När sju av de åtta valdistrikten räknats vid två-tiden i natt hade Socialdemokraterna ökat frön 28 procent vid förra valet till 37,5 procent.
Rösterna har i huvudsak tagits från Vänstern som tappade stort.
Här kan ni se det slutligas valresultatet:.
https://valresultat.svt.se/2026/kommunval-1982-fagersta.html
INSÄNDARE
Socialdemokraterna i Norberg gick nyligen ut på Facebook för att försvara kostnaderna för renoveringen av kommunhuset. De korrigerar Moderaternas siffra på 100 miljoner och menar att ”entreprenad och byggherrekostnader” landade på 83 miljoner kronor.
Men i samma inlägg redovisas en annan siffra svart på vitt: 450 000 kronor har lagts på ”konstnärlig gestaltning”, varav 280 000 kr för ett specifikt konstverk och 170 000 kr för ramar, inköp och konstkonsulter.
För mig lämnar detta en bitter eftersmak. Varför ska vi spendera nästan en halv miljon kronor på konst i kommunhuset? Vi är inte en rik kommun som har råd att lägga en hel årslön på dekorationer. I mina ögon är detta ingenting annat än rent skatteslöseri.
Tänk vad dessa 450 000 kronor hade kunnat göra för Norbergsborna på riktigt i stället:
Att sänka skatten eller avgifterna med några ören kanske låter lite för politikerna i kommunhuset, men det handlar om principen. Det visar var man har sina prioriteringar. Det är lätt att strö pengar över konstkonsulter när det är skattebetalarnas pengar man leker med.
Det gör skillnad vem man röstar på. Norberg behöver politiker som sätter undersköterskor, företagare och invånarnas plånböcker före dyr konst på kommunhusets väggar.
Kevin Staub
Sverigedemokraterna i Norberg
INSÄNDARE
Att förstatliga sjukvården, som Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna vill, kan verka som en enkel lösning för att göra den mer jämlik. Men ett förstatligande, utan ändrade förutsättningar, skapar bara en nationell jättemarknad och leder inte till ökad jämlikhet och vård efter behov.
Tillgången till vård och behandling är inte likvärdig i hela landet. Därför tillsattes en kommitté för att utreda hur staten skulle kunna ta över hela eller delar av hälso- och sjukvården. Även Vänsterpartiet ser behovet av att staten tar större ansvar för sjukvården. Det behövs utökad statlig finansiering och stärkt statlig styrning av vissa delar, som utbildning av vårdpersonal, tillgång till läkemedel, vaccinationsprogram, screening, rättspsykiatri och ambulansflyg.
Det är också vad Vårdansvarskommittén kom fram till. Däremot avråder man från att avskaffa regionerna och låta staten ta över huvudmannaskapet. Det väljer Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna att bortse från. Kristdemokraterna kräver till och med ett förstatligande för att stötta en kommande regering.
Vänsterpartiet har svårt att se hur en central jätteorganisation skulle göra sjukvården bättre. Med staten som beställare och privata företag som konkurrerar om patienter, ersättningar och stora kontrakt skapas bara en enorm marknad som dränerar samhället på våra gemensamma resurser. Redan nu har vi nätläkare som levererar onödig vård, men som har rätt till ersättning via skattepengar. Det leder till att regionernas ekonomier blöder.
Frågan är också hur intressant det skulle vara att behålla de mindre sjukhusen ute i landet. Statliga tjänstepersoner och beslutsfattare skulle befinna sig långt från människors behov och protester. Det är svårt att utkräva ansvar av någon man aldrig möter. I stället för att genomföra en gigantisk centralisering som kräver mycket arbete under många år vill Vänsterpartiet ge mer makt till personalen, de som faktiskt jobbar nära patienterna och vet vilka problem som finns. Framför allt behövs fler anställda, bättre arbetsvillkor ochtillräckliga resurser.
Vill du att alla ska få vård efter behov, som lagen säger, att beslut som gäller dig ska tas nära dig och säger du nej till utförsäljning av vår gemensamma hälso- och sjukvård? Rösta på Vänsterpartiet den 13 september.
Heidi-Maria Wallinder, nr 1 Vänsterpartiet i Region Västmanland
Fredrik Stockhaus, nr 2 Vänsterpartiet i Region Västmanland
Arbetsmiljöverket kommer att utreda händelsen på Brinellskolan i Fagersta på samma sätt som de utredde skolattacken på Risbergska i Örebro. Det uppger Ekot.
– Nu har vi de erfarenheter vi samlade på oss utifrån den händelsen, och hur vi hanterade den händelsen kan vi använda oss av även nu, säger arbetsmiljöinspektör Lena Sundstedt till Ekot.
Hittills har åtta anmälningar kommit in till arbetsmiljöverket efter attacken i Fagersta där en 17-årig flicka mördades och tre andra elever skadades samtidigt som många elever och anställda chockades svårt. Anmälningarna har kommit från bland annat polismyndigheten och Fagersta kommun.
Men utifrån att det bara gått tre veckor sedan dådet skedde har Arbetsmiljöverket valt att avvakta med att genomföra en inspektion på plats.
Räddningstjänsten larmades sent på lördagskvällen om att det brann i ett garage i Skinnskatteberg.
Det rök kraftigt från garaget och räddningstjänsten gick in med rökdykare som konstaterade att det brann i en panna.
En person fördes i ambulans till akuten. Polisen ska utreda branden.
INSÄNDARE
Skattebetalarnas pengar ska göra störst nytta i kärnverksamheten. Vi effektiviserar den politiska och administrativa organisationen och sänker de politiska arvodena. Besparingar ska göras i toppen – inte på golvet.
Politiska beslut ska fattas av folkvalda under full insyn. Invånarna ska få bättre information och större möjlighet till insyn. Beslut och styrdokument ska följas.
Upphandlingar, fakturor och anställningar ska tåla granskning. Kompetens och meriter ska avgöra – inte kontakter, nepotism eller vänskapsrekryteringar.
Fler behöriga lärare, mer elevstöd och frukost till alla elever. Vi vill sänka förskoleavgiften med målet att göra förskolan avgiftsfri.
Allaktivitetshuset Sture och andra verksamheter ska utvecklas till trygga mötesplatser med meningsfulla aktiviteter.
Resurserna ska gå till människor och verksamhet. Personalen ska ha rätt förutsättningar och kommunen ska vara en attraktiv arbetsgivare.
Vi vill hitta en långsiktigt stabil lösning genom samarbete med andra kommuner. Brandmännens arbetsmiljö, lön och utveckling ska prioriteras före dyra lokaler.
Taxor, avgifter, avtal och myndighetsutövning ska vara rättvisa och transparenta. Ingen ska gynnas eller missgynnas av särintressen.
Kommunen ska vara en möjliggörare – inte ett hinder. Företag ska mötas av hög tillgänglighet, snabb handläggning, tydliga besked och rätt kompetens.
En bra skola, god omsorg, fungerande kommunikationer och ett starkt företagsklimat ska göra Skinnskatteberg attraktivt för människor och företag.
Ordning på ekonomin. Mer demokrati och öppenhet. Nolltolerans mot korruption. Mer resurser till kärnverksamheten och bättre villkor för våra lokala företag. Vi tror på Skinnskatteberg, människorna som bor här och företagen som skapar jobb och utveckling. Kommunen kan bättre.
Sheila I. Skog, Vänsterpartiet & Oberoende för framtid i Skinnskatteberg
INSÄNDARE
Vi har blivit uppringda av flertalet personer vid olika dagar som rapporterat till oss att SD;s valsedlar inte funnits bland valsedlarna i bibliotekets vallokal.
Detta är bedrövligt i ett demokratiskt land att behöva drabbas av sånt här sabotage.
Nu kan det vara att valarbetarna missat alternativt låtit bli att lägga fram våra. Det är ändock deras jobb att hålla koll på att det finns framlagda,
Eller så finns det personer som inte respekterar hur man beteer sig vid val och gömmer eller tar bort valsedlarna .
Hur som helst är detta nåt vi absolut inte acceptabelt.
Bertil Fredriksson, ordförande Sverigedemokraterna Fagersta
Socialdemokraterna och Vänsterpartiet slåss om vilket parti som ska bli störst i Fagersta och därmed få hålla i taktpinnen hur staden ska styras de närmaste fyra åren.
Historiskt sett har de båda partierna inte kunnat samarbeta. När Vänstern blev största parti vid valet 1998 ville S vara med och styra men V med Stig Henriksson i spetsen valde att samarbeta med Moderaterna under många år.
När S efter 16 år i opposition segrade i valet 2014 gjorde de ett försök att samarbeta med V, som gavs flera tunga poster, som ordförande i utbildningsnämnden och NVU.
Men efter mindre än ett år havererade konstellationen och V fick lämna ifrån sig makten över hela skolväsendet från förskola till gymnasium. I stället bjöds M in till ett samarbete och tackade ja trots att de inte fick någon framträdande post.
Samarbetet S och M visade sig fungera utmärkt och är nu inne på elfte året i rad. Valet avgör hur det ska bli de kommande åren. Om S blir störst kan de antingen göra ett nytt försök att styra ihop med V, eller fortsätta med de borgerliga om deras resultat totalt sett ger majoritet i den 35 man starka församlingen fullmäktige. Jokrar i leken är att Kristdemokraterna och MED ställer upp i kommunvalet.
S har i dag tio mandat i fullmäktige och V har nio. Men det skiljde inte många röster mellan dem vid valet 2022. Och tack vare att S kunde stödja sig på M, L och C säkrade de makten trots ett ras från 42 till knappt 28 procent.
Av de 10 346 röstberättigade i Fagersta lämnades 7643 giltiga röster vilket gav ett valdeltagande på drygt 76 procent.
Fagersta Södra vann lördagens hemmamatch mot IK Oden med utklassningssiffrorna 6-0 (3-0). William Klasén svarade för tre av målen.
Målfesten inleddes av Saadeddine Hamdi och efter två mål av Klasén satte Joakim Larsson 4-0. Efter ännu en fullträff av Klasén fastställde Mergim Ramadani slutresultatet.
Foto: Jörgen Hjerpe
INSÄNDARE
Jag läste insändaren ”En chockad mamma” med stort intresse. Hennes upplevelse sätter fingret på ett problem som Fagerstabor har påtalat i många år: bristen på en offentlig toalett i centrum.
När ett barn akut behöver gå på toaletten ska familjer inte behöva springa mellan butiker och restauranger i hopp om att få låna en toalett. Ändå är det precis sådana situationer som uppstår när det saknas en fungerande offentlig toalett.
Frågan är inte ny. Under lång tid har diskussioner, planer och löften avlöst varandra kring en permanent lösning i Vilhelminaparken. Samtidigt fortsätter parken att vara en central mötesplats för barnfamiljer, äldre, besökare och deltagare vid olika arrangemang. Trots det saknas fortfarande en offentlig toalett.
Det handlar inte om bekvämlighet utan om service, tillgänglighet och ett värdigt bemötande av både invånare och besökare. Barnfamiljer, äldre och personer med medicinska besvär ska inte vara beroende av näringsidkares välvilja för att kunna uträtta sina behov
Det som gör situationen ännu mer svårbegriplig är att det i dag finns färdiga, standardiserade lösningar för offentliga toaletter. Marknaden erbjuder vandalsäkra, hygieniska och servicevänliga toalettmoduler som används av kommuner runt om i Sverige. De är byggda för att tåla hårt slitage, kan tillgänglighetsanpassas och kräver betydligt mindre projektering än specialbyggda lösningar.
Insändaren från den chockade mamman borde därför ses som en väckarklocka. Frågan är inte längre om det finns tekniska lösningar. De finns redan. Frågan är när Fagersta kommun tänker genomföra en permanent lösning.
Fagerstaborna förtjänar ett tydligt besked: När kommer en offentlig toalett i Vilhelminaparken att bli verklighet?
Leif Larsson Moderaterna Fagersta
Under det senaste året har Region Västmanland genomfört flera helikopterövningar vid Västerås sjukhus.
”Syftet har varit att stärka vår gemensamma förmåga att ta emot patienter som anländer med helikopter — ett viktigt arbete i dagens omvärldsläge där samverkan mellan civilsjukvård och totalförsvar blir allt mer betydelsefull”, meddelar regionen och fortsätter:
”Övningarna har organiserats i nära samverkan mellan berörda kliniker och med stort stöd från Försvarsmakten. Tack till piloterna från Luftstridsskolan, Sjukvårdens larmcentral 112, medarbetare på akutmottagningen, kirurgiska kliniken, narkoskliniken, beredskapsenheten, ordningsvakterna och Kliniskt träningscentrum.”
”Tillsammans har vi tagit viktiga steg mot ett mer organiserat och tryggt helikopteromhändertagande”, säger Jonatan Sköld, läkare och ansvarig övningsorganisatör på Region Västmanland.
INSÄNDARE
Sverige ska vara ett land där arbete och ansträngning lönar sig.
Vi i Medborgerlig Samling vill:
● Kraftigt sänka skatten på arbete
● Rensa bort regelkrångel som kväver företagande
● Göra det enkelt att anställa, driva och växa
● Banta staten: Fokus på kärnuppgifterna
● Ge dig mer frihet: Det är du som ska bestämma över dina pengar och ditt liv – inte politiker!
Sverige behöver inga fler småjusteringar i marginalen, Sverige behöver en rejäl omstart. Det gäller i såväl Fagersta som i Sverige som helhet.
Det är dags nu. Rösta på Medborgerlig Samling till kommun, region och riksdag i valet 2026.
Peter Lilja, Jari Kants, Henning Skullerud
Medborgerlig Samling, Fagersta
Fagersta kommun har nu tagit över Brinellskolan efter polisens insats. Arbetet med att gå igenom lokalerna och förbereda utlämningen av elevers och medarbetares tillhörigheter har påbörjats.
”Observera att det råder tillträde förbjudet innanför avspärrningarna runt Brinellskolan och i Brinellskolans lokaler (hus A–E). Endast personer med särskilt tillstånd får gå in i byggnaderna”, meddelar kommunen.
I början av nästa vecka kommer kommunen att bjuda in till en pressträff med mer information om övertagandet av skolan och hur utlämningen av tillhörigheter kommer att gå till.
Det var på 70-talet, då ett par tusen Fagerstabor klädde upp sig och gick ut för att tåga från Järntorget till Folkets park på arbetarrörelsens dag, första maj.
Det var då Socialdemokraterna styrde staden med egen majoritet i alla nämnder och styrelser. Fagerstas folkmängd slog rekord med över 17 000 invånare och framtiden såg ljus ut.
I täten går kommunalrådet Janne Holmström och bredvid honom Hans Hjalmarsson som kom att efterträda Holmström och fick ett tufft uppdrag att ansvara för Fagerstas politik under 80-talet, då planerna inte visade sig överensstämma med verklighetens stålkriser och utflyttning.
INSÄNDARE
Vi är i ett läge nu där det måste komma mer verksamheter och företag till Fagersta .
När man blickar mot Västerås och Smedjebacken Ludvika så pågår det ett expanderande i stora mått
med nya arbeten. Fagersta ligger nånstans mellan de kommunerna så det borde finnas goda möjligheter att få s.k spin off effekter från de företagen som kan skapa företag och arbeten till oss.
Då gäller det att vi betraktas som en attraktiv kommun att etablera sig i med fina och trygga boendemiljöer, skola och vård och omsorg med god kvalitet.
Enligt Svenskt näringslivs rankning låg Fagersta på 256 plats så här finns det mer att göra från kommunens sida att stöttaföretagen.
Vi behöver underlätta mer vid etableringarna genom att bistå med all den hjälp företaget efterfrågar ex mark, ansökningar och tillstånd och inte minst med den kompetens som erfordras genom anpassade utbildningar.
Från Svenskt näringsliv säger man
8 av 10 företag vill växa , Endast 1 företag växer
8 av 10 företag har minst ett tillväxthinder. .
Det finns med andra ord förbättringspotentialer att bistå företagen.
Företagen är motorn i Sveriges ekonomi och så även i Fagersta
Bertil Fredriksson Ordf SD Fagersta
Simon Strandberg vice Ordf SD Fagersta
Peter Strandberg SD Fagersta
Räddningstjänsten larmades vid sjutiden på fredagskvällen till ett flerfamiljshus där inringaren känt röklukt.
Brandmännen sökte igenom huset utan att hitta någon brand. Men de kände en karaktäristisk lukt av rök från något elskåp
Fastighetsägaren ska hålla koll under natten.
Replik på Liberalernas inlägg
Är vi inte kommunister så är vi terroristkramare. Är vi inte det så är vi populister. Och är vi inte populister, då håller vi på med rävspel.
Lägg av. Kan ni bara lägga av?
Liberalerna försöker nu göra en kandidatpresentation på sociala medier till ett bevis för politiskt rävspel. Men tidslinjen talar sitt tydliga språk.
Veckan efter det fruktansvärda skoldådet i Fagersta bjöd jag in samtliga partier till ett digitalt möte. Utgångspunkten var att vi gemensamt skulle pausa våra utåtriktade valaktiviteter, kampanjande på stan, dörrknackning och liknande, fram till valhelgen.
Tanken var också att alla partier skulle få stå tillsammans oss på vårt arrangemang på Brinelltorget den 12 september.
Eftersom flera partier ville fortsätta kampanja under veckan ändrade vi upplägget, i hopp om att fler ändå skulle vilja samlas kring ett gemensamt initiativ.
Mötet hölls den 27 augusti. Det innebär att det inte fanns någon överenskommelse innan dess. Inlägget som Liberalerna nu hänvisar till publicerades dessutom dagen före mötet, den 26 augusti. Under mötet blev det tydligt att Liberalerna, Moderaterna och Sverigedemokraterna inte ville delta.
Alla partier hade alltså möjlighet att stå bakom initiativet. Liberalerna valde att avstå.
Måndagen efter skoldådet hade vi dessutom ett informationsmöte där Susanne Hervard var mycket tydlig: detta var inget som någon skulle göra politik av. Vi behövde stå enade.
Därför är det både märkligt och ledsamt att Liberalerna nu gör precis det som man då uppmanade andra att inte göra, använder tragedin som ett politiskt slagträ mot en motståndare.
Att vi senare svarade på Moderaternas insändare kan i efterhand ha varit en missräkning. Men när osanningar presenteras som verklighet måste man ibland bemöta dem. Det är inte samma sak som att bedriva valkampanj.
Vi vänder oss inte till Liberalerna. Vi vänder oss till väljarna och litar på deras omdöme.
Politik handlar om idéer, ansvar och lösningar, inte om att leta efter minsta möjliga snedsteg hos andra för att själv kunna växa.
Vi är trötta på påhopp och smutskastning. Vi vill hellre prata om Fagerstas framtid.
Så nej.
Lägg ner.
Prata politik. Prata samhällsfrågor. Prata lösningar. Kom med något konstruktivt.
Och om Liberalerna vill växa i Fagersta är vårt råd enkelt: lämna sandlådan och kliv ut i den riktiga politiken.
Fagersta förtjänar faktiskt bättre än det här.
Leyla Chabbani,
Ordförande Vänsterpartiet Fagersta
Västanfors Västervåla församling bjuder in till en gemensam mysig stund i Brukskyrkan på söndag.
Det blir sång och musik bland annat av barnkören Diamanterna. Efter gudstjänsten blir det utelek i Vilhelminaparken och det serveras korv med bröd och kaffe i Brukskyrkans café. Barnen äter gratis.
INSÄNDARE
På måndagen efter det tragiska skoldådet på Brinellskolan kom Vänsterpartiet med ett initiativ om att ställa in valkampanjerna fram till valet. Alla partier skulle även få vara med på Vänsterpartiets evenemang på lördagen den 12 september för att visa att alla partier var enade i denna tragedi.
Alla partier var rörande överens om att veckan efter dådet skulle ingen som helst kampanjverksamhet förekomma. Två dagar efter den överenskommelsen publicerar Vänsterpartiet i Fagersta deras toppkandidat på Facebooksida och Instagram. Två dagar efter deras eget initiativ om att INTE ha några utåtriktade aktiviteter den veckan lägger dom ut en kandidatpresentation.
Förklaringen till presentationen av deras toppkandidat var enligt ordförande Leyla Chabbani att “de hade redan presenterat de övriga kandidaterna och då var de ju tvungna att presentera nr 1 också. Och det var bara på sociala medier”.
Även förra veckan svarade Vänsterpartiet på en insändare på Fagersta Nyheter. I insändaren skriver de: “Egentligen hade vi valt tystnaden. Efter det fruktansvärda som drabbat Fagersta har vi ställt in vårt valarbete. I sorgens stund känns politiska konflikter oviktiga. Men när åsikter presenteras som verklighet måste vi ändå svara.”
Initiativet från Vänsterpartiet om att vi ska stå enade i denna svåra stund när Fagersta är i sorg gör mig varm i hjärtat. Representanter för Vänsterpartiet har, i både radio och tv deklarerat sin stolthet över initiativet. Men i mina ögon halkar glorian rätt mycket på sniskan när Vänsterpartiet struntar i överenskommelsen redan efter bara två dagar och även svarar på en insändare fast dom hade valt tystnaden även under den veckan.
Vänsterpartiets generösa inbjudan till den gemensamma lördagen där vi skulle stå enade villkorades först med att vi skulle få vara med om vi avstod från allt kampanjande fram till lördagen.
Liberalerna sa redan från början att vi skulle kampanja som vanligt de två resterande veckorna fram till valet. Precis som Brinellskolan skulle jobba för att komma tillbaka till vardagen ansåg vi att vi behöver komma tillbaka till vardagen som just nu råkar vara ett valår och därför fortsätta en, naturligtvis dämpad, valrörelse. En inbjudan gick senare ut om att delta på lördag. Men den inbjudan gick endast till Sverigedemokraterna. Varken Liberalerna eller Moderaterna blev inbjudna att delta.
Ett värdigt initiativ från Vänsterpartiet blev en lektion i politiskt rävspel.
Susann Hervard
Ordförande
Liberalerna i Fagersta
INSÄNDARE
Att fler människor lever längre är en fantastisk utveckling. Men ett längre liv ska också vara ett friskt och tryggt liv. Därför vill vi Moderater utveckla vården för äldre i Västmanland med ett tydligt mål, fler friska år och en vård som är enkel att nå när den behövs.
Sjukvården ska finnas där när den behövs. Sedan vi tog över styret har vi kortat vårdköerna med 4 982 västmanlänningar. Det är tusentals människor som inte längre står i kö och väntar på vård. Men vi är inte nöjda. Köerna ska fortsätta ned genom att vi fortsätter att prioritera kärnverksamheten, minskar på administrationen och säger nej till politiska experiment.
För många är vägen in till vården onödigt krånglig. Knappval, appar och digitala lösningar passar inte alla. Därför vill vi införa en särskild VIP-kö för äldre till vårdcentralen, en enkel telefonväg in, utan krångliga knappval. Det ska vara lätt att få kontakt med vården.
Vi vill också fortsätta investera i Västmanlands vårdcentraler. Fler ska träffa en specialist i allmänmedicin som känner patienten och som talar svenska. Det är särskilt viktigt för äldre som ofta har flera diagnoser, läkemedel och vårdkontakter.
Därför vill vi utbilda och rekrytera fler specialister i allmänmedicin, öppna fler vårdcentraler och fortsätta utveckla kvällsöppna vårdcentraler. Vården ska finnas närmare människor och vara tillgänglig när den behövs. Dagen som du inte klarar av att besöka din vårdcentral, vill vi kunna erbjuda en trygg sjukhusvård även i hemmet.
Du som har arbetat och byggt Västmanland ska kunna lita på att vården finns där när du behöver den och få bästa möjliga förutsättningar att leva ett långt, friskt och självständigt liv.
Mikael Andersson Elfgren (M)
regionstyrelsens ordförande
Jenny Landernäs (M)
regionråd
Stephanie Bruksgård (M)
regionråd
INSÄNDARE
Svensk sjukvård har aldrig haft större ekonomiska resurser eller fler anställda än i dag. Ändå möts patienter av långa vårdköer, överfulla akutmottagningar och svårigheter att få kontakt med vården. Det är en paradox som förtjänar en ärlig diskussion.
Under de senaste decennierna har miljard efter miljard tillförts sjukvården. Antalet anställda har också ökat kraftigt. Trots detta har tillgängligheten inte förbättrats i samma takt. Många patienter upplever tvärtom att det tar längre tid att få vård än tidigare även om det har skett en förbättring under de senaste åren under Tidö -samarbetet. Frågan är därför inte bara hur mycket resurser sjukvården har, utan hur resurserna används.
Ett problem är den omfattande administration som tar tid från patientarbetet. Läkare, sjuksköterskor och annan vårdpersonal tvingas lägga allt större delar av sin arbetsdag på dokumentation, rapportering och olika administrativa processer. Varje minut framför datorn är en minut mindre med patienterna. Varje dag en patient är fast i vårdkön kostar i administration och lidande.
Samtidigt finns det en betydande kapacitet hos privata vårdgivare som inte alltid används fullt ut. På många håll har privata aktörer möjlighet att genomföra fler operationer, undersökningar och behandlingar, men regelverk och politiska låsningar gör att denna kapacitet inte tas tillvara. För patienten borde det vara ointressant om vården utförs av en offentlig eller privat aktör. Det viktiga är att vården håller hög kvalitet och att hjälpen ges i tid.
Debatten om sjukvården fastnar alltför ofta i frågan om mer pengar. Självklart behövs tillräckliga resurser, men när resurserna redan är historiskt stora måste fokus flyttas till effektivitet, organisation och patientnytta. Skattebetalarna har rätt att förvänta sig att de resurser som finns används på bästa sätt.
Sjukvårdens största utmaning är därför inte nödvändigtvis brist på pengar eller personal. Utmaningen är att få varje vårdkrona att skapa mer vård och att använda all tillgänglig kapacitet, oavsett om den finns i offentlig eller privat regi. Först då kan vi på allvar börja korta köerna och ge patienterna den vård de förtjänar.
Leif Larsson Moderaterna Fagersta
Efter skoldådet i Fagersta har polisen omhändertagit flera ungdomar som haft kontakt med den misstänkte gärningsmannen Liam Nebel. Ungdomar som nu själva misstänks för brott. Det rapporterar Ekot.
En 13-årig pojke i Göteborg utreds för grovt olaga hot och en 15-årig flicka från Södermanland misstänks för förberedelse till mord. Polisen fick kännedom om henne genom den misstänkte mördarens digitala spår och hon är nu omhändertagen enligt LVU.
Flickan nekar till brott men åklagaren Adolf Moberg Oleszkiewicz säger att hon har haft kontakt med den misstänkta gärningsmannen i Fagersta.
– Det stämmer att den här flickan har haft kontakt eller att det finns kommunikation mellan henne och gärningsmannen i Fagersta, det kan jag bekräfta. Men i övrigt kan jag inte säga om de hör ihop på något sätt, säger åklagaren Adolf Moberg Oleszkiewicz till Ekot.
Det var genom att gå igenom den misstänkte mördaren Liam Nebels digitala spår som polisen fick upp ögonen för flickan som nu är misstänkt för att ha haft egna mordplaner i Södermanland.
Hon omhändertogs av polis och placerades av socialtjänsten i slutet av augusti, dagarna innan hon fyllde 15 år.
Samtidigt är det fler ungdomar som haft kontakt med Liam Nebel som också är misstänkta för brott. I slutet av augusti omhändertogs en 13 årig pojke i Göteborg misstänkt för grovt olaga hot. Enligt Ekot och P4:s kartläggning har han också haft kontakt med misstänkta gärningsmannen i Fagersta.
INSÄNDARE
Vi pratar ofta om psykisk ohälsa i dagens debatt. Men kanske är det helt fel fokus. Istället för att bekämpa symptomen när skadan redan är skedd måste vi börja prata om hur vi bygger psykisk hälsa.
Vi behöver ge våra unga rätt förutsättningar att stärka sig själva, skapa trygghet i sin egen identitet och erbjuda en social miljö där de kan växa.
Det finns en tydlig ansvarsfördelning i samhället: regionen ansvarar för vården och psykiatrin när någon mår dåligt. Men det är kommunen som har ansvaret för den förebyggande vardagen – för att skapa en skolmiljö som rustar eleverna för verkligheten.
Centerpartiet i Fagersta vill att skolan ska ta ett större och mer medvetet ansvar för elevernas sociala kompetens. Hur pratar vi med varandra? Hur umgås vi? I ett allt mer heterogent samhälle ser hemmamiljöerna olika ut. Då måste skolan fungera som den trygga plattform där alla barn får samma möjlighet att uttrycka sig, respekteras och utvecklas till trygga individer.
Den psykiska ohälsan bland unga är ett växande samhällsproblem. Det leder till utanförskap, skadlig isolering och ett enormt lidande för både individer och närstående. Mörkertalet är dessutom skrämmande stort, då många barn inte kan eller vågar uttrycka hur de egentligen mår. Samtidigt ser vi hur både unga och vuxna drar sig undan verkligheten och sluter sig allt mer i skärmarnas värld.
Ansvaret för att vända den här utvecklingen ligger på alla nivåer, men kommunens roll är unik. Med våra drygt 13 000 invånare har Fagersta en storlek där det faktiskt är möjligt att se varje enskild individ något som varken staten eller regionen klarar av på samma sätt. Genom en stark skola, en närvarande socialtjänst och ett givande fritidsliv lägger vi grunden för det nära samhället där ingen lämnas utanför.
Centerpartiet går till val på att ta både den psykiska hälsan och den psykiska ohälsan på största allvar. Vi ska inte bara släcka bränder vi ska bygga en trygg uppväxtmiljö från grunden. För vi vet att Fagersta kan mer.
Centerpartiet i Fagersta
w Ungdomar i Västmanland börjar nu förbereda sig inför gymnasievalet 2027. Samtidigt har arbetsgivare svårt att hitta utbildad personal inom flera yrken. Den som väljer ett yrkesprogram kan därför utbilda sig till ett yrke där möjligheterna till jobb är goda. Bland annat behövs fler undersköterskor, svetsare och kockar.
I Västmanland är arbetslösheten hög samtidigt som arbetsgivare har svårt att hitta personer med rätt utbildning. Behovet av yrkesutbildad personal är stort inom flera branscher. Det behövs bland annat fler undersköterskor, svetsare, fastighetstekniker, fordonsmekaniker, kockar och anläggningsarbetare för att möta arbetsgivarnas kompetensbehov.
För ungdomar som nu förbereder sig inför gymnasievalet 2027 kan valet leda till ett yrke där arbetsgivare redan i dag söker fler medarbetare.
– Vi vill att fler unga och deras vårdnadshavare ska känna till vilka möjligheter som finns. Det finns många yrken där arbetsgivare söker personal i dag och där behovet väntas vara stort även framöver. Ett yrkesprogram kan vara början på en karriär med många utvecklingsmöjligheter, säger Pernilla Conley Pettersson, verksamhetschef näringsliv och kompetensförsörjning, Region Västmanland.
Framtidens kompetensbehov inom välfärdssektorn är stort och väntas fortsätta öka. Bakom utvecklingen ligger bland annat en åldrande befolkning, vilket medför ett växande behov av vård, omsorg och sociala insatser. Särskilt stor är efterfrågan på utbildade undersköterskor. Yrkesrollen är bred och ger möjlighet att arbeta med barn, unga, vuxna och äldre inom olika verksamhetsområden, exempelvis akutsjukvård, psykiatri, rehabilitering och äldreomsorg.
Parallellt med de stora behoven inom välfärdssektorn finns också en stark efterfrågan på utbildad personal inom industri, teknik och tillverkning. Västmanlands industrinäring är en viktig motor för länets utveckling och skapar ett långsiktigt behov av teknisk kompetens. Efterfrågan drivs bland annat av teknikutveckling, den gröna omställningen och kommande pensionsavgångar. Yrken som svetsare, CNC-operatör, automationstekniker och underhållstekniker är några exempel på områden där arbetsgivare har ett stort rekryteringsbehov.
Exempel på gymnasieprogram och yrken där arbetsgivare har stora rekryteringsbehov:
• Vård- och omsorgsprogrammet: undersköterska inom vård och omsorg
• Industritekniska programmet: svetsare, CNC-operatör, maskinoperatör
• VVS- och fastighetsprogrammet: fastighetstekniker samt kyl- och värmepumpstekniker
• Fordons- och transportprogrammet: mekaniker inom bil, lastbil och buss
• Restaurang- och livsmedelsprogrammet: kock
• Bygg- och anläggningsprogrammet: anläggningsarbetare, murare och plattsättare.
INSÄNDARE
När Oskar låg för döden slutade organ efter organ att fungera. Viss smärta kunde tas bort med medicin men det fanns ingen återvändo. Till slut beslutade vi oss för att låta honom somna in. En spruta, och några minuter senare hade han lämnat jordelivet.
Några av er har redan listat ut att Oskar var en katt – men min förhoppning är att varje människa som ställs inför en liknande situation ska få välja själv om slutet blir naturligt eller med hjälp.
Vi ska alla dö en gång även om det är jobbigt att tänka på. Forskning och medicinska framsteg gör att vi kan leva länge med sjukdomar och diagnoser som tidigare var en säker dödsdom inom en snar framtid. Vi klarar av att mildra smärta och fördröja ett sjukdomsförlopp, men till slut börjar kroppen att stänga ner vilket hände båda mina föräldrar. Därför behövs en modernare lagstiftning som tillåter dödshjälp.
Med nuvarande regler väljer en del svenskar att åka till länder som Schweiz för att få ta avsked på det sätt man själv vill. Som frisk har du alla möjligheter, men som sjuk har handlingsutrymmet krympt betydligt.
Om jag blir så sjuk att jag inom en snar framtid ska dö, vill jag kunna välja hur det slutet ser ut. Jag vill skåla i champagne med mina nära och kära och låta dem ha minnen av mig när jag fortfarande har handlingskraft. Jag, och numer även Liberalerna, vill se över lagstiftning i livets slutskede för att få till valfrihet ända in i döden.
Liane Blom (L), kandidat riksdag
Peter Lilja stannar kvar som första namn på Medborgerlug samlings lista till valet i Fageesta, och även som kandidat till regionfullmäktige.
Lilja dömdes mot sitt nekande i veckan till 40 dagsböter för att ha smekt en politiker på ryggen och tagit på hennes rumpa före ett nämndmöte i Regionhuset i Västerås.
Påverkar domen din politiska kandidatur?
– Nej inte ett dugg, jag har rent mjöl i påsen och har INTE gjort vad jag är anklagad för, säger han.
INSÄNDARE
I Pisa 2025 når 31 procent av de svenska 15-åringarna inte den grundläggande nivån i läsförståelse, mot 24 procent 2022. Medelvärdet i läsning har sjunkit med 21 poäng, till 466 – det lägsta Sverige uppmätt i Pisa. Matematiken följer samma mönster.
Det är allvarligt. Det är inte bara svenskt.
Resultaten sjunker i merparten av OECD och i hela Norden. Sverige ligger kvar ungefär på OECD-snittet därför att många andra också backat. Den som förklarar fallet enbart med svensk skolpolitik måste då förklara den bredare nedgången.
Läsförståelse är flaskhalsen. Den som inte kan läsa, sammanfatta och värdera en text får det svårare i matematik, NO, samhällskunskap och yrkesämnen. Gymnasiet får laga det som borde ha suttit tidigare. Det är inte elevernas fel. Det är ett system som släpper vidare elever utan att kunskapen är säkrad.
Pisa bevisar inte att betygen fuskas. Proven mäter olika saker. Ett E är inte samma sak som OECD:s basnivå. När fler går ut med godkänt samtidigt som fler ligger under basnivån blir gapet tydligt. Vi kan putsa statistiken. Vi kan inte putsa fram läsning som aldrig övades.
I Fagersta kan vi inte skriva om läroplanen. Däremot kan vi fånga svag läsning i lågstadiet, sätta in stöd innan eleven släpps vidare och ge lärarna tid i klassrummet i stället för i dokumentation. Fler vuxna räcker inte om de inte undervisar. Godkänt ska betyda att texten förstås. På sikt ska skolan också hänga ihop med arbetslivet här – teknik, vård, industri och företag. Först måste eleverna kunna läsa. Annars skickar vi vidare ungdomar som är godkända på pappret men inte klarar gymnasium, jobb och vardag. Det är de som ska bära upp kommunen.
Joel Persson, Sofia Gard, Peter Lilja
Medborgerlig Samling Fagersta
Fler i Sverige fortsätter att jobba efter att de har nått pensionsåldern. Äldre stannar också kvar i arbete längre upp i åren än tidigare. I åldersgruppen 65 – 74 år är fler än var femte person sysselsatt, visar statistik från SCB.
Förr innebar pensionsåldern ofta ett tydligt avslut på arbetslivet för många. Nu väljer fler att göra en mer gradvis övergång från arbetsliv till pensionärstid.
I början av 2000-talet var cirka 10 procent av de äldre mellan 65–74 år sysselsatta. 2023 hade andelen fördubblats till 20 procent och utvecklingen fortsatte även 2025. Sysselsättningsgraden bland de äldre steg till 22,2 procent, vilket motsvarar 232 000 personer.
– Fler äldre stannar kvar i arbete längre upp i åren än tidigare. Det här innebär att mer än var femte person i åldersgruppen 65–74 år hade ett arbete under 2025, säger Charlotte Breitz, statistiker på SCB.
Sysselsättningsgraden i åldersgruppen 65 – 74-åringar är högre bland män än bland kvinnor. Totalt 26,5 procent bland männen är sysselsatta, jämfört med 18 procent bland kvinnorna. De flesta väljer att arbeta deltid. Totalt 62 procent är anställda och 38 procent är företagare eller medhjälpande familjemedlemmar.
– Det är fler äldre män än kvinnor som är sysselsatta och skillnaden i sysselsättningsgrad har i stort sett ut så under de senaste 20 åren, säger Charlotte Breitz.
Arbetslivet fortsätter också ännu längre upp i åldrarna. Under 2025 arbetade 66 000 personer mellan 75 och 89 år, vilket motsvarar en sysselsättningsgrad på 6,5 procent. I den här gruppen är 59 procent företagare eller medhjälpande familjemedlemmar och 41 procent anställda. Andelen som är sysselsatta bland de äldsta har legat på relativt jämn nivå under de senaste fem åren.
Peter Lilja döms till 16 000 för att ha smekt en politiker på ryggen och tagit på hennes rumpa före ett nämndmöte i Regionhuset i Västerås.
Nu döms han mot sitt nekande för sexuellt ofredande och ska betala 40 dagsböter, vilket motsvarar 16 000 kronor, uppger SVT Västmanland.
Tafsandet ska ha skett på arbetsplatsen i juni 2025. Peter Lilja har hela tiden förnekat att han gjort något brottsligt.
Tingsrätten bedömer kvinnans berättelse som trovärdig, och att den får stöd av övrig bevisning från vittnen. Tingsrätten slår fast att Peter Lilja ofredat kvinnan och kränkt hennes sexuella integritet.
INSÄNDARE
För ett tag sedan delades min presentation på Vänsterpartiet Fagerstas sociala medier. Inför valet presenterar vi några av oss som kandiderar till kommunfullmäktige. En högerextrem hemsida skrev sedan en artikel om mig som fått omkring 7000 kommentarer.
Här är några:
”Ni är obehagliga och odugliga”
”Hucklekärring som stödjer djävulens påfund”
”Ut ur Sverige omedelbart”
”Är det maskerad?”
”Så fel, skaffa ett jobb.”
”Ni slöjkvinnor hör inte hemma i det offentliga rummet.”
”Skiter i tyget, hade ändå gett henne hårt.”
”Åk hem”
Den sista är lite komisk. Jag är svensk. Jag är också halvfinsk, men har bara besökt Finland en gång, på en Finlandskryssning. Så på sin höjd kan jag väl åka till Forsbackavägen.
I presentationen berättar jag att jag drivs av att hjälpa andra och bidra till samhället. Jag har startat en mammagrupp, arbetar med ungdomar med autism, studerar och är samtidigt aktiv kommunpolitiker. Trots det kommenterar någon ”skaffa ett jobb”.
Som muslim och kvinna är jag ofta en minoritet i de sammanhang jag rör mig i. Det kan vara en prövning, men ger mig också styrka. Jag vill visa att vi också hör hemma i det offentliga rummet och vara en röst för kvinnor som inte vågar synas och säga sin åsikt.
Jag tänker på en person som vid upprepade försök velat ta sig till Sverige. Han har levt halva sitt liv på resande fot med allt han ägde i en resväska. Sedan första stund har han velat bidra genom studier, integration och arbete. När han sökte arbetstillstånd hade han till och med fått ett jobb.
Men reglerna är snäva. Sedan 1 juni 2026 krävs en lön på minst 90 procent av medianlönen, ungefär 34 470 kronor i månaden. Jag tror inte jag behöver förklara hur svårt det kan vara för människor som faktiskt vill arbeta och bidra.
När jag berättar att jag bor i Kolarbyn får jag ofta höra hur hemskt det är där. Men för oss som bor där är det inte verkligheten. Där är det barn som leker, familjer som grillar och människor som hälsar på varandra med ”salam aleikum” – fred vare med dig.
När vi nu närmar oss valet vill jag att ni stannar upp innan ni lägger er röst. Välj ett parti som inkluderar er, som vill ha er här och som ser det hårda arbete ni lägger ner för att vara en del av vårt samhälle.
I mitt Sverige, i mitt Fagersta, är alla välkomna. Oavsett om du är ny här eller har bott här hela livet – så hör du hit.
När alla får plats, blir kommunen starkare.
Saga Vahlstedt
Kandidat till kommunfullmäktige för Vänsterpartiet Fagersta
Replik på Lberalernss insändare om att Fagersta inte får framstå som Vänsterns huvudstad.
Vi har sällan läst en så förvirrad insändare. Liberalerna försöker tillskriva sig själva ett värde på andras bekostnad. Det är inte trakasserier att påpeka det, det är ett faktum.
Samma gamla linje ser vi när Vänsterpartiet kallas kommunister eller terroristälskare. Att bygga sitt eget rykte genom att stämpla andra är inte att föra en seriös politisk debatt. Det är att försöka skrämma människor från ett parti de faktiskt har valt att stödja.
Om 26 procent av Fagerstaborna stödjer Vänsterpartiet, vad säger det egentligen? Kanske borde Liberalerna ställa sig den frågan i stället för att gräva i vårt partis historia eller lyfta fram enskilda kandidater och uttalanden från andra delar av landet.
Antisemitism och stöd till Putins krig hör inte hemma i Vänsterpartiet, punkt. Men att kritisera Israels regering och militära agerande är inte detsamma som antisemitism. Vi fördömer Israels övergrepp mot palestinier och fördömde samtidigt Hamas terrorattack den 7 oktober. Det är ingen motsägelse. Det är att hålla fast vid samma princip: civila liv har samma värde.
Men på söndag handlar valet om Fagersta.
Vänsterpartiet har under mandatperioden varit i opposition och drivit frågor om skolan, socialtjänsten, äldreomsorgen, kommunens ekonomi, natur och klimat. Samtidigt har Liberalerna tillsammans med Socialdemokraterna, Moderaterna och Centerpartiet varit med och styrt kommunen.
Vi är överens om att Fagersta behöver fler företag, arbetstillfällen och invånare. Men det är svårt att förstå varför bra skolor, fungerande äldreomsorg, trygghet och en välskött kommun skulle skrämma bort företag. Tvärtom är det sådant som gör en kommun attraktiv, både för människor och företag.
Fagersta har problem. Befolkningen minskar och ekonomin måste komma i balans. Men lösningen är inte att stämpla politiska motståndare eller deras väljare.
Om Vänsterpartiet på söndag får ett av landets starkaste valresultat är det inte ett problem för Fagersta.
Det är fagerstabornas demokratiska val.
Leyla Chabbani, ordförande vänsterpartiet Fagersta
Thomas Norström, vice ordförande vänsterpartiet Fagersta
Jari Kants tog bilden i Sjöhagen en tidig morgon.
INSÄNDARE
I den senaste prognosen inför valet skulle Vänstern i Fagersta nå en nivå som är bland de högsta i Sverige. Det parti, som under halva vår livstid hade namnet Vänsterpartiet Kommunisterna och som nu brottas med problemet att rensa ut alla de kandidater med antisemitiska och Putin-vänliga åsikter, är det ett parti för Fagerstas framtid?
Det stora problemet i Fagersta idag är en minskad befolkning och därmed minskade skatteintäkter. Fagersta måste bli mer attraktiv för företag och för befolkningen. Vi tror inte kommunen blir mer attraktivt för företag om Fagersta framstår som Vänsterns kommun.
I stället måste vi lyfta fram det positiva med en liten kommun med endast 13000 invånare som har ett eget lasarett, en egen gymnasieskola, med mera. Helt unikt. Har vi kanske blivit helt hemmablinda och föredrar att smutskasta? Det leder till att färre vill bo och betala skatt här.
Att få företag att utvecklas och flytta hit beror helt på hur de ser på framtiden i kommunen. Vi Liberaler har lagt fram en motion om hur vi skall klara den fossilfria elförsörjningen i en framtid då behovet av el kommer att fördubblas. En mycket viktig fråga för våra stora elkonsumerande företag.
Vi föreslår att man inleder ett samarbete med ett av världens mest innovativa företag inom området, Blykalla AB, som om något år är klar med sin testreaktor. En liten reaktor, SMR, som kan beskrivas som ett batteri som grävs ner i marken och som sedan levererar fossilfri el i 25 år, stabilt och bly-kylt utan någon möjlighet till härdsmälta.
Vi Liberaler är stolta över vår historia, det finns andra partier som borde känna det motsatta. Vi vill fortsätta att försvara de värderingar som vi varit med om att bygga upp och som det västerländska samhället står för.
Nu är det val, så då får du välja vilken framtid du vill ha. Liberala värderingar, tron på innovationer och ett bra företagsklimat, eller …
Susann Hervard ordförande Liberalerna i Fagersta
Magnus Bohman, gruppledare Liberalerna Fagersta
Det finns tydliga skillnader bland de väljare som är osäkra inför valet. Bland annat har ålder, kön och utbildningsnivå betydelse. Det visar SCB:s partisympatiundersökning.
– Utrikes födda är mer osäkra än inrikes födda personer, och här hittar vi de största skillnaderna under de senaste mandatperioderna, säger Jonas Olofsson som jobbar med valstatistik på SCB.
Kvinnor tenderar också att vara något osäkrare än män. Unga är mer osäkra än äldre. Personer med förgymnasial utbildningsnivå är mer osäkra än personer med eftergymnasial utbildningsnivå.
I analysen av osäkra väljare ingår tre grupper: De som inte vet hur de ska rösta, de som röstar blankt samt de som inte röstar alls. Utvecklingen av andelen osäkra väljare följer i stort sett samma mönster varje mandatperiod: Andelen ökar på våren före ett val, och är som lägst hösten efter.
Andelen väljare som planerar att rösta blankt är större än tidigare.
– 7,7 procent av väljarna uppger att de ska rösta blankt i riksdagsvalet 2026. Andelen är större än inför de två föregående riksdagsvalen, säger Jonas Olofsson.
När röstberättigade personer i maj under valåret tillfrågas hur de skulle rösta om det vore val idag uppgår andelen blankröstare 2026 till 7,7 procent, 2022 till 5,5 och 2018 till 3 procent.
INSÄNDARE
Ska ryktena bli verklighet? Låt inte Norbergs tekniska service säljas ut på entreprenad!
Efter beskedet att Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund (NVK) ska avvecklas, har en djup oro spridit sig i vår kommun. Det viskas och ryktas nu i korridorerna om att Norbergs kommun planerar att lägga ut hela den tekniska verksamheten på privata entreprenader i stället för att bygga upp en egen, stabil organisation i egen regi.
Vi måste fråga oss: Är detta politikernas dolda plan, eller är det tjänstemännen som styr besluten bakom stängda dörrar? Att privatisera och lägga ut gator, parker, fastighetsskötsel samt vatten och avlopp på entreprenad marknadsförs ofta som en smidig lösning. Men sanningen i mindre kommuner är ofta den rakt motsatta.
Erfarenheten visar att det i slutändan blir betydligt dyrare för skattebetalarna när externa bolag ska göra vinst på vår gemensamma välfärd. Varje extra snöskottning eller akut lagning riskerar att kosta skjortan i form av dyra tilläggsavtal.
Det absolut mest skrämmande med dessa rykten är risken för omfattande uppsägningar av den lojala personal som i dag arbetar inom NVK. Det handlar om människor som kan vår kommun utan och innan, och som ser till att vardagen fungerar för oss norbergsbor.
Ska deras trygga anställningar offras för osäkra konsultavtal och externa aktörer? Här måste facket kliva fram och ta sin rättmätiga roll. Vi förväntar oss att de fackliga organisationerna sätter hårt mot hårt, kräver full insyn i avvecklingsplanerna och strider för medlemmarnas anställningstrygghet.
Fackets röst är avgörande för att stoppa en potentiell personalflykt och förlorad kompetens.Vi kräver korten på bordet från kommunledningen i Norberg. Är beslutet att privatisera redan fattat av tjänstemännen, eller vågar våra folkvalda politiker stå upp för en kommunal verksamhet i egen regi?
Låt inte NVK:s nedläggning bli startskottet för en dyrare och sämre service i Norberg. Bevara jobben och kompetensen i kommunen!
Orolig Norbergsbo och skattebetalare
Ett vykort från tiden då Fagersta bruk och stålverket var en stolthet för staden.
INSÄNDARE
Under mitt vuxna liv har jag hört talas om ”människorna i Mellanöstern” – hur de påstås välja sina ledare och hur deras lojalitet sägs förblinda deras omdöme. Ett språk som reducerar människor till instinkt, flock och blind tro.
Samma mönster återkommer i Sverige när ”vissa” talar om invandrare som valboskap.
Det är inte bara ett nedsättande språkbruk. Det är ett försök att beröva människor deras fria vilja.
Det som ofta glöms bort är att en anledning till att många sökte sig till Sverige var möjligheten att själva välja tänka, tro och rösta utan att någon annan bestämmer åt dem.
Men narrativet har i dag blivit ett krig i sig. Informationen anpassas för att väcka känslor, skapa rädsla och forma opinioner. Flocken finns inte bara någonstans där borta. Den kan växa inom oss alla.
Vi talar gärna om ”valboskap” när vi beskriver människor i mindre demokratiska samhällen. Men samma mekanismer finns också i demokratier som gärna betraktar sig själva som upplysta. Människan är inte immun mot flockens logik bara för att hon har en valsedel i handen.
Vi kan se hur människor ibland röstar utifrån identitet, tillhörighet och lojalitet. Kurder sluter sig bakom kurdiska kandidater. Araber splittras mellan Vänsterpartiet och Socialdemokraterna. Andra röstar utifrån klass, religion eller kulturell tillhörighet.
Betyder det att deras val saknar övertygelse? Nej, inte nödvändigtvis. Men det är värt att fråga hur mycket av våra politiska val som grundas i genomtänkta idéer och hur mycket som styrs av vilka vi känner oss hemma hos.
Samtidigt finns en annan sida.
Partier som bygger sin politik på att begränsa, utvisa och skilja människor åt utifrån föreställningar om vem som är ”infödd svensk” och vem som är ”nysvensk” pratar om ras och svensk essens.
Det är kanske där den verkliga frågan finns.
Inte vem som är valboskap och vem som inte är det, utan hur lätt vi alla kan bli det.
För mig är detta en påminnelse om människans bräcklighet, och om hur skickliga maktsökare kan utnyttja våra hopp, vår rädsla och vår längtan efter tillhörighet för att nå sina egna mål.
Och där, någonstans mellan rädslan och tillhörigheten, börjar vi förlora det som demokratin egentligen gav oss:
rätten att tänka själva.
En väljare bland flocken
INSÄNDARE
I vårens hälso- och sjukvårdsbarometer fick västmanlänningarna för första gången svara på om de upplever att vårdpersonalen kan kommunicera på svenska. Av dem som tog ställning svarade nio procent i ganska liten utsträckning. Tre procent svarade i mycket liten utsträckning.
Ungefär tolv procent alltså. Man kan se på det hur man vill. Vi väljer patientens perspektiv.
Under 2025 hade öppenvården i Region Västmanland omkring 1,7 miljoner vårdkontakter, besök och distanskontakter, ungefär 4 700 om dagen. Till det kommer slutenvården med cirka 39 000 vårdtillfällen. Det är i det sammanhanget frågan behöver förstås.
Bakom siffran kan det finnas möten där patienten gick därifrån utan att ha förstått. En ordination som inte gick fram. En fråga som aldrig ställdes, för att det kändes för jobbigt att be någon upprepa sig igen.
Det handlar om patientsäkerhet, och varje sådant möte är ett för mycket.
Frågan finns i barometern för att Sverigedemokraterna krävde det, efter vittnesmål från både patienter och anställda.
Vår personal är oumbärlig. Även den som ännu inte har svenskan helt på plats är ett proffs som varje dag hjälper västmanlänningar. Men vi kan inte blunda för riskerna med alltför dåliga svenskkunskaper. Det handlar om patientsäkerhet, och om arbetsmiljön för de kollegor som får tolka och dubbelkolla åt varandra. Regionen är arbetsgivare och måste ställa skarpare krav. Redan anställda som behöver utveckla sin svenska ska få möjligheten och tydligt förväntas ta den.
I regionfullmäktige menade Vänsterpartiet att vi skyller alla problem på invandringen, och att även ovana dialekter som skånska kan vara svåra att förstå. Socialdemokraterna menade att frågan är död om tre år, tack vare AI i vården.
Den som talar skånska talar svenska. Och AI kommer att underlätta mycket i vården, men vi vill att den som söker vård i Sverige ska kunna tala med en människa, på svenska. En app märker inte att den äldre nickade utan att ha förstått.
Samma sak gäller utanför vårdrummet. Den som städar en vårdsal måste kunna läsa instruktionen på flaskan. Den som kör bussen måste förstå en resenär som ber om hjälp.
Tycker du att det här är viktigt? Då är det inte för sent, inte ens om du redan har förtidsröstat. Röstar du i din egen vallokal på valdagen är det den rösten som räknas. Rösta på Sverigedemokraterna i regionvalet den 13 september.
Gisela Carstinge (SD) #1 till regionfullmäktige
Dekorplast är ett av de mest lättillgängliga sätten att förändra känslan i ett hem utan att riva, måla om eller köpa nya möbler. Med självhäftande folie kan du ge köksluckor, bordsskivor, garderober, hyllplan, dörrar och små inredningsdetaljer ett helt nytt uttryck på bara några timmar. Det är därför dekorplast har blivit så populärt bland både hemmafixare, hyresgäster och den som vill testa en ny stil innan en större renovering. Materialet finns i många utföranden, till exempel träimitation, marmor, betong, enfärgat matt, blankt, metalliskt, stenliknande och transparent design för glasytor.
Fördelen med dekorplast är kombinationen av låg kostnad, stor visuell effekt och enkel montering. En sliten byrå kan få ett modernt uttryck med mörk ekstruktur, ett tråkigt soffbord kan likna sten eller marmor, och ett vitt standardkök kan få mer värme med folie i ljus ask eller beige ton. Eftersom folien oftast är självhäftande krävs inga avancerade verktyg. En skrapa, en vass hobbykniv, måttband, rengöringsmedel och lite tålamod räcker långt. Samtidigt är det viktigt att förstå hur underlaget, rengöringen och appliceringen påverkar resultatet. Dekorplast fäster bäst på släta, rena och torra ytor, medan ojämna, dammiga eller feta ytor kan göra att folien släpper eller får bubblor.
När du använder dekorplast på rätt sätt kan du skapa ett mer personligt hem med små medel. Det handlar inte bara om att täcka över något gammalt, utan om att framhäva ytor, skapa kontraster och ge rummet en tydligare stil. Ett hem kan kännas lugnare med enhetliga materialval, mer exklusivt med marmorlook eller mer ombonat med trästruktur. Genom att välja rätt typ av självhäftande inredningsfilm för rätt plats får du en uppgradering som både syns och känns i vardagen.
Varför dekorplast är ett smart val för snabb förnyelse
Dekorplast är särskilt intressant eftersom det ger stor förändring utan att kräva permanenta ingrepp. För många är det en lösning mellan enkel styling och full renovering. Om köksluckorna känns omoderna men fortfarande är hela, kan dekorplast vara ett mer resurssmart alternativ än att byta ut dem. Om ett skrivbord har repor eller missfärgningar kan en tålig självhäftande folie ge ytan ett helt nytt liv. Det passar också bra i hyresrätter där man ofta vill undvika åtgärder som inte går att återställa, även om man alltid bör kontrollera hur underlaget reagerar och vad hyresvärden tillåter.
En annan fördel är variationen. Dekorplast finns i mönster som efterliknar populära material som terrazzo, ek, valnöt, svart marmor, vit carraramarmor, borstad metall och betong. Det gör att du kan följa inredningstrender utan att investera i dyra naturmaterial. Marmorfolie kan till exempel ge ett soffbord eller en bänkyta ett exklusivt uttryck, medan träfolie kan mjuka upp ett minimalistiskt hem. Enfärgad matt dekorplast i beige, greige, svart eller olivgrön kan användas för att skapa ett mer modernt och sammanhållet intryck på möbler och förvaringslösningar.
Samtidigt är dekorplast praktiskt. Många varianter har en avtorkningsbar yta, vilket gör dem lämpliga på ytor som utsätts för lättare smuts och vardagsslitage. I kök kan de användas på luckor, lådfronter och vissa stänkskyddsliknande ytor, men det är viktigt att läsa produktens specifikationer. Värmetålighet, fukttålighet och slitstyrka varierar mellan olika folier. Dekorplast bör normalt inte placeras direkt intill öppen låga, på mycket heta ytor eller där vatten ständigt ligger kvar. För bästa hållbarhet är det klokt att välja folie efter funktion, inte bara efter utseende, och att låta ytan vila efter montering innan den utsätts för hård användning.
Så väljer du rätt dekorplast till olika rum och ytor
Valet av dekorplast bör börja med frågan: vad ska ytan klara av? En dekorfolie på insidan av en garderobslucka utsätts för betydligt mindre slitage än en bordsskiva där du ställer koppar, datorer och nycklar varje dag. Till möbler som används ofta är en tjockare och mer slitstark folie vanligtvis ett bättre val. Till dekorativa detaljer som hyllkanter, lådfronter, brickor eller väggpaneler kan du i stället prioritera färg, mönster och struktur. En glansig yta reflekterar mer ljus och kan kännas elegant, medan en matt yta ofta upplevs som modernare och mer förlåtande mot fingeravtryck.
I köket är dekorplast ett populärt val för köksluckor, lådfronter och öppna hyllor. Här fungerar träimitationer mycket bra om du vill skapa värme, medan enfärgade folier kan ge ett platsbyggt och stilrent intryck. För en skandinavisk känsla kan ljus ek, ask, beige eller varmgrå folie passa fint. För en mer dramatisk stil kan mörk valnöt, svart matt eller stenlook lyfta helheten. Om du vill använda dekorplast nära diskho eller spis behöver du vara extra noggrann med kanter och fukt. Självhäftande plastfolie kan tåla avtorkning, men kanterna är alltid känsligast. Tätare passform och noggrann applicering minskar risken för att vatten tränger in under folien.
I badrum bör dekorplast användas med eftertanke. Den kan fungera på torra eller lätt fuktutsatta ytor, exempelvis på en badrumskommod, spegelram, förvaringslåda eller hyllplan. Däremot är det generellt olämpligt att sätta dekorplast i duschzonen eller på ytor där vatten, ånga och värme belastar materialet konstant. I vardagsrum och sovrum är möjligheterna större. Där kan du klä om sidobord, sängbord, garderobsdörrar, skrivbord, fönsterbrädor eller lampsocklar. För dig som vill jämföra olika mönster och material finns självhäftande folie för inredningsprojekt i flera uttryck som passar både små detaljer och större ytor.
Förbered ytan noggrant för ett proffsigt resultat
Det vanligaste misstaget när man arbetar med dekorplast är att börja för snabbt. Själva folien kan vara enkel att montera, men resultatet avgörs till stor del av underarbetet. Ytan ska vara slät, torr, dammfri och fri från fett. På köksluckor och bord kan det finnas osynliga rester av matos, rengöringsmedel, hudfett eller vax, vilket försämrar vidhäftningen. Börja därför med att tvätta ytan noggrant med ett milt avfettningsmedel eller målartvätt som passar materialet. Torka sedan av med rent vatten och låt ytan bli helt torr. Om ytan är mycket blank kan en lätt mattering med fint sandpapper ibland förbättra fästet, men testa alltid försiktigt så att du inte skadar underlaget.
Mätningen är nästa viktiga steg. Mät ytan flera gånger och lägg gärna till ett par centimeter extra på varje sida. Övermåttet gör det enklare att justera folien och skära rent längs kanterna. Många dekorplaster har rutnät på baksidan, vilket underlättar när du ska klippa eller skära raka linjer. Använd en vass kniv, eftersom en slö kniv kan skapa hackiga kanter och riva i materialet. Ska du klä en större yta, som en bordsskiva eller en garderobsdörr, kan det vara enklare att vara två personer. Den ena håller folien spänd medan den andra arbetar med skrapan.
Temperaturen spelar också roll. Dekorplast är oftast lättare att arbeta med i normal rumstemperatur, ungefär som när du sätter upp tapet eller monterar självhäftande film på fönster. Är rummet för kallt kan folien bli styvare, och limmet kan fästa sämre. På svagt rundade kanter kan försiktig värme från en hårtork göra folien mer formbar, men värmen ska användas med måtta. För mycket värme kan deformera materialet eller påverka limmet negativt. Ha alla verktyg framme innan du börjar: måttband, penna, skrapa eller plastkort med mjuk kant, mikrofiberduk, hobbykniv, sax och eventuellt en nål för små luftbubblor.
Steg för steg: så monterar du dekorplast utan bubblor
När ytan är förberedd är det dags att montera dekorplasten. Börja med att placera folien ovanpå ytan med skyddspappret kvar. Kontrollera mönstrets riktning, särskilt om du använder träimitation, marmor eller annat mönster där linjer och ådring påverkar helhetsintrycket. På köksluckor kan det se mer genomtänkt ut om ådringen går åt samma håll på alla luckor. På bordsskivor kan ett diagonalt mönster synas mer än du först tror. När du är nöjd med placeringen kan du tejpa fast en kant provisoriskt eller vika undan en liten del av skyddspappret.
Dra av skyddspappret gradvis, inte allt på en gång. Fäst först några centimeter av dekorplasten vid ena kanten. Arbeta sedan långsamt framåt med en skrapa från mitten och ut mot sidorna. Den rörelsen pressar ut luft och minskar risken för bubblor. Om folien hamnar snett i början kan du ofta lyfta den försiktigt och lägga om den, men gör detta varsamt. Ju fler gånger du drar upp dekorplast, desto större risk att limmet påverkas eller att materialet sträcks. På större ytor är det bättre att arbeta metodiskt i små sektioner än att försöka få allt på plats direkt.
Vid kanter och hörn krävs extra noggrannhet. Skär inte för tidigt. Vik först folien runt kanten och pressa fast den ordentligt. Använd sedan en vass kniv och skär längs kanten med jämnt tryck. På utvändiga hörn kan du behöva göra små snitt för att folien ska lägga sig snyggt utan veck. På invändiga hörn är det viktigt att inte pressa materialet för hårt, eftersom det kan skapa spänningar som senare gör att folien släpper. Om en liten luftbubbla blir kvar kan du försiktigt sticka ett minimalt hål med en tunn nål och pressa ut luften med fingret eller skrapan. Torka av ytan försiktigt efter montering, men undvik kraftig rengöring eller hård belastning direkt efteråt.
Kreativa idéer med dekorplast i kök, hall och vardagsrum
Dekorplast kan användas på fler sätt än många först tänker på. I köket kan du skapa en tydlig stilförändring genom att klä om endast vissa delar. Om hela köket känns för mycket att förändra kan du börja med köksön, en rad överskåp eller bara lådfronterna. En kontrast mellan ljusa luckor och en mörk träfolie på köksön kan ge rummet mer djup. Marmorlook på en serveringsvagn eller ett mindre sidobord kan skapa hotellkänsla utan att du behöver köpa stenmöbler. Du kan också använda dekorplast på kryddhyllor, brickor eller insidan av öppna skåp för en mer genomarbetad detalj.
I hallen gör dekorplast stor nytta eftersom det ofta är ett rum med många praktiska men ganska anonyma ytor. En trött skohylla kan få ny karaktär med svart matt folie. En garderob med släta dörrar kan bli mer möbellik med trästruktur. Har du en smal hall kan ljusa folier hjälpa ytor att kännas lättare, medan mörka detaljer kan skapa kontrast mot vita väggar. Dekorplast med spegelliknande eller metallisk effekt kan användas sparsamt på handtagspaneler, lådfronter eller små nischer för att skapa en mer genomtänkt entré.
I vardagsrummet kan självhäftande dekorfolie användas för att knyta ihop möbler som egentligen inte hör ihop. Ett äldre soffbord, ett tv-skåp och en hylla i olika färger kan få ett mer enhetligt uttryck om du använder samma typ av dekorplast på utvalda ytor. Det behöver inte betyda att allt ska täckas. Ibland räcker det att klä toppskivan på ett bord, fronten på en låda eller baksidan av en bokhylla. För den som gillar säsongsförändringar är dekorplast också ett roligt sätt att experimentera. En varm träton kan passa höst och vinter, medan ljus stenlook eller en mjuk pastell kan ge en luftigare känsla under vår och sommar.
Skötsel, hållbarhet och vanliga misstag att undvika
För att dekorplast ska hålla sig snygg så länge som möjligt behöver den skötas på rätt sätt. Rengör ytan med en mjuk trasa och milt rengöringsmedel. Undvik starka lösningsmedel, slipande svampar och rengöringsmedel med grova partiklar, eftersom de kan matta ner eller repa folien. På bord och arbetsytor är det klokt att använda underlägg för heta kastruller, koppar och vassa föremål. Dekorplast kan vara tålig i vardagen, men den är inte samma sak som laminat, massivt trä, sten eller kakel. Den fungerar bäst när den används med realistiska förväntningar och på ytor där belastningen passar materialets egenskaper.
Ett vanligt misstag är att välja mönster enbart efter bild och inte efter rummets ljus. En mörk folie kan se elegant ut i butik eller på skärm, men i ett litet rum med lite dagsljus kan den göra möbeln tyngre än väntat. Beställ eller köp gärna en mindre bit först om du är osäker. Lägg provet på den aktuella platsen och titta på det i dagsljus, kvällsljus och lampljus. Struktur och glans påverkar också uttrycket. Blank dekorplast kan förstärka ljus och kännas lyxig, men den kan även visa fingeravtryck tydligare. Matt folie ger ofta ett lugnare intryck och kan vara enklare att kombinera med andra material.
Ett annat misstag är att stressa vid hörn, skarvar och kanter. Det är där skillnaden mellan ett snabbt hobbyprojekt och ett mer professionellt resultat syns mest. Se till att skarvar placeras diskret, till exempel nära en kant eller där mönstret naturligt bryts. På breda ytor där en rulle inte räcker hela vägen kan mönsterpassning vara avgörande. Träådring och marmorering behöver ofta linjera för att inte avslöja skarven direkt. Om du vill ta bort dekorplast längre fram bör du göra det försiktigt och gärna värma lätt med hårtork för att mjuka upp limmet. Underlagets skick, färgtyp och ålder påverkar hur lätt folien släpper, så testa alltid på en liten dold yta först.
Valmyndigheten meddelar att Fagersta kommun är en av de kommuner där inga väljare har påverkats av de felregistreringar som har upptäckts i samband med förtidsröstningen.
”Det innebär att den som har förtidsröstat i Fagersta inte behöver känna oro med anledning av de fel som har upptäckts”, meddelar Fagersta kommun.
Valmyndighetens arbete fortsätter tillsammans med övriga kommuner för att undersöka om några väljare kan ha berörts av felaktiga registreringar.
Genom smartare materialanvändning vid operationer och antibiotikapumpar för behandling i hemmet har två verksamhetsnära initiativ bidragit till en mer hållbar och resurseffektiv vård.
Nu belönas Enheten för planerade operationer i Sala och Enheten för sjukvårdsfarmaci med RegionVästmanlands miljöpris 2026. Enheten planerad operation i Sala (EPOS) med bland andra sektionsledare Thomas Ekblom, får miljöpriset för verksamhetens systematiska arbete med att standardisera arbetssätt och materialanvändning vid operationer.
Genom att se över vilka instrument och material som faktiskt behövs vid olika ingrepp har verksamheten minskat resursförbrukningen och mängden avfall. Samtidigt har vårdens flöden effektiviserats.
Arbetet visar hur miljövinster kan skapas i vårdens vardag genom att ompröva invanda rutiner, minska spill och undvika onödiga moment. Arbetssättet kan också inspirera andra verksamheter till att förena miljönytta med kvalitet och lägre kostnader.
Enheten för sjukvårdsfarmaci får miljöpriset för utvecklingen av egentillverkade antibiotikapumpar som gör det möjligt för fler patienter att få intravenös antibiotikabehandling i hemmet.
Sedan arbetssättet infördes 2024 har över 700 vårddygn på sjukhus kunnat undvikas. Det minskar behovet av vårdplatser och användningen av bland annat energi och material. Samtidigt kan patienterna få sin behandling hemma i stället för att vara inlagda på sjukhus.
Den lokala tillverkningen gör också att behandlingen i många fall kan påbörjas samma dag som behovet identifieras. Arbetet är ett exempel på hur nya vårdformer kan bidra både till en mer resurseffektiv hälso- och sjukvård och till större flexibilitet för patienten.
– Hållbarhet handlar om att vara rädd om de resurser vi har. När medarbetarnas idéer leder till mindre materialåtgång, färre vårddygn och bättre vård för patienterna är det en vinst på många sätt. De här initiativen förtjänar verkligen att uppmärksammas, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.
Belhabib Hajar tog dessa stämningsfulla bilder vid Västmannagården i Sundbo.
INSÄNDARE
Vi ska självklart se till att gynna lokala företag så länge det är rimligt. Även fast det är billigast på papper så stämmer detta sällan i verkligheten genom dolda avgifter.
Det finns många sätt att göra detta utan att man bryter mot lagen. Man kan bryta ner stora upphandlingar i mindre delar, även kallad anbudsområden. Samt att ställa relevanta krav, på miljömässig hållbarhet och korta transporter. Vilket blir billigare i längden samt bättre för miljön, och självfallet gynnar lokala företag. Vilket är något som Fagersta kommun bör sträva mot.
Bertil Fredriksson ordförande SD Fagersta
Simon Strandberg vice ordförande SD Fagersta
INSÄNDRRE
Barn och unga är 20 procent av länets invånare – ändå lyser barnsjukvården med sin frånvaro i valdebatten. Det är upprörande.
Oppositionen påstår att ytterligare 3,4 miljoner kronor till vuxenvården i Köping är en liten summa. Men i dag saknas resurser för att ge barn med obesitas den vård de har rätt till och för att ge barn med lång vistelsetid på sjukhus lika god vård i hemmet som vuxna. 3,4 miljoner skulle göra stor skillnad för sjuka barn och unga i hela länet – men pengarna måste omfördelas.
Vi vill ge barn lika god vård som vuxna, inkludera obesitas i statsbidrag för psykisk hälsa och låta de kommande barncentrumen i Fagersta, Sala, Köping och Västerås samordna vården för barn med många behov.
Har övriga partier ingen politik alls för barn med svåra sjukdomar som cancer, obesitas eller mag- och tarmsjukdom?
Malin Gabrielsson (KD), regionråd och toppkandidat i regionvalet
Frön att ha tappat i värde under flera år har priserna på bostadsrätter i Fagersta ökat det senaste året.
De senaste tre månaderna ökade priset med 4,8 procent till ett medelpris på 238 000 kronor då 44 lägenheter bytte ägare.
Snittpriset på 3343 kronor per kvadratmeter är förhållandevis lågt sett ur ett riksperspektiv.
Körde genom Åvestbo idag och överraskades av en fantastisk solrosodling som sträcker sig från Hemvärnsgården och slingrar sig ända fram till den stora gården i byn. Tack för den upplevelsen!
Det skriver Rita Södergård som tog bilderna.
Fagersta Nyheter översvämmas av insändare när det nu bara är fem dagar till valet. Alla partier får komma till tals men ibland måste vi sätta punkt för debatten.
Med hjälp av virtuell verklighet får personal i Region Västmanland möjlighet att se vårdmöten ur patientens perspektiv. Via VR-glasögon deltar personalen i olika förinspelade scenarier på hur bemötande och kommunikation kan påverka patientens upplevelse.
– Den virtuella verkligheten är så mycket starkare än en film på vanlig skärm. Med VR-glasögonen framför ögonen beskådar man inte situationen utan är i rummet och ser händelsen genom patientens ögon, säger Patrik Jonsson, utbildningssamordnare.
I filmen får personalen uppleva ett vårdmöte där en skådespelare gestaltar en person med demenssjukdom som inte får ett bra bemötande. Andra skådespelare agerar vårdpersonal och via VR-glasögonen ser personalen allt som om de vore patienten. För att visa kontrasten spelas därefter en version av ett mycket bättre möte.
– På sikt kommer AI- utvecklingen i världen göra det möjligt att vara med i en virtuell verklighet där man kan spela patient och säga eller göra något som leder till att scenariot ändras allteftersom – det är dock inget som vi jobbar med i regionen nu. Än så länge finns bara färdiginspelade scenarion, men trots det vittnar många deltagare om höjd puls och ett emotionellt engagemang, säger Patrik Jonsson.
Genom att vrida huvudet åt olika håll kan användaren se rummet ur flera perspektiv, vilket ökar känslan av närvaro. Efteråt används erfares nheterna från VR till reflektion och lärande för att utveckla bemötandet av patienter i verkliga situationer. Detta sätt att lära ger möjligheter för att olika professioner från och olika verksamheter träffas och utbyter erfarenheter.
Filmerna som nu används skildrar möten i kommunal vård- och omsorg, men tillsammans med leverantören Virotea AB ska KTC, Kliniskt träningscentrum, ta fram tre filmer från verkligheten i regional hälso- och sjukvård. Och nyligen har KTC beslutat att permanenta den försöksverksamhet som startade förra året med virtuell verklighet för vårdmöten. Samtidigt har man köpt in sex par VR-glasögon.
– Att träna på vårdmöten i virtuell verklighet ersätter aldrig annan utbildning. Det är ett komplement som kan ge fördjupade insikter, men det är i gruppreflektionerna efter VR-sessionerna som det verkliga lärandet sker, säger Marie-Louise Södersved Källestedt, enhetschef för KTC.
Marie-Louise Södersved Källestedt och Patrik Jonsson beskriver VR-satsningen som ett första steg mot att skapa en mer verklighetstrogen utbildning för vårdpersonal. Men tekniken skulle också kunna användas i annan regionverksamhet än vård. Genom virtuell verklighet kan autentiska möten mellan människor återskapas så att den som utbildar sig omsluts av en verklighetstrogen situation, som sedan kan användas som utgångspunkt för gemensam reflektion och professionellt lärande.
Replik på Åsa–Märta Sjöströms insändare.
Åsa-Märta Sjöström (S) försvarar Fagerstas ekonomi genom att bemöta ett påstående vi aldrig har gjort. MED skrev inte att kommunen har ”förbrukat” 1,323 miljarder kronor. Vi skrev att kommunen under mandatperioden beslutat om låneramar på över 1,323 miljarder. Det är en ganska väsentlig skillnad.
Att Sjöström behöver ändra vårt påstående för att kunna bemöta det säger mer om Socialdemokraternas försvar än om vår kritik.
Ja, jag har varit med och fattat beslut om investeringar. Det har heller aldrig förnekats. Att stödja en enskild investering innebär däremot inte att man därmed godkänner hela kommunens ekonomiska politik, kostnadsutveckling eller samlade skuldsättning.
VB Energi kan vara en god investering. Ett nytt äldreboende kan vara nödvändigt. Men lån försvinner inte för att det finns en tillgång på andra sidan balansräkningen. Räntor ska betalas, risker finns och lånen ska finansieras.
Och Sjöström bekräftar själv kärnan i vår kritik: Fagersta har ett ”tufft ekonomiskt läge” och nämndernas ekonomi behöver komma i balans.
Precis.
Samtidigt är den centrala medelsreserven tömd och kommunen har beslutat om låneramar på över 1,3 miljarder kronor. Då är det politikens skyldighet att ställa frågan hur Fagersta hamnade här och inte försöka skjuta budbäraren.
Socialdemokraterna har haft makten. Moderaterna, Liberalerna och Centerpartiet har varit med och styrt. De får gärna förklara sina prioriteringar. Men de kommer inte undan ansvaret för helheten genom att peka på en enskild fullmäktigeledamot.
MED budskap står fast: ordning i ekonomin, kärnverksamheten först och respekt för skattebetalarnas pengar.
Ansvar börjar mycket riktigt inte på valdagen.
Det är just därför väljarna bör granska dem som haft makten hela mandatperioden.
Peter Lilja
Medborgerlig Samling (MED), Fagersta