som faktiskt får fler elever att välja natur- eller teknikprogrammen. Annars riskerar Sverige att i framtiden stå utan den ingenjörskompetens som behövs för den gröna och digitala omställningen, infrastrukturen och för vår säkerhet och beredskap, säger Johan Kreicbergs.

Efter flera års ökning minskar antalet stressrelaterade sjukskrivningar. Även i Västmanland pekar kurvorna nedåt. 
– Jag hoppas att detta är en positiv trend som håller i sig, säger Kristina Ström Olsson, hälsostrateg på If.

Försäkringskassans färska årsstatistik visar att antalet stressrelaterade sjukskrivningar har vänt nedåt efter ett halvt decenniums uppgång. I december 2025 var 1 162 personer i Västmanlands län inne på en minst två veckor lång sjukskrivning på grund av stress. Det är en minskning med 16 procent jämfört med året innan.

Samtidigt ligger sjukskrivningarna fortfarande på en historiskt hög nivå. Som jämförelse var knappt 200 personer sjukskrivna på grund av stress i Västmanland år 2010. Sjukskrivningarna har med andra ord nästan sjudubblats sedan dess. 

– Det är verkligen positivt att siffrorna äntligen pekar åt rätt håll, med färre sjukskrivna. Förhoppningsvis förklaras det av fler friska medarbetare på våra arbetsplatser och ett förbättrat arbetsmiljöarbete, säger Ifs hälsostrateg Kristina Ström Olsson.

Chefer och arbetsgivare har ett långtgående ansvar för att skapa en god arbetsmiljö såväl fysisk som organisatorisk och social. En hälsofrämjande och inkluderande arbetsmiljö ger goda förutsättningar för ett hållbart arbetsliv.

Den utbredda stressen i vårt samhälle gör arbetsmiljöarbetet viktigare än någonsin. Stress som fångas upp i tid kan bidra till en hanterbar arbetsvardag. Men då krävs det att kommunikationen fungerar på arbetsplatsen i de här frågorna.

– ­I en undersökning som If genomfört ser vi att många tyvärr drar sig för att vända sig till sin chef när de mår dåligt. Det finns ett stigma kring stress och mental ohälsa som gör att många som drabbas vänder sig till en vän, familjen eller sjukvården i stället. Ledarskapet har en viktig roll här. Bygg upp ett förtroende som skapar goda samtal även när något skaver eller är svårt. Det minskar risken för att ohälsan blir långvarig och leder till sjukskrivning, säger Kristina Ström Olsson.

Det finns stora regionala skillnader. Västmanlands län tillhör de värst drabbade. Mäter man hur stor andel av alla sjukskrivningar som är stressrelaterade ligger Västmanland femte högst bland 21 län. I Jämtlands län är andelen högst.

Bland kommunerna i länet har Arboga högst och Köping lägst andel stressrelaterade sjukskrivningar (se tabell längre ner).

– De stora skillnaderna i sjukskrivningar mellan olika delar av landet kan bero på saker som befolkningens sammansättning eller hur arbetsmarknad och näringsliv i en region ser ut. Till viss del kan även olika arbetsförmågebedömningar i sjukskrivningsprocessen spela in, säger Kristina Ström Olsson.

Det finns tydliga skillnader mellan kvinnor och män när det kommer till stressrelaterade sjukskrivningar. Av de 1 162 personer som i december var sjukskrivna på grund av stress i Västmanland var 905 kvinnor, motsvarande 78 procent.

Stressrelaterade sjukskrivningar utgör också en större andel av samtliga sjukskrivningar för kvinnor. Av alla pågående, längre sjukfall bland kvinnor i Västmanlands län var 26 procent stressrelaterade i december, jämfört med 13 procent bland män.

– Vi ser att kvinnor ofta tar det större ansvaret på hemmaplan, vilket påverkar deras möjlighet till vila. Återhämtningen för kvinnor blir helt enkelt sämre än för män. Perioder i livet kan vara särskilt utmanande för kvinnor, såsom under klimakteriet, om man inte får rätt stöd, säger Kristina Ström Olsson.

INSÄNDARE

På Liberalernas initiativ öppnades nyss palliativa platser i Fagersta. För mig som liberal är det en hjärtefråga att få välja hur livets slutskede ska se ut. Nu blir jag personlig:

Ett sabbatsår efter nian föll mitt gymnasieval på Omvårdnadsprogrammet. Därför var det kanske inte så konstigt att jag blev tillfrågad om jag kunde hjälpa en person jag kände till väl, över sommaren som personlig assistent. Mannen var i slutstadiet av T-cellslymfom och idag skulle mannen fått palliativ vård, inte en personlig assistent. Han var under 40 år och hade familj.

Det här var på nittiotalet och sommaren var varm. Jag var ung och utan erfarenhet. Mannens familj brottades med att cancern gjorde honom personlighetsförändrad. Han var inte alltid så snäll. Vi kämpade dock på med lymfmassage och allehanda behandlingar under sommaren och min uppfattning var ändå att han skulle leva ett tag till. Sommaren tog slut och jag valde att återvända till skolan. Efter två veckor var mannen död. Min sorg var en bråkdel av familjens, men jag undrade längre varför jag behövde vara med om den här händelsen.

Många år senare förstod jag varför. Då blev min mamma sjuk i lungcancer. Jag visste vad som väntade. Vi syskon tog oss an olika roller. Någon letade nya behandlingar, någon höll mamma i handen när det var svårt och jag tog på mig den praktiska rollen. Vem ska ta ut anhörigvård när? Kan vi få hem en sjukhussäng som är höj och sänkbar? Tack vare ett fantastiskt palliativt team i Mullsjö fick mamma som hon ville och somnade till slut in i sitt hem.

Tio år senare blev min pappa sjuk, också i cancer. Han fick otroligt bra nära vård i Tranås. Samma sjukdomsförlopp en tredje gång. Jag är tacksam för att min pappa fick så bra vård i sitt hem. På slutet blev det tufft och då lades han enligt sin vilja in på sjukhus. Det var också där han dog.

När man får besked om att man har en sjukdom som kommer att göra att man inte dör av ålderdom, så är det en chock för alla inblandade. Det tar tid att förstå att livet fått en ny vändning. Hur man reagerar är individuellt. För mig är det en frihetsfråga att få välja själv var livets slutskede äger rum – i sitt hem eller på sjukhus. Det är också en trygghetsfråga.

I Fagersta har vi Västmanlands bästa närvårdsteam. Det känns tryggt och är något att vara riktigt stolta över. När diskussion uppstod kring slitna lokaler i Fagersta kämpade Liberalernaför en satsning i Fagersta. Nu är avdelningen på plats och ingen är stoltare än jag!

Liane Blom (L), kandidat kommun, region och riksdag

 

 

Mediemyndigheten har undersökt ungas perspektiv vad gäller lagstadgad åldersgräns i sociala medier. Två av tre är positiva till åldersgränser i sociala medier visar en undersökning.

Debatten om åldersgränser på sociala medier är högaktuell och flera länder överväger en lagstadgad minimiålder. Mediemyndigheten lanserar nu en undersökning om ungas syn på åldersgränser i sociala medier och synen på tekniska lösningar för att verifiera sin ålder. Undersökningen besvarades av 1745 unga i åldern 15–24 år.

Resultaten visar att unga som har vuxit upp med sociala medier i Sverige vill se starkare skyddsmekanismer på sociala medier. En majoritet av de tillfrågade, 70 procent, är positiva till åldersgränser och 67 procent instämmer helt eller delvis i att det vore bra att behöva verifiera sin ålder. Bland de som är för en åldersgräns anser flest att den bör vara vid 15 år.

Ungdomarna som deltagit i undersökningen ger ofta väl utvecklade resonemang om varför de anser att en åldersgräns behövs. De vanligaste skälen som lyfts är oro för orealistiska kroppsideal, påverkan, hat och hot i digitala miljöer, negativa kognitiva effekter av överdriven användning, samt negativa effekter på psykiskt mående.

Undersökningen visar också att unga tjejer är markant mer positiva till både åldersgränser och mekanismer för att verifiera ålder än unga killar. Det kan reflektera skillnader i både utsatthet och användning.

I Västmanland var det färre som deklarerade första dygnet. Nästan 40 700 personer deklarerade i år och det är ca 2 000 personer färre än förra årets 42 600 personer.

Cirka 6,2 miljoner personer, alltså nästan tre av fyra, skulle kunna godkänna sin deklaration utan ändring, ifall de inte har avdrag eller extra inkomster att redovisa. Av dem är det 4,9 miljoner som har pengar att få tillbaka, ifall de inte gör några ändringar eller tillägg.

– Men en hel del behöver själv göra ändringar. Vi har förifyllt viss information för den som har sålt bostad och aktier eller är företagare, men inte för den som exempelvis har rätt till reseavdrag, haft inkomster från utlandet eller hyrt ut sin bostad. Detta behöver man fylla i själv, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

På Skatteverkets webbplats finns hjälp- och beräkningstjänster där det går att ta reda på vad som kan eller ska läggas till i deklarationen. Du kan deklarera i Skatteverkets e-tjänst eller genom att sms:a eller ringa. Du kan också deklarera genom att skriva under och skicka in pappersdeklarationen. Den som deklarerar digitalt får alltid en kvittens på att deklarationen har kommit in till Skatteverket.

– Alla med e-legitimation har kunnat logga in och titta på sin deklaration från den 6 mars i år och har alltså haft en tid på sig för att gå igenom deklarationen. Vi har sett ett ökat intresse för att deklarera tidigare under flera år vilket har bidragit till att så många deklarerar första dagen, säger Monica Rönnberg.

Vattenfall lämnar indikativt bud på VB Elförsäljning och förköpserbjudande i VB Energi som ägs gemensamt av Vattenfall, Ludvika kommun och Fagersta kommun.

Ägarfördelningen är 50,6 procent Vattenfall, 28,6 procent Ludvika kommun och 20,8 procent Fagersta kommun. I koncernen ingår även dotterbolagen VB Elnät och VB Elförsäljning. För Fagersta kommun har det i många år varit en bra affär med aktieutdelningen.

Vattenfall har lämnat ett indikativt bud på att köpa VB Elförsäljning. Samtidigt har Vattenfall gett Ludvika kommun och Fagersta kommun ett förköpserbjudande på aktierna i VB Energi.

Förköpserbjudandet ska besvaras inom tre månader. Kommundirektör Karolina Berglund har fått i uppdrag att hantera frågan för Fagersta kommuns räkning.

– Vi genomför nu vår egen analys av förköpserbjudandet och för en affärsmässig dialog med övriga ägare. Vårt fokus är att ta fram ett stabilt beslutsunderlag inför fullmäktiges behandling i maj, säger hon.

Västerbergslagens Energi AB (VB Energi) producerar och levererar fjärrvärme till kunder i Ludvika, Fagersta, Grängesberg och Norberg.

Västerbergslagens Elnät AB (VB Elnät) ansvarar för drift och underhåll av cirka 270 kilometer regionledningar, 2 800 kilometer distributionsledningar, 918 nätstationer och 21 fördelningsstationer.

Västerbergslagens Elförsäljning AB (VB Elförsäljning) har drygt 21 000 elkunder, både privatkunder och företag-skunder. De flesta finns i närområdet runt västra Bergslagen, men även på andra orter i landet.

VB Energi sköter även drift och administration åt Västerbergslagens Kraft AB (VB Kraft), som är helägt av Lud- vika kommun. I VB Kraft ingår elva kraftstationer och 42 dammar.

I mitten av 1800-talet nådde den fruktade koleran Västanfors socken. Skräcken för den smittsamma sjukdomen var så stor att offren inte fick begravas på kyrkogården.

Koleran spred stor rädsla i Sverige på den tiden. Sjukdomen orsakar kraftiga diareer som ger svår vätske- och saltbrist och kan leda till döden inom ett dygn.

När ryktet nådde Västanfors socken år 1853 att en ung man från socknen avlidit i kolera under en resa till Stockholm blev oron stor. Vägbommar sattes upp och sundhetspass krävdes för att hindra smittade att komma till Västanfors landvägen.

Till sjöss, som var den smittväg man fruktade mest, lät man inte några båtar komma fram. Den annars så livliga frakttrafiken på Strömsholms kanal stod helt stilla. Vakter kontrollerade att förbudet följdes.

Runt Storön i sjön Aspen låg många båtar i karantän och det finns nedskrivna uppgifter om att det söps hejdlöst bland sjömännen, i syfte att försöka hålla koleran borta.

Men ingenting hjälpte. I september 1853 dog 34-årige Anders Persson Ågren av kolera och under den närmaste månaden skördade koleran ytterligare 24 offer i Västanfors, som Fagersta hette på den tiden.

Det inrättades flera sjukstugor i socknen och vårdpersonalen lyckades rädda flera liv när man efter en tid förstått hur man skulle kunna behandla sjukdomen.

På den tiden trodde många att brännvin var det enda som kunde hålla smittan borta. Därför dracks det utan någon måtta. En gång var prästen så full att han inte kunde stå upp och hålla i begravningen.

Det var strängt förbjudet att begrava människor som dött i kolera på vanliga kyrkogårdar. Särskilda likbärare utsågs i Västanfors. Eftersom det var svårt att få frivilliga till dessa uppdrag utsåg Sockenstämman några fattighjon och gamla soldater till att bära de enkla träkistorna. De kunde inte neka till uppdraget.

När kyrkoherde Seseman, skakande av skräck, skulle kasta de tre skovlarna mull över kistan, stod han så långt bort han kunde från graven. Det var i Skeppmora år 1853 och i graven låg den första i socknen som dött i kolera.
Skeppmora ligger där bebyggelsen slutar i Sundbybergsområdet och där finns en av Fagerstas tre kolerakyrkogårdar. De andra finns i Onsjö och Semla.

Begravningsplatsen i Sundbyberg blev den största. Där ligger minst elva personer i jorden. Sju begravdes i Semla, fem i Onsjö och två fick sin sista vila på annat håll. Det är oklart var de ytterligare minst fem personer som dog i kolera i Västanfors socken de närmaste åren begravdes.

Kolerakyrkogårdarna växte igen och föll så småningom i glömska. Först 1924 började några ledamöter i kyrkorådet prata om inhägnader som de sett i skogarna då de var barn.

Det var svårt att hitta de helt ovårdade gravplatserna ute i den täta skogsterrängen. Men 1927 hade hembygdsforskaren Carl Åkerberg, vars grundliga historiearbete ligger till grund för en del av denna artikel, tillsammans med kyrkvärdarna Jakob Jakobsson och H. Rabenius efter långt och tålmodigt sökande funnit alla tre.

Kyrkorådet ordnade så att de rustades upp och inhägnades med två tum tjock stålvajer från Fagersta bruk. På varje kyrkogård restes en minnessten med inskription.
1933 invigdes de med att namnen på de begravda lästes upp, det sjöngs psalmer och kransar lades ned från församlingen.

Men under krigsåren glömdes de åter bort. Det var först på 1970-talet som de kom på tal igen. Västanfors kyrkoråds ordförande Folke Thorn tog då initiativ till att rusta upp dem ännu en gång.

Carl Åkerberg var säker på att följande personer ligger begravda på kolerakyrkogårdarna i Fagersta:

I Sundbyberg: Anders Persson Ågren, som var 34 år då han avled i kolera, Johan Springfelt, 54 år, Johan Dahlström, 18 år, Gudmund Gudmundsson, 32 år, Anders Gustaf Andersson, 32 år, Jan Nilsson-Scherp, 36 år, Karl Gustaf Gäfvert, 33 år, Maja-Stina Andersdotter, 37 år, Jan Erik Frisk, 44 år, Anna Bergstedt, 44 år, Stina Berggren, 52 år.

I Semla: Erik Gustaf Gäfvert, 11 år, Jan Erik Söderström, 31 år, Sara Ersdotter, 74 år, Anders Gäfvert, 48 år, Helena Erika Meijer, 8 år, Karl August Holst, 10 år, Jan Fredrik Gäfvert, 41 år.

I Onsjö: Anders Vestholm, 47 år, Anna Stina Andersdotter, 49 år, Anna Persdotter, 56 år, en tvåårig son till Per Larsson, samt Jan Erik Vesterlund, 33 år.

Ola Wahlsten

Källor: Carl Åkerbergs och Ragnar Wahlfeldts anteckningar.

Den stoppade jakten efter lodjur i Västmanlands län har återupptagits. Det sker efter att Kammarrätten i Sundsvall beslutat att inte ta upp överklagandet till prövning.

Därmed står Förvaltningsrättens avgörande fast och lodjursjakten återupptas.

På tisdagen meddelade Kammarrätten i Sundsvall att yrkandet om att inhämta ett förhandsavgörande från EU-domstolen avslås.

Domstolens interimistiska beslut från den 27 februari 2026 upphör därmed att gälla, vilket innebär att licensjakten efter lodjur i Västmanland återupptas.

Under hösten 2025 genomförde VL kampanjen Guldbussen. För att fira att Västmanland har Sveriges nöjdaste kollektivtrafikresenärer folierades två bussar i guld.

Bussarna försågs med QR-koder som ledde till enkäter, för att ta reda på vad resenärerna tycker om kollektivtrafiken i länet. Över 4 000 personer svarade på frågorna. 

På bussarna fanns fyra olika QR-koder som ledde till enkäter med olika teman: VL i framtiden, VL här och nu, tryggt att resa och enkelt att resa. Enkätsvaren visar att resenärerna generellt är nöjda med VL, och att det man tyckte var viktigast varierar beroende på till exempel vilken kommun den svarande bor i.

– Vi är oerhört glada över det stora engagemang som kampanjen väckte. Att så många tog sig tid att dela sina erfarenheter ger oss ovärderlig vägledning i det fortsatta utvecklingsarbetet, säger Anette Fransson, marknadschef vid kollektivtrafikförvaltningen.

I Västerås stadstrafik lyfts turtäthet och punktlighet fram som tydliga styrkor. Samtidigt efterfrågas fler avgångar på kvällar och helger, särskilt i områden utanför Västerås. Förarnas bemötande pekas också ut som en viktig faktor som påverkar helhetsupplevelsen av resan.

– Resultatet visar verkligen hur viktig kollektivtrafiken är i människors vardag. Många av synpunkterna känner vi igen och jobbar redan med, men kampanjen har gett oss en ännu tydligare bild av vad som är viktigast för våra resenärer, säger Arne Andersson, förvaltningsdirektör på kollektivtrafikförvaltningen.

Styrkor som togs upp i enkätsvaren och frågor att jobba vidare med

Styrkor

• Hög punktlighet
• God turtäthet i stadstrafiken
• Tydlig realtidsinformation i VL-appen
• Trevliga och kompetenta förare
• Smidiga betalsätt, inklusive ”res med betalkort”
• Roliga temabussar och extra satsningar för resenärer

Frågor att jobba med

• Bussarnas avgångstider från hållplatser som inte är reglerhållplatser
• Lägre turtäthet på kvällar och helger
• Lägre turtäthet utanför Västerås stad
• Förbättring av realtidsinformation
• Förarnas beteende och körstil
• Förbättring av användarvänligheten i VL-appen
• Priser och rabatter

Ett vykort där Fagersta visade upp stadens stoltheter.

Fagersta kommun betalade ut 2 414 000 kronor i försörjningsstöd i februari. Det är 578 000 mer än för samma period i fjol.

Den största orsaken till detta är fortsatt inflyttning av hushåll som är beroende av ekonomisk stöd. Under februari flyttade fyra familjer till Fagersta. Ändå har 28 avslagsbeslut fattats och 138 delavslag.

Totalt kostar försörjningsstödet över 20 miljoner per år och är en av de största orsakerna till att socialnämnden inte klarat uppdraget att ha en budget i balans.

Orsaken till att så pass många utan egen försörjning flyttar till Fagersta, är att de tipsats av sina hemkommuner om att det finns tomma lägenheter i Fagersta där hyresvärden inte kräver att de har någon inkomst eftersom kommunen tvingas gå in och betala.

Nu öppnar årets deklarationsinlämning. Totalt ska 219 000 västmanlänningar deklarera och av dem är 10 086 Fagerstsbor.

Den som loggar in med e-legitimation på Skatteverkets webbplats och bara ska godkänna sin deklaration utan ändring eller tillägg, kommer att möta en ny e-tjänst.

Vid ändringar i deklarationen eller vid inloggning med säkerhetskod, kommer man till tjänsten där det går att ändra eller lägga till uppgifter i deklarationen.

– Kom ihåg att kontrollera att alla uppgifter stämmer innan du godkänner. Om du har tänkt göra reseavdrag kan det vara bra att använda vår beräkningstjänst på skatteverket.se, där du snabbt får svar på om du har rätt till avdraget eller inte, säger Monica Rönnberg på Skatteverket i Västerås.

Reseavdraget är ett av de avdrag där kontroller görs varje år.

– Generellt kollar vi lite extra på uppgifter som man fyller i själv, där risken för fel är störst. Förutom reseavdrag kontrollerar vi bland annat uthyrning av privat bostad och inkomst av kapital som till exempel kryptohandel, säger Monica Rönnberg.

Den som väntar på skatteåterbäring i år kan få den redan mellan 7 och 10 april. Då behöver man senast 31 mars, utan att ha ändrat eller lagt till uppgifter, ha godkänt deklarationen antingen i e-tjänsten eller genom att ringa eller sms:a.

Den som ska betala kvarskatt hittar uppgift om när betalningen senast ska vara registrerad på skattekontot, i sitt besked om slutlig skatt.

– Om du ska få tillbaka pengar och vill få utbetalningen automatiskt, behöver du ha anmält ditt bankkonto till oss tidigare, eller inom tre veckor från att vi beslutat om din slutliga skatt. Anmäler du kontot senare behöver du själv begära att få pengarnautbetalda. 

För den som ska deklarera försäljning av bostad eller värdepapper, finns beräkningstjänster att ta hjälp av på skatteverket.se. Kom också ihåg att redovisa övriga inkomster som ska beskattas även om uppgiften inte finns med i deklarationen.

Nyheter i årets deklaration

• Avdrag får göras endast med hälften av ränteutgifter på lån utan säkerhet – såkallade blancolån. 

• Rotavdraget höjdes tillfälligt från 30 till 50 procent på arbetskostnaden, under perioden 12 maj – 31 december 2025.

• Den som har sparat i ISK (investeringssparkonto) betalar inte skatt på belopp upp till 150 000 kronor, efter en lagförändring 1 januari 2025.

• Den som ska deklarera kryptovalutor kan redovisa belopp med upp till tolv siffror i heltal och åtta i decimaler, i e-tjänsten Inkomstdeklaration 1.

• I glesbygdsområden som får EU-stöd, ska den som driver enskild näringsverksamhet, är delägare i ett handelsbolag eller deklarerar överskott från hobbyverksamhet, lämna uppgift om NACE-kod (EU:s motsvarighet till SNI-kod) i sin inkomstdeklaration.

Under helgen genomfördes en räddningsinsats efter att olja upptäckts i vattnet i sjön Kratten i Fagersta. Räddningstjänsten lade ut länsar för att begränsa spridningen och arbetar nu för att utreda orsaken.

På lördagskvällen kom det in larm om ett större oljeläckage i vattnet vid Kungsbron i Fagersta. Inledningsvis misstänktes det att det kunde ha koppling till ett tidigare utsläpp, men under kvällen stod det klart att orsaken var oklar. Under söndagen fortsatte arbetet med att försöka hitta källan till utsläppet.

”Samtidigt upptäcktes att länsarna inte täckte hela vattenytan, vilket gjorde att räddningstjänsten kallades ut igen för att flytta och komplettera dem. Fler länsar hämtades från Ludvika för att täcka hela kanalen och förbättra upptagningen av oljan”, meddelar Fagersta kommun.

Miljöenheten inom Västmanland-Dalarna miljö och byggförvaltning har varit på plats och gett råd om hur miljöpåverkan bäst kan begränsas. Även länsstyrelsen i Västmanland är inkopplad. Personal från industrin i området har undersökt om utsläppet kan ha koppling till deras verksamhet, men någon säker orsak har ännu inte kunnat fastställas.

En del olja har även nått området vid båtklubben där räddningstjänsten lagt ut ytterligare länsar för att samla upp den.

Många Fagerstabor har gått i Fagersta skola, även kallad stenskolan, som byggdes 1909 och revs för att ge plats åt stålverk 2.

Enligt beräkningar från Trafikverket kör dagligen cirka 14 400 förare med en promillehalt över den tillåtna. Från färjeterminalerna rullar i genomsnitt 8 200 fordon ut på våra vägar varje dag. Statistiken visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri bland dessa förare jämfört med andra.

–Det ser ut som att den positiva effekten av Trafikverkets bidrag kommer att utebli, säger Jacob Sidenvall från Riksförbundet M Sverige. De viktiga aktörerna avstår från att söka bidraget.

Alkobommar vid landets stora hamnar har sedan länge setts som en viktig del i trafiksäkerhetsarbetet.

–För många rederier är alkoholförsäljning en viktig del av intäkterna, säger Jacob Sidenvall, statistik visar att det är ungefär dubbelt så vanligt med rattfylleri i samband med färjeöverfart än i den normala trafiken. Det är därför frågan fått politisk prioritet.

De första försöken med alkobommar infördes 2015 efter en rad studier och utredningar.

–Resultaten från den tiden var goda, säger Jacob Sidenvall. Man såg att bommarna fick god effekt och ändrade beteenden.

Sedan dess har det avsatts pengar för att stötta hamnägare som vill sätta upp nykterhetskontroller vid infarterna till landet. I den senaste omgången finns femtio miljoner kronor i bidrag hos Trafikverket.

–Som vi rapporterar i tidningen Motor har intresset varit svalt, säger Jacob Sidenvall. Branschorganisationen för hamnarna kan inte ge besked om vilka som sök bidrag men meddelar att oron är stor för att alkobommarna ska störa trafikflödena. Ansökningarna har till slut börjat bli fler, men vi har fortfarande ingen överblick över om det är rätt aktörer. Målet har hela tiden varit en heltäckande barriär mot ökad rattonykterhet.

När Trafikverket utvärderade försöken 2017 betonas frivilligheten i etableringen: ”Hamnbolagen har ingen juridisk skyldighet att upplåta mark eller att medverka till etableringen av nykterhetskontroller, varför all etablering av kontrollanläggningar måste ske på basis av frivillighet hos hamnarna.”

– Problemet är uppenbart för den som står vid sidan av, säger Jacob Sidenvall. Hamnägarna har inte fått rätt incitament för att skapa det heltäckande skydd som politiker och engagerade hoppats på och arbetat för i mer än tio års tid. Det är väldigt ledsamt om detta stora arbete faller på en sådan sak. Det var knappast detta politikerna såg framför sig när de införde stödet. Vi vill se en öppen utvärdering av stödsystemet.

Nu utökas möjligheten till digitala vårdbesök på jourmottagningarna. Den digitala jourmottagningen är ett komplement till jourmottagningarnas fysiska i Västerås och Köping.

Resursmässigt innebär förändringen att man stärker upp med ytterligare en läkare, för att kunna ta emot fler patienter.  

– Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Den som behöver råd om besvär eller skador på vardagar mellan klockan 8 och 17 kontaktar sin vårdcentral. Övrig tid är det 1177 på telefon och chatt som gör den första bedömningen. Om besvären inte kan vänta tills vårdcentralen öppnar kan 1177 boka en tid på jourmottagningen i Köping eller Västerås – antingen för ett fysiskt besök eller ett digitalt, beroende på vårdbehov och vad patienten föredrar.  

– Det Den här satsningen ska möta den höga efterfrågan på läkarkontakt, särskilt på helgerna. För invånaren betyder det att man i vissa fall kan få hjälp hemifrån i stället för att behöva åka till jourmottagningen, säger Anna- Sofia Törnqvist, direktör för Närvården i Region Västmanland. 

Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Med digital jourmottagning ökar vi tillgängligheten till vården på kvällar och helger. Där ska man få hjälp med sådant som normalt görs på vårdcentralen men som inte kan vänta tills den öppnar. När det går ska man kunna träffa vården digitalt och behövs det så får man en tid på den fysiska jourmottagningen, säger Lina Ekengren (L), regionråd. 

– Vi fortsätter vårt målmedvetna arbete med att modernisera vården. Genom digital teknik kan våra verksamheter samarbeta och underlätta för patienterna att besöka vården, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd. 

På lördagskvällen gick larmet om ett större utsläpp i Strömsholms kanal mellan Solliden och Hamnkrogen. Räddningstjänsten lade ut länsar som gick sönder.

Foti: Jörgen Hjerpe

Räddningsmanskapet lade ut en läns som skulle samla upp oljan och avslutade arbetet vid midnatt men på söndagen kom larmet om att länsen gått sönder och att utsläppet fortsatte nedför Strömsholms kanal.

Det är oklart varifrån utsläppet kom.

E

Järntorget i Fagersta på den tiden det var livlig kommers på torghandeln med livsmedel, godis och kläder. Det var innan ICA byggde på platsen till vänster.

Två personer fick föras i ambulans till akuten efter en dikeskörning söder om Fagersta sent på lördagskvällen.

Föraren hade tappat kontrollen över fordonet på riksväg 66 ett par kilometer från Fagersta. Det var mycket halt på platsen. Vägen stängdes av i norrgående riktning medan bilen bärgades.

INSÄNDARE

Är på besök i min gamla hemkommun och konstaterar att satsningen på att göra centrum mer attraktivt lyckats över förväntan.

Det har ju varit många klagomål på hur illa det blev när dammen i parken togs bort och ersattes av asfalt som fick nannet ”Svarta fläcken”.

Fagerstaborna reagerade med ilska och besvikelse när notan på 300 000 kom och de ansvariga fick sina fiskar varma och tvingades ta bort asfalten och ersatte den med vacker gatsten.

Fagerstaborna kan vara stolta över den här storsatsningen på centrum!

Det är viktigt att läsa artiklar innan man gör inlägg som bara bygger på en rubrik på Facebook. Det skapar mest oreda när inläggen bygger på okunskap.

Därför är kommentarsfältet endast öppet för de som gör rätt för sig och betalar en krona om dagen, det vill säga 30 kronor i månaden, vilket är i särklass lägsta kostnaden i hela landet för en nyhetssajt.

Från och med vårterminen 2027 startar en ny polisutbildning vid Uppsala universitet. Satsningen är en del av flera nationella åtgärder för att utöka antalet utbildningsplatser och på sikt öka antalet poliser i Sverige.

Särskilt i Fagerstaonrådet råder det brist på poliser och därför ser man positivt på att utbildningen förläggs till ett polisområde där norra länsdelen ingår.

”Vi är mycket glada över att den nya polisutbildningen hamnar i polisregion Mitt (Uppsala, Västmanland och Gävleborg). Det ger dig som polisstudent goda möjlighet att både utbilda dig och stanna kvar i regionen”, säger polisen på Facebook och fortsätter:

”I Uppsala studerar du i en av Sveriges mest dynamiska studentstäder, med stark gemenskap, rik historia och goda möjligheter att utvecklas. Ansök till polisutbildningen redan idag! ”

Från och med våren 2026 får länets 60- och 70-åringar erbjudande om kostnadsfria hälsosamtal med provtagning på sin vårdcentral. Programmet som är inspirerat av barnhälsovårdsprogrammet är en satsning riktad till den äldre befolkningen. Målet är långsiktigt och ska ge fler friska år för invånarna i Västmanland.

Region Västmanland är först ut med den här typen av brett program för att främja och stärka hälsan hos 60 – plussare. Fokus ligger på att skapa en mer jämlik och proaktiv vård, där regionen kan stötta invånare innan sjukdom utvecklas och därmed avlasta framtidens vårdbehov.

Seniorhälsovårdsprogrammet omfattar inbjudningar till provtagning, samtal, screening, vaccinationer, och längre fram också särskilda äldremottagningar på vårdcentralerna för att skapa en enkel väg in till vården. I satsningen ingår också insatser tillsammans med länets kommuner, bland annat inom social hälsa och andra aktiviteter som främjar ett hälsosamt åldrande.

– Seniorhälsovårdsprogrammet är det första i sitt slag i Sverige. Det är kombinationen av olika metoder, undersökningar och insatser som gör det unikt. I höstas fick 60- och 70-åringar i Västmanland erbjudande om att delta och nu är verksamheten i gång i hela Västmanland. Vi hoppas att programmet kommer att leda till fler friska år, säger Lina Ekengren (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden

Samtalet bygger på ett frågeformulär om hälsa och levnadsvanor, aktuella provsvar och ett personligt samtal med vårdpersonal. Tillsammans går man igenom nuläget och pratar om vad personen själv kan göra för att stärka sin hälsa.

Gabriella Ingvarsdotter, distriktssköterska på Servicehälsan Västerås, leder hälsosamtal och beskriver samtalen så här:

– Det är ett besök och samtal där personen får bättre koll på sin hälsa och sina levnadsvanor. Samtidigt kan vi upptäcka om någon behöver vidare kontakt med vården för att förebygga att mer allvarliga sjukdomar utvecklas längre fram. – Vi utgår från personens situation och försöker hitta små förändringar som går att genomföra i vardagen. Det handlar ofta om enkla, konkreta råd som kan göra stor skillnad över tid.

Efter samtalet får personen med sig en konkret plan över nästa steg . – Vi skriver ihop en plan tillsammans, med personens egna ord. Det gör att personen går därifrån med något tydligt och realistiskt.

Reaktionerna efter samtalet brukar vara positiva.

– Många tycker att det är skönt att få en koll och att de fått konkreta tips om vad de själva kan göra för att fortsätta må bra. Det blir ofta ett väldigt odramatiskt och hjälpsamt samtal

Forsbackavägen i Fagersta på 1900-talet. Området är välskött även i dag..

Der är stora skillnader i andelen med egen försörjning i Västmanland. En låg självförsörjningsgrad är en tydlig utmaning för flera av kommunerna i Västmanlands län, bland annat i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg.

”Andelen invånare i åldern 20–65 år med en arbetsrelaterad månadsinkomst över 19 050 kronor (tre inkomstbasbelopp 2025) ligger i 8 av Västmanlands 10 kommuner under rikssnittet. Det innebär att en betydande andel av befolkningen i arbetsför ålder inte kan betraktas som självförsörjande”.påpekar Svenskt näringsliv.

Högst självförsörjningsgrad i länet återfinns i Surahammar med 75,1 procent. Därefter följer Hallstahammar på 73,1 procent och Sala på 72,1 procent. I Västerås, som har länets största arbetsmarknad, är 71,5 procent självförsörjande. Lägst andel har Skinnskatteberg med 66,8 procent.

– Det här är siffror som måste tas på allvar. Varje människa som inte är självförsörjande är en förlorad möjlighet både för individen och för samhället. Självförsörjning handlar om egenmakt, frihet och framtidstro, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Skillnaderna blir ännu tydligare i ett nationellt perspektiv. I toppen finns exempelvis Gällivare med drygt 83 procent självförsörjande. I den andra änden återfinns Malmö,

– Vi har en demografisk utveckling där vi får en växande grupp äldre. För att kunna kompensera för det och för att klara våra välfärdsåtaganden behöver fler i arbetsför ålder komma in på arbetsmarknaden. Där kan kommunerna göra mycket mer, säger Kristin Lahed.

För näringslivet i Västmanland är situationen särskilt allvarlig. Företag inom industri, teknik och tjänstesektor rapporterar återkommande om kompetensbrist. Samtidigt återfinns Västmanland sedan länge i Sverigetoppen vad gäller arbetslöshet. Svenskt Näringsliv efterlyser bland annat gymnasieutbildningar som bättre matchar behoven på arbetsmarknaden Västmanlands arbetsmarknad.

– Företagen i vår region skriker efter arbetskraft. När vi samtidigt har en relativt låg självförsörjningsgrad i flera kommuner ser vi ett tydligt matchningsproblem. Det är ett slöseri med mänsklig potential och ett hinder för tillväxt, säger Kristin Lahed.

För att vända utvecklingen menar Svenskt Näringsliv att det krävs reformer som stärker drivkrafterna att arbeta, starta företag och investera.

– Vi behöver en skattepolitik som stimulerar arbete, företagande och investeringar, såväl nationellt som kommunalt i länets kommuner. Om vi menar allvar med att stärka välfärden och trygga kompetensförsörjningen måste fler människor arbeta och fler företag kunna växa, säger Kristin Lahed.

Det är uppåt för bostadsrätter i Fagersta. Priserna steg med drygt 14 procent de senaste tre månaderna.

Efter flera år av tillbakagång har lägenhetspriserna stigit. De senaste tre månaderna har snittpriset för en bostadsrätt stigit till 234 000 i snitt för de 31 bostäderna som bytt ägare.

På ett år är ökningen 9,4 procent för de 131 bostadsrätterna som fick nya ägare. Och trenden är på klar uppgång. Sett över en längre period är prisuppgången enorm i Fagersta. Under senaste delen av 1900-talet kunde lägenheter skänkas bort. Idag kan samma bostäder säljas för ett par hundra tusen kronor.

Som vanligt ligger de högsta postadspriserna i centrum, i Björksta och Västanfors.

Vid busskurerna vid busstorget har det under en längre tid funnits problem med att vuxna personer uppehåller sig där utan att vara resenärer. Dessa personer använder busskurerna som samlingsplats, där det förekommer rökning och alkoholdrickande. Efteråt lämnas ofta cigarettfimpar, burkar och annat skräp kvar.

Det skriver Lennart Skansfors, Demokraterna i Norberg i en motion till fullmäktige.

”Situationen leder till nedskräpning och skapar en otrygg miljö. Äldre, ungdomar och andra resenärer upplever att de ibland inte får tillträde till busskurerna eller känner sig obekväma att vistas där när de ska vänta på bussen. Särskilt ungdomar kan känna sig otrygga när de ska resa till eller från busstorget, framför allt under kvällstid”, påpekar Skansfors.

Han framhåller att Busstorget är en viktig plats för kollektivtrafiken och bör vara trygg, ren och tillgänglig för alla resenärer och föreslår därför att kommunen:

1. Ser över städningen och skötseln vid busskurerna vid busstorget.
2. Vidtar åtgärder för att motverka nedskräpning.
3. Samverkar med polis eller ordningsvakter för ökad närvaro och trygghet vid busstorget.
4. Utreder ytterligare trygghetsåtgärder, exempelvis bättre belysning eller trygghetsskapande insatser vid busstorget.

Han föreslår att kommunen vidtar åtgärder för att förbättra ordningen, minska nedskräpningen och öka tryggheten vid busskurerna vid busstorget.

Vänsterpartiet och oberoende har nu fastställt listan till årets kommunalval i Skinnskatteberg. Fredrik Skog toppar listan och på tredje plats står den tidigare socialdemokraten Anette Arvidsson.

”Skinnskattebergs kommun står inför viktiga vägval – och det märks att engagemangetför framtiden är starkt. Efter flera möten med engagerade invånare ser vi en tydlig vilja att bidra. Allt fler vill vara med och påverka, och det växande engagemanget börjar ta formen av en bred folkrörelse för positiv förändring”, säger Vänstern i ett pressmeddelande och fortsätter:

”I valrörelsen fokuserar vi på våra kärnfrågor: kommunens ekonomi, öppenhet och demokrati, kamp mot korruptionen. Vi söker väljarnas stöd för att genomföra förbättringar som bygger på saklighet, kompetens och ansvarstagande – där invånare står i centrum.”

Vänstern påpekar att öppenhet och information är avgörande för förtroendet hos allmänheten. Och att man genom tydligt ansvarstagande och transparens kan bygga en kommun där fler känner delaktighet framtidstro.

”Tillsammans med fokus och engagemang stärker vi vår bygd.”, påpekar Vänstern.

Här är hela listan:

Det är upplagt för en kamp om makten i Fagersta i höst. Det skiljer bara ett mandat mellan S och V och båda sidorna satsar på seger.

Vid senaste valet tappade S stort medan V avancerade. I vanliga fall är det första namnen som lockar röster och de båda största partierna har kvinnor i toppen, Åsa–Märta Sjöström för S och Leyla Chabbani för V.

Men det kan även handla om övriga kandidater på valbar plats på listorna. Om vänstern vinner så är frågan om vilket parti de ska regera med. Partiet gjorde upp med Moderaterna i segervalet 1998 och de styrde med M i många år och fick mängder av publicitet i riksmedia för att de sanerade ekonomin samtidigt som skatten sänktes.

Om S vinner valet talar mycket för att de fortsätter samarbetet med M men om V tar hem flest röster är det inte hugget i sten om vilka de vill samarbeta med.

Det finns också en utmanare i Sverigedemokraterna som gick rejält framåt vid senaste valet.

Den 18 mars 2026 öppnar ansökan till Sveriges nya elbilspremie hos Naturvårdsverket. I Västmanlands län omfattas tre kommuner av stödet,

I Västmanlands län är Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg aktuella för elbilspremien. Utöver dessa kommuner kan även mindre områden med begränsad tillgång till kollektivtrafik i andra delar av länet omfattas. Det går att testa om en viss adress omfattas på Naturvårdsverkets webbplats. 

Stödet riktar sig till hushåll på landsbygden som behöver bil och med inkomster lägre än medelinkomsten. Premien gäller både begagnade och nya elbilar och kan ge ett hushåll 46 800 kronor i stöd. Ett starttillägg tillkommer på 18 000 kronor för hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten. . 

Elbilspremien finansieras till 75 procent av EU:s sociala klimatfond och till 25 procent via statens budget. Premien ska underlätta för de hushåll som påverkas mest av högre drivmedelspriser när EU:s nya utsläppshandel för vägtransporter införs 2028. Syftet är att göra klimatomställningen mer socialt rättvis och skapa förutsättningar för att den ska fungera i hela landet. 

– Vi vet att många hushåll behöver bilen i vardagen. Tanken med elbilspremien är att göra det enklare att ta steget till elbil, och på så sätt klara ekonomin när drivmedelspriser ökar. Omställningen måste fungera för alla, även för hushåll med lägre inkomster säger Stefan Nyström, chef för avdelningen för klimat och luft på Naturvårdsverket. 

Den som söker ska bo i en av landets 177 landsbygdskommuner eller i ett annat område med begränsad kollektivtrafik. På Naturvårdsverkets webbplats går det att testa om en viss adress finns i det aktuella området. 

• Ingen person i hushållet får ha så hög inkomst att statlig inkomstskatt betalas. 
• Hushållets sammanlagda inkomst ska vara högst 80 procent av medelinkomsten i Sverige. 
• De inkomster som räknas är fastställd förvärvsinkomst samt överskott av kapital minus underskott av kapital. 

Nuvarande bil 

Ingen i hushållet får ha ägt eller leasat en elbil eller laddhybrid under de senaste tolv månaderna. 

Hur mycket kan man få? 

• 1 300 kronor per månad i upp till 36 månader (totalt 46 800 kronor). Stödet betalas ut månadsvis under högst tre år. 
• Starttillägg på 18 000 kronor för hushåll med inkomster under 50 procent av medelinkomsten. Tillägget betalas ut vid första utbetalningen och kan exempelvis användas som kontantinsats. 

Vilka bilar omfattas? 

Premien gäller för: 

• Elbilar (ej hybrid eller laddhybrid). 
• Nya eller begagnade elbilar. 
• Elbilar med inköpspris mellan 64 800 och 450 000 kronor. 
• Köp eller leasing. 

Vid leasing ska månadskostnaden vara mellan 1 800 och 4 600 kronor. 

Premien kan sökas mellan 18 mars 2026 och 30 juni 2028. Efter det sänks premien, men man kan fortsatt söka den i ett år till, fram till den 30 juni 2029. Budgeten beräknas räcka till cirka 115 000 hushåll och stöd beviljas så länge medel finns tillgängliga. 

Fullständiga villkor finns publicerade på Naturvårdsverkets webbplats.

Styret i Region Västmanland reagerar på fakturor från digitala vårdgivare som enligt granskningar inte uppfyller kraven för ersättning. Regionrådet Lina Ekengren (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden, har därför tagit initiativ till att regionen ser över möjligheterna att stoppa utbetalningar och kräva tillbaka pengar där ersättningen saknar grund.

– Pengarna i hälso- och sjukvården ska gå till vård och inget annat. När fakturor från nätläkare inte uppfyller kraven är det inte rimligt att regionen betalar, säger Lina Ekengren (L), regionråd och ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

Bakgrunden är uppgifter om att en stor andel av vårdkontakterna hos vissa digitala aktörer inte följer de regler och riktlinjer som gäller för offentligt finansierad vård. Digital vård är i dag en viktig del av hälso- och sjukvården, men ska följa samma regelverk som övrig vård.

Samtidigt pekar regionen på att det i dag är juridiskt svårt för en enskild region att agera mot felaktiga ersättningar.

– Som systemet ser ut i dag är det inte alltid enkelt för en region att stoppa eller kräva tillbaka ersättningar, även när det finns frågetecken kring underlagen. Det visar att regelverket har stora brister, säger Lina Ekengren (L).

Regionen ser också behov av ett gemensamt agerande mellan regionerna för att komma till rätta med problemen.

– Digital vård är en viktig del av dagens primärvård, men systemet får inte utnyttjas. Aktörer som inte följer reglerna ska inte kunna ta del av skattemedel. Vi behöver också samarbeta mer med andra regioner, särskilt Sörmland, för att hantera de här frågorna, säger Region Västmanland vill stoppa felaktiga ersättningar till nätläkare,Lina Ekengren (L).

 

För 50-60 år sedan betraktades Kolarbyn som ett mönstersamhälle. Där fanns allt som invånarna behövde och bostäderna ansågs vara i toppklass. I dag ser det annorlunda ut i den norra stadsdelen.

Kolarbyn byggdes i huvudsak åren 1947–51 och bestod av två stora bostadsrättsföreningar med 600 lägenheter, Kolarbyn och Bäckens park. Husen ritades av stadsarkitekt Nils Myrberg och byggdes av Diös. Lägenheterna var fina och moderna med varmvatten, badkar och kylskåp och blev eftertraktade av bruksarbetarfamiljerna. Det fanns gott om serviceinrättningar och lekplatser på gårdarna. Området betraktades som ett av Sveriges bästa att bo i.

Brukets överingenjör Arthur Åhrén ansåg att tillgången till goda moderna bostäder var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna rekrytera bra arbetskraft. Åhrén framhöll också att den nya bebyggelsen dessutom förde det goda med sig att människor från olika sociala skikt i samhället började bosätta sig i samma områden. Tjänstemännen hade tidigare alltid bott i villor med enskilt läge på Andra sidan i anslutning till Fagersta Bruks herrgård, åtskilda från staden både av bruket och Kolbäcksån”, skrev Bruksmusei vänner för några år sedan.

På 1960-talet fanns det gott om butiker i Kolarbyn. Och dessa servade inte bara de som bodde där. Många kunder utifrån sökte sig dit för att handla.

Lokaltidningen var mäkta imponerad av Kolarbyn och hävdade i en artikel 1965 att stadsdelen utvecklats till ett mönstersamhälle som ”uppfyller allt som den moderna nutidsmänniskan kan önska sig i komfort och service.”

Man konstaterade också att ingen husmor behövde ta sig ner till stadens centrum för att göra sina inköp. Och som grädde på moset avslöjades att Konsum planerade ett nybygge av en varuhall i Kolarbyn.

Där fanns den populära butiken Kjells radio och tv som sålde det senaste inom ljud- och bildområdet. Inför julhandeln för 55 år sedan saluförde Kjell Sandquist en batteridriven kassettbandspelare. Den kostade 395 kronor och var en åtråvärd julklapp. Omräknat till dagens pengavärde blir priset närmare 4 000 kronor. På 60-talet var elektroniska prylar omkring tio gånger så dyra mot vad de är i dag.

Nordens livs hade det mesta i matväg och lovade i reklamen att göra sitt bästa för att Kolarbyborna skulle få ”ett välfyllt och välsmakande julbord”. Även Lindholms livs erbjöd ”julbordets läckerheter”.

I Kolarbyn fanns också två konditorier, Norlins hembageri på Skogsvägen 1 och Ebe-konditoriet på Hantverksvägen 10. Båda tillverkade och sålde allt från matbröd till wienerbröd och tårtor. Det fanns självfallet även möjlighet att slå sig ned och fika på plats.

En butik som kom att bli väldigt populär och som var en av de som överlevde längst var Knuttes cykel & motor på Forsbackavägen 6. Knuttes julannonsering på 60-talet deklarerade att ishockeyrör och konståkningsskridskor stod högst på ungdomarnas önskelistor. Skridsko- och skidåkning var populära fritidssysselsättningar på den tiden då utbudet av annat var magert vintertid samtidigt som det ofta var rejäla vintrar.

I Kolarbyn fanns också Karins manufaktur, Östlings tobaks- och pappershandel, Kolarby tobakshandel, samt Magasin Kolarby som sålde husgeråd, barnkläder, leksaker och mycket annat. Dessutom fanns flera frisörer, en bensinmack med verkstad, med mera.

I Kolarbyn öppnades också Fagerstas första ungdomsgård, Alfagården, i mitten av 60-talet. Redan första året kunde föreståndarparet Fred och Linnea Ekbäck räkna in över 500 medlemmar. Gården blev centralpunkt för flera popband som fick ha sina replokaler i källarvåningen.

Konsum byggde som utlovat nytt, liksom Ica. Men när stålkrisen slog till och riksvägen drogs utanför stan började det snabbt gå utför med Kolarbyn. Den ena butiken efter den andra slog igen. I dag finns bara en pizzeria som lockar besökare från andra delar av staden. Och lägenheterna är inte längre i toppklass.

OLA WAHLSTEN

”Sveriges motståndskraft i kris och krig avgörs inte enbart av militär styrka. Det visar erfarenheterna från Rysslands fullskaliga invasion av Ukraina – där civilsamhället, frivilligorganisationer och lokalt förankrade rörelser haft en avgörande roll för att samhället ska fungera när det prövas som mest.”

Det påpekar Svenskt Friluftsliv som samlar 28 ideella friluftsorganisationer med cirka två miljoner medlemskap och 7 000 lokala föreningar över hela landet. Det är en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal förankring, praktisk kompetens och vana att leda människor i utmanande miljöer. 

Nu lanserar Svenskt Friluftsliv rapporten ”Vägen till ett mer robust samhälle – Den svenska friluftsrörelsens roll och potential att höja Sveriges krisberedskap”, som visar att även Sverige har en stark men till stora delar outnyttjad resurs i friluftsrörelsen.

– Ett starkt civilsamhälle är inte ett komplement i kris, det är en operativ del av beredskapen. Erfarenheterna från Ukraina visar vad som är möjligt när ideella krafter ges rätt förutsättningar. Nu måste vi ta de lärdomarna på allvar även i Sverige, säger Josefine Åhrman, generalsekreterare Svenskt Friluftsliv.

Tillsammans utgör de en av Sveriges största folkrörelser – med stark lokal närvaro, praktisk kompetens och lång erfarenhet av att leda människor i krävande miljöer.

– Friluftsorganisationerna är redo att ta ansvar för ett starkare och mer motståndskraftigt samhälle. Men för att vi ska kunna bidra fullt ut krävs tydligare strukturer, långsiktig finansiering och fungerande samverkan med myndigheter, säger Josefine Åhrman.

• 94 procent anser att beredskap är en viktig fråga och tre av fyra har diskuterat beredskap det senaste året.
• 94 procent erbjuder redan utbildningar som stärker Sveriges civila beredskap, till exempel inom HLR och första hjälpen.
• 69 procent av organisationerna ser sig som en del av Sveriges totalförsvar.
• 100 procent är öppna för att utveckla sitt arbete med beredskap – 53 procent definitivt, övriga beroende på förutsättningar.
• Samtidigt saknar 75 procent i dag samarbete med myndigheter eller andra aktörer inom beredskap.
• 44 procent kan mobilisera sina medlemmar vid en samhällskris – en andel som skulle kunna öka kraftigt med rätt resursförstärkningar.

I Ukraina har scoutrörelsen organiserat humanitära insatser, jaktorganisationer mobiliserats tack vare sin lokalkännedom och civila båtorganisationer hållit livsviktiga transporter igång när infrastrukturen slagits ut. Gemensamt för dessa exempel är att förmågan inte byggdes i krisens stund – utan under lång tid i fred.

– Sveriges beredskap formas i vardagen. Genom friluftsrörelsen finns redan en unik infrastruktur för att nå människor, bygga praktiska färdigheter och stärka samhällets resiliens. Frågan är inte om friluftsrörelsen kan bidra – utan om vi har råd att låta bli, säger säger Josefine Åhrman.

Sex av tio småföretag i Västmanlands län anger att digitaliseringen har en stor betydelse för deras lönsamhet. Nästan hälften av företagen upplever också att mobilnätens täckning och prestanda är ett stort hinder för deras digitalisering.

En stabil digital uppkoppling är avgörande för företagens verksamhet. Men brister i mobiltäckning och nätprestanda skapar hinder. Även företag i tätorter lyfter mobilnätens prestanda som en central fråga. Det visar den undersökning som genomförts av Bredbandssamverkan Mellansverige där Region Västmanland ingår som en av sju regioner.

– Med kunskapen om vilken stor betydelse digitaliseringen har för våra småföretags lönsamhet behöver vi gemensamt anstränga oss för att undanröja alla hinder. De digitala infrastrukturerna behöver lyftas ytterligare, både i tillgång och kvalitet, säger Jenny Landernäs (M), ordförande i Regionala utvecklingsnämnden i Region Västmanland.

Eriksbo plantskola mellan Köping och Kungsör är ett av de företag som intervjuats i undersökningen.  Med omkring 30 anställda förenar verksamheten kvalificerat hantverk med modern teknik. Ett exempel är en självgående robot för växtskyddsarbete. Den arbetar dygnet runt och dokumenterar kör- och sprutjournaler samt väderdata enligt gällande regelverk. Det ställer krav på stabil uppkoppling, både på kontoret och ute i odlingen.

– När vi använder uppkopplade lösningar som roboten i odlingen måste mobilnätet vara stabilt. Annars tappar vi effektivitet och kontroll och får inte full nytta av våra investeringar, säger Miriam Dovrén, ägare och vd för Eriksbo Plantskola.

Undersökningen visar att företagen har kommit långt i sin digitala utveckling, oavsett storlek och bransch. Samtidigt är de starkt beroende av stabil digital infrastruktur, både via fiber och mobilnät, för sin dagliga drift och konkurrenskraft.

– I dag behöver företag ständigt vara digitalt uppkopplade där deras verksamhet bedrivs, utan avbrott eller märkbara övergångar. Att så många upplever problem med uppkopplingen överraskade oss, säger Lars Eriksson, bredbandskoordinator på Region Västmanland.

Personalen startade aldrig hjärtlungräddning när en äldre patient inlagd på en avdelning drabbades av hjärtstopp. Även om det inte är säkert att hjärtlungräddning kunde ha räddat patientens liv, anmäler regionen händelsen enligt lex Maria eftersom åtgärden borde ha startats enligt de riktlinjer som finns. 

Vid det föregående besöket i vårdsalen konstaterade personalen att patienten var vid medvetande, men påträffades sedan livlös i sin säng när man tittade till igen.Trots det påbörjades ingen hjärtlungräddning och ingen hämtade heller hjärtstartare. 

I sin utredning konstaterar Region Västmanland att den personal som var först på plats själva hade avgjort att patienten varit avliden för länge för att hjärtlungräddning skulle påbörjas. Men enligt riktlinjerna ska hjärtlungräddning startas i vilket fall som helst – tills specialistkunnig personal kan komma på plats och bedöma händelsen. Dessutom försenades specialistpersonalens ankomst till platsen på grund av stängda dörrar och dålig skyltning. Regionens sammantagna bedömning är dock att man inte kan slå fast att hjärtlungräddning kunde ha räddat patienten. 

För att förebygga liknande händelser föreslås scenarioträning på hjärtstopp och hjärtlungräddning, men även åtgärder såsom tydligare checklistor för hjärtlarm liksom tydligare introduktion av nyanställda om akutrutiner. Därutöver har man sett över skyltning och dörrutiner vid avdelningen.  

Trots hög arbetslöshet och utdragen lågkonjunktur finns det många vägar in på arbetsmarknaden inför sommaren. Antalet annonserade sommarjobb är fler än på många år, samtidigt som konkurrensen om varje tjänst är hård, särskilt för unga. Det visar en färsk analys av Sambla.

Mellan november och februari publicerades 19 annonser om sommarvikariat och feriejobb i Fagersta kommun, motsvarande 92 tjänster, på Platsbanken. Det är 22 fler än i fjol. 

I landet som helhet har det annonserats fler sommarjobb än på flera år. Under vintern har drygt 87 000 tjänster lagts ut på Platsbanken. Det är 10 000 fler än i fjol och mer än på över fem år.

Det visar Samblas analys av sommarjobbsannonser för de senaste åren.

Hälso- och sjukvården dominerar bland sommarjobben i landet som helhet. Omkring hälften av tjänsterna gäller jobb inom hälso- och sjukvård, men det söks också många butikssäljare, kriminalvårdare och lokalvårdare.

I Fagersta är 23 av 92 sommartjänster som annonserats i år inom hälso- och sjukvården, motsvarande 25 procent. 

– Man ser tydligt var jobben finns: i välfärden, i industrin och i praktiska serviceyrken. För den som är beredd att jobba kvällar, helger eller i mindre kommuner finns det väldigt goda chanser att få jobb, även om man saknar lång erfarenhet eller har haft svårt att etablera sig tidigare, säger Marcus Karlsson, privatekonomisk expert på Sambla.

Det är viktigt att inte vänta för länge med att söka sommarjobb. Just mars månad är den tidpunkt då flest annonser har sin deadline, visar Samblas analys. 

– Vi har en arbetsmarknad där arbetslösheten är hög, särskilt bland unga, samtidigt som arbetsgivare skriker efter personal i vissa yrken. Sommarjobben blir då en av de viktigaste dörröppnarna in på arbetsmarknaden, både för första jobbet och för den som vill byta bana eller komma tillbaka efter arbetslöshet, säger Marcus Karlsson.

I en tid där många hushåll pressas av högre räntor och priser kan ett sommar- eller extrajobb göra stor ekonomisk skillnad – både för unga och vuxna.

– Ett feriejobb handlar inte bara om extra pengar i sommar. För många innebär det en möjlighet att stärka sin ekonomi, bygga upp en buffert och känna sig mer trygg inför höstens utgifter. Det ger utrymme att planera framåt och göra genomtänkta val för sin privatekonomi. För unga är det dessutom ofta första raden i CV:t – och i dagens arbetsmarknad är varje erfarenhet guld värd, säger Marcus Karlsson.

Konkurrensverket bedömer att Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund, NVK, gjorde en otillåten direktupphandling när förbundet anskaffade en ny bassäng till Fagerstahallen sommaren 2024.

Det var när förbundet direktupphandlade rivning av befintlig bassäng samt installation och tillverkning av en ny rostfri bassäng i Fagerstahallen som Konkurrensverket menar att förbundet gjorde en felaktig direktupphandling. Därför har Konkurrensverket beslutat att NVK ska betala en upphandlingsskadeavgift på 630 000 kronor.

– Eftersom vi själva upptäckt denna och en del andra felaktiga direktupphandlingar genom vår egen internkontroll, var Konkurrensverkets beslut rätt väntat. Det senaste åren har vi därför vidtagit en mängd åtgärder för att minska risken för att göra den här typen av felaktiga direktupphandlingar, säger förbundschef Per Kjellander.

Trots att tekniken på 1940-talet var långt ifrån dagens, kunde man hålla fem fontäner igång i Gröndalsparken i Västanfors. I dag ligger priserna i området långt över genomsnittet för Fagerstas bostadsrätter.

Bostadsområdet vid Gröndalsparken är bland det mest attraktiva i Fagersta och håller en betydligt högre ekonomisk klass än genomsnittet på grund av närheten till sjön Aspen och lugnet i området.

Gröndalsparken har nyligen rustats upp med nya gångvägar av stenmjöl, kantavskiljare i cortenstål för planteringarna, och nya träd planterades under våren 2025, vilket är en del av en större satsning från Fagersta kommun för att förbättra parken och de offentliga miljöerna.

Det blev guld till Oscar Renfors,,Fagersta karateklubb på Shobu Ippon Tournament i Danmark. Kata Seniorer.

Shobu ippon 8th tournament är en internationell tävling med utövare från Sverige, Norge och Danmark. Det var Oscars första tävling för säsongen. Tävlingen hölls i Hørsholm.

Förra året fick 482 personer en ny njure. Det är 30 färre än 2024. Efter flera års uppgång är minskningen att betrakta som ett trendbrott enligt Njurförbundets ordförande.

Antalet organdonationer i Sverige har minskat med 14 procent de senaste två åren, vilket lett till färre njurtransplantationer. Under 2025 genomfördes 41 färre njurtransplantationer jämfört med 2023.

Framför allt har donationer från avlidna minskat de senaste två åren, efter flera års stadig ökning. Donationer från levande givare har i stället ökat något, men är långt under antalen från förra decenniet.

Njurförbundet ser allvarligt på utvecklingen, särskilt eftersom både allmänheten och myndigheter är positiva till organdonation och flera åtgärder har införts för att främja donationer. Ordförande Håkan Hedman menar att orsakerna till minskningen måste undersökas och efterlyser fler insatser för att öka antalet levande njurdonationer.

– Myndigheter och regioner har redan infört donationsbefrämjande åtgärder och inrättat regionala donationscentrum, men ytterligare åtgärder krävs för att vända den negativa trenden. Specifikt behövs fler insatser som främjar njurdonationer från levande givare, eftersom dessa donationer ofta ger bättre resultat, säger Håkan Hedman.

Andelen äldre som får inkassokrav ökar. Det visar ny statistik från Svensk Inkasso. Under januari 2026 registrerades 727 317 nya inkassokrav. Det är en ökning med 24 procent jämfört med december 2025, då 588 053 nya krav skickades ut.

En tydlig långsiktig trend är att andelen äldre som får inkassokrav ökar. I januari 2023 stod personer över 65 år för 11,75 procent av inkassokraven. Ett år senare var andelen 12,9 procent och i januari 2026 har andelen ökat till 15,1 procent. Det är en ökning med 29 procent sedan januari 2023 då Svensk Inkasso började samla in den här statistiken.

Januari är historiskt den månad på året då inflödet är som störst. Jämfört med samma period förra året (januari 2025) då 844 253 nya inkassokrav registrerades, innebär årets siffra en minskning med 14 procent.

Antalet avslutade ärenden uppgick i januari till 633 163. Det är fem procent fler än i december 2025, men 14 procent färre än i januari 2025, då 734 679 ärenden avslutades.

̶  Även om inflödet av nya inkassokrav minskar på årsbasis ser vi samtidigt att antalet avslutade ärenden inte minskar i samma takt. Det innebär tyvärr fler obetalda krav och att fler fastnar med skulder som de inte kan betala tillbaka, säger Fredrik Engström, ordförande för Svensk Inkasso.

– Att allt fler äldre får inkassokrav är en utveckling som måste tas på allvar. Många äldre har små ekonomiska marginaler och är särskilt sårbara för ökade levnadskostnader, säger Fredrik Engström.

Även om många klarar av att betala sina skulder inom någon eller några månader visar statistiken att hushåll med små marginaler behöver allt längre tid på sig – en utveckling som pågått under flera år.