
Dags att betala 20 kronor för juli månad

Nike Bölja Strandlund från Fagersta tog silver i klassen Open Ladies när Svenska mästerskapet i wakeboard kabel 2.0 avgjordes i Linköping i helgen. Även hennes syster och mor hamnade på prispallen.
19-åriga Nike har utvecklats så starkt på senare tid att hon nu är uttagen till svenska landslaget i wakeboard. Endast den mer rutinerade och meriterade Melanie Staaf var bättre under SM-veckan i Linköping.
– Jag är glad för silvermedaljen och tycker det är roligt att säsongen är i full gång. Nu är planen att träna ännu mer i jakten mot guldet, säger Nike till Fagersta Nyheter.
Hennes yngre syster Leia Bölja Strandlund tog ett brons i klassen girls under 15 år, och mamma Charlotte Strandlund åkte hem ett guld i klassen Masters women.
INSÄNDARE
Det är bra för både klimatet och Sveriges konkurrenskraft att elektrifieringen går allt snabbare, men samtidigt som elanvändningen ökar måste vi också öka elproduktionen. Därför är det mycket positivt att varannan västmanlänning, 51 procent, anser att den egna kommunen bör bidra till den fortsatta vindkraftsutbyggnaden, enligt en ny Sifo-undersökning.
Den svenska vindkraften byggs ut snabbt. Nyligen uppnåddes den planeringsram om 30 TWh vindkraft som Moderaterna, Folkpartiet (Liberalerna), Kristdemokraterna och Centerpartiet slog fast redan under alliansregeringen. Men om några år stannar produktionen upp, om det inte beviljas fler nya tillstånd.
Det är problematiskt att flera kommuner stoppar nya vindkraftsparker, eftersom vindkraften minskar klimatutsläppen, möjliggör ny-industrialiseringen, pressar elpriset och bidrar till att ersätta rysk gas och därmed stärka vår och Europas säkerhet. Det bör samtidigt påpekas att kommunernas veto inte bara gäller för vindkraft, utan också för möjliga framtida kärnkraftsreaktorer.
De politiska partierna måste sluta bråka om olika kraftslag. Vi har fyra konkreta förslag som bör inkluderas i en långsiktig och blocköverskridande överenskommelse om att snabbt möjliggöra ny elproduktion i Sverige.
1. Kraftiga ekonomiska incitament för kommunerna.Många vindkraftsbolag har ökat nivån på bygdemedel till närsamhällena. Det är bra, men inte tillräckligt. Riksdagen måste införa kraftiga, teknikneutrala och långsiktiga statliga ekonomiska incitament till de kommuner som godkänner vindkraft och annan ny fossilfri elproduktion inom kommunen.
2. Planeringsstöd till kommunerna. Under alliansregeringen infördes ett planeringsstöd till kommunernas vindkraftsplanering. Ett nytt planeringsstöd skulle leda till en genomtänkt plan kring var vindkraft bör byggas – och inte byggas – runt om i Västmanland och i hela Sverige.
3. Planeringsstöd till länsstyrelserna. Naturvårdsverket och Energimyndigheten vill att länsstyrelserna, i samarbete med kommunerna, ska identifiera lämpliga områden för vindkraft. Länsstyrelserna måste snarast få i uppdrag att genomföra detta planeringsarbete.
4. Tidigarelagt och rättssäkert kommunalt beslut. I dagsläget har vi ett rättsosäkert system där kommunerna mitt under tillståndsprocessen kan dra tillbaka ett tidigare godkännande. Riksdagen bör besluta att kommunernas besked om vindkraft ska tidigareläggas och att positiva beslut inte kan rivas upp.
Riksdagen måste helt enkelt uppmuntra kommunerna att godkänna ny elproduktion. Annars hotas elektrifieringen och klimatomställningen, samtidigt som det blir svårare att bryta EU:s beroende av rysk fossilgas. Västmanlands kommuner kan gå i spetsen och spela en viktig roll.
Daniel Badman, vd, Svensk Vindenergi
Johanna Bohn, vd wpd Scandinavia
Hillevi Priscar, landchef, OX2 Sverige
Maria Röske, vd, BayWa r.e
Anders Wijkman, ordförande, nätverket Vindkraftens klimatnytta
Peter Zachrisson, vd, SR Energy
Fjärde deltävlingen i årets svenska mästerskap i rally arrangeras av Fagersta MK 12-13 augusti. Nu är anmälan öppen och arrangörerna hoppas på stort deltagande.
Totallängden på tävlingen är 350 kilometer där 105 är specialsträckor fördelat på tio stycken. Nattkröken startar på fredagskvällen den 12:e med fyra specialsträckor och resterande körs under lördagen. Sista specialsträckan, nummer tio, är powerstage för tävlingen.
Hela rally-SM
7 – 8 januari, North Rally
26 – 28 maj, South Swedish Rally
10 – 11 juni, Rally Arvika
12 – 13 augusti, Nattkröken
2 – 3 september, Västrallyt
Svar på insändaren från Elin Granqvist, Kristdemokraterna – ”Varför görs inte mer för elever med NPF?”
Det är mycket positivt att politiker inom KD sympatiserar med individer med NPF (och även när andra politiker gör det) och visar förståelse för individernas många gånger tuffa livssituation. Det är även positivt att KD vill förändra ”eländet” till det bättre och inkommer med förslag.
Personligen tycker jag dock, och inte är ensam om att tycka så, att en del av era förslag inte är modifierade utifrån hur verkligheten i stort ser ut kring dessa individer och inte är till fullo modifierade för att generera förändringar som också i stort gagnar dessa individer till ett bättre välbefinnande.
Ni vill väl, det märks och det är positivt! MEN använd inte vuxnas/barns livssituation och de svåra situationer som många befinner sig i som ett verktyg i valet, särskilt som ett sätt att försvara er politik/förslag som tidigare blivit ifrågasatta. Särskilt när ni, KD i Region Västmanland, inte kan göra ett smack åt många av de problem som föreligger utanför vårdens väggar. Det är inte sjysst!
Ovan gäller alla politiker, oavsett parti! Det är positivt om/när politiker går ut med förslag på förändringar – men våga stå upp för dem på ett konstruktivt sätt. Med det menar jag – ta emot kritiken, se eventuellt över era förslag, fråga de utsatta individerna ute i samhället, fråga professionella forskare i ämnet, fråga de olika förbunden – våga erkänna att alla förslag kanske inte är optimala, våga revidera dem, våga stå upp för att man kan tänka/göra fel – som person, som professionell, även som politiker.
Men använd inte våra liv, de svåra situationer som människor hamnat i och fortsätter dagligen att hamna i, som ett sätt att vina förtroende och sympatier. Det är manipulation – inte hederlig valrörelse för samhällets bästa!
Insändaren Elin Granqvist skrev är mycket bra, i grund och botten. Den ska dock inte till människor ute i samhället för att ni ska bli valda i styret i Region Västmanland, utan till era kollegor inom KD och övriga partier uppe i riksdagen och på alla nivåer där förståelse brister, som fattat och fattar alla möjliga beslut som förvärrar situationen löpande för individer med NPF.
Det är de som ska öppna ögonen och agera, inte vi ”vanliga” människor, genom att heja på KD i Region Västmanland, som inte kan ta ansvar, av förståeliga skäl, för bl.a. huruvida skolan tar/inte tar sitt lagstadgade ansvar för barn med NPF – som ni själva bekräftat i er föregående insändare.
På er sida Kristdemokraterna i Region Västmanland har ni försvarat era tidigare förslag med att styret tidigare avslagit dem – Det är inte en ursäkt för att istället leverera andra förslag, som inte till fullo optimala eller som istället har större chans för att ”bli godkända”. Förändringar måste drivas i högsta grad utifrån individernas bästa och inte utifrån ”möjlig politik”.
Det är även positivt att ni ”flaggar” med kandidater från skolvärlden (rektor och lärare med kunskap om NPF), därmed att ni vill visa att ni driver förslag/politik med genuin förståelse för individer med NPF, men förståelse från skolvärlden ger inte per automatik förståelse för sjukvårdens värld och andra områden som måste fungera ihop som kugghjul i en klocka. Alla vet väl och förstår vad som händer med en klocka när man byter ut enstaka kugghjul till fel storlek/passform – klockan slutar fungera.
Ni är säkra på er sak, men tyvärr vill jag hävda, att ni inte har helheten med er och ser inte alla fallgropar som kan uppstå utifrån era förslag – där grundtanken är återigen mycket god och det är mycket positivt, oavsett vilket parti som driver frågan, då det krävs förändringar snarast – att samhället, politiker, styrande enheter och myndigheter måste öppna ögonen och börjar inse fakta, fakta som är mitt framför näsan på dem!
Lilia Waléus, förälder till två barn med NPF, sjuksköterska med yrkeserfarenhet från psykiatri och NPF, även vuxen med egna NPF-diagnoser
Per Sörengård i Fagersta tog bilden en tidig morgon vid Övre Vättern i Godkärra, Skinnskatteberg.
Skicka in din sommarbild du också och ha chansen att vinna trisslotter.
Ivar Eriksson från Fagersta tog brons i juniorklassen när svenska mästerskapet i wakeboard avgjordes i Linköping på lördagen.
Ivar åkte säkert i kvalheaten och gjorde så bra ifrån sig i finalen att det blev medalj. David Eriksson tog guld och Albin Bergenek silver.
Det är ingen liten satsning som Socialdemokraterna i Fagersta går till val på inom kulturen. Det handlar om ett stort nybygge med allt från biograf och bibliotek, till kulturskola, replokaler för band och industrimuseum.
En liknande satsning utreddes redan för sex år sedan men lades genast i malpåse eftersom det ansågs för storslaget och dyrt. När frågan togs upp igen i år handlade det enligt flera politiker om en nedskalning av drömprojektet till att främst gälla det mest angelägna – nya lokaler för biblioteket och kulturskolan.
Beskedet i S valbroschyr kommer därför som en överraskning eftersom partiet nu går ut med att man vill ”färdigställa ett allaktivitetshus med biograf, scen, industrimuseum, replokaler, bibliotek och kulturskola.”
Det innebär konkurrens till Folkets hus, som är Fagerstas enda biosalong och scen, i tider då det redan är svårt att få filmvisning att gå runt ekonomiskt, plus att alla teaterbesök från Riksteatern sker där. Men S vet också att många önskar att det vore mer liv och rörelse i centrum efter klockan sex på kvällarna. Och tanken är att allaktivitetshuset ska byggas där någonstans.
INSÄNDARE
För att lyckas med kompetensförsörjningen måste arbetsgivare i Västmanland tänka nytt. Det skriver Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup.
Efterfrågan på arbetskraft är den starkaste någonsin under sommarmånaderna, visar en ny jobbprognos från ManpowerGroups Arbetsmarknadsbarometer. Samtidigt vet vi att alltför många företag kämpar med att hitta och rekrytera rätt personer.
ManpowerGroups arbetsmarknadsbarometer visar att mellersta Sverige rapporterar den högsta sommarprognosen någonsin. Inför tredje kvartalet i år uppger regionens arbetsgivare en stabil jobbprognos på +14 procent. Samtidigt vet vi sedan tidigare att tre av fyra svenska arbetsgivare, 76 procent, upplever att det är svårt att hitta rätt kompetens.
Även om Sveriges jobbprognos har bromsat in något efter tre starka kvartal så tyder även den senaste prognosen på att den snabba återhämtningen efter pandemitappet håller i sig. När efterfrågan på arbetskraft ökar så hårdnar konkurrensen, vilket ställer krav på företag att prova nya grepp för att rekrytera och behålla personer med rätt kompetenser.
Tre viktiga åtgärder kan hjälpa arbetsgivare i Västmanland att säkra kompetensförsörjningen:
1. Rekrytera med öppet sinne
Rekrytera långsiktigt genom att prioritera kandidater som har potential att växa i företaget, snarare än den perfekta profilen för en viss tjänst. Undvik ett överdrivet fokus på meritlistan och fäst större betydelse vid personlig lämplighet och utvecklingsförmåga.
2. Satsa på kompetensutveckling
Snabbt förändrande behov och en osäker omvärld gör att flexibilitet och satsningar på kompetensutveckling är viktigare än någonsin. Att satsa på att kompetensutveckla de befintliga medarbetarna kan minska behovet av nyrekryteringar.
3. Öppna för flexibilitet
Dagens medarbetare är mer vana än någonsin att bestämma själva hur och när de ska arbeta. Tillåt flexibilitet på arbetsplatsen och tänk nytt även kring arbetsform. Se möjligheter som en extern talangpool av studenter, frilansare eller tidigare kollegor som inte längre vill vara fast anställda utan föredrar mer flexibilitet i arbetslivet.
För att lyckas med kompetensförsörjningen måste arbetsgivare i Västmanland tänka nytt kring hur de rekryterar och var de hittar rätt kompetenser. Det är de som ligger i framkant och ständigt utvecklar sina metoder som har bäst förutsättningar att stå sig starkt i konkurrensen om arbetskraften.
Mikael Jansson, vd för ManpowerGroup
INSÄNDARE
Nästa generation kreativa företagsledare behöver stöd för att klara skolan och hitta sin roll i vuxenlivet, det är en självklarhet för vårt näringsliv och lands utveckling.
Men vad har ledare hittills gjort för att de cirka tio procent av befolkningen med NPF diagnos (neuropsykiatrisk funktionsnedsättning till exempel ADHD och autismspektrumtillstånd) ska hitta sin roll i samhället och inte hamna i kriminalitet eller missbruk, det är en relevant fråga som vi behöver ställa oss.
Det måste finnas plats för olikheter i samhället, i skolor och på arbetsmarknaden. Vidare behöver vi ett brett kunskapslyft om vad diagnoserna innebär, vi behöver motarbeta de fördomar som idag är utbredda i samhället.
Vi har länge sett utvecklingen med barn som inte klarar skolan, föräldrar som blir sjukskrivna på grund av situationen runt sitt barn med NPF diagnos och trasiga vuxna som ofta blir fördomsfullt dömda som lata eller ouppfostrade/oförskämda.
Barn med NPF diagnos har ofta ett otroligt driv och som vuxna är personer med dessa diagnoser överrepresenterade bland egenföretagare. Men just här och nu behöver de här barnen stöd för att överhuvudtaget klara skolan. Dagens skola med satta krav och betygskriterier har riggats mot de elever som ofta har svårt att behålla fokus och svårigheter med att självständigt planera och utföra uppgifter.
Däremot har nämnda elever ofta lätt att ta till sig faktabaserad kunskap i lugn miljö, de blir ofta specialister på områden där intresse finns och är kreativa som få. Vi måste göra mera för att alla elever med NPF diagnoser, precis som alla elever, ska få rätt forskningsbaserat stöd och där med en ärlig chans att nå sin fulla potential. Alternativet har vi redan sett. Personer med NPF diagnos är tragiskt nog överrepresenterade när vi tittar på narkotikaanvändning och kriminalitet. Så kan vi inte ha det i Sverige idag!
Partier har suttit i regering i många år utan att någon gång nämna den här gruppen annat än i marginalerna. Andra partier har profilerat sig på skolfrågan men aldrig pratat om hur barn med NPF diagnos ska få en ärlig chans att lyckas i skolans vardag.
Forskning finns, vi behöver bara agera.
Vi måste välja väg nu!
Elin Granqvist, KD, kandidat till Regionfullmäktige i Västmanland
Mikael Johansson, Norbergs Brottarklubb, blev Årets Stjärnkusk 2022 på Bygdetravet i Norberg på lördagen. Tvåa blev Viktoria Åkerlund, Norbergs Kommun och trea Ragna Emet, Pias Skattkammare.
Gerth-Ove Karlsson 77 år, vann i det andra loppet, för varmblodiga hästar. Han var i Norberg och på Bygdetravet för cirka tio år sedan och vann även då. Han har fött upp närmare 600 hästar, på sin gård i Östervåla.
Foto: Per Löjdström
Karin Norell i Fagersta har tagit bilden på barnbarnen Elin och Axel. Skicka in din sommarbild du också!
En man i 50-årsåldern har avlidit i en drunkningsolycka vid Liens camping i Riddarhyttan. Han hoppade i vattnet från en brygga men kom aldrig upp.
Vid 02-tiden natten mot lördagen larmades polis, räddningstjänst och ambulans till badplatsen av privatpersoner som hörde rop på hjälp.
Två personer hade varit ute på en badbrygga och den ene mannen hoppade i vattnet men blev kvar därnere. Han hittades senare drunknad. Ett vittne berättar för FN att räddningstjänsten gjorde en föredömlig insats i sökandet efter mannen.
Det är långt kvar till Socialdemokraternas vallöften att alla ska komma in på gymnasiet. Bara 74,3 procent av eleverna på Risbroskolan har betyg så att de blivit antagna.
I den valbroschyr som Socialdemokraterna i Fagersta skickat ut i dagarna påstår Gustav El Rachidi att de som gick ut nian i år har den högsta meritpoängen på nästan tio år. Men den är bara marginellt högre och dessutom lägre än i fjol. Framför allt kommer inte var fjärde elev in på gymnasiet efter åtta år med S löften att alla i Fagersta ska klara målen.
”Vi har vänt utvecklingen. De elever som gick ut nian senast har de högsta meritpoängen på nästan tio år”, skryter Gustav El Rachidi i S valbroschyr. Men det stämmer inte. Poängen sjönk sju steg i år och han nämner inte det allra viktigaste, att andelen som är behöriga till gymnasiet sjunkit sedan förra valet.
Enligt Risbroskolans statistik har andelen med behörighet till gymnasiet sett ut så här de senaste åren:
2021-22: 74,3 procent
2020-21: 75,8
2019-20: 80
2018-19: 75
2017-18: 76,2
– Meritvärde och andel behöriga elever följs inte alltid åt. När vi hade delvis distans ökade meritvärdet mer än andelen behöriga. I vår analys kom vi fram till att de elever som behöver mest stöd av vuxna förlorade mest på att inte vara här varje dag. Elever som är mer självgående kunde ändå fortsätta att utvecklas i samma takt som förut, säger Risbroskolans rektor, Sara Sundh till Fagersta Nyheter.
Vilka är de största hindren för att nå godkänt?
– Det absolut största hindret för att nå godkänt betyg är frånvaro. Om en elev inte är i skolan försvårar det vårt arbete med att ge känslomässigt stöd, hitta rätt anpassningar i undervisning, och stödja eleven under inlärningen. Elevfrånvaron är fortfarande högre än den var innan Coronapandemin. Problematisk skolfrånvaro kan ofta utlösas av en anledning och sedan bibehållas av andra anledningar.
Finns det behov av mer resurser för att stötta dem som inte når målen?
– Efter Coronapandemin lägger vi mer tid än tidigare på närvarostärkande insatser och reparativa insatser för att täppa till kunskapsluckor. Detta arbete är inte över än, utan kommer att fortsätta även kommande läsår.
– I och med skolmiljarden har vi fått en tilldelning av extra medel för mer åtgärdande insatser. Dessa pengar finns tillfälligt, så vi behöver använda dem till insatser som kan genomföras under höstterminen. Vi är inte helt klara med planen för detta, men vi riktar in oss på mer insatser för att reparera kunskapsluckor, säger Sara Sundh.
Om tre år är det dags för dagens 16-åringar att mötas av släkt och vänner utanför Brinellskolan. Se här vilka det är:
Barn- och fritidsprogrammet:
Ella Ålund, Fagersta
Yorusalem Gibrhan As Asrat, Fagersta
Siri Ramström, Norberg
Melizza Hedström, Fagersta
Agnes Pettersson, Söderbärke
Ida Engberg, Skinnskatteberg
Abdullah Alkhatib, Krylbo
Programinriktat val, Barn och fritid
Avin Hayder, Fagersta
Maria Elnaemy, Fagersta
Bygg- och anläggningsprogrammet
Melissa Gustavsson, Norberg
Noah Åkerberg, Skinnskatteberg
Måns Andersson Fagersta
Noel Berg. Skinnskatteberg
Areid Forsman, Söderbärke
Felix Fredriksson, Norberg
Hugo Jakobsson Karlsson, Fagersta
Yusuf Siyad Ahmed, Norberg
Lucas Åström, Söderbärke
El och energiprogrammet
Wilgot Stenström, Skinnskatteberg
Aron Granquist, Fagersta
Jonathan Pettersson, Skinnskatteberg
Albin Sköld, Fagersta
Léon Rud, Norberg
David Nshimirimana, Fagersta
Cristofee Burlin, Norberg
Felix Björlestrand, Norberg
Emilia Lind, Avesta
Programinriktat val, El och energi
Mohammed Trab, Fagersta
Ekonomiprogrammet
Maja Eränen, Skinnskatteberg
Filippa Berggren, Norberg
Yaser Abuseteh, Fagersta
Oskar Skog, Fagersta
Erik Björklund Eriksson, Fagersta
Mohammad Wail Khaled, Fagersta
Axad Ali Aram, Fagersta
Fanny Reijonen, Skinnskatteberg
Melker Ny, Fagersta
Moa Eriksson Åkerlind, Fagersta
Shervan Ali, Fagersta
Mohanad Ali, Fagersta
Nour El Hasha, Fagersta
Elma Ljeskovica, Skinnskatteberg
Lana El-Turk, Fagersta
Afrin Bakar, Fagersta
Samiya Mohamud Ali, Fagersta
Nathalie Tillman, Fagersta
Alice Ståhl, Fagersta
Sami Hilmi Omar, Fagersta
Ludwig Åkergren Östmark, Riddarhyttan
Lizzie Lindberg Nyman, Söderbärke
Albin Andersson, Söderbärke
Klarie Scheerhoorn, Virsbo
Fordon och transportprogrammet
Cristofer Homewong, Norberg
Gustav Eriksson Gustav, Fagersta
Samuel Eriksson, Fagersta
Joel Evertsson, Skinnskatteberg
Love Norström, Fagersta
Varva Wikman, Ängelsberg
Jessie Johansson, Falun
Programinriktat val, Fordon och transport
Lucas Binning Bagander, Fagersta
Jakob Pergenius, Fagersta
Industritekniska programmet
Gustav Augustsson, Fagersta
Clara Blom, Blom
Sofia Arlova, Fagersta
Gabriel Lundqvist, Fagersta
Agnes Gäfvert, Fagersta
Gabriel Enlund, Fagersta
Teodor Udd, Fagersta
Filip Nakielski, Fagersta
Moses Hamadi, Fagersta
Olle Zimmerman, Fagersta
Hugo Johansson, Fagersta
William Wede, Fagersta
Linus Waxin, Fagersta
Mohammed Moajel, Norberg
Olle Muselli, Norberg
Abbe Gillenberg, Norberg
Charlie Holm, Norberg
Noel Fargve Vernersson, Norberg
Mohamad Mansoura, Fagersta
Denise Lindberg, Fagersta
Linus Mähl, Fagersta
Emil Rautsila, Söderbärke
William Hoonk, Söderbärke
Algot Forsman, Söderbärke
Naturvetenskapsprogrammet
Annie-Lou Löwdahl, Norberg
Asmaa Isa, Fagersta
Emram Ahmed, Fagersta
Sims Jlelati, Fagersta
Noama Jabrayilova Hezer Mehriban, Fagersta
Masa Alayoubi, Fagersta
Erik Eriksson Welander, Norberg
Batan Kasso, Fagersta
Roch Mynarczuk Bartosz, Stockholm
Mohamed Mohamud Deka, Fagersta
Alva Norström, Fagersta
Axel Haglund, Fagersta
Cecilia Freires Lindgren
Nikita Alekseev, Skinnskatteberg
Melwin Löwdahl, Norberg
Alicia Gustafsson, Fagersta
Rond Wlika, Fagersta
Alizia Qian Hedberg, Skinnskatteberg
Nor Ahmned Yusra, Fagersta
Bessma Jasim, Fagersta
Linnéa Persson, Fagersta
Radwan Alsadeek, Fagersta
Samhällsvetenskapsprogrammet
Tindra Wallin, Norberg
Alva Jansson Ethier. Skinnskatteberg
Isabelle Nonnen, Ängelsberg
Johanna Nyberg, Fagersta
Agnes Åhman, Fagersta
Matilda Wyatt, Fagersta
Viktor Alaj, Fagersta
Felicia Lundén, Fagersta
Mohammed Gesi, Fagersta
Biar Said, Fagersta
Wilma Jokiniemi, Fagersta
Elision Furulind Sjöström, Fagersta
Lovisa Augustsson, Fagersta
Cornelia Norström, Norberg
Alex Ekström, Fagersta
Abdi Esmail Farhan, Fagersta
Isak Lohiniva, Fagersta
Abdi Hassan Shukri, Fagersta
Olivia Johansson, Fagersta
Alicia Andersson, Fahersta
Agnes Adamsson, Fahersta
Mohammad Sheday, Fagersta
Sabina Hollanti, Fagersta
Trésor Abimana, Fagersta
Teddy Abimana, Fahersta
Ture Engström, Fagersta
Filippa Hjertqvist, Fagersta
Lowa Karlsson Englöf, Fagersta
Erlin Majambere, Fagersta
Viktoria Blom, Norberg
Novas Pettersson Nähr, Söderbärke
Thea Svalland Fridholm, Söderbärke
Teknikprogrammet
William Ho, Fagersta
Erik Lindberg, Norberg
Malte Lovén, Fagersta
Habib Yossef, Norberg
Olle Klingvall, Norberg
Jakob Holm, Virsbo
Jamal Amin Amanj, Fagersta
Hugo Ahlbäck, Fagersta
Raian Alkhalid, Norberg
Vincent Lundin, Norberg
Ivar Eriksson, Fagersta
Thai Huynh Thai, Fagersta
Ossian Fransson, Fagersta
Gustav Liljebrand, Helsingborg
Ahmed Armoush, Fagersta
Vård- och omsorgsprogrammet
Emma Christina Comey, Norberg
Khaled Hakawati, Fagersta
Fanny Eriksson, Fagersta
Julia Johansson, Fagersta
Gabriella Drage, Fagersta
Agnes Westberg, Virsbo
Muhimo Ali Mohamed, Fagersta
Qimberlie Jansson, Virsbo
Nathalie Untinen, Fagersta
Johanna Holmström, Ängelsberg
Sahar Rahimi, Järfälla
Programinriktat val, Vård och omsorg
Nellie Nyberg Karjalainen, Fagersta
Hundratusentals besökare från när och fjärran har sett hur både fattiga och mer välbeställda firade jul i Fagersta för hundra år sedan. Men på hembygdsgården i Västanfors kan man nu se och få höra hur de hade det till vardags.
Guidningarna i några av hembygdsgårdens byggnader kring juletid har varit väldigt populära i många år och för dem som vill se hur man levde på den tiden erbjuds nu besök i museihusen under helgerna på följande tider fram till sista helgen i augusti:
Herrgårdsflygeln:
lördagar och söndagar kl 13-16
Mor Stinas stuga:
lördagar och söndagar kl 13-16
Skomakarmuseet:
lördagar kl 14-16
INSÄNDARE
”Det är anmärkningsvärt och misskrediterande att en politiker omskriver en tjänsteperson på det här sättet.” Det skriver S-politikerna Karl Karlsson och Johanna Odö i ett insändarsvar i FP. Här svarar Anna Lindgren, Demokraterna i Norberg.
Jag vet inte vad Karl och Johanna försöker visa med sin insändare. Skall de föreställa sig vara de ” vuxna i rummet ” samtidigt som de känner sig tvungna att tillrättavisa ” det lokala missnöjespartiet Demokraterna ” som återkommande retar upp dem med giftiga nålstick i debatten.
Det vore mer klädsamt om Socialdemokraterna kunde bete sig som vuxna och läsa igenom och bemöta budskapet i den insändare som ni nu beklagar er över. Kritiken som förs fram i artikeln har sin udd riktad mot den politiska ledningen och är en direkt konsekvens av en politiskt misslyckad skolpolitik.
När skolchefen utöver det tillåter att en av hennes rektorer, på arbetsplatsmöten och lokal samverkan lägger skulden till skolans rekryteringsproblem på Demokraterna trots att vi inte har något inflytande har hon gått för långt. Vi accepterar inte att förvaltningens tjänstepersoner driver en partipolitisk kampanj för att dölja sitt eget tillkortakommande.
Det är hedervärt att ni står upp för era anställda i skolan i pressen men jag och de anställda skulle uppskatta om ni gjorde på samma sätt i verksamheterna. Skolan präglas idag av en hög personalomsättning, många sjukskrivningar och utbrända anställda.
Norberg kan bättre – men inte med Socialdemokraterna vid ratten.
Anna Lindgren, ledamot i utbildningsutskottet
Var tredje småföretagare, 34 procent, planerar att avveckla sin verksamhet när de är redo att dra sig tillbaka. Lika många har ingen plan alls. För Västmanland innebär det att 5 000 företag riskerar att försvinna, visar en ny kartläggning som Visma Spcs gjort.
– Fyra av fem nya jobb skapas i små och medelstora företag. Därför är det mycket oroande att tusentals företag i Västmanland riskerar att försvinna. Det måste bli enklare för länets småföretagare att lämna över en välfungerande verksamhet, säger Boo Gunnarson, företagarexpert på Visma Spcs.
Skulle så många som en tredjedel av Västmanlands 16 300 små företag med en omsättning på upp till fem miljoner kronor läggas ned riskerar alltså omkring 5 000 företag att gå förlorade, och med dem många arbetstillfällen och därmed viktiga skatteintäkter till den kommunala välfärden.
– Vi riskerar att kasta bort massor av jobb i Västmanland. Med goda förutsättningar för nya ägare att ta över väl fungerande verksamheter kan de korta sin startsträcka rejält, öka den personliga tryggheten och bevara medarbetarnas jobb, säger Boo Gunnarson.
Att aktivt bygga företaget för överlämning är också mycket ovanligt. Bara sex procent av de tillfrågade småföretagarna i landet svarar att de planerar att ta in någon i bolaget i syfte att de sedan ska ta över verksamheten. Däremot hade var tredje, 30 procent, kunnat tänka sig att själva ta över ett befintligt bolag i stället för att starta ett eget.
I Sverige finns omkring 1,1 miljoner företag registrerade enligt kreditupplysningsföretaget UC, varav den stora majoriteten, cirka 800 000, är små bolag med upp till nio anställda och en omsättning på upp till fem miljoner kronor. Samtidigt visar Visma Spcs årliga Sifoundersökningar att så många som var tredje svensk drömmer om att bli egen företagare.
Fakta: Sju tips för att sälja småföretag
• Starta helst processen flera år i förväg.
• Fundera på vem din ideala köpare är utifrån hur vill du att företaget ska utvecklas.
• Hitta din köpare – sannolikt finns de hos kunder, leverantörer, konkurrenter, personalen, inom familjen, bland delägare eller affärsbekanta. Svensk företagsförmedling, EU Commerce, Bolagsplatsen, Länia och Blocket är andra sätt.
• Trimma och värdera företaget. Det kan göra stor skillnad på priset.
• Var försiktig med information i ett tidigt skede. Mäklare låter alla spekulanter skriva på sekretessavtal.
• Lås dig inte för tidigt vid en köpare, så får du bättre förhandlingsläge.
• Fundera på om du vill stanna som rådgivare. Det finns flera alternativ som kan gynna både dig och köparen.
Bilden är tagen nedanför äldreboendet Solliden där NVK placerat en urna med vackra blommor. Bakom sittbänken syns slaggstensrester av Västanfors hytta.
Skicka in din sommarbild du också och ha chansen att vinna trisslotter.
INSÄNDARE
Svensk förskola håller generellt en mycket hög kvalitet. I det avseendet är Sverige en förebild internationellt sett. Skolinspektionen genomförde under 2015–2017 en omfattande granskning som påvisade stora skillnader i kvalitet och likvärdighet. Men också tyvärr att våra kommunala ambitioner skiljer sig åt.
Till detta ser vi att barngruppernas storlek ökat i flera kommuner vilket givetvis direkt påverkar kvaliteten och personalens arbetsmiljö. Frågan om barngruppernas storlek är också det som särskilt lyfts upp vid mina besök, det påverkar också personalens arbetsmiljö.
En bra förskola är helt avgörande för barnen utifrån flera aspekter, både socialt som pedagogiskt. Vi vet också att barn som deltar i förskolans verksamhet får med sig ett bättre ordförråd, utvecklar sin språkliga förmåga och att detta har positiva effekter på hela skolgången senare i livet.
För att ytterligare öka deltagandet i förskolan bland barn till utrikesfödda föräldrar så har ett förslag om obligatorisk språkförskola utretts nationellt på vårt initiativ och i juli träder den nya lagstiftningen ikraft men börjar gälla i verksamheten 2023. Nu måste huvudmännen planera för ett bra genomförande.
Liberalerna menar vidare att det behövs aktiva insatser nationellt för att fortbilda och vidareutbilda så att vi får fler förskollärare som barnskötare med rätt utbildning. Det är särskilt viktigt för de som har ett annat modersmål än svenska, som exempelvis börjat arbeta på en förskola efter att ha genomgått yrkes-SFI för barn- och fritidsarbeten.
Vi menar också att om barnen i förskolan ska lära sig svenska är det en förutsättning att även förskollärarna och all annan pedagogisk personal besitter goda färdigheter i det svenska språket. Så är inte fallet i dag. Sveriges Kommuner och Regioner har konstaterat att en hög andel av personalen i förskolor som ligger i socialt utsatta områden ofta har bristande kunskaper i det svenska språket. Det är ett problem som omgående behöver hanteras.
Liberalerna har återkommande i riksdagen lyft kravet att regeringen måste höja ambitionsnivån och införa ett slags språkkrav för all pedagogisk personal i förskolan. Dessvärre yrkade samtliga övriga riksdagspartier avslag på detta. Med tanke på att allt fler medarbetare anställs i förskolan som dels saknar förskollärarutbildning som barnskötarutbildning blir det än viktigare att fortbilda så att personalen har relevant kompetens.
Om vi menar allvar med att det svenska språket är avgörande för barnens utveckling och i längden för en bättre integration, är det rimligt att ställa högre krav på kunskaper i svenska, att läroplanen betonar språket särskilt men också att kraven höjs för de som vill söka sig in till förskollärarutbildningen.
Roger Haddad, Liberalerna Västmanlands toppkandidat till riksdagen
Svar på ”KDs förslag gör mig som förälder väldigt orolig”.
Lilia lyfter i sin insändare en genuin oro för att Kristdemokraternas politik ska försvåra läget för vissa barn. Vårt mål är att alla barn ska klara skolan! De förslag vi nu presenterat ska hjälpa de barn med NPF-diagnos som idag har svårt att få rätt stöd och deras familjer.
Vi vet att mer måste göras på sikt, för att alla barn ska kunna nå sin fulla potential. Vi vill öka kunskapen om neuropsykiatriska funktionsnedsättningar (NPF) genom ett brett kunskapslyft i länets kommuner och inom regionen. Samhället i stort behöver ökad kunskap, för att kunna möta barnets och familjens behov och för att motverka fördomar.
Det nya samarbetet mellan BUP och skola som vi föreslår behövs för att många barn idag bollas fram och tillbaka mellan instanserna. Om skolan vidtog de åtgärder som krävs innan första kontakten med BUP så kan barnet sedan direkt få den utredning som krävs.
Vad som är skolans ansvar är främst reglerat i skollagen och inget vi kan påverka via Region Västmanland. Det vi kan göra via regionen är att se till att samarbetet mellan skola och BUP fungerar bättre – och att väntetiderna till att få hjälp hos BUP blir kortare. Ett nytt förbättrat samarbete mellan skola och BUP tillsammans med möjligheten för BU-hälsan att ta över ansvar för barn som inte är i behov av specialistkompetensen hos BUP, kommer att frigöra resurser hos BUP och minska köerna för utredning.
Vi vill öka stödet till föräldrar genom familjecentralerna. Föräldrar känner sitt barn bäst och vet också vilka behov det specifika barnet har. Men föräldrar känner sig ofta ensamma i kampen för att barnet ska klara skolan. Vi vill därför att familjecentraler ska kunna stötta föräldrar genom t.ex. information om vilka rättigheter och skyldigheter familjerna har och genom att finnas där när föräldrar behöver en kunnig person att bolla med.
NPF-samordnartjänsten vi föreslår är central i det här arbetet. Det behövs en korrekt bild av nuläget och vad som behöver göras framöver för att alla barn verkligen ska få det stöd de behöver. Då Region Västmanland är ansvarig för länets utveckling är det naturligt att en sådan tjänst finns hos regionen. En kartläggning kan ringa in de förändringar som behövs utöver våra förslag.
Kristdemokraterna i Västmanland gör det vi kan för att alla barn i länet ska nå sin fulla potential. Vi är redo att ta ansvar för att få till fungerande arbete runt barn med NPF-diagnos och deras familjer i Västmanland.
Malin Gabrielsson (KD), regionråd i opposition
Elin Granqvist (KD), kandidat regionfullmäktige
Curt-Åke Larsson (KD), rektor och kandidat till regionfullmäktige
Per Norin (KD), lärare för elever med NPF-problematik och kandidat till regionfullmäktige
I helgen arrangerar Länsstyrelsen och familjen Brate öppet hus i kulturreservatet Bråfors bergsmansby mellan Fagersta och Norberg.
Under Bråforsdagarna kommer det finnas aktiviteter som till exempel tipsrunda, guidningar av de unika väggmålningarna och av hyttruinen, hästslåtter, fårvallning, kaffeservering, försäljning av lokalproducerad mat och hantverk.
Årets tema är Livet på en bergsmansgård. Vikarierande landshövding Ulrica Gradin inviger evenemanget och bjuder in till vandring i kulturlandskapet.
”Bråfors bergsmansby är en fantastisk miljö, väl värd att besöka både för det fina odlingslandskapet och de vackra målningarna i huvudbyggnaden” säger Ulrica Gradin.
Syftet med Bråforsdagarna är att tillgängliggöra kulturreservatet Bråfors bergsmansby och lyfta områdets kulturhistoriska och biologiska betydelse. Bråfors är sedan år 2006 ett kulturreservat och målningarna i Brategården är ett byggnadsminne sedan år 2017.
Gården är en välbevarad bergsmansgård med många gamla uthus. Till gården hör betesmark, åker och skog. Här finns många spår av det bergsbruk som bedrevs. Arkeologiska undersökningar har visat att järn framställdes här redan under 1200-talet.
Räddningstjänst, polis och ambulans larmades vid femtiden på torsdagseftermiddagen till en trafikolycka på riksväg 66 vid Brandbo utanför Fagersta.
En bilist hade tappat kontrollen och körde in i mitträcket. Bildelar flög runt olycksplatsen och vägen stängdes av under saneringen. Ingen av de fyra som färdades i bilen skadades allvarligt.
INSÄNDARE
Bristen på veterinärer och djursjukskötare riskerar att bli lika allvarlig som förra sommaren, och drabbar både djursjukvårdens personal och husdjuren i Västmanland. Nu behövs både kortsiktiga åtgärder för att förbättra den akuta krissituationen och en långsiktig satsning för att öka antalet veterinärer i hela Sverige. Det skriver Emma Terander, branschansvarig på Svensk Djursjukvård.
Under pandemin har husdjuren i Sverige blivit många fler. Bara i Västmanland har antalet hundar ökat med 8 procent mellan 2019 och 2021 – men antalet veterinärer har inte hängt med i utvecklingen.
Enligt våra medlemsföretag saknas det sammanlagt över 80 veterinärer i Södermanland, Västmanland, Dalarna, Uppsala, Värmland och Örebro län. Totalt har företagen i regionen behov av att rekrytera nästan 200 anställda inom olika yrkesroller i djursjukvården. Tidigare somrars katastrofala situation inom djursjukvården med brist på veterinärer, långa väntetider och stängda kliniker riskerar att upprepa sig även i år.
Konsekvensen för Västmanlands djur blir att planerad vård ställs in och sjuka djur kan behöva resa i flera timmar för att få veterinärvård. I värsta fall kan djurägare behöva avliva sina djur om läget är akut eller om djurskyddsskäl sätter stopp för en lång resa.
Aktörerna inom djursjukvården förbereder sig febrilt genom att planera bemanningen så att djurvälfärden ska kunna upprätthållas även under sommaren.
Den akuta problematiken blir allra mest uppenbar under sommarmånaderna, men bristen på veterinärer och djursjukskötare är ett problem året runt. För att lösa situationen på både kort och lång sikt föreslår vi fyra åtgärder:
Underlätta rekrytering av utländska veterinärer. Genom att till exempel tillåta engelska som journalspråk kan veterinärer från andra länder snabbt avhjälpa den akuta bristen.
Låt djurvårdare fortsätta arbeta enligt gällande regelverk. Den pågående statliga utredningen om en hållbar djursjukvård bör föreslå en permanent lösning för djurvårdare, som tillåter dem att arbeta enligt nuvarande regelverk så de kan fortsätta avlasta den legitimerade personalen.
Ännu fler utbildningsplatser på veterinär- och djursjukskötarutbildningarna. Det är viktigt att de extra anslag som Sveriges lantbruksuniversitet, SLU, fått verkligen resulterar i fler utbildningsplatser och att fler veterinärer och djursjukskötare examineras, samt att utbildningen fortsätter skalas upp för att möta framtidens behov.
Utveckla utbildningen. Ett sätt att stärka utbildningen vore att öppna upp för ytterligare utbildningsanordnare utöver SLU, som i dag är det enda lärosäte där veterinär- och djursjukskötarprogrammen erbjuds.
I Sverige har vi en lång tradition av att ta väl hand om våra djur. För att Västmanlands djur ska fortsätta att må bra behöver djursjukvården få rätt förutsättningar att fortsätta leverera en vård i världsklass.
Emma Terander, branschansvarig Svensk Djursjukvård
Liane Blom – innan du anklagar Demokraterna för att slira på sanningen bör du kontrollera så att dina egna uppgifter vilar på fast grund.
De 45 miljoner som Demokraterna ”hittat” utgörs enbart av avvikelser från NVK:s driftsbudget under åren 2017-2021. Ackumulerat uppgår de till 44,7 miljoner. Investeringarna som inte genomförts på 44,1 miljoner är något helt annat och belastar inte Norbergs kommuns resultat överhuvudtaget. Det är pengar som inte tagits i anspråk.
Vi publicerar inget som vi inte har fog för att påstå – valrörelsen skall bygga på klara och rena fakta.
Lennart Skansfors
Christer Filipsson
Demokraterna i Norberg
Regeringen har i dag utsett Johan Sterte till ny landshövding i Västmanlands län från första november i år. Johan Sterte kommer närmast från en tjänst som rektor vid Karlstads universitet.
– Johan Sterte är en mycket erfaren myndighetschef och akademisk ledare. Hans erfarenhet som rektor för tre svenska universitet är en tillgång för Västmanlands län och för länsstyrelserna, säger civilminister Ida Karkiainen.
– Jag ser mycket fram mot att lära känna Västmanland och Länsstyrelsens personal. Jag har i flera sammanhang haft kontakt med länsstyrelsen och förstått att verksamheten har en stor bredd, säger Johan Sterte.
– Vi är glada att regeringen nu har utsett en landshövding till Västmanland och vi ser fram mot att samarbeta med Johan Sterte, säger vikarierande landshövding Ulrica Gradin.
Johan Sterte är född 1959. Han är sedan 2017 rektor för Karlstads universitet. Han var 2003 till 2009 rektor för Växjö universitet och därefter rektor för Luleå tekniska universitet mellan 2009 och 2017. Sterte är sedan 1994 professor i kemisk teknologi.
Johan Stertes förordnande sträcker sig från första november 2022 till oktober 2025.
Trots flera förslag om att anlägga en hinderbana i Fagersta har planerna runnit ut i sanden. Nu avskrivs den som planerats vid Fageråsen.
Det första förslaget gällde att bygga en hinderbana på ängen där Floravägen slutar på Hindric Pers. Det ansåg kommunen inte var någon lämplig plats, dels för att det skulle krävas mycket markarbeten och dels för att platsen ansågs ligga avsides.
Det väcktes även en idé om att bygga banan på platsen där tennisbanorna fanns i Fagersta under många år. Men inte heller den ansågs lämplig för att bygga upp hindren. Men för drygt två år sedan kom ett förslag som ansågs hålla.
Kommunstyrelsen behandlade i februari 2020 ett e-förslag om att anlägga hinderbanan på Andra sidan. Förslaget gick ut på att löparspåret vid Fageråsen skulle kompletteras med en hinderbana som löper parallellt. Man beslutade att förutsatt att förslagsgivaren kan ansvara för och komma överens med Fagersta Södra IK kring utplacering av hinder, liksom ansvara för drift och underhåll av dessa, har kommunen ingen invändning mot att en hinderbana anläggs där. 30 000 kronor kunde man ställa upp med.
Norra Västmanlands ekonomiförvaltning har nu meddelat att de reserverade pengarna inte har tagits i anspråk. Stöd och styrning har sökt förslagsgivaren via e-post och brev för att fråga om det fortfarande finns planer på att genomföra projektet. Förslagsgivaren har dock inte återkommit.
Stöd och styrning föreslår därför att ärendet avskrivs, vilket också är arbetsutskottets förslag till kommunstyrelsen.
Omar Abu Chaqra tog bilden vid slussen i Fagersta. Skicka in din sommarbild du också och ha chansen att vinna trisslotter.
INSÄNDARE
Allt fler västmanlänningar renoverar, hemmafixar och röjer förråd på semestern. Det är en fantastisk chans att ge värdefulla material nytt liv – och klimatet och miljön en knuff åt rätt håll. Det skriver Peter Dahlberg, regionchef på miljöföretaget Ragn-Sells i Västmanland.
För många innebär sommarsemestern ett efterlängtat tillfälle att ta tag i de där reparationerna, rensa ur förråden och röja i uthuset. Bara i Västmanland finns 10 000 fritidshus och många av dem brukar behöva pysslas om på sommaren.
Men det är inte bara länsbor med fritidshus som kavlar upp ärmarna på semestern. Enligt en kartläggning gjord av byggvarukedjan Byggmax planerar nio av tio husägare byggprojekt i sommar. Den som bor i lägenhet får också utrymme att sätta renoveringsdrömmarna i verket eller ta sig an oredan i garderober och källarförråd.
Det innebär att stora mängder avfall uppstår, samtidigt som gamla prylar kommer fram ur vrårna. Att allt detta återvinns på rätt sätt är viktigt, men varför? Jo, nära hälften av världens klimatutsläpp beror på att vi hela tiden skaffar fram nya råvaror till allt vi behöver.
Men i västmanlänningarnas hemmafixaravfall och uttjänta ägodelar finns enorma mängder material som kan användas igen. Genom att föra tillbaka dem till kretsloppet kan vi hushålla med jordens resurser, minska behovet av att producera nya material och göra en jätteinsats för klimatet.
Det som lite slarvigt kallas avfall är egentligen bara råvaror som ingen har hunnit sortera ännu, plus en del skadliga ämnen som ska bort ur kretsloppen. Semestrandevästmanlänningar har alltså en värdefull möjlighet att göra fint hemma och samtidigt bidra konkret till arbetet mot klimatförändringar. Här är fyra råd på vägen:
Kolla upp den som hämtar ditt avfall. Om du hyr en container eller säck för avfallet, gör det alltid från en seriös aktör. Sådana tar fullt ansvar för att så mycket som möjligt återvinns och att giftiga ämnen hanteras rätt. Det sista du och Västmanlands natur vill är att avfallet hamnar i skogen.
Läs på först. Ta reda hur du ska sortera olika sorters avfall innan du börjar renovera eller röja ur förråden. Oftast kommer du långt med kommunens hemsida. På så vis sparar du din egen energi och minskar risken att värdefulla material går till spillo.
Sortera ordentligt. När olika slags avfall hålls isär kan vi oftast återvinna en väldigt stor andel av råvarorna. Men så fort de blandas ihop blir det svårare. Se till att ditt avfall kan få nytt liv genom att vara noggrann.
Var extra noga med skadligt avfall. Byggmaterial, tryckimpregnerat virke, oljor och lösningsmedel är exempel på avfall som kan göra rejäl skada om de hamnar fel. Och de 8 000 ton elskrot som varje år hamnar i svenska hushållssopor är inte bara ett fruktansvärt slöseri med värdefulla metaller, utan orsakar också farliga bränder när batterierna självantänder.
Vi vet att viljan att röja och renovera med hänsyn till klimat och miljö är stor. Genom att behandla sitt skräp som värdefullt material och ge det nytt liv kan Västmanlands hemmafixare göra verklig skillnad i arbetet för en hållbar framtid.
Peter Dahlberg, regionchef för Västmanland på miljöföretaget Ragn-Sells
INSÄNDARE
Sverigedemokraterna är på frammarsch bland arbetarrörelsen och Socialdemokraterna är inte längre det självklara valet. Att Socialdemokrater fortsätter försöka skrämmas med SD-spöket är därför inte någon större överraskning.
Har man gjort upp med Centerpartiet om uppluckringar i arbetsrätten och övergett arbetarrörelsen vill man självklart inte diskutera sakpolitik.
Vi anser skyddsombudens arbete är av största vikt. Det som ska avskaffas är den politiska kopplingen. Sverigedemokraterna har varit tydliga med hur vi ser på skyddsombud, både lokala som regionala. De fyller en viktig roll på svenska arbetsplatser. Lokala skyddsombud på en arbetsplats ska utses av de anställda på arbetsplatsen. Intresse och engagemang skall vara avgörande, inte partifärg.
Med dagens system stänger man ute stora delar av löntagarna från möjlighet att bli skyddsombud vilket är mycket allvarligt då vi idag har stor brist på skyddsombud. Ett regionalt skyddsombud som är delvis avlönat av staten skall ovillkorligen ha tillträde till samtliga arbetsplatser i Sverige och inte vara knutna till några avtal.
Med dagens system stängs många arbetsplatser ute från arbetsmiljöarbetet då Socialdemokraterna prioriterar makten över arbetsplatsen, före arbetsmiljön. Siffrorna i senaste SCB-mätningen är tydliga. Bland män inom LO-yrken är Sverigedemokraterna med råge största parti. Sverigedemokraterna värnar den svenska modellen där fackföreningarna spelar en viktig roll.
Vi vill dock frikoppla dem från partipolitiken. När topparna inom fackförbunden som påstår sig företräda löntagarna samtidigt sitter i Socialdemokraternas partistyrelse har man tappat all trovärdighet, detta då man godkänner en politik som är direkt skadlig för sina medlemmar.
SD – Det riktiga arbetarpartiet!
Magnus Persson, arbetsmarknadspolitisk talesperson
Ewa Olsson Bergstedt, gruppledare Skinnskatteberg
Bertil Fredriksson, gruppledare Fagersta
För tre år sedan arrangerades ett pridetåg i Fagersta. Cirka tusen personer tågade runt centrum. Här är 18 bilder från det än så länge unika Fagerstaevenemanget.
Över tusen personer deltog i Fagerstas första och enda prideparad för tre år sedan, och en stor publik följde tåget. Stämningen var på topp. Men kommunen avslog förslaget att ta över ansvaret för evenemanget.
– Vi är otroligt nöjda med uppslutningen och vill tacka alla som var med och de som kom och tittade. Hoppas att det kommer något gott ur det här och att det får en fortsättning, sa Carina Fredriksson, som arrangerade Pride tillsammans med Mohammed Rabia:
– Jag är sjukt nöjd. Fantastiskt att det kom så många. Det är fler än vi hade väntat oss.
Det hade kunnat vara ännu fler om det inte satts upp regler inför paraden. Reglerna gällde att det bara fick spridas positiva budskap, samt ingen nakenhet eller stötande utstyrsel. Både grupper och enskilda reagerade starkt och avstod från att delta, bland dem hbtqia-personer.
På grund av den hårda kritiken ändrade sig arrangörerna i sista stund, men då var det försent.
De meddelade att de inte tar på sig uppgiften fler gånger, delvis på grund av reaktionerna på de regler de gick ut med, men också för att det ligger väldigt mycket jobb bakom ett sådant här arrangemang.
Magnus Bohman, Liberalerna, föreslog att Fagersta kommun skulle ta på sig huvudansvaret för Pridefestivalen, så att den kunde fortleva.
Det finns kommuner, kommunala bolag och privata företag som arrangerar pridefestivaler. Innehåll och form skiftar. Men kommunledningen höll inte med Liberalerna.
”Det var dock inget okomplicerat arrangemang utan möttes av kritik från personer inom hbtq-rörelsen som menade att ägarskapet för och förankringen av arrangemanget var svagt inom hbtq-rörelsen samt att man missade den politiska betydelsen av begreppet pride. Flera personer inom hbtq-rörelsen valde att inte delta i festivalen”, sa kommunens HR och utveckling.
Fagersta kommun föreslog dock att 30 000 kronor kunde anslås för anordnande av en eventuell pridefestival om en lämplig aktör kan tänka sig att åta sig ansvaret för att genomföra en. Men någon sådan hörde inte av sig.
I Fagersta har nu det 21:a dödsfallet på grund av Covid-19 konstaterats. Det meddelar Region Västmanland.
De flesta dödsfallen i Fagersta inträffade i början av pandemin på äldreboendet Malmen, men efter att vårdrutinerna skärpts och vaccineringen kommit igång klarade sig alltfler med livet i behåll.
Från att ingen ha behövt läggas in för sluten vård i Västmanland för någon månad sedan är nu sju personer inlagda på sjukhus. Folkhälsomyndigheten uppmanar till fortsatt vaccinering och på tisdag är det drop in på sjukhuset i Fagersta mellan klockan 16 och 18.
INSÄNDARE
Det är ingen måtta på vad Socialdemokraterna i Fagersta inför valet tar åt sig äran av att ha åstadkommit de senaste åtta åren. Men detta självskryt ökar bara misstroendet mot politiker.
Det är på S egen Facebooksida som partiet bredvid ett porträtt på kommunalrådet räknar upp en massa saker som hänt i Fagersta sedan de fick makten, men flera av dessa har inte partiet haft nåt att göra med och särskilt inte flörten med Priderörelsen.
Några exempel som Socialdemokraterna nämner:
• Pridefestivalen. Men den anordnades av två privatpersoner en endaste gång 2019 och kommunen erbjöds att ta över, men det ville man inte. Att då ta åt sig äran av Pride är fult.
• Bredbandsutbyggnaden. Den har vi själva fått betala för. Det kostade över tjugo tusen per villa och inte en krona i bidrag från kommunen.
• Programmering i grundskolan. Det är inget Fagerstafenomen utan ingår som ett obligatoriskt inslag i läroplanen sedan höstterminen 2018.
• Utveckling av stationsmiljöer. Det ser väl precis likadant ut vid dessa båda stationer som det gjorde för åtta år sedan? Mer ogräs vid denna norra bara.
• Kommunalt servicecenter. Det har ju redan stängts igen på grund av att det inte behövs.
Nej, låt det bli en valrörelse där sanningen står i första rummet och bort med överdrivet skryt och löften som inte kan hållas.
Trött på politikers brist på moral
Att styra i minoritet är en utmaning. En förutsättning för att detta ska lyckas, är att vara duktig på att kompromissa och förhandla. Just detta är kanske en av de främsta svagheterna som det befintliga socialdemokratiska minoritetsstyret i Skinnskatteberg har.
Det är väldigt lätt att skylla misslyckanden på att man styr i minoritet. Dock har man en stor fördel av att styra kommunen och som inte nämns i sammanhanget, nämligen ett heltidsarvoderat kommunalråd som till sin hjälp har hela den kommunala förvaltningen och dess expertis, vilket en opposition bestående av fritidspolitiker inte har.
Vår bestämda övertygelse är att Skinnskatteberg behöver mindre politiskt tjafs och mer av kompromisser, för en framtida välmående kommun. För att vi inte ska få ytterligare en mandatperiod med stridigheter, detaljstyrning och stuprörstänkande, behövs ett politiskt skifte i Skinnskatteberg.
Det vore önskvärt att bara ha ett politiskt område att hugga tag i. Tyvärr är det inte så. Det finns mycket som behöver förbättras. Det första och kanske det viktigaste, är en ekonomi i balans. Idag kostar verksamheterna mer än vad kommunen får in i intäkter. Det är inte en hållbar väg att gå, om vi ska överleva som egen kommun.
Vi behöver också förbättra skolan och fritidsverksamheten. Alla elever, oavsett behov, både lågpresterande som högpresterande elever, ska få den hjälp och stimulans de behöver, så att de klarar målen. Eleverna ska också trivas. Vi måste satsa mer på inne- och utemiljö.
Tryggheten. Ingen ska behöva känna sig otrygg i vår kommun. Bort med droger och mer samarbete med polis, skola, region och andra organisationer.
Tryggheten ska också finnas inom äldreomsorgen. När du behöver omsorg, oavsett om det är i hemmet eller på ett seniorboende, ska du känna att du får en omsorg med hög kvalitet och glädje. Det ska finnas mer tid för personalen att ge omsorg till varje enskild individ.
Vi vill också satsa på våra företag i kommunen och etablering av nya. Även fler boenden och sjönära tomter behövs. Och givetvis vill vi bygga en ny brandstation för räddningstjänsten, som inte bara släcker bränder utan även räddar liv.
Ett maktskifte behövs i vår kommun. Om du tycker som vi gör, att de senaste åren mest har bestått av politiskt tjafs och vill se en förändring, med stabilitet, framtidstro och lyhördhet, rösta då på oss. Vi är redo!
Oppositionen i Skinnskatteberg,
Liberalerna (L), Moderaterna (M), Centerpartiet (C) och Sverigedemokraterna (SD)
INSÄNDARE
Demokraterna i Norberg slirar ibland på sanningen och det märks att det är valår. Vad gäller de 45 miljoner som partiet nu har ”hittat” så misstänker jag att de syftar på investeringsbudgeten.
Den är nämligen på 45 miljoner vilket står att läsa på sidan 21 i årsredovisningen för Norbergs kommun. En stor del av dessa pengar är öronmärkta till investeringar vi redan tagit beslut om.
Investeringspengar kan inte gå till vad som helst. Det går alltså inte att flytta dessa 45 miljoner och stoppa in i skola och omsorg. Att påstå att pengarna ligger i en portmonnä i Fagersta och samtidigt ha en bild på NVK kommer också göra att många drar slutsatsen att NVK har en stor kassakista, och det har de inte.
När NVK inte gör av med hela slanten de får av Norbergs kommun så skickar de tillbaka pengarna. Det är något som liberalerna har uppmärksammat av den enkla anledningen att man inte kan göra vad man vill med de pengarna sedan. Det är ogenomfört underhåll av byggnader och ogenomförda projekt som kommer tillbaka och hur mycket man än vill så kan man inte stoppa in pengarna där de behövs.
Eftersom att gå ur NVK är en valfråga för DiN så är det rimligt att anta att man försöker hitta varje sten att kasta på NVK för att stärka tesen att Norberg ska gå ur. Liberalerna ställer sig inte bakom detta. NVK har haft sina problem och gjort en stor omorganisation. De har alltid lämnat tillbaka pengar som inte är ”deras”. NVK måste få ordning på sin organisation och Norberg behöver få fler projekt genomförda inom rimlig tid, men jag har under mandatperioden sett förändringar till det bättre. Det är dock inte gjort i en handvändning att byta arbetssätt och organisation.
Norberg behöver satsa för framtiden. Att bygga nya skollokaler är Liberalernas valfråga och vi anser att NVK behövs. Vad gäller byte av styre i Norberg så håller jag med Demokraterna. Om det ska bli någon förändring i Norberg så behöver vi byta styre.
Liane Blom, Liberalerna
Med hjälp av stora stenar på botten av fontänen på Brinelltorget hoppas Fagersta kommun få ned bullret så att man får godkänt av miljö- och bygg att ha den påslagen på dagtid.
Bakgrunden till den flera år långa trätan är att EU bidrog med pengar för att Fagersta skulle anlägga ett miljötorg i slutet på 1990-talet. Området snyggades upp med gatsten, sittbänkar, uteserveringar, blomsterutsmyckning, en scen och en fontän.
Allt var frid och fröjd fram till för fem år sedan då en boende första gången klagade på att det inte gick att sitta på balkongen på grund av ljudet från fontänen. Miljö- och bygg i Avesta åkte och mätte och kom fram till att ljudet översteg gränsen för acceptabelt gatubrus. NVK gjorde då olika försök att sänka volymen.
När miljökontoret fick påstötningar om att det inte hjälpt gjordes en ny mätning i juni förra året då tre inspektörer åkte till Fagersta och mätte ljudet igen. Den visade i korthet att ljudet på balkongen var 56,4 decibel. När fontänen var avstängd var ljudet 46,1.
”Vi avser att ge er fram till 6 augusti 2021 att vidta ljuddämpande åtgärder för att nå ljudnivån 50 db(A) dagtid vardagar samt 45 dB(A) dagtid lör, sön och helgdag. Verkar det rimligt?”, skrev miljökontoret till Fagersta kommun i början av juli förra året och påpekade att det inte funkar längre att säga att de flesta tycker att fontänen är trevlig när det påverkar livet negativt för närboende att ha ett konstant högt brus vid sin uteplats.
Decibelskalan för ljudtrycksnivåer är logaritmisk med nollpunkten vald vid det lägsta hörbara ljudet (hörtröskeln) för en människa med god hörsel. En ökning av ljudtrycksnivån med 8–10 decibel upplevs av örat ungefär som en fördubbling av ljudstyrkan. 55 decibel upplevs alltså dubbelt så starkt som 45. Men eftersom NVK utan större framgång testat de varianter som stod till buds valde Fagersta kommun att stänga av fontänen för att slippa få böter.
Det politiska förslaget att flytta den till kommunhuset föll inte i god jord. Kritikerna pekar på att platsen inte besöks av Fagerstabor i gemen, och att de allra flesta därför aldrig kommer att se fontänen, vilket var själva poängen med att den placerades i centrum för 23 år sedan.
Efter diskussioner under vintern kom man fram till att göra ett sista försök att få ned ljudet till acceptabel nivå. Stora stenar har lagts i och man ska försöka hålla så lågt vattentryck som det är möjligt när miljöexpertisen åter kommer och mäter ljudnivån på olika platser, däribland den klagandes balkong.
May-Britt Normann i Fagersta har tagit bilden på barnbarnet Marley, fyra år, som äter sin första sommarglass på Eskilns camping.
Under pandemin har fribeloppet slopats vilket möjliggjort för fler att jobba under studietiden för att täcka upp för det utökade personalbehovet i vården. Den 30 juni återinförs fribeloppet. Moderaterna i Region Västmanland är kritiska och vill göra reformen permanent.
– Om man pluggar exempelvis till sjuksköterska och vill vara med och bidra genom att jobba extra inom vården ska det uppmuntras. Som student ska man inte känna att man blir bestraffad ekonomiskt om man jobbar extra. Sveriges läkarförbund student har tidigare varnat att ett återinfört fribelopp kan göra att färre studenter går in och tar arbetspass. Konsekvensen blir att arbetspass på kvällar, helger och semesterperioder som hade kunnat bemannas av studenter i stället får hanteras genom övertid eller hyrpersonal säger Mikael Andersson Elfgren, oppositionsråd, M.
Alla som i dag läser en högre utbildning i Sverige har rätt till studiemedel via CSN, bestående av ett bidrag och ett förmånligt lån. Det ska täcka grundbehov som bostad, mat och transport. Ett av villkoren är att man inte får ha inkomster från arbete eller kapital som överskrider en viss summa per termin. Överskrider man detta blir man återbetalningsskyldig.
Moderaterna i Region Västmanland vill därför att fribeloppet kraftigt höjs och på sikt avskaffas. Fram till dess vill de att regionen tar fram ett system och identifierar yrkesgrupper för att kompenserar de studerande som får ett minskat studiebidrag till följd av att de arbetar extra inom Region Västmanland. Detta i syfte att möjliggöra för fler att det ska löna sig att arbeta extra inom hälso- och sjukvården.
– Behovet av händer i vården kommer inte minska framöver. Många gånger finns det inte tillräckligt med personal. Kan vi uppmuntra fler studenter att arbeta extra stärker det vår region och hälso- och sjukvården i Västmanland på ett kostnadseffektivt sätt, påpekar Andersson Elfgren.
Två av Fagerstas mest synliga stora skyltfönster har stått öde sedan Intersport slog igen för flera år sedan. Nu har de fått ett lyft sedan unga sommarjobbare inrett dem.
I samarbete med Fagersta Fastigheter har ungdomarna satt sin prägel på de tomma butiksfönstren i Liljan för att lyfta fram Fagersta med vackra bilder. Under sommaren kommer bilderna att bytas ut för att visa fler platser värda att besöka, liksom även Fagerstas stolta och viktiga järn- och stålhistoria.
Den allvarliga virussjukdomen afrikansk svinpest som drabbar vildsvin och tamgrisar sprids i flera länder i vår närhet som Tyskland, Polen, Ukraina, Ryssland och Baltikum. Nu uppmanar Länsstyrelsen i Västmanland allmänheten att hjälpa till så att den inte sprids till Sverige.
”Sverige är ännu inte drabbat. Därför är det viktigt att vi alla hjälps åt för att smittan inte ska komma hit. Det viktigaste du kan göra är att inte slänga dina matrester i naturen. Den största risken för att smittan skulle kunna komma in i Sverige är via oss människor, till exempel genom att vi slänger en halväten korvmacka i naturen”, påpekar Länsstyrelsen.
”Viruset kan överleva länge i obehandlade köttprodukter, som kallrökt skinka och korv, från smittade djur. Mackan på marken kanske sedan äts av ett vildsvin som då blir smittat. Därför ska du slänga dina matrester i en soptunna som inte vildsvin kommer åt eller ta med det hem och slänga i återvinningen.”
Afrikansk svinpest har funnits i delar av Europa sedan 2014. ASF drabbar både tamgrisar och vildsvin. Sjukdomen är dödlig och innebär stort lidande för smittade djur. Den smittar inte människor men ett utbrott kan få stora, negativa konsekvenser för lantbruk, jakt och friluftsliv. Till exempel skulle Sveriges produktion och export av griskött kunna drabbas hårt.
Smittan kan också spridas genom att viruset fastnat på utrustning som används vid jakt i länder där det finns svinpest och som sedan används igen i Sverige utan att ha rengjorts.
”Inga fall av afrikansk svinpest har ännu rapporterats i Sverige. Skulle sjukdomen ändå ta sig in i landet är det viktigt att upptäcka det tidigt för att kunna bekämpa den. Du kan hjälpa till genom att rapportera in om du ser döda eller sjuka vildsvin till Statens veterinärmedicinska anstalt. Du gör det på webbplatsen rapporterarvilt.sva.se”, säger Länsstyrelsen. Hej
INSÄNDARE
Bara 34 procent av cheferna i Västmanland är kvinnor, trots att kvinnor i snitt har längre utbildning än män. För en mer jämställd arbetsmarknad krävs åtminstone två saker: Arbetsgivare behöver rekrytera för att skapa en jämnare könsfördelning och föräldraskapet behöver delas mer lika. Det skriver Daniel Asker från Ledarnas a-kassa.
Cirka 2 900 kvinnor i Västmanland är chefer, vilket motsvarar 34 procent av alla chefer i länet. Snittet för Sverige ligger på 35 procent. Det här är siffror som inte förändrats nämnvärt över tid.
Den låga andelen kvinnor bland chefer består trots att kvinnor i snitt både har längre utbildning än män och oftare än män har högre utbildning än vad som krävs för deras yrke, enligt forskning som Institutet för arbetsmarknads- och utbildningspolitisk utvärdering, IFAU, sammanställt.
Den sneda könsfördelningen, och det slöseri med kompetens den för med sig, beror framför allt på vad som sker vid föräldraskapet. Fram till första barnet är kvinnor och män chefer i ungefär lika stor utsträckning – sedan blir kvinnor mer sällan chefer. En orsak är att kvinnor tar ut en större andel av föräldraledigheten och även tar större ansvar för vård av barn.
Det här innebär att samhället inte på bästa sätt tar tillvara den kompetens som finns och att Sveriges konkurrenskraft inte utvecklas optimalt, vilket därmed håller tillbaka sysselsättningen. Ojämställdheten leder alltså till en högre arbetslöshet och en otryggare arbetsmarknad.
För en tryggare och mer jämställd arbetsmarknad krävs åtminstone två saker:
1. Arbetsgivare behöver arbeta aktivt för att motverka enkönat, i organisationen som helhet och i mindre enheter. Detta eftersom en jämn fördelning av chefer underlättas av en jämn fördelning av könen på arbetsplatsen. Det är en utmaning, eftersom vi människor i allmänhet tycker bättre om och särbehandlar personer som är lika oss själva. Men mixade arbetsgrupper skapar både ökad kreativitet och produktivitet.
2. Par som blir föräldrar behöver arbeta aktivt för en jämn ansvarsfördelning av föräldraskapet. Om kvinnan tar ut störst andel av föräldraledigheten och oftare är hemma för vård av barn, minskar hennes chanser att bli chef.
Vi på Ledarnas a-kassa vill öka tryggheten på arbetsmarknaden – och kvinnors underrepresentation som chefer är ett strukturellt slöseri med kompetens som leder till sämre konkurrenskraft och därmed lägre sysselsättning.
För ökad jämställdhet, lägre arbetslöshet och ökad trygghet på arbetsmarknaden behöver fler kvinnor i Västmanland bli chefer.
Daniel Asker, chef för Ledarnas a-kassa
INSÄNDARE
Kompetensen kring vad som gäller vid dyslexi och dyskalki behöver breddas. Fåkunskapen finns tyvärr i alla led.
Ansvariga skolpolitiker liksom tjänstepersoner behöver utbildas, uppdateras i vad skollagen innehåller liksom Barnkonventionen. Våra barn/elever i Norberg behöver mogna vuxna som slutar med sin ”pajkastning” och istället beslutar att införa de stödinsatser som barn och elever behöver och har rätt till! http://www.dyslexi.org
Anita Lilja-Stenholm, ledamot Dyslexiförbundet Västmanland
Sju av tio unga kvinnor iVästmanland tränar regelbundet – men nästan lika många uppger att de inte är nöjda med sin träning. Det visar en ny Sifo-undersökning. I Fagersta finns förslag på en löparbana.
12 500 kvinnor i åldern 18–29 i Västmanland tränar mellan en och sju gånger i veckan. Samtidigt är nästan lika många, 10 900 unga kvinnor, missnöjda med sin träning. Det visar Sifo-undersökningen som genomförts på uppdrag av träningsmärket Johaug.
– Det är verkligen toppen att allt fler unga kvinnor prioriterar sin hälsa genom att röra på sig. Men träning ska kännas bra och får inte bli ytterligare en press, säger Therese Johaug, företrädare för träningsmärket Johaug och tidigare längdskidåkare tävlande för Norge.
Enligt Nationella folkhälsoenkäten lever var femte kvinna i åldern 16–29 med någon form av psykisk ohälsa. För Västmanlands del innebär det 4 300 unga kvinnor som inte mår bra. För att förebygga såväl psykisk ohälsa som kroppsliga sjukdomar rekommenderar Folkhälsomyndigheten bland annat rörelse i form av vardagsmotion och aktiv träning. Till exempel anges att alla vuxna i åldern 18–64 bör vara fysiskt aktiva både vardagar och helger, samt ägna sig åt pulshöjande fysisk aktivitet i minst 150 minuter per vecka.
En Sifoundersökning som genomförts på uppdrag av träningsmärket Johaug visar att nära sju av tio kvinnor (69 procent) i åldern 18–29 tränar mellan en och sju gånger i veckan. Det innebär cirka 12 500 unga kvinnor iVästmanland som tränar regelbundet. Samtidigt uppger sex av tio kvinnor (61 procent) i samma åldersgrupp att de är ganska eller mycket missnöjda med sin träning. IVästmanland motsvarar det cirka 10 900 unga kvinnor som skulle vilja träna mer och oftare.
– Det är jättebra att så många unga kvinnor tränar och vill träna flera gånger i veckan. Ihärdig träning kan både bidra till självkänsla och bygga gemenskap. Men samtidigt är det viktigt att tillåta sig att vila mellan varven och komma ihåg att allt räknas, även simtagen vid morgondoppet eller cykelturen till picknicken, säger Therese Johaug.
Under sommaren finns goda möjligheter att låta rörelsen bli en del av vardagen, när många är lediga fler timmar på dygnet och vädret gör det lättare att vara utomhus.
– Välmående handlar om att ta hand om sig själv, genom att både njuta av sådant man tycker om och peppa sig själv till mer ansträngande saker. Alla träningspass blir inte som man tänkt sig, men bara att man gör något påverkar hjärnan och kroppen positivt, säger Therese Johaug.
Hur ofta tränar du?
5–7 gånger i veckan: 18 procent
3–5 gånger i veckan: 20 procent
1–2 gånger i veckan: 31 procent
1–3 gånger i månaden: 15 procent
Mer sällan: 10 procent
Aldrig: 4 procent
Aldrig: 1 procent
900 svenskar besvarade frågan ”Hur nöjd eller missnöjd är du med din träning?”. I kategorin kvinnor i åldern 18–29 fördelade sig svaren så här:
Hur nöjd eller missnöjd är du med din träning?
Mycket nöjd, jag tränar på det sätt och så ofta jag vill: 7 procent
Ganska nöjd, jag tränar i stort sett på det sätt och så ofta jag vill: 33 procent
Ganska missnöjd, jag skulle vilja träna lite mer och oftare: 44 procent
Mycket missnöjd, jag skulle vilja träna betydligt mer och oftare: 17 procent
Tveksam, vet ej: –
Fakta: Allt räknas – 7 sommaraktiviteter som du kanske inte tänkt på är träning
Therese Johaug, företrädare för träningsmärket Johaug och tidigare längdskidåkare tävlande för Norge, tipsar om sju sköna sommarsysslor som ger motion utan att du tänker på det:
• Morgondoppet
”Finns det någon skönare motion än simning? Man blir ju inte ens svettig! Passa på vid morgondoppet eller det svalkande badet att ta några extra simtag och verkligen sträcka ut kroppen.”
• Självplocket
”Självplock är så lyxigt, eftersom man kan äta av jordgubbarna medan man plockar dem! Dessutom är det bra arm- och böjträning.”
• Cyklandet
”Att susa fram på cykel ger en sån frihets- och sommarkänsla, i synnerhet med en laddad picknickkorg på pakethållaren. Se uppförsbackarna som ett bonuspass för benen.”
• Trädgårdspåtandet
”Inte helt fel att med en spade i handen tillbringa tid bland vackra och väldoftande blommor. Krypandet på alla fyra är absolut ett slags locomotion-träning.”
• Sällskapsspelandet
”Långsamma sällskapsspel som boule, krocket, kubb och minigolf kanske känns som a walk in the park, men man rör på sig!”
• Grillningen
”Alla måltider smakar faktiskt bättre utomhus – och när man måste ränna fram och tillbaka mellan köket och altanen eller trädgården så blir det automatiskt ganska många steg.”
• De sena nätterna
”Visst är det magiskt att vara ute länge under sommarkvällar, när det aldrig blir mörkt? Att dansa sig svettig på festivaler och utomhusklubbar känns inte jobbigt alls, bara underbart!”
Sedan många år finns en populär badplats i Uggelbo, i folkmun kallad ”Bertils brygga”. När Fagersta kommun nu ska anlägga en sjösättningsramp där protesterar boende och vill att platsen fredas för badande.
”Vi som bor i Uggelbo vill kunna ta ett dopp i sjön vid Bertils brygga. Bertil har gjort ett fantastiskt jobb med att fixa den här badplatsen åt oss som bor här. Det är livskvalitet för oss Uggelbobor att kunna gå ner och svalka oss här i närheten”, står det på listan som Anna Persson tagit initiativ till.
”Varför måste båtrampen läggas just där? Det måste väl finns väl någon annan plats att lägga den? Det blir inte alls detsamma att gå ner och bada i den fina miljön som är där idag om det kommer bilar och båtar med avgaser som stinker. Dessutom en säkerhetsrisk med båtarnas propellrar. Nej lägg den på en bättre plats och låt oss boende få njuta av den lilla badviken som den är i stället.”
Redan första dagen hade det kommit in 37 namnunderskrifter på listan som senare ska lämnas över till Fagersta kommun och NVK som ansvarar för att bygga rampen.
Fagersta kommuns ledning anser att ett förmånligt lån på 430 000 kronor är bästa sättet att klara finansieringen av det som fattas för ett nytt klubbhus för 2,7 miljoner vid Fageråsen.
Fastigheten dömdes 2017 ut av en extern fastighetskonsult. Den besiktigades igen av NVK under 2021 i syfte att utreda renoveringskostnaden som skulle bli oerhört dyr. Kommunstyrelsen beslutade därför i juni 2021 att tidigare beslut om rivning skulle kvarstå.
”I dag är området Fageråsen en naturlig miljö för framförallt cykel i natur. I dialog med enheten för kultur- och fritid samt RF-SISU Västmanland har föreningarna arbetat fram ett projekt som omfattar helheten för idrotts- och friluftsområdet Fageråsen. Projektets syfte är att tillgängliggöra området Fageråsen för alla, med funktionsanpassningar i fokus, såväl för områdets utomhusaktiviteter som etableringen av ny klubblokal”, skriver kommunens avdelning Välfärd och service.
Projektets totala kostnader är enligt offerter beräknade till 2 745 900 kronor inklusive oförutsedda kostnader om 20 procent. Säkerställd finansiering genom Arvsfonden, RF-SISU Västmanland och LONA uppgår till 2 315 500 kronor. Kvarstående belopp för att säkerställa projektets budget är 430 400 kronor.
Välfärd och service föreslår att Fagersta Orienteringsklubb beviljas ett projektstöd på 430 000 kronor. Kultur- och fritidsutskottet beslutade den 18 maj att hänskjuta ärendet till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare beredning och att se över möjligheterna till ett föreningslån.
Arbetsutskottet konstaterar att vid liknande ärenden har Fagersta kommun tidigare erbjudit föreningslån och Välfärd och service uppdras nu att föra en dialog med föreningen kring möjligheterna till ett lån på 430 000.
Replik på Pratima Åslunds inlägg om skolan
Pratima Åslund – du företräder ett parti som under fyra års tid inte haft mod eller kraft att ta itu med de problem som den aktuella skrivelsen ger uttryck för.
Kritiken som framförs stämmer i stort sett överens med vår egen bild av hur inkompetensen tillåts verka under socialdemokraternas och vänsterns styre i Norbergs kommun.
Att förminska innehållet och författaren genom att hänvisa till att skrivelsen är anonym visar på en uppseendeväckande okunnighet om rådande lagstiftning för visselblåsare. Om man läser skrivelsen, vilket Åslund tydligen inte gjort, kan man konstatera att författaren är väl bekant och initierad i de problem och den lagstiftning som reglerar skolans värld.
Vi anser att en rektor som under ett politiskt sammanträde den 16 juni 2022 uttrycker att ”… föräldrar som vill ha dyslexiutredning på sina barn försöker bara hitta på ursäkter för sina barn som är lata…” är olämplig för sin uppgift. Uttalandet kännetecknas av en total brist på kunskap och förståelse för föräldrar som har barn med särskilda svårigheter.
Pratima – ta del av skrivelsen och återkom när du har någon substans och saklighet i ditt inlägg än vad du nu ger uttryck för.
Anna Lindgren, DiN, ledamot i barn- och utbildningsutskottet
Christer Filipsson, DiN, ledamot i kommunstyrelsen
Eva Eriksson i Fagersta har tagit denna vackra bild på skogsnätfjärilarna, som hon kallar Kärlek i midsommartid.
Moderaterna i Västmanland går ut hårt med att det behövs en till vårdcentral i Fagersta. Orsaken är att kommunen är tillräckligt stor för två, och att det skulle bli mycket bättre för patienterna.
Många har klagat på långa väntetider för ett läkarbesök på Mitt hjärta i Fagersta, men situationen innan det med en landstingsdriven vårdcentral var också hårt kritiserad, vilket ledde till att verksamheten gick till offentlig upphandling. Moderaterna anser att lösningen är en till vårdcentral för Fagerstaborna.
– Det vore väldigt bra med en vårdcentral till i Fagersta. Kommunen är till antalet tillräckligt stor för att rymma två, säger Jenny Landernäs, regionråd i opposition som hoppas på maktskifte i höst.
– Vi har föreslagit att man ska kunna få ett etableringsstöd om man väljer att starta en vårdcentral. Hur stort det stödet skulle vara beror lite på storlek och en rad andra parametrar. I andra län där detta finns rör det sig om några hundratusen kronor i månaden, vilket ju blir ett betydande belopp på helår.
– Vi anser att detta behövs för att vi invånare ska ha möjligheten i lugn och ro hinna lista om oss, det är kanske inte förrän man behöver läkare som man tar steget och listar om sig vilket ju kan ta lite tid ibland.
Med en etableringsersättning hinner vårdcentralen under rimliga förutsättningar etablera sig och arbeta upp en tillräckligt andel listade för att klara sig ekonomiskt. Stödet är endast tillfälligt alltså, påpekar hon.
– Utöver det så har vi lagt en rad förslag för att förenkla primärvårdsprogrammet som är det som styr vårdcentralernas uppdrag. Det bidrar också till att fler ska kunna driva vårdcentral samtidigt som det ska bli bättre kvalitet för patienterna.
Svar på Anna Lindgrens insändare
Anna – jag blev väldigt ledsen och känner stort obehag av din insändare ”Norberg kan bättre – men inte med S i spetsen” både som partiföreträdare och som kommuninvånare i Norberg.
Inte för att du kritiserar Socialdemokraterna och säkert också Vänsterpartiet som samarbetsparti, även om du inte nämner V, men obehag inför tonen i insändaren som du bygger på en anonym skrivelse. Denna skrivelse kallar du ”öppen skrivelse” och den har tydligen skickats till några partier och uppenbarligen till DiN.
Visserligen har det talats länge i media om att valet 2022 kommer att innebära fula angrepp och smutskastning men jag har högre tankar och tror mer gott om människor och det är ju kommuninvånare som utgör politikerna i Norberg.
Att i en insändare i flera medier använda sig av en skrivelse skriven av person som inte vill figurera med sitt namn och som spyr ut sin egen frustration riktad mot chefer anställda i kommunen upplever jag som lågvattenmärke. Men det gör uppenbarligen inte du Anna Lindgren utan ser till att delar av skrivelsen kommer med i din insändare och gör den till dina egna åsikter. Hade författaren av skrivelsen verkligen velat få det publicerat är jag övertygad om att hen skulle ha skickat in skrivelsen som en egen insändare.
Det är personalen som gör att Norbergs kommun fungerar, varje dag, skjut inte på enskilda anställda! Jag hoppas att det verkligen inte är så här Anna – du som listetta för DiN – så respektlöst vill framföra er politik.
Pratima Åslund, Ordförande Vänsterpartiet Norberg
Risbroskolans rektor Sara Sundh har sagt upp sig. Det innebär att Fagersta mister två av sina fyra grundskolerektorer ungefär samtidigt.
– Det stämmer. Jag slutar i september.
Jag har jobbat på Risbroskolan i 20 år, och trivs väldigt bra här.
Anledningen till att jag byter jobb är att jag fick ett spännande erbjudande och valde att tacka ja till det, säger Sara Sundh till Fagersta Nyheter.
Eftersom alla berörda inte är informerade än, vill hon avvakta med att berätta vilket, men jobbet är i en annan kommun där hon börjar i mitten av september.
Utbildningschef Ewa Johansson beklagar att två duktiga rektorer slutar i Fagersta. Rekrytering av Lena Janssons efterträdare på Mariaskolan pågår för fullt. Rekrytering efter Sara Sundh genomförs i augusti.
– Tråkigt då de båda är riktigt bra rektorer men det finns som sagt helt förklarliga anledningar. Det kommer att bli bra på båda skolorna även framöver, säger Ewa Johansson till FN.