Vill att en hundrastgård anläggs i Kolarbyn

Fagersta kommun har fått in ett e-förslag om att anlägga en hundrastgård i Kolarbyn.

”Bortanför grusplanen innan man kommer in i Kolarbyskogen finns det gamla asfalterade små vägar där det stått hus förut som är rivna, där skulle vara perfekt att bygga en hundrastgård så vi som bor här uppe också har någonstans att låta våra hundar springa av sig i inhägnat område”, skriver förslagsställaren.

Sedan fem år finns det en hundrastgård vid Simbadet i Västanfors, som kom till genom ett e-förslag.

Här kan man rösta på förslaget:

https://fagersta.se/organisation–styrning/e-forslag/aktuella-e-forslag

Viktigt att ta fram reflexerna nu

Ungefär 30 gående omkommer i trafikolyckor varje år, i huvudsak i kollisionsolyckor med biltrafik. Risken är högre under vinterhalvåret, då mörkret försämrar sikten. Därför är det viktigt att bära reflex.
För bästa synlighet ska reflexerna placeras långt ner på ben och armar.

– Reflexer gör stor skillnad för synligheten i trafiken, säger Jacob Sidenvall, trafiksäkerhetsexpert på Riksförbundet M Sverige. Med bra reflexer kan en person upptäckas på cirka 125 meters håll. En mörkklädd person utan reflexer syns först på 20–30 meters avstånd. Då kan det redan vara för sent.

För bästa synlighet ska reflexerna placeras långt ner på ben och armar. Det är viktigt att komma ihåg att alltid bära reflexer när man rör sig i trafiken vid mörker, oavsett miljö.

– Många tror att reflexer inte är lika viktiga inne i städer eller där det finns gatubelysning, men tvärtom omkommer flest i mörkerolyckor i tättbebyggda områden med upplysta vägar. Extra viktigt är att föräldrar ser till att barnen har reflexer. Särskilt riskutsatta är unga när de går till eller från bussen, säger Jacob Sidenvall.

Nya trafikslag som A-traktorer och elsparkcyklar har gjort trafiken ännu mer komplex. De har hastighet och rörelsemönster som avviker från övriga trafikslag. Det har börjat göra avtryck i olycksstatistiken.

– Det är avgörande att den som väljer elsparkcykel ser till att synas bra, säger Jacob Sidenvall. Elsparkcyklister sticker ut väldigt mycket i statistiken över allvarliga skador. Om man ser till att synas minskar man risken för kollisioner med andra.

Som bilist måste man anpassa sin körning till den sämre sikten som kommer med mörker och regn, det är alltid föraren till motorfordon som har det största ansvaret för att undvika kollisioner med oskyddade trafikanter.

Alla som rör sig i trafiken till fots borde ha reflex på sig. Men det är också bra att ha en liggande i bilen. Reflexvästen är den bästa. Vid olyckor, problem med bilen eller andra ärenden kan det bli nödvändigt att lämna bilen och då krävs att man är mycket väl synlig för andra förare.

– Det gäller för alla trafikanter att snabbt anpassa sig till den mörka årstiden, särskilt nu när vi gått över till vintertid tar sig många hem från jobb och skola i mörker, det är nu reflexbehovet uppstår, säger Jacob Sidenvall. Se också till att kontrollera så att reflexerna har kvar sin funktion och inte blivit slitna.

De flesta sparar i onödan på gamla mobiler

Gamla mobiler, trasiga hörlurar och sladdar som ingen längre vet vad de hör till. De flesta av oss har en låda, garderob eller hylla där gammal elektronik samlar damm.

Men trots att nästan nio av tio svenskar (85 procent) har elektronik liggande hemma tycker hela 78 procent att de är bra på att ta hand om sina gamla prylar. Det visar en ny undersökning från Verian, gjord på uppdrag av Elgiganten, som synliggör ett glapp mellan svenskarnas självbild och vad som faktiskt blir gjort.

Så varför blir prylarna liggande? Enligt undersökningen uppger nästan hälften (46 procent) att de inte tagit sig tid att lämna in elektroniken för reparation, återvinning eller återbruk. Drygt var tredje (36 procent) behåller den för att den ”kan vara bra att ha”.

– Det är lätt att tänka att gamla prylar kan vara bra att ha, men när de blir liggande gör de ingen nytta. I våra byrålådor finns en stor outnyttjad resurs av elektronik som skulle kunna repareras, användas av någon annan eller återvinnas. Och även när en produkt slutat fungera behöver den inte ha gjort sitt. Ibland räcker det att byta ut en mindre komponent för att ge den nytt liv, säger Tony Winkler, hållbarhetschef på Elgiganten.

Kommunen hade rätt i att avskeda chef

Skinnskatteberg hade rätt att avskeda sin tidigare VA- och fastighetschef, Titti de Verdier. Det slår Västmanlands tingsrätt fast. Hon får inget skadestånd och måste betala kommunens rättegångskostnader på 637 050 kronor.

Bakgrunden är en långvarig konflikt med sektorchefen för tekniska kontoret, som hon har anmält för kränkande särbehandling och trakasserier. Under Titti de Verdiers sjukskrivning för behandling mot cancer stängde hennes chef av hennes personalkonto. Hennes säkerhetsklassning återkallades och hon stängdes av från arbetet trots att hon inte var färdigbehandlad för cancer och i tjänst.

”Domstolen ogiltigförklarar alla punkter och beslutar att kommunen hade laglig rätt att avskeda tidigare VA-chefen Titti de Verdier. Skälen till det är dels ordervägran i projekten med brandstationen och dels allvarlig överträdelse av kritikrätten och lojalitetsplikten, i och med kritik hon riktat mot sin tidigare chef i mejl”, uppger SVT Västmanland. . 

Tingsrätten anser att Titti de Verdier vida överträtt kritikrätten och därigenom också brustit i lojalitetsplikten mot kommunen. Det handlar om e-postmeddelanden där hon kritiserar sin tidigare chef som hon skickat till olika chefer i Skinnskattebergs kommun, som då kan bli allmänna handlingar och spridas. 

”Sektorchefen har med alla medel försökt hindra mig att jobba med alternativen och att presentera de tre billigare förslagen som jag tagit fram för politiken”, sa Titti de Verdier till Fagersta Nyheter.

Hon stämde sin arbetsgivare och hävdade att uppsägningen var olaglig, att hon utsatts för diskriminering och repressalier. Hon krävde retroaktiv månadslön efter uppsägningen och 360 000 i skadestånd.

Kommunen anser att hon gjort sig skyldig till arbetsvägran, ordervägran och olovlig frånvaro, som är tillräckliga skäl för uppsägning.

Den positiva trenden för hjärthälsan och hur vi kan rädda ännu fler liv

Nya siffror visar en mycket glädjande utveckling när det gäller hjärtsjukdomar i Sverige. I Västmanland har dödligheten i hjärtsvikt nästan halverats sedan början av tjugohundratalet. Denna dramatiska minskning på 49 procent är ett kvitto på att medicinsk forskning, bättre diagnostik och en mer utvecklad vård verkligen fungerar. Bakom statistiken döljer sig tusentals människor som får chansen att leva längre och uppleva fler stunder med sina nära och kära.

Samtidigt som vården gör enorma framsteg på sjukhusen finns det ett minst lika viktigt arbete som sker ute i samhället. Att skapa trygghet i vardagen kräver att vi alla tar ett gemensamt ansvar för vår omgivning. Det handlar om allt från att veta hur man larmar till att ha rätt utrustning på platser där människor samlas för att arbeta, idrotta eller umgås på fritiden.

Teknik och kunskap i det offentliga rummet

När lokala eldsjälar och entreprenörer utvecklar nya grönområden, utflyktsmål eller idrottsanläggningar ökar också antalet besökare. Med fler människor i rörelse ställs högre krav på den allmänna säkerheten. När olyckan väl är framme och ett plötsligt hjärtstopp inträffar är det direkt avgörande att det finns en hjärtstartare tillgänglig i närheten för att snabbt kunna påbörja den livräddande behandlingen. Den första tiden efter ett hjärtstopp är kritisk och varje minut utan hjälp minskar chansen till överlevnad markant.

Att enbart placera ut medicinsk utrustning räcker sällan hela vägen. Det krävs också att människor i närheten vet var den finns och känner sig bekväma med att använda den. Moderna apparater guidar ofta användaren genom hela processen med tydliga röstinstruktioner, vilket gör att även personer utan tidigare medicinsk utbildning kan agera. Denna tekniska utveckling har flyttat intensivvården ut på gator, torg och arbetsplatser.

Vikten av tidig insats vid hjärthändelser

Det finns en tydlig skillnad mellan långsiktiga sjukdomar som hjärtsvikt och akuta tillstånd som hjärtstopp. Hjärtsvikt är ett tillstånd där hjärtats pumpförmåga gradvis försämras, vilket kräver långsiktig medicinsk behandling och regelbunden uppföljning inom vården. Ett plötsligt hjärtstopp är en akut elektrisk störning som får hjärtat att stanna helt. Här är det inte läkaren på sjukhuset som fäller det första avgörandet utan medmänniskan som råkar befinna sig bredvid.

Genom att snabbt påbörja bröstkompressioner kombinerat med en tidig strömstöt kan hjärtat få den omstart det behöver. Utbildning i hjärt-lungräddning har blivit ett naturligt inslag på många skolor och arbetsplatser. Denna spridning av kunskap skapar ett osynligt men starkt skyddsnät av beredskap över hela landet. Ju fler som vet hur de ska agera och trycka mitt på bröstkorgen för att upprätthålla blodcirkulationen, desto starkare blir detta nätverk.

En gemensam kraftsamling på lokal nivå

Att bygga ett säkert samhälle är ofta ett pussel som kräver samarbete mellan kommunala verksamheter, privata företag och engagerade privatpersoner. Beslutsprocesser och tillståndsansökningar kan ibland kännas byråkratiska och tidskrävande för den som vill utveckla en lokal anläggning. Det viktiga är att säkerhetstänket finns med från början när nya projekt planeras. Om en ny friluftsanläggning eller mötesplats byggs bör tillgängligheten för räddningsfordon och placeringen av nödutrustning vara en självklar del av grundplaneringen.

Företagare som investerar i sina verksamheter bidrar inte bara till den lokala ekonomin utan också till den gemensamma tryggheten. Att ta steget och utrusta sina lokaler med rätt säkerhetsutrustning visar på en tydlig omtanke om både personal och besökare. Det skapar en kultur där människors hälsa och välmående värderas högt och tas på största allvar.

Att skapa en trygg arbetsplats

För arbetsgivare innebär det systematiska arbetsmiljöarbetet att man ständigt identifierar risker och vidtar åtgärder för att minimera dem. En central del av detta arbete är att upprätta tydliga rutiner för akuta medicinska nödsituationer. Alla anställda bör veta exakt vem de ska kontakta, var nödutgångarna finns och var första hjälpen-utrustningen förvaras. Genom att ordna regelbundna övningar håller man kunskapen färsk och minskar den förlamande stress som lätt uppstår vid en verklig incident.

Ett öppet samtalsklimat kring hälsa och säkerhet gör det mycket lättare för medarbetare att lyfta eventuella brister i miljön. Det kan handla om att se över skyltningen i en stor lagerlokal så att utrustningen syns tydligt från alla vinklar eller att påminna varandra om de grundläggande stegen i en räddningsinsats under en fikapaus. Denna medvetenhet sprider sig ofta utanför arbetsplatsens väggar. En person som känner sig trygg i sin förmåga att hjälpa till på jobbet bär med sig exakt samma handlingskraft till mataffären, löpspåret och hemmet.

 

18 vargar får fällas i Västmanland

Länsstyrelserna i Mellersta rovdjursförvaltningsområdet har beslutat om licensjakt efter varg 2027. För Västmanlands län omfattar jakten totalt 18 vargar.

Jakten omfattar 6 vargar i reviret Myggsjön och 6 vargar i reviret Bredmossen. Reviren ligger i Sala och Norbergs kommun. Dessutom omfattar jakten 6 vargar i reviret Vargmossen i Fagersta, Norbergs, Hedemora, Smedjebacken och Säters kommuner. Vargmossens revir är alltså delat mellan Västmanlands och Dalarnas län.

Enligt det senaste årets inventering finns det ingen genetiskt viktig varg i de tre reviren. Huvudsyftet med licensjakten är att minska tätheten av vargrevir och koncentrationen av varg där den är som störst.

”Licensjakten är ett viktigt verktyg för att minska de negativa konsekvenserna för människor och tamdjur i områden med hög vargtäthet. Årets licensjakt är ett steg på vägen i minskningen ned mot referensvärdet”, meddelar Länsstyrelsen.

Länsstyrelserna har beslutat om ett licensjaktuttag på totalt 72 vargar i Sverige. Siffran är högre än tidigare år, bland annat eftersom årets licensjakt uteblev då länsstyrelsernas beslut överklagades.

Exporten skapar nästan var tredje jobb i Västmanland

De exporterande företagen och deras underleverantörer skapar omkring 39 000 jobb i Västmanland. Det motsvarar 29 procent av alla sysselsatta i länet. Det visar en ny rapport från Svenskt Näringsliv.

Företagen i Västmanland exporterade varor och tjänster för 77 miljarder kronor, enligt Svenskt Näringslivs senaste rapport. Av exportvärdet utgjordes 77 procent av varor och 23 procent av tjänster. Detta motsvarar en export på 275 000 kronor per invånare.

Varuexporten domineras av elektronik och maskiner medan tjänsteexporten främst består av företagstjänster och transporter.

– Siffrorna visar hur beroende Västmanlands län är av export. Det gäller inte bara storbolagen, utan det är minst lika viktigt för de små och medelstora företagen. Det går inte att underskatta handelns betydelse för Sverige i allmänhet och regionen i synnerhet, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland.

På senare år har frihandeln hamnat under press runt om i världen. Detta har lett till att EU nyligen slutit eller är nära att sluta nya frihandelsavtal med Mercosur, Indien, Indonesien och Australien. Svenskt Näringsliv har analyserat vad de nya frihandelsavtalen väntas betyda för Sverige. Till 2035 förväntas exporten till de berörda länderna öka med 26–33 procent, vilket i motsvarar 62–79 miljarder kronor.

Även importen kommer påverkas, där den spås öka med 39–47 miljarder kronor. Detta eftersom importerade insatsvaror och komponenter är en förutsättning för att företagen ska kunna producera och exportera. Sammantaget kan avtalen ge ett BNP-tillskott på upp till 40 miljarder kronor. Störst effekt väntas från avtalen med Indien och Mercosur, där tullarna och handelshindren tidigare har varit höga.

– Att frihandeln återtar mark i världen är en positiv signal för våra företag. Vi har globala leverantörer i regionen som kommer att gynnas av detta. Konkurrens och sunda spelregler gör att företagen mår bra, vilket gör att regionen mår bra, säger Kristin Lahed.

– När ett företag från Västmanland tar marknadsandelar i Indien eller Brasilien följer ofta ett helt nätverk av underleverantörer med i tillväxten. Frihandelsavtalen som signerats kommer leda till tillväxt och att nya jobb skapas. Detta är positivt för hela regionen, säger Kristin Lahed.

Krock mellan bil och lastbil

Räddningstjänsten i Skinnskatteberg larmades på onsdagskvällen till en trafikolycka på Köpingsvägen.

Det ska vara lastbilen som kört in i personbilen bakifrån. Tre personer drabbades men ingen behövde åka ambulans.

Enligt Trafikverket kommer det att vara begränsad framlighet på olycksplatsen fram till 21-tiden.

Lämnades utan uppföljning av hepatit i decennier 

Region Västmanland lex Maria-anmäler en händelse där en patient med kronisk hepatit inte följdes upp inom specialistvården under flera decennier. Enligt regionens utredning fanns det risk för allvarlig vårdskada. 

Patienten smittades som spädbarn och följdes under ett antal år av sjukvården, men uteblev från en provtagning i tonåren. Därefter föll patienten ur den ordinarie uppföljningen, vilket innebar en risk att vården skulle kunna missa att upptäcka sjukdomsutveckling, behov av behandling och eventuell smittspridning.

När det åter blev aktuellt med en bedömning konstaterades att patienten fortfarande hade en kronisk hepatit, men det fanns inga tecken på leverskada eller smittspridning.  

Händelsen bedöms ha orsakats av en kombination av utebliven provtagning, brister i dåvarande manuella uppföljningsrutiner och övergången från pappersjournal till digital journal. 

Verksamheten har sedan dess infört ett digitalt uppföljningssystem där planerade kontroller och uteblivna besök följs upp systematisk. Åtgärden syftar till att säkerställa att patienter inte faller ur den planerade uppföljningen och att uteblivna kontroller fångas upp. 

Allt fler äldre kvinnor drabbade av bedragare

Polisen varnar för bedragare i Västmanland och det har blivit allt mer aggressivt beteende där de utger sig för att vara polis.

Cirka 15 personer i polisens Region mitt anmälde under måndagen och tisdagen att de blivit utsatta för bedrägeri eller bedrägeriförsök, och polisen misstänker att det finns ett stort mörkertal.

Polisen vill varna allmänheten i Västmanland, Uppsala och Gävleborgs län om att åldringsbedragare just nu är mycket aktiva i området.

Bedragarna använder sig av ett modus där målsägarna anklagas för att ha hyrt en bil som brunnit, stulits eller använts vid ett brott. De uppmanar målsägarna, som alla är äldre kvinnor, att lägga värdesaker och betalkort i ett kuvert tillsammans med pinkoden. Ibland utger de sig för att vara poliser, eller hotar med att polisen ska komma om målsägaren inte gör som de säger.

En av kvinnorna agerade föredömligt och ringde en anhörig för att fråga om råd, varvid bedrägeriförsöket kunde avbrytas.

”Det bästa sättet att stoppa bedrägerierna är att vara informerad och förberedd när samtalet kommer. Prata med era äldre anhöriga och hjälp dem att öka sin motståndskraft mot åldringsbedragarna”, uppmanar polisen.

Polisen eller andra myndigheter kommer aldrig ringa till privatpersoner och be dem samla ihop värdesaker, kontanter eller kreditkort. Blir du osäker när någon ringer och stressar dig, lägg på och ring polisen eller någon du litar på i din närhet.

Vänstern tillbaka vid makten för tredje gången

Vänstern i Fagersta är mest känt ute i landet för att ha brutit Socialdemokraternas långvariga makt vid valet 1998 då de tog över styret tillsammans med Moderaterna. V ansåg då att det inte fanns någon anledning att regera med vad de sa var ”valets stora och bittra förlorare S.”

Väljarna belönade V som fått ordning på den, trots hög kommunalskatt, nerkörda ekonomin genom att ge dem egen majoritet tre val i rad. Vid valet 2014 gick partiet kraftigt tillbaka och S tog makten med stöd av V. Men det skar sig snabbt och S gjorde upp med M istället.

Stig Henriksson sanerade Fagerstas ekonomi till att bli en av landets bästa.

Men efter elva år valde S nu att gå till vänster för att nå majoritet. Vänsterpartiets stora ras hindrade dem inte från att få plats i styret av kommunen de närmaste fyra åren. S tog även med Centern för att markera att det inte bara handlar om ett socialistiskt styre.

Moderaterna är besvikna, men hade ingen förnyelse i valtoppen efter att Alexander Sjöström hoppat av. De går nu i opposition tillsammans med Sverigedemokraterna och Liberalerna.

Här kan ni läsa Stig Henrikssons resumé av Vänsterns historia i Fagersta.

https://fagersta.vansterpartiet.se/vansterpartiets-moderna-historia/

Storseger för FAIK mot Kumla

Fagersta AIK gjorde en riktigt bra första period mot Kumla Hockey och ledde med 3-0 i början av den andra. Men efter en svag period tog FAIK kommandot i den sista och vann med 7-3 (2-0, 1-3, 4-0).

Carl Lorentzon gav FAIK ledningen efter knappt tre minuter och Linus Söderlund, som gjorde sin första match för FAIK, 2–0 efter 5:31. Och i inledningen av den andra perioden ökade Wiggo Rauch på till 3-0.

Linus Söderlund. Foto: Jörgen Hjerpe

Efter att FAIK dragit på sig en utvisning kunde gästerna gå upp till 1-3 och bara 20 sekunder senare satte de 2-3. I slutet av andra perioden fick FAIK ännu en utvisning och Kumla kvitterade.

Sista perioden blev spännande och med knappt fem minuter kvar gav Jesper Sahlén FAIK ledningen med 4-3. Carl Lorentzon sköt in 5-3 och Kumla tog ut målvakten för att toppa laget. Men Linus Nilsson satte 6-3 i tom målbur innan Ludwig Månegarm fastställde slutresultatet till 7-3.

Det lönar sig att sköta skogen bra

Med hjälp av analysprogrammet Heureka har Skogssällskapet tagit fram och jämfört olika skötselprogram för en och samma typfastighet. Resultatet är tydligt: En skogsfastighet som sköts ger högre värde, bättre tillväxt, mer timmer och lägre risk för stormskador. Dessutom ökar valmöjligheterna för skogsägare.

Lönar det sig verkligen att sköta skogen? Hur påverkar det intäkterna om du hoppar över röjningen? Det är frågor en skogsägare kan ställa sig när det är dags att beställa skogsvård. För att ge svar tog Skogssällskapet fram en modell för att visa på den faktiska skillnaden i kronor, ören och procent mellan en skogsfastighet som sköts och en som lämnas oskött. 

– I vårt exempel fick den skötta skogen tio procent högre nuvärde*, och femton procent högre nettointäkter, än om skogen lämnades oskött, berättar Fredrik Jönsson, fastighetsspecialist på Skogssällskapet.

I exemplet användes Skogssällskapets egen fastighet Floda utanför Göteborg, och olika scenarier togs fram där traditionellt trakthyggesbruk, med förädlat plantmaterial, jämfördes med scenarier där plantering och naturlig föryngring blandades och röjningen slopades helt. 

Resultatet var inte oväntat, men är ändå betydelsefullt menar Fredrik Jönsson.

– Skogsbruk handlar ju om så oerhört långa omloppstider att det kan vara svårt att greppa vad röjningen som jag bekostar idag faktiskt får för effekt på lång sikt. Med den här sortens analyser blir det väldigt tydligt vad skillnaden blir i längden. 

Ett intressant resultat var att intäkterna i den oskötta skogen faktiskt var högre i början av omloppstiden.

– Det kan låta konstigt, men beror på att programmet tvingar in gallringar tidigt för att hålla uppe kassaflödet i skogen. Men sett till hela omloppstiden på 100 år blir intäkterna 15 procent lägre i den oskötta skogen, säger Fredrik Jönsson.

Något som faktiskt är högre i den oskötta skogen är virkesförrådet. Men skogen är klenare, med högre stormrisk, lägre andel timmer och den totala avverkade volymen är också lägre än om skogen sköts. 

– Analysprogram som Heureka är ju intressanta eftersom det går att be systemet att föreslå det mest optimala skötselprogrammet utifrån ett antal olika premisser, men det är samtidigt ganska ensidigt. Det säger inget om vilka värden du som skogsägare vill skapa, och virkesförrådet handlar bara om kubikmeter, inte om hur värdefullt virket är eller hur skogen ser ut när du tittar på den, säger Fredrik Jönsson. 

Fredrik Jönsson

En viktig aspekt, som inte syns i analyserna, är att valmöjligheterna för dig som skogsägare blir betydligt färre i en oskött skog, menar Fredrik Jönsson.

– Genom att sköta skogen aktivt kan du som skogsägare styra mot din egen målbild, och skapa de värden som du prioriterar högst. Så att du når dit du själv vill med skogsägandet. 

* Nuvärde är ett framtida värde på skogen, men i dagens penningvärde. Det beräknas genom att framtida intäkter och kostnader diskonteras till dagens penningvärde med hjälp av en vald kalkylränta, i det här fallet 2,5 %.

Nu är det inflyttat på nya äldreboendet i Fagersta

Alla personer som tidigare bodde på Solliden och Nybo har nu flyttat till Floravägen 5. Det är ett trivsamt boende de kommit till.

”Under flyttdagarna har medarbetare från frivilligcentralen välkomnat nyinflyttade och deras anhöriga i cafét där det serverades bubbel och tilltugg, ett mottagande som har varit mycket uppskattat”, meddelar Fagersta kommun.

Det är många fina fototapeter i nya äldreboendet. Foto: Fagersta kommun.

”Vi hälsar alla medarbetare och hyresgäster med anhöriga välkomna till Floravägen 5. Vi vill även rikta ett stort varmt tack till alla medarbetare och anhöriga som tillsammans gjort flytten till vårt nya boende möjlig. Att flytta hela verksamheter är ett enormt projekt och tack vare ert enorma engagemang har vi genomfört flytten på ett tryggt och smidigt sätt. Nu ser vi fram emot att bo in oss, skapa trygghet och nya fungerande rutiner i vår vardag”, säger enhetscheferna Melanie Sjöström, Marika Norberg och Eija Zidén.

Se kommunens bildsvep från flytten till Floravägen 5 och de fototapeter som sitter på boendet.

https://www.facebook.com/share/1E2Qvk9VrT/?mibextid=wwXIfr

M, KD och L fortsätter styra Region Västmanland

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna fortsätter att styra Region Västmanland under den kommande mandatperioden med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Tillsammans bildar de fyra partierna en majoritet i regionfullmäktige. 

Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna kommer att utgöra regionstyret, med Sverigedemokraterna som samarbetsparti. Tillsammans har de fyra partierna majoritet i regionfullmäktige. Samarbetet ska skapa stabilitet och långsiktighet i det politiska beslutsfattandet, med fokus på regionens kärnuppdrag och västmanlänningarnas behov av såväl hälso- och sjukvård, kollektivtrafik som regional utveckling.

Mikael Andersson Elfgren

– För fyra år sedan fick vi förtroendet att få ordning på Västmanland. Sedan dess har vi visat att det spelar roll vem som styr. Vårdköerna har kortats, beroendet av hyrpersonal brutits och vi har prioriterat regionens kärnverksamhet framför administration. Den kommande mandatperioden kräver både fortsatt utveckling av hälso- och sjukvården och tydliga ekonomiska prioriteringar. Prioriterade frågor är vårdköer, en stärkt primärvård och en trygg inflyttning i det nya akutsjukhuset i Västerås, säger Mikael Andersson Elfgren (M), gruppledare.

Malin Gabrielsson

– Vi har under de senaste fyra åren tagit viktiga steg för att skapa en tryggare och mer tillgänglig sjukvård i Västmanland. Genom nya arbetssätt och ett brutet beroende av hyrpersonal har vi stärkt förutsättningarna för en stabil sjukvård. Nu vill vi fortsätta utveckla regionen med invånarnas behov i centrum. Det handlar om att fler ska få vård i tid, att medarbetarna ska ha goda förutsättningar att göra sitt arbete och att vi ska ha en stark sjukvård i hela länet, säger Malin Gabrielsson (KD), gruppledare.

– En välfungerande sjukvård ska vara nära och tillgänglig för människor i hela Västmanland. Vi har påbörjat ett viktigt arbete med att stärka vårdcentralerna och öka kontinuiteten för patienterna. Det ser vi fram emot att fortsätta med, så att fler får träffa en läkare de känner igen och som känner dem, säger Lina Ekengren (L), gruppledare.

Lina Ekengren

– Vi är glada att kunna fördjupa vårt samarbete och fortsätta ta ansvar för regionen. Vår ingång är kärnuppdragen först. Det ska finnas vård nära även utanför Västerås, patienter och resenärer ska möta personal som kan svenska, och skattepengarna ska gå till kärnuppdraget, inte till projekt med oklar samhällsnytta. Det är vad vi kommer att driva, nu med ett tydligare mandat, säger Gisela Carstinge (SD), gruppledare.

Gisela Carstinge

Är skattehöjning att vänta i Fagersta?

INSÄNDARE

Efter att Socialdemokraterna har styrt Fagersta med stöd av Moderaterna i tre mandatperioder girar de nu åt vänster och gör valets stora förlorare, Vänsterpartiet, till ett maktparti.

Det är orimligt med tanke på vilken brist på förtroende Vänstern fick av Fagerstaborna vid valet då de tappade var tredje röst.

Kan orsaken vara att S planerar att höja kommunalskatten och inte kan få med sig M på det tåget? Medan V säkerligen inte har något emot en höjning för att finansiera välfärdens ökade kostnader. De fick heller inget gehör av S när budgeten för 2026 togs för ett år sedan eftersom det inte fanns någon finansiering.

Hur som helst vore det förödande för Fagersta om det skulle bli en skattehöjning. Det leder bara till att färre vill bosätta sig här och företag väljer någon annan ort att etablera sig på.

Centern tillhör ju numera det röda laget men har med sin enda röst inget att sätta emot om de skulle vilja det.

En som varit med förr

Adam Myllylä segrare i sprintcupen

Fagerstasonen Adam Myllylä, KulPåHjul, körde hem vinsten i Eskilstuna Sprintcup i helgen. 

Rallycupen består av fyra deltävlingar. Adam, som i år för första gången kör sin Volvo 740 i trimmade klassen, kom till sista deltävlingen med chans på cupseger.

Kartläsaren Daniel Spjut och föraren Adam Myllylä.

Efter dramatik med ett sprängt värmepaket och problem med växellådan slutade Adam och hans närmaste konkurrent på samma poäng i cupen. Efter nervös väntan kom till slut domarnas resultat. Adam vann tack vare bättre placering i sista deltävlingen. 

Lyckad körens dag i Fagersta

Under många år har IOGT-NTO Protest arrangerat Körens dag. Ett evenemang där bygdens körer erbjuds möjlighet att visa upp sig dels för varandra och dels för en intresserad publik.

I år deltog fem olika körer och först ut var IOGT-kören från Hallstahammar som framförde stämningsfull musik. Sedan följde PRO–kören från Fagersta med populära sånger från förr. Efter ett antal sånger hoppade även PRO–kören från Söderbärke in och man bildade tillsammans en stor kör som sjöng välkända sånger. Söderbärkekören framförde sedan själva ytterligare ett antal sånger.

– Fagersta Popkör är alldeles ny på Fagerstas körhimmel och framförde ett nummer med spännande stämmor. Ska bli intressant att följa körens utveckling, säger Bosse Axelsson i arrangörsstaben.

Avslutningsvis framförde Pingstkyrkans sånggrupp ett antal kända nummer.

Under dagen lyssnade ett hundratal på de olika körerna och mellan fram trädarna intog man givetvis kaffe med dopp. Kaffeförsäljningen och den frivilligas entrén gick oavkortat till Världens barn insamlingen.

S går ihop med V och C i Fagersta

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet har kommit överens om att tillsammans bilda en ny politisk majoritet i Fagersta kommun för mandatperioden 2026–2030.

De tre partierna förenas i ambitionen att skapa ett stabilt, långsiktigt och ansvarsfullt styre med Fagerstaborna och kommunens framtid i fokus.

Efter den gångna mandatperiodens samarbete mellan Socialdemokraterna, Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet tar nu ett nytt politiskt samarbete form.

Den nya majoriteten består av tre partier med olika politiska utgångspunkter, men med en gemensam vilja att ta ansvar för kommunens utveckling och möta de utmaningar som väntar.

– Vi är tre partier med olika historia, erfarenheter och perspektiv. Det ser vi som en styrka. Vi behöver inte tycka lika i varje fråga, men vi delar synen på vikten av ett respektfullt samarbete, gemensamt ansvarstagande och att alltid sätta Fagerstas bästa i första rummet, säger Åsa-Märta Sjöström (S), kommunstyrelsens ordförande.

Socialdemokraterna, Vänsterpartiet och Centerpartiet bidrar med olika perspektiv och politiska erfarenheter som tillsammans ska ligga till grund för den kommande mandatperiodens arbete.

Socialdemokraterna har ett tydligt fokus på arbete, välfärd och samhällsutveckling. Vänsterpartiet bidrar med ett starkt engagemang för jämlikhet, välfärdens kvalitet och människors möjligheter till ett gott liv. Centerpartiet tillför viktiga perspektiv på företagande, landsbygdsutveckling och förutsättningarna för att hela kommunen ska kunna leva och utvecklas.

Partierna är överens om att dessa perspektiv kompletterar varandra och skapar förutsättningar för ett konstruktivt politiskt samarbete.

– Centerpartiet har varit en del av den tidigare majoriteten och tar med sig viktiga erfarenheter in i det nya samarbetet. Vi är tre partier med olika politiska utgångspunkter, men vi delar viljan att ta ansvar för Fagerstas framtid. För oss handlar politik om att hitta lösningar, ta ansvar och skapa förutsättningar för hela kommunens utveckling, säger Yousef Hussin (C), kretsordförande för Centerpartiet i Fagersta.

Den nya majoriteten tar över ansvaret i ett läge där Fagersta, liksom många andra kommuner, står inför betydande utmaningar.

Kommunens ekonomi är ansträngd och det finns stora behov inom såväl socialtjänsten som skolan. Samtidigt behöver arbetet med äldreomsorg, trygghet, näringsliv och kommunens attraktivitet fortsätta.

Det kommer att krävas tydliga prioriteringar, långsiktighet och en gemensam förmåga att fatta även svåra beslut.

-Vi ser en utmanande mandatperiod framför oss som kommer att kräva både mod och svåra prioriteringar. Att gå från opposition till att ingå i styret innebär ett nytt ansvar som vi med glädje och ödmjukhet ser fram emot att axla. Jag känner stor tillförsikt inför att göra det tillsammans med Socialdemokraterna och Centerpartiet, säger Leyla Chabbani ordförande för Vänsterpartiet i Fagersta.

Den nya majoriteten pekar särskilt ut följande gemensamma utgångspunkter:

• En långsiktigt hållbar kommunal ekonomi.

• En välfärd med god kvalitet för barn, unga och äldre.

• En trygg och attraktiv kommun att bo, leva och arbeta i.

• Goda förutsättningar för företagande, arbetstillfällen och utveckling i hela kommunen.

• Ett stabilt politiskt ledarskap som präglas av respekt, dialog och ansvarstagande.

Nu börjar arbetet med den politiska inriktningen

De tre partierna kommer nu gemensamt att arbeta fram den politiska inriktningen för mandatperioden 2026–2030.

Ambitionen är att värna det som fungerar bra, samtidigt som det ska finnas mod att utveckla och förändra det som behöver bli bättre.

Samarbetet bygger på konstruktiva och förtroendefulla samtal, där partiernas olikheter ska hanteras genom dialog och en gemensam vilja att hitta lösningar.

– Vi är medvetna om att det inte kommer att bli en enkel mandatperiod. Men vi går in i det här samarbetet med respekt för varandra och med en gemensam ambition att ta ansvar. I slutändan handlar det inte om tre partier, utan om Fagerstaborna. Det är för dem vi ska samarbeta och det är för dem vi ska leverera resultat, säger Åsa-Märta Sjöström.

Hur påverkas känslorna av cancer?

Att få cancer, eller att stå nära någon som är sjuk, väcker ofta många olika känslor och frågor. Varför reagerar jag som jag gör? Hur kan jag må bättre känslomässigt? Och vilket stöd finns att få?

På tisdag bjuder Region Västmanland in patienter och närstående till en kostnadsfri föreläsning om känslomässiga reaktioner vid cancer.

Man kan delta på plats i Västerås eller digitalt. Det finns också möjlighet att samtala i mindre grupper efter föreläsningen på Scandic Hotel.
Föreläsningen börjar klockan 16.30.

Anmäl dig och läs mer här👉:https://www.1177.se/Vastmanland/sjukdomar–besvar/cancer/forelasningar-och-samtal-om-cancerrehabilitering/

Ännu en paradseger för Fläkten

Västanfors var klassen bättre än Grönvitts B-lag, som ska spela i division 2 den här säsongen, och vann med 14–2 (5–1).

Unge Alvin Grip fanns med i uppställningen. Han är en av flera yngre killar som fått chansen att träna med A-laget under försäsongen.

VIF:s mål gjordes av Gabriel Augustsson, 5, Albin Håkansson, 3, Gustav Augustsson, 2, Arvid Carlsson, Sigge Andersson, Max Haglund, samt Dmitrij Loginov. 

Foto: Jörgen Hjerpe

När lokaltidningen lästes av de flesta

Bilden föreställer Fagersta-Postens redaktion och annonspersonal då tidningen ingick i framgångsrika Ingress Media, som upphörde som bolag då stordriften inom den svenska lokalpressen inleddes.

FP hade annars sin storhetstid på 1980- och 90-talet då VLT lade ner sin redaktion i staden och FP blev ensam kvar eftersom även tidningen Folket hade plockat ned skylten.

Överst från vänster: Anna Liljemalm, reporter, Björn Mossberg, säljare, Peter Lindqvist, säljare, Ola Wahlsten, chefredaktör, Mikael Malm, säljchef och Fredrik Tacacho, reporter. Nedre: Jesper Eriksson, reporter, Sarah Green, reporter, Eva-Britt Eriksson, kommunikatör och Jenny Höglund, grafiker. Ingen av dem är kvar på tidningen.

Det var en tid då FP hade långt fler läsare än i dag och gick med god vinst till skillnad från nu när de får tre och en halv miljon kronor per år av skattebetalarna för att ge hög vinst åt ägarna Bonnier.

Men under en lång rad av år har tidningen tappat läsare. När upplagan var som störst hade FP 9500 prenumeranter jämfört med dagens 2900.

– Det var en tid då de flesta lokaltidningars finansiering betalades av läsare och annonsörer helt utan några statliga bidrag som höll dem under armarna. Det garanterade ett oberoende, säger Ola Wahlsten, redaktör på Fagersta Nyheter.

Felbedömning gav försenad behandling av barndiabetes

Ett barn som ofta var törstigt och behövde kissa oftare än vanligt fick vänta fyra dagar på diagnos och behandling av det som visade sig vara diabetes typ 1.

Region Västmanland anmäler händelsen enligt lex Maria och konstaterar att det handlar om en felbedömning som hade kunnat leda till en allvarlig vårdskada. 

Barnets förälder kontaktade vårdcentralen med misstanke om att barnet kunde ha diabetes på grund av symtom under cirka en vecka, såsom ökad törst och ökat behov av att kissa. Men provtagningen utfördes inte samma dag, utan patienten fick läkartid först efter helgen, fyra dagar senare. Vid läkarbesöket framkom att symtomen hade debuterat två veckor tidigare och att blodprovet visade på ett högt blodsockervärde. 

Urinprovet visade positivt för glukos och ketoner. Ketoner i urin är ett diabetestecken som tyder på att kroppen bryter ner fett i stället för socker för att få energi. Patienten remitterades omgående till barnakuten för fortsatt omhändertagande och start av behandling.

Konsekvensen av händelsen blev fördröjd diagnos och därmed obehandlad diabetes typ 1 i fyra dagar med risk för allvarliga konsekvenser i form av diabeteskoma och ketoacidos, ett livshotande tillstånd som uppstår vid kraftig insulinbrist.

Verksamhetens utredning har bland annat påvisat brister i utbildning och kompetens, organisation samt följsamhet till rådgivningsstöd. Den berörda verksamheten har efter utredningen vidtagit flera åtgärder för att minska risken att något liknande inträffar igen.

Man har säkerställt möjlighet till akut provtagning även när läkartid inte kan erbjudas samma dag. Likaså har man säkerställt befintlig rutin för tillgång till läkarstöd för telefonrådgivningen samt repetition av handläggning och rådgivningsstöd vid barndiabetes.

Återigen förlust för FAIK

Fagersta åkte på stryk tredje matchen i rad när de mötte IFK Arboga på fredagskvällen. Matchen slutade 8-5 (3-1) (2-3) (3-1).

Hemmalaget IFK Arboga gick upp till 3-0 innan Ludvig Månegarm reducerade i slutsekunderna av första perioden.

Arkivbild Jörgen Hjerpe

Och tidigt i den andra satte Rasmus Matuschewski Tunér 2-3. Efter att Arboga gått upp til ledning med 4-2 sköt Linus Nilsson in 3-4 och Lucas Bergsten kvitterade. FAIK spelade riktigt bra i andra perioden.

Men glädjen varade inte länge. I sista spelminuten av andra perioden återtog Arboga ledningen och ökade i den sista på till 8-5 då FAIK tagit ut målvakten.

Skoldådet i Fagersta – minut för minut

Polisutredningen av dåden på Brinellskolan väntas ta lång tid. Gärnngsmannen sitter häktad på sannolika skäl misstänkt för mord och tre mordförsök. En 16-åring är häktad för medhjälp.

Större delen av Brinellskolan är fortfarande stängd och undervisningen sker på andra platser i Fagersta.

SVT har gjort en sammanställning av vad som hände på Brinellskolan då 18-årige Liam Nebel gick till attack med ett svärd mot flera elever och 17-åriga Agnes avled av skadorna.

https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vastmanland/skoldadet-i-fagersta-minut-for-minut

Behov av tydligare regler för SIS-hem

JO har inspekterat fyra BUP-avdelningar varav en i Region Västmanland, Inspektionerna fokuserade på vårdmiljön, användningen av tvångsåtgärder samt bemanning och personalens bemötande och kompetens.

Inspektionerna har genomförts inom ramen för JO:s uppdrag som nationellt besöksorgan (Opcat), med uppgift att förebygga att personer som är frihetsberövade utsätts för tortyr eller annan grym, omänsklig eller förnedrande behandling eller bestraffning.

Vad gäller användningen av tvångsåtgärder är det enligt JO särskilt angeläget att underåriga patienter undersöks av läkare i samband med att man fattar beslut om att spänna fast eller avskilja patienten. Vid inspektionerna kom det nämligen fram att regionerna har organiserat sin tillgång till läkare på olika sätt och att det varierar inom vilken tid som en läkare kan göra en sådan personlig undersökning.

— JO har behandlat frågan om personlig läkarundersökning i samband med tvångsåtgärder vid flera tillfällen tidigare. Jag ser nu skäl att uppmärksamma regeringen och Socialstyrelsen på frågan, både för barn och vuxna patienter, säger chefsJO Erik Nymansson.

JO lyfter även fram att den svenska lagstiftningen i mångt och mycket är oklar när det gäller användningen av tvångsåtgärder. Därför ser chefsJO positivt på att regeringen nyligen har tillsatt en utredning som ska se över dessa frågor.

Slutligen konstaterar chefsJO att det kan finnas behov av vägledning och stöd kring hur regionerna ska arbeta med frågan om vårdnadshavares delaktighet och närvaro i samband med att barn vårdas på BUP slutenvård.

– Vårdnadshavares närvaro och i vilken utsträckning den ska ske berör grundläggande frågor om barns rättsliga ställning inom den psykiatriska tvångsvården. Jag ser skäl att uppmärksamma Socialstyrelsen på det som framkommit, säger chefsJO Erik Nymansson.

Ny webbplats ska lära vad som är bluff

Varje dag möter vi nyheter, bilder och inlägg i olika kanaler. Men hur avgör man vad som är sant, och vilken roll spelar journalistik och medier i en demokrati när AI kan skapa trovärdiga bilder, filmer och texter på några sekunder?

För att stärka kunskapen om journalistik, källkritik och mediernas demokratiska roll lanserar Mediemyndigheten nu Medieguiden.se som är en ny webbplats för kunskap om journalistik, mediernas roll i demokratin, källkritik och AI.

Vad är journalistik och hur vet vi vem som står bakom innehållet vi ser, läser och hör? Hur påverkar AI, algoritmer och sociala medier dagens informationsflöde? Och hur kan vi skilja mellan trovärdig information, desinformation och manipulerat innehåll? 

Det är några av de frågor som tas upp på Medieguiden.se, en ny webbplats som Mediemyndigheten nu lanserar tillsammans med Mediekompass och Tidningsutgivarna (TU). Webbplatsen ger kunskap om journalistik, medier och AI samt verktyg för att analysera och värdera information kritiskt. Den förklarar också hur innehåll produceras, sprids och når sin publik.

– I ett medielandskap där gränserna mellan fakta, åsikter och desinformation ofta suddas ut är kunskap om journalistikens arbetssätt och ansvar oerhört viktig. Med Medieguiden vill vi ge unga och vuxna verktyg för att förstå, granska och värdera information, säger Helena Dal, pressansvarig vid Mediemyndigheten, som ansvarat för framtagandet av webbplatsen tillsammans med Mediekompass.

Medieguiden.se finns både i digital och tryckt form. Den består av fem tematiska delar med totalt 21 kapitel med övningar och diskussionsfrågor. Den är fri att använda för alla intresserade.

Guiden behandlar:

  • journalistikens uppdrag och betydelse för demokratin
  • hur digitalisering, sociala medier, algoritmer och AI har förändrat medielandskapet samt vilka möjligheter och utmaningar utvecklingen medför
  • frågor om källkritik, desinformation, etik, tillit och publicistiskt ansvar
  • praktisk introduktion till journalistiskt arbete, med moment som intervjuteknik och faktagranskning

Den är särskilt relevant för undervisning i svenska, samhällskunskap, medier och kommunikation samt källkritik, digital kompetens, demokratifrågor och medie- och informationskunnighet. Materialet kan användas på grundskole-, gymnasie- och högskolenivå och lämpar sig också för folkbildning och vuxenutbildning.  

Medieguiden ska bidra till att fler kan känna igen trovärdig journalistik, genomskåda vilseledande information och förstå ansvaret som följer med att skapa och publicera innehåll.

Svårt att rekrytera till styrelseuppdrag

Tre av tio bostadsrättsägare uppger att deras förening har svårt att rekrytera styrelsemedlemmar, enligt en ny undersökning från SBAB. Samtidigt säger en tredjedel att de själva inte kan tänka sig att ta ett styrelseuppdrag.

Tidsbrist är det största hindret, medan utbildning, tydligare information om uppdraget och högre arvoden är de faktorer som flest uppger skulle kunna få dem att överväga ett styrelseuppdrag. 

SBAB:s senaste undersökning uppger 30 procent av de som äger en bostadsrätt att deras förening har svårt att rekrytera styrelsemedlemmar. Ytterligare 33 procent är osäkra. Undersökningen visar också att en tredjedel av dem som äger en bostadsrätt inte kan tänka sig att sitta i sin förenings styrelse.

– En betydande andel av Sveriges bostadsrättsföreningar har svårt att rekrytera medlemmar till sin styrelse. Samtidigt förutsätter boendeformen att medlemmarna engagerar sig tar ett gemensamt ansvar för föreningen. När man köper en bostadsrätt blir man delägare i en förening och ansvarar tillsammans med sina grannar för husets underhåll och föreningens ekonomi, säger SBAB:s privat- och boendeekonom Linda Hasselvik.

Det främsta skälet till att man inte vill sitta i bostadsrättsföreningens styrelse är att man inte har tid, vilket 36 procent svarar. 22 procent uppger att de saknar den kunskap som krävs och 14 procent att det är ett för stort ansvar. I undersökningen frågas också vad som skulle göra de som idag inte vill sitta i styrelsen mer benägna att göra det (se diagram 1). Mer än en tredjedel uppger att inget skulle kunna få dem att ändra sig. Bland de som är mer öppna för möjligheten nämns framför allt tre saker. Utbildning inom ekonomi och styrelsearbete (16 procent), tydligare information om uppdraget (15 procent) samt högre arvode (15 procent).  

– Vår undersökning visar att utbildning inom ekonomi och styrelsearbete kan vara minst lika viktigt som högre arvoden för att få fler att vilja engagera sig i styrelsen. Många tycks uppfatta styrelseuppdraget som ganska komplext och förknippat med ett stort ansvar. Om fler får en tydligare bild av vad uppdraget faktiskt innebär kan det sannolikt sänka tröskeln för engagemang, säger Linda Hasselvik.

Den ekonomiska ersättningen tycks generellt inte vara avgörande för viljan att ta ett styrelseuppdrag. 21 procent av alla som bor i bostadsrätt uppger att de inte skulle vilja sitta i styrelsen oavsett hur stor ersättningen skulle vara (se diagram 2). Samtidigt säger 16 procent att de kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ekonomisk ersättning. Den genomsnittliga bostadsrättsägaren kräver, omräknat till medelvärde, en ersättning på knappt 13 000 kronor om året för att ta ett styrelseuppdrag.

– Att så pass många kan tänka sig att sitta i styrelsen utan ersättning samtidigt som många avstår oavsett arvodets storlek tyder på att drivkrafterna bakom styrelseengagemanget är större än den ekonomiska ersättningen, säger Linda Hasselvik.

Stödet brister både i och utanför skolan

Allt fler elever brottas med allt större utmaningar. Samtidigt säger sju av tio lärare att stödet brister i skolan, och nästan åtta av tio säger att det brister utanför skolan.

En ny rapport från Sveriges Lärare beskriver hur underfinansieringen av skolan gör alla till förlorare.

 – Tänk dig själv att stå där som ensam lärare i ett klassrum med 25 lågstadieelever där sju har utmaningar av olika slag. En behöver konkret hjälp för att komma i gång med arbetet, en annan bär på oro över en förälder som mår dåligt och tar ut det genom att störa, en tredje ger upp och springer ut i korridoren och så vidare. Det säger sig självt att det inte går ihop, säger Sveriges Lärares förbundsordförande Anna Olskog. 

I den nya rapporten ”Allt fler behöver alltmer stöd” berättar 1 200 lärare i förskoleklass och grundskola om sina upplevelser av en rad olika elevutmaningar, från att ha svårt att samarbeta eller arbeta självständigt till allvarlig psykisk ohälsa såsom självskadebeteende eller självmordstankar. 

– Det är ett medvetet val att rapporten spänner över mycket. Det här är verkligheten, det här är vad vi lärare hanterar varje dag. Samtidigt är grupperna för stora, stödet otillräckligt och kringresurserna så gott som obefintliga. Att vara lärare har blivit alltmer ensamt, säger Anna Olskog. 

I genomsnittsklassen på 25 elever har sju av dem utmaningar, och många har problem med flera saker samtidigt. Nio av tio erfarna lärare menar att elevutmaningar blivit vanligare sedan de började jobba som lärare. Majoriteten av lärarna ser samtidigt att stödet som eleverna behöver inte ges, varken i eller utanför skolan. 

– Givetvis får det stora konsekvenser för undervisningen och arbetsmiljön, för lärare såväl som för elever. De sju eleverna med utmaningar förlorar på det och det gör resten av klassen också. Det bör alla med beslutsmakt över skolans förutsättningar begrunda, säger Anna Olskog. 

Sveriges Lärare pekar på tre prioriterade åtgärder: 

  • Klass- och gruppstorlekar ska regleras. 
  • Alla elever ska få det stöd de behöver, och det ska sättas in tidigt. 
  • Nästa regering bör ta initiativ till en nationell kraftsamling för barn och ungas hälsa, liv och skolgång. 

Åklagaren vill att 16-åringen psykundersöks

Åklagaren anser att den 16-åring som är häktad misstänkt för medhjälp till skoldådet i Fagersta ska genomgå en rättspsykiatrisk undersökning.

Utredningen görs för att ta reda på om en misstänkt kan ha lidit av eller lider av en allvarlig psykisk störning. I så fall görs en större sinnesundersökning.

Rättsmedicinalverket har tidigare konstaterat att det kan misstänkas att gärningsmannen 18-årige Liam Nebel led av en allvarlig psykisk störning både vid tiden för dådet och vid undersökningen. I så fall kan domstolen döma till rättspsykiatrisk vård istället för fängelse.

Säkerhetsnålen för patientsäkerhet

I 30 år har Laboratoriemedicin i Region Västmanland bedrivit ackrediterad verksamhet utan avbrott. Nu får verksamheten Säkerhetsnålen 2026 för sitt systematiska patientsäkerhetsarbete. Ett arbete som bidrar till att vården varje dag kan fatta beslut med provsvar att lita på.

Varje år genomför Laboratoriemedicin omkring tre miljoner analyser. Resultaten används i hela hälso- och sjukvården och kan vara avgörande för exempelvis diagnos, behandling och uppföljning av patienter.

Bakom provsvaren finns omkring 200 medarbetare med en stor bredd av laboratoriespecifika kompetenser vid de fyra sjukhusen i Västmanland.

– Det är inte en slump att verksamheten erhåller ackrediteringscertifikat år efter år. Bakom detta ligger mycket arbete. I detta arbete bidrar verksamhetens alla medarbetare, säger Emma Behrens, kvalitetschef Medicinsk Diagnostik, Teknik och Farmaci.

Sedan 1996 har Laboratoriemedicin bedrivit ackrediterad verksamhet utan avbrott. Ackrediteringen ställer höga krav på bland annat kvalitet, kompetens och ett systematiskt arbete med ständiga förbättringar enligt ISO 15189 “Kliniska laboratorier – Krav på kvalitet och kompetens”.

Laboratoriemedicin arbetar med fler än 300 analysmetoder. För att resultaten ska vara tillförlitliga krävs inte bara kvalitet i själva analysen. Verksamheten arbetar också systematiskt med hela kedjan runt provet, exempelvis patientförberedelser, provtagning, transport och förvaring.

Metoder behöver verifieras, kompetensen utvecklas och verksamheten anpassas när hälso- och sjukvårdens behov förändras. Ackrediteringen innebär också att verksamheten regelbundet granskas utifrån internationella krav.

En viktig del av arbetet sker redan innan ett prov når laboratoriet. Fel i exempelvis provtagning, märkning, transport eller förvaring kan påverka möjligheten att få ett tillförlitligt resultat.

Därför samverkar Laboratoriemedicin med andra verksamheter för att säkra hela processen från patient till provsvar. I motiveringen till Säkerhetsnålen lyfts just verksamhetens systematik, riskmedvetenhet, lärande och förmåga att ständigt förbättra arbetssätten.

Laboratoriemedicin uppmärksammas också för sin vilja att utveckla verksamheten och anpassa metoder och tjänster efter hälso- och sjukvårdens förändrade behov.

Säkerhetsnålen är Region Västmanlands interna utmärkelse för patientsäkerhet. Utmärkelsen går till en vårdavdelning, mottagning, vårdcentral eller motsvarande verksamhet som genom ett dokumenterat utvecklingsarbete tydligt har bidragit till att minska risken för vårdskador och främja en god patientsäkerhetskultur.

Fagersta har billigaste vattnet i landet

Fagersta har landets lägsta vatten- och avloppsavgift, ”Vi kommer så sakteligen behöva öka avgiften”, säger Patrik Eriksson, VA-chef på NVK till SVT Västmanland.

2022 sänkte Fagersta kommun VA-taxan med 25 procent, efter att ett överskott hade byggts upp i VA-verksamheten, som inte ska gå med vinst. 

”Sedan dess har VA-kostnaden i Fagersta ökat med drygt 30 procent. Trots höjningarna har kommunen fortfarande landets lägsta VA-avgift, enligt branschorganisationen Svenskt Vatten. Samtidigt har VA-kostnaderna i landet i genomsnitt ökat med omkring tio procent per år sedan 2023, enligt Nils Holgersson-gruppen, som varje år sammanställer kommunernas VA-avgifter”, skriver SVT och fortsätter:

”I nästan alla kommuner finns förslag om att höja VA-taxan även nästa år. De främsta skälen är stora investeringsbehov och ökade driftkostnader. I Fagersta skulle den föreslagna höjningen innebära cirka 36 kronor mer i månaden för ett typhus A, enligt Fagersta kommun. Med fortsatta höjningar riskerar kommunen att förlora positionen som billigast i landet.”

Bättre service för biljettköp på Tåg i Bergslagen

Nu kan resenärer köpa biljetter direkt på tagibergslagen.se. Det innebär att resenären nu kan planera sin resa, köpa biljett och ta del av aktuell trafikinformation på samma ställe.

Den nya försäljningskanalen är ett steg i Tåg i Bergslagens arbete med att göra resan enklare och mer sammanhållen för resenären.

– Vi vill göra det så enkelt som möjligt att resa med oss. Många använder redan vår webbplats för att planera sin resa och hålla sig uppdaterade om trafiken. Att nu också kunna köpa biljetten där gör att vi kan erbjuda en mer sammanhållen upplevelse från planering till resa, säger Malin Edhäll, chef Kund och Marknad på Tåg i Bergslagen.

Till en början går det att köpa enkelbiljetter för resor med både Tåg i Bergslagen och andra tågoperatörer. Framöver kommer fler biljettyper att bli tillgängliga, som till exempel månadskort.

Den nya försäljningskanalen kompletterar befintliga möjligheter att köpa biljetter. Resenärer kan även fortsättningsvis köpa biljetter till Tåg i Bergslagens avgångar via andra återförsäljare, precis som tidigare.

Lärare, sjuksköterska och ingenjör får jobb i länet

Statistiken för Mälardalens universitet visar på stora skillnader mellan utbildningarna. Ett år efter examen är etableringsgraden 98 procent för specialistsjuksköterskor och 97 procent för specialpedagoger och personer med magisterexamen i pedagogik.

Valet av utbildning är avgörande för möjligheten att snabbt få ett jobb efter examen. Årets Högskolepejl visar återigen på att stora gap i etableringsgrad, där de som väljer teknikämnen, lärarutbildning och vård och omsorg går en ljus arbetsmarknad till mötes.

Rapporten Högskolepejl kartlägger hur snabbt olika högskoleutbildningar leder till jobb. Syftet är att ge blivande studenter ett starkare beslutsunderlag inför sina studieval, så att de kan göra informerande och medvetna val.

Årets statistik för Mälardalens universitet visar att gapet mellan olika utbildningar är fortsatt stort. Yrkesutbildningarna ligger generellt i topp. Utbildningar som civilingenjör och speciallärare närmar sig 100 procent i etableringsgrad. Samtidigt är arbetsmarknaden betydligt tuffare för studenter med examen inom journalistik och företagsekonomi där i vissa fall bara hälften etablerat sig på arbetsmarknaden 3 år efter examen från Mälardalens universitet.

Samtidigt som vissa studenter har svårt att få jobb, uppger många företag att de har svårt att rekrytera medarbetare med rätt högskoleutbildning.

– Vi har en obalans på arbetsmarknaden. Gapet mellan det som studenterna väljer att läsa och de som företagen faktiskt frågar efter måste minska, säger Kristin Lahed, regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland.

För att Sverige ska behålla sin konkurrenskraft uppmanas blivande studenter att inte bara gå på intresse, utan även undersöka var jobben finns, menar Lahed.

– Kompetensbristen är näringslivets största tillväxthinder. Därför behöver utbildningsval i högre grad möta de kompetenser som faktiskt efterfrågas på arbetsmarknaden. Högskolepejl ger blivande studenter bättre förutsättningar att göra medvetna val, samtidigt som det kan bidra till en bättre matchning mellan utbildning och arbetsliv, säger Kristin Lahed.

Högst etableringsgrad 1 år efter examen, Mälardalens Universitet

• Specialistsjuksköterska, 98% etableringsgrad (525 350 kr medianinkomst)

• Specialpedagog, 97% etableringsgrad (567 650 kr medianinkomst)

• Magister pedagogik, 97% etableringsgrad (544 650 kr medianinkomst)

Lägst etableringsgrad 1 år efter examen, Mälardalens Universitet

• Kandidat, journalistik, 48% etableringsgrad (349 150 kr medianinkomst)

• Kandidat, statsvetenskap, 61% etableringsgrad (370 300 kr medianinkomst)

• Kandidat, psykologi, 73% etableringsgrad (395 350 kr medianinkomst

Ännu en tung förlust för FAIK

Fagersta AIK förlorade tisdagskvällens bortamatch mot Avesta BK med 1-5 (0-3).

Redan innan första perioden. var slut ledde dalkarlarna med 3-0. Den andra perioden blev mållös men i den tredje fick FAIK en reducering då Alexander Pettersson gjorde 1-3.

Men Avesta tog snabbt över kommandot och gjorde 4-1 och 5-1 och leder nu serien på sex poäng efter två omgångar.

Arkivbild Jörgen Hjerpe

Föräldrastöd direkt i mobilen med Plussa-appen

Nu kan du som förälder eller annan viktig vuxen i Fagersta använda appen Plussa kostnadsfritt. Appen innehåller artiklar, övningar, poddar och videoklipp om föräldraskap och välmående – från graviditet till tonåren.

Det meddelar Fagersta kommun som står för kostnaden under en testperiod till och med 31 december 2027. Det är en del av kommunens utveckling av föräldraskapsstödet för kommunens invånare.

”När du registrerar dig anger du din nuvarande livssituation. Utifrån dina uppgifter anpassas innehållet i appen efter den situation du befinner dig i. Är du exempelvis gravid och inte har barn sedan tidigare får du innehåll som är relevant för graviditeten. Som tonårsförälder får du i stället stöd och information som passar den perioden”, påpekar kommunen.

Innehållet i Plussa är baserat på forskning och har tagits fram i samarbete med psykologer och experter inom föräldraskap. Appen finns tillgänglig dygnet runt och innehåller även en AI-coach som är inriktad på psykologi och föräldraskap.

I appen finns också Fagerstas kommunprogram, där man kan få information om det stöd som finns lokalt och se vart man kan vända sig om man vill ha ytterligare stöd eller prata med någon.

Kom igång med Plussa
▪ Ladda ner Plussa-appen.
▪ Registrera ett användarkonto.
▪ Gå till Min profil och välj Aktivera premium.
▪ Ange koden PLUSSAFGR för att få tillgång till allt innehåll.

Nyföretagandet ökar i Västmanland

Under det tredje kvartalet startades 271 nya företag i Västmanland, en ökning med två procent jämfört med samma kvartal i fjol. Det visar ny statistik från Bolagsverket som Spiris har analyserat.

– Att så många tar steget till eget är ett styrkebesked för svensk ekonomi. Varje person som startar företag bidrar till jobb och tillväxt, eftersom fyra av fem nya jobb skapas i nya små och medelstora företag, säger Charlotte von Sydow, vd för Spiris.

Charlotte von Sydow

Under årets första nio månader har sammanlagt 985 nya företag startats i Västmanland, 14 procent fler än under motsvarande period i fjol. I hela landet startades 14 835 företag under det tredje kvartalet, en ökning med 9 procent, och 49 884 företag under årets nio första månader. Det visar statistik från Bolagsverket som Spiris har analyserat.

– Sverige behöver fler spirande företagare och landar resten av året på samma nivåer som i fjol startas hela 67 000 nya företag i landet under 2026. Det vore det högsta på fyra år och visar att viljan att driva eget finns kvar även när det ekonomiska läget varit tufft, säger Charlotte von Sydow.

Drygt åtta av tio nystartade företag, 83 procent, var aktiebolag i landet under det tredje kvartalet. Det är den högsta andelen för ett tredje kvartal sedan mätningarna inleddes 1994, och andelen har stigit varje år sedan 2023. För tio år sedan var knappt sju av tio nystartade företag aktiebolag.

– Att allt fler väljer aktiebolag är naturligt, eftersom företagsformen innebär mindre ekonomisk risk än en enskild firma och är mer flexibel för den som vill växa. Fler borde få möjlighet att ta det steget, och då behöver politiken sänka trösklarna och göra det både enklare och tryggare att driva företag, säger Charlotte von Sydow.

Enligt Spiris årliga Verianundersökningar drömmer allt färre svenskar om att starta företag. Andelen som överväger att starta eget har sjunkit från 33 procent 2021 till 22 procent. Ett av de vanligaste skälen till att inte förverkliga sin företagsdröm är att den ekonomiska tryggheten för småföretagare upplevs vara sämre än den för anställda.

I Sverige finns omkring en miljon företag registrerade hos Bolagsverket, varav merparten är små bolag med upp till nio anställda.