Arbetstidsförkortning dråpslag mot Västmanland

En generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön skulle göra Sverige fattigare och slå hårt mot Västmanland. Om en generell arbetstidsförkortning genomfördes, från 40 till 35 timmar i veckan med bibehållen lön, skulle välståndet i länet minska med hela 10 miljarder kronor per år.

Det motsvarar 37 223 kronor per invånare och år, visar nya beräkningar från Svenskt Näringsliv.

– Sverige och Västmanland befinner sig i ett allvarligt läge med stora behov på många områden. Det sista länets företagare och invånare behöver är sänkt välstånd, säger Kristin Lahed, regionchef för Svenskt Näringsliv i Västmanland. Tvärtom behöver vi stärka vår konkurrenskraft så vi kan bygga Sverige och Västmanland starkare.

”Förslaget om generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön har fått stor uppmärksamhet. Frågan drivs från fackligt håll, men även politisk reglering har diskuterats. Vad som mer sällan kommer fram är hur det skulle påverka välståndet runtom i landet”, säger Svenskt näringsliv.

Om antalet arbetade timmar i ekonomin sjunker så sjunker också BNP , då produktionen av varor och tjänster minskar. En minskning i antalet arbetade timmar från 40 till 35 timmar per vecka skulle motsvara ett välståndstapp på hela 517 miljarder kronor per år.

”Ett dramatiskt minskat utrymme för satsningar på välfärden, på investeringar, nyanställningar och löneökningar. Konsekvenserna skulle bli förödande inte minst för Västmanland”, påpekar Svenskt näringsliv.

Bruttoregionprodukten, värdet av alla varor och tjänster som produceras i länet, skulleenligt nya beräkningar från Svenskt Näringsliv minska med hela 10 miljarder kronor per år. Det motsvarar 37 223 kronor per person och år. Ett dråpslag mot länets invånare.

– Arbetstiden är, precis som lönerna, en fråga för parterna att branschvist förhandla om. Att politiskt tvinga fram sänkt arbetstid med bibehållen lön gör västmanlänningar fattigare, konstaterar Kristin Lahed.

Nostalgibilden

Fagersta-Postens personal kring 2010. Stående från vänster Anna Liljemalm, Björn Mossberg, Peter Lindqvist, Ola Wahlsten, Mikael Malm, Fredrik Tacacho. Sittande Jesper Eriksson, Sarah Green, Eva-Britt Eriksson, Jenny Höglund. Ingen av dessa är kvar på tidningen, som då stod på egna ben utan bidrag från skattebetalarna.

Norberg får 1,2 miljoner kronor från Brå

Norbergs kommun har beviljats drygt 1,2 miljoner kronor i statsbidrag från Brottsförebyggande rådet (Brå) för att stärka det lokala brottsförebyggande arbetet under 2026. Pengarna ska användas till två prioriterade satsningar: införande av samverkansmodellen SSPF samt ett förstärkt förebyggande arbete mot våld i nära relation.

Kommunstyrelsen i Norberg har det samlade ansvaret för det brottsförebyggande arbetet och satsningarna är en del av kommunens långsiktiga och kunskapsbaserade trygghetsarbete.

– Som kommunstyrelse har vi det övergripande ansvaret för det brottsförebyggande arbetet i Norberg. Med de här medlen kan vi stärka vårt arbete på ett långsiktigt och kunskapsbaserat sätt där tidiga insatser och samverkan är avgörande för att öka tryggheten i kommunen, säger Johanna Odö (S), kommunstyrelsens ordförande i Norbergs kommun.

Satsningarna utgår från Norbergs kommuns aktuella kartläggning och lägesbild för det brottsförebyggande arbetet, framtagen enligt lag (2023:196) om kommuners ansvar för brottsförebyggande arbete. Lägesbilden pekar särskilt ut unga i riskzon samt våld i nära relation som prioriterade områden där kommunen har både ansvar och möjlighet att göra skillnad genom tidiga och samordnade insatser.

Johanna Odö 

En stor del av bidraget går till att implementera SSPF som ären strukturerad samverkan mellan Skola, Socialtjänst, Polis och Fritidsverksamhet. Syftet är att tidigt identifiera barn och unga som riskerar att hamna i kriminalitet eller annan allvarlig utsatthet och att samordna insatser runt individen.

Arbetet innebär gemensamma rutiner, tydligare ansvarsfördelning och individuella handlingsplaner där fokus ligger på att stärka skyddsfaktorer runt barnet och minska risken för att problemen fördjupas.

– SSPF ger oss bättre förutsättningar att agera gemensamt och tidigt, innan problemen hinner växa sig stora. Det är ett effektivt sätt att minska risken för både kriminalitet och utsatthet bland unga, säger Therese Isberg Törnros, kommunpolis i Norbergs kommun.

Den andra satsningen handlar om att utveckla och stärka kommunens förebyggande arbete mot våld i nära relation. Medlen ska bland annat användas till utbildningsinsatser för kommunens medarbetare, utvecklade rutiner för att upptäcka och agera vid misstanke om våld samt förbättrad samverkan mellan kommun och polis.

Therese Isberg Törnros

En viktig del är också att nå ut till invånare med information om vilket stöd som finns att få. Särskilt fokus läggs på barn och unga som lever i miljöer där våld förekommer och på att bryta våldets konsekvenser så tidigt som möjligt.

– Våld i nära relation är ett allvarligt samhällsproblem som ofta sker i det tysta. Genom den här satsningen stärker vi kommunens förmåga att upptäcka våld tidigare och att ge bättre stöd till både vuxna och barn som är utsatta, säger Johanna Odö.

 Beviljat stöd från Brottsförebyggande rådet:

• Implementering av SSPF: 733 734 kronor
• Förebyggande arbete mot våld i nära relation: 498 506 kronor

Satsningarna genomförs under 2026 och följs upp inom ramen för kommunens brottsförebyggande arbete.

 

Sommarkarusellen ska erbjuda meningsfull fritid

Sommarkarusellen har beviljats stöd från Region Västmanland och ska genom samverkan mellan Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg, Västmanlands länsbildningsförbund och civilsamhället erbjuda ett ambulerande utbud av lovaktiviteter.

Det meddelar Fagersta kommun. Syftet med satsningen är att stärka ungas psykiska hälsa och skapa fler trygga sammanhang under sommaren – en period då vardagsstrukturer ofta förändras och tillgången till aktiviteter kan vara begränsad.

Genom att kommunerna samarbetar vill de skapa fler avgiftsfria aktiviteter och mer likvärdiga möjligheter för barn och unga i hela norra länsdelen.

Projektet ska också underlätta för föreningar och kulturaktörer att delta samt ge unga chansen att utvecklas i ledarrollen. Planeringen av sommarens aktiviteter pågår och mer information kommer framöver.

Köerna till operation minskar i Västmanland

Satsningar kopplat till operation finansierade av statsbidrag har lett till kortare köer och att fler får sin operation i Västmanland.

Enligt årsredovisningen för hälso- och sjukvårdsförvaltningen 2025 kortades köerna till alla typer av operationer med 23 procent för de som väntat längre än 90 dagar. Flera arbeten har genomförts bland annat kopplat till tre diagnosgrupper.

– Förra årets resultat visar att det finns kapacitet och kompetens att korta köerna till operation och att klinikerna valt olika tillvägagångssätt utifrån sina förutsättningar. Det är tecken på såväl kreativitet som engagemang, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistvård.

Regeringen gav Socialstyrelsen i uppdrag att under 2025 fördela, betala ut och följa upp prestationsbaserade medel till regionerna främst kopplat till tre diagnosgrupper. Syftet var att öka produktionen genom att använda ledig kapacitet. Region Västmanland fick 22 miljoner kronor som kompensation för genomförda operationer.

De tre områdena har hanterats följande Region Västmanland:

  • Grå starr via egen produktion och befintligt avtal med extern vårdgivare. Andel inom 90 dagar förbättrats med 6 procentenheter
  • Höftled genom egen produktion. Andel inom 90 dagar förbättrats med 35 procentenheter
  • Framfall genom egen produktion och extern upphandling. Andel inom 90 dagar förbättrats med 38 procentenheter
Malin Gabrielsson

– Många inom dessa patientgrupper har fått leva länge med smärta och dålig livskvalitet i väntan på en operation. Därför känns det särskilt bra att vi lyckats så väl med att korta väntetiden för dessa patienter och att de kan få vården i Västmanland, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistvård.

Sjukvården uppmanar till vaccination mot TBE

Börja vaccinera dig mot TBE nu för att hinna få ett gott skydd inför sommaren. För barn och unga 3–19 år är vaccinationen avgiftsfri på samtliga vårdcentraler i Västmanland.

Det uppmanar Region Västmanland och påpekar att man behöver ta flera doser under det första året för att vara helt skyddad.

Flera doser vaccin behövs för att få ett gott skydd mot TBE inför vårens och sommarens fästingsäsong. Nu är därför en bra tid att börja sin vaccination. Barn och unga 3-19 år vaccineras gratis på alla vårdcentraler i Västmanland.

– Förra året fick 27 personer sjukdomen TBE i Västmanland. En del får en allvarlig form och några får kvarstående besvär. När det blir varmare ute vaknar fästingarna till liv så det är hög tid att vaccinera sig nu, säger Daniel Heimer, smittskyddsläkare i Region Västmanland.

TBE är en virussjukdom som sprids via fästingbett och kan orsaka hjärninflammation. Sjukdomen kan i vissa fall leda till långvariga besvär. Genom att vaccinera sig får man ett gott skydd mot att bli sjuk. 

Hela Västmanland är riskområde för att drabbas av TBE. Både barn och vuxna som ofta är ute i naturen, till exempel vid friluftsliv, trädgårdsarbete eller lek utomhus, rekommenderas därför att vaccinera sig.

– Vi är glada att vi erbjuder familjer den här möjligheten. Att barn och unga mellan 3 och 19 år kan vaccinera sig utan kostnad gör det enklare för familjer att skydda sina barn, säger Daniel Heimer

Vaccinationen består av flera doser som tas enligt ett särskilt tidsintervall. Därför är det klokt att börja i god tid inför fästingsäsongen. För ett långvarigt skydd behövs även påfyllnadsdoser senare.

Den ökande trenden att söka flexibilitet i digitala vardagstjänster

År 2026 formas vardagen på platser som Fagersta helt av digitala vanor. Morgonen börjar inte längre med en tidning i brevlådan, utan med en skärm. Nyheter, meddelanden och uppdateringar kollas före frukost, ofta utan att man tänker efter.

Under det senaste decenniet har digitala tjänster gått från att vara praktiska extrafunktioner till att bli grundläggande infrastruktur. Att betala räkningar på bussen till Skinnskatteberg, boka möten, streama underhållning eller hantera ekonomin, allt sker direkt och på begäran. Det som en gång kändes innovativt är nu rutin. Men med denna ökade digitalisering kommer också nya krav på valfrihet. En lösning passar inte alla, och konsumenter blir alltmer medvetna om vilka alternativ som finns tillgängliga. Det handlar om att kunna välja hur man identifierar sig, hur man betalar och hur man interagerar med tjänster.

Svenskarnas ändrade vanor kring onlinetjänster och e-handel

Hur vi handlar och konsumerar tjänster har förändrats helt. Det är inte längre bara de stora e-handelsjättarna som driver utvecklingen, utan även mindre lokala aktörer och nischade tjänster som tvingas anpassa sig till konsumenternas krav på omedelbarhet. Vi ser en tydlig trend där användare aktivt söker sig till plattformar som erbjuder det minsta möjliga motståndet vid registrering och köp. Det handlar om att skala bort onödiga steg. Om en process upplevs som för byråkratisk eller tidskrävande, är tröskeln låg för att klicka sig vidare till en konkurrent.

Denna jakt på smidighet syns över hela det digitala spektrumet. Inom e-handeln premieras snabbkassor där adressuppgifter fylls i automatiskt, och inom tjänstesektorn efterfrågas bokningssystem som inte kräver långa formulär. Det handlar också om en önskan att slippa känna sig övervakad eller begränsad av tekniska standardlösningar som inte alltid fungerar felfritt.

Vissa användare föredrar plattformar som erbjuder alternativa verifieringsmetoder för att behålla en känsla av kontroll över sina data. Detta syns i allt från internationell e-handel till underhållning. Till exempel tenderar internationella casino utan bank id att ge användarna flexibilitet. Detta gör det möjligt för dem att använda decentraliserade alternativ vid insättningar och uttag i kryptovalutor, eller välkända e-plånbokstjänster som PayPal som alternativ verifiering. Detta ger en annan typ av användarupplevelse än den strikt standardiserade. Det är ett tecken på att marknaden mognar; användare vet vad de vill ha och letar aktivt efter tjänster som matchar deras specifika behov av integritet och hastighet.

Samtidigt ser vi hur prenumerationstjänster för allt från matkassar till streamingtjänster blir alltmer flexibla. Bindningstider är ett minne blott för många moderna tjänster, eftersom konsumenterna kräver friheten att kunna komma och gå som de vill. Denna ”on-demand”-kultur har spridit sig från storstäderna ut till orter som Norberg och Fagersta, där tillgången till ett brett utbud av digitala tjänster kompenserar för avståndet till fysiska butiker. Det digitala skyltfönstret är alltid öppet, och valmöjligheterna är i princip oändliga för den som vet vad den söker.

Vikten av smidiga inloggningsalternativ och minskad byråkrati

Grunden för nästan all digital interaktion i Sverige idag vilar på elektronisk identifiering. Det har blivit nyckeln till det digitala samhället, och acceptansen är enormt hög. Att kunna legitimera sig med en app i mobilen har ersatt otaliga pappersblanketter och fysiska besök på bankkontor eller myndigheter. Det är en infrastruktur som möjliggör den flexibilitet vi vant oss vid, men det ställer också höga krav på att tekniken alltid fungerar. När inloggningen strular stannar vardagen upp, vilket visar hur sårbara vi blivit i vår jakt på effektivitet.

Statistiken talar sitt tydliga språk när det gäller hur djupt rotade dessa vanor är hos befolkningen. Enligt färska mätningar ser vi att 93% av svenskarna använder internet varje dag år 2025, vilket är en siffra som understryker att det digitala inte längre är ett komplement utan själva huvudvägen för kommunikation och tjänster. Denna nästan totala uppkoppling driver på utvecklingen av ännu smidigare lösningar.

Myndigheter och företag arbetar intensivt för att minska den administrativa bördan för privatpersoner, där den digitala brevlådan spelar en nyckelroll. Att få posten digitalt är inte bara miljövänligt, det innebär också att viktig information alltid är tillgänglig, oavsett var man befinner sig.

Men smidigheten har en baksida om systemen blir för rigida. Det finns en växande diskussion om behovet av redundans och alternativa vägar in i systemen. Om man tappar sin telefon eller om tekniken falerar, får det inte innebära att man blir utelåst från samhällsservicen.

Därför ser vi nu hur fler aktörer börjar titta på kompletterande lösningar som kan fungera parallellt med de dominerande inloggningsmetoderna. Målet är att byråkratin ska vara osynlig för användaren, en ambition som kräver ständig teknisk innovation och lyhördhet inför medborgarnas behov av enkelhet.

Balansen mellan personlig integritet och digital tillgänglighet

Mitt i denna digitala rusning finns det dock grupper som riskerar att hamna på efterkälken. När allt fler tjänster flyttar ut på nätet och fysiska alternativ försvinner, skapas en digital klyfta som kan vara svår att överbrygga för äldre eller personer med funktionsnedsättningar.

Tekniken som är tänkt att göra livet enklare kan för vissa bli ett oöverstigligt hinder. Designen av appar och hemsidor är ofta optimerad för den vana användaren, vilket gör att gränssnitten kan upplevas som röriga eller svårbegripliga för den som inte är digitalt infödd.

Detta får konkreta konsekvenser i människors liv, särskilt när det gäller samhällskritiska tjänster som vård och omsorg. Rapporter visar att bristen på användarvänlighet faktiskt leder till att människor avstår från att söka hjälp. Det är alarmerande att nästan var fjärde svensk har avstått från att boka vård på grund av svåra gränssnitt, en siffra som borde fungera som en väckarklocka för alla som utvecklar digitala tjänster.

I en kommun som Fagersta, med en blandad demografi, är det avgörande att de digitala verktygen är inkluderande. Det handlar inte bara om teknik, utan om demokrati och rätten att kunna delta i samhället på lika villkor.

Samtidigt finns det en stark opinion kring personlig integritet. Många användare känner en olust inför att dela med sig av för mycket data. Balansgången mellan att erbjuda en personaliserad, smidig upplevelse och att respektera användarens privatliv är hårfin. När tjänster kräver tillgång till platsdata, kontakter och historik för att fungera optimalt, ställs användaren inför ett dilemma. Är bekvämligheten värd priset av minskad integritet? Denna fråga driver efterfrågan på tjänster som kan garantera säkerhet utan att kräva total transparens, och vi ser en trend där ”privacy-by-design” blir en allt viktigare konkurrensfördel för företag som vill vinna konsumenternas förtroende.

Framtidens förväntningar på en sömlös digital användarupplevelse

När vi blickar framåt mot resten av 2026 och åren därefter, är det tydligt att kraven på den digitala upplevelsen bara kommer att öka. Invånarna i Västmanland förväntar sig att tekniken ska vara en möjliggörare, inte ett hinder. Framtidens tjänster kommer sannolikt att präglas av ännu högre grad av automatisering, där AI hjälper till att förutse våra behov innan vi ens formulerat dem. Men för att detta ska lyckas måste tekniken bli mer mänsklig.

En sömlös upplevelse innebär att vi inte ska behöva hoppa mellan fem olika appar för att planera en resa eller hantera vår ekonomi. Integration är nyckelordet. Men i denna strävan efter det friktionsfria samhället får vi inte glömma bort valfriheten.

Möjligheten att kunna välja bort, att kunna använda alternativa vägar och att kunna skydda sin integritet kommer att vara lika viktigt som själva bekvämligheten. För Fagerstaborna handlar framtiden om en digital vardag som är både smart och snäll , en teknik som tjänar människan, helt enkelt.

Kraftigt ökad vinst för Bonniers lokalpress

Bonnier News Local ökar vinsten kraftigt till 261 miljoner kronor för 2025. Där ingår stödet från skattebetalarna på 250 miljoner.

Lokaltidningarna i Bonnier News Local mångdubblade vinsten från 75 miljoner kronor 2024 till 261 miljoner kronor 2025. De 250 stödmiljonerna får Bonnier behålla oavsett det starka resultatet.

Dessutom redovisar koncernen Bonnier News sitt bästa resultat hittills med 1 080 miljoner kronor, en ökning från fjolårets 836 miljoner.

Bonnier News mål att nå 1,2 miljarder i vinst redan i år kan inte nås utan fler sparåtgärder. ”Ledning, administration, kommersiella funktioner och teknik. Där kommer vi att fortsätta effektivisera”, säger vd Anders Eriksson till Dagens Media.

Reflektion gav mindre stress hos nya sjuksköterskor

Att få reflektera över sitt arbete på ett strukturerat sätt minskade stressen hos nya sjuksköterskor med cirka 20 procent. Det framgår av två forskningsstudier som gjorts i samverkan mellan Region Västmanland och Mälardalens universitet. 

– Att se en så tydlig minskning av upplevd stress är anmärkningsvärt. Resultaten visar att riktat, reflekterande stöd kan göra verklig skillnad i ett krävande skede för nya sjuksköterskor, säger Marie-Louise Södersved Källestedt, enhetschef, Kliniskt träningscentrum, Region Västmanland, samt docent och affilierad lektor, Mälardalens universitet. 

Studierna har genomförts i samarbete mellan Region Västmanland och Mälardalens universitet och har undersökt effekterna av professionsutvecklingsprogram ProDeveloP. Programmet innehåller åtta utbildningsdagar som ger deltagarna möjlighet att reflektera både i samband med föreläsningar och under praktiska övningar. Dessutom finns det sex tillfällen med strukturerade reflektionsmöten i grupp, tillsammans med andra nyexaminerade sjuksköterskor och erfarna kollegor. 

En av studierna publicerades nyligen i den medicinska tidskriften SAGE Open Nursing. Resultaten visar att deltagarna hade avsevärt lägre upplevd stress än en kontrollgrupp. Skillnaden var statistiskt säkerställd och effekten mycket stor, cirka 20 procent. 

Den andra studien, publicerad i den vetenskapliga tidskriften Journal of Clinical Nursing, fördjupar bilden genom deltagarnas egna erfarenheter. Där framkommer att regelbunden reflektion: 

• stärker den professionella rollen genom dialog med kollegor, 
• ökar tryggheten i vårdarbetet tillsammans med erfarna handledare, 
• förbättrar förmågan att hantera komplexa vårdsituationer. 

Sammantaget visar forskningen att reflektion inte bara minskar stress, utan också stärker den professionella utvecklingen och upplevs som meningsfullt av deltagarna. 

Hög stress och bristande stöd under de första yrkesmånaderna är en känd orsak till att många lämnar yrket i förtid. Forskarna menar därför att möjlighet till strukturerad reflektion bör vara en central del av de introduktionsprogram som ges när man kommer ut som ny sjuksköterska på en avdelning. På så sätt kan sjukvården minska risken för avhopp bland nyutexaminerade, vilket stärker den långsiktiga kompetensförsörjningen.  

– Det här är ett tydligt exempel på hur samverkan mellan Region Västmanland och Mälardalens universitet kan skapa kunskap som är både vetenskapligt robust och direkt användbar i verksamheten, säger Kent Nilsson, forskningsdirektör, Region Västmanland.  

Forskarna bedömer att modellen har potential att spridas nationellt och internationellt. Och ytterligare två studier är på gång – en som beskriver nyutexaminerade sjuksköterskornas återhämtning, och en som följer deras trivsel och vilja att stanna kvar i yrket. 

20 miljoner i underskott för sociala

Fagerstas socialnämndens resultat för år 2025 visar på ett underskott mot budget med 19,8 miljoner kronor.

Individ- och familjeomsorgs resultat visar ett underskott på 16,5 miljoner kronor och vård och omsorg visar ett underskott på 14,6 miljoner i bokslutet. En stor del av underskottet beror på försörjningsstöd samt placeringar av barn och unga.

Socialnämndens egen ram och den gemensamma administrationen redovisar ett överskott på 11,2 miljoner kronor av den reserv som finns för oförutsett och utjämning av verksamhetens kostnader.

Sålde 16 år gamla snacks i Fagersta

En liten livsmedelsbutik i Fagersta märkte om 16 år gamla snackspåsar för att kunna sälja dem. Det uppger P4 Västmanland.

Enligt märkningen var majsbollarnas bäst före-datum juli år 2010, men på de nya etiketterna som klistrades över stod det september 2026. Det upptäcktes vid en kontroll, som gjordes efter att det kommit in klagomål till miljöförvaltningen.

Per-Arne Andersson har avlidit

Moderatpolitikern Per-Arne Andersson i Norberg har hastigt avlidit av en stroke i en ålder av 63 år.

Han hade en lång rad politiska uppdrag och var omtyckt även hos oppositionen. Han var ledamot i kommunfullmäktige, kommunstyrelsen och krisledningsnämnden och kandiderade till Region Västmanland.

Hans sambo Anna Kramer skriver:

”När livet hastigt och obarmhärtigt tar slut så är sorgen och saknaden bottenlös och helt förkrossande 💔❤️

Min älskade, älskade Per-Arne somnade in den 15 feb efter en massiv stroke.

Mitt liv, min kärlek, för alltid ❤️”.

Sex miljoner semlor äts i dag

I dag, på fettisdagen, äts omkring sex miljoner semlor i Sverige. För de flesta är det en älskad tradition. För andra kan njutningen följas av magont, gaser eller illamående.

Vad beror det på, och när handlar det om mer än att du helt enkelt har förätit dig? En klassisk semla med vetebulle, mandelmassa och vispgrädde. För de flesta en njutning på fettisdagen, men för vissa kan bakverket orsaka magbesvär.

– En semla är en riktig kaloribomb med både gluten och laktos. Får du ont i magen en gång kan det handla om att du helt enkelt ätit för mycket. Men återkommande besvär ska man ta på allvar, säger Adam Al Iedani, specialist i internmedicin, gastroenterologi och hepatologi samt verksamhetschef vid Aleris.

Historien visar att semlor kan få konsekvenser. Det sägs att kung Adolf Fredrik avled 1771 efter en storslagen måltid som avslutades med inte mindre än 14 hetväggar, semlans föregångare. För de flesta räcker det dock med betydligt mindre för att magen ska protestera.

Bakom magbesvär kan det finnas flera orsaker. Glutenintolerans, även kallad celiaki, är en autoimmun sjukdom där kroppen reagerar på gluten i vete, råg och korn. Tunntarmen inflammeras och näringsupptaget försämras. Symtomen kan vara diarré, gaser, trötthet och ofrivillig viktnedgång, men varierar från person till person.

Adam Al Iedani

– Många tänker inte på att långvarig trötthet eller diffusa magbesvär kan bero på celiaki. Misstänker man glutenintolerans är det viktigt att inte börja med glutenfri kost innan man testats, eftersom det kan påverka resultaten, säger Adam Al Iedani.

Även laktosintolerans kan ge liknande symtom, särskilt efter gräddiga bakverk. Då är det mjölksockret som orsakar besvären, och många kan må bättre genom att välja laktosfria alternativ. I andra fall handlar det om en känslig mage eller att man ätit snabbt och mycket.

– Det positiva är att de flesta orsaker till magont efter semlor går att behandla eller anpassa kosten efter. Med rätt diagnos kan man undvika onödigt lidande och fortsätta njuta av både fettisdagen och andra festligheter, säger Adam Al Iedani.

Kungen berömde Fagerstas bruksarbetare

När den nya bron över Strömsholms kanal i Västanfors stod klar för 70 år sedan var det ett så betydelsefullt vägprojekt att Kung Gustaf VI Adolf kom för att inviga den.

Därför heter den också Kungsbron, som var en nödvändig och kostsam satsning. Tidigare hade det varit stora problem med tunga transporter över kanalen.
Glädjen blev stor hos de styrande i Fagersta stad när kungen tackade ja till att inviga bron.

Kung Gustaf VI Adolf, farfar till nuvarande Kung Carl Gustaf, anlände till Fagersta den 9 september 1955. På den tiden var ett kungabesök något väldigt märkvärdigt för hela befolkningen. Det var feststämning och hur mycket folk som helst ute och tittade. Lokalpressen skrev att folk mött upp överallt vid kungens färd genom staden. De vinkade och hurrade medan de viftade med blågula flaggor.

Kung Gustav VI Adolf och bruksdisponent Hjalmar Åselius med fru.

I Vilhelminaparken hade fyra tusen personer samlats. Det publikrekordet stod sig i 65 år. Stadsfullmäktiges ordförande, Sven Pettersson, eskorterade kungen genom folkmassan fram till scenen där politiker Pettersson berättade om den stora expansion som rådde med kraftig nybyggnation i Fagersta.

Kungen framhöll i sitt tal att Fagersta var känt långt utanför landets gränser tack vare en framsynt bruksledning och en skicklig arbetarestam.
Gustaf VI Adolf fick givetvis träffa bruksdisponent Hjalmar Åselius, men han tog också chansen att besöka ett vanligt arbetarhem.

Kungen ville hälsa på hos en arbetarfamilj. 

Det var reparatör Einar Pettersson med fru Annie som tog emot kungen i deras lägenhet på Svedjevägen. Kungen pratade intresserat med makarna Pettersson och skrev sitt namn i deras gästbok.

Efter besöket gick färden till Fagersta lasarett där hela personalen samlats för att hälsa majestätet med följe välkommen. Doktor Berner visade den nya medicinska avdelningen och kungen, som hade ett genuint intresse för människor, passade även på att samtala med några av patienterna. Än i dag berättas att de inte trodde sina ögon när kungen kom in i sjuksalarna, något han själv bett att få göra.

Kungen möttes av en stor delegation vid sjukhuset.

Sedan var det dags för invigning av den nya bron. Kungen skrev sitt namn på en platta av rostfritt stål och klippte av ett band som spänts över vägbanorna. Plattan finns fortfarande kvar, placerad i mitten av det södra broräcket.

På kvällen bjöd Fagersta stad kungen på middag i folkets park och det var en mycket stolt och belåten ordförande i stadsfullmäktige som tackade Gustaf VI Adolf varmt för hans besök i Fagersta.

Ska Fagersta fortsätta med miljonstödet till expolitiker?

INSÄNDARE

Avslöjandet i media om att Fagerstas förra kommunalråd fick 750 000 i omställningsstöd, en miljon om man räknar med sociala avgifter, har retat upp många som tvingas betala det via skatten.

Det verkar som politikerna som varit med och beslutat om bidraget blev överraskade och kritiska när media skrev om det och visar tyvärr att dom inte varit medvetna om vad dom beslutat eftersom dom nu tar avstånd från att betala ut ett så frikostigt arvode till avdankade politiker som ändå har ett jobb att gå till när de slutar.

Men att som sossepolitiker påstå att människan är viktigare än pengarna och att varje krona ska användas på bästa sätt och det sedan är upp till bevis så sätts moralen och solidariteten på prov. Jag gick på det tyvärr.

Vi väntar nu på att dom som styr och ställer i Fagersta ska ta tag i det här, det är nödvändigt med facit i hand som visar att man inte kan förlita sig på vissa politikers moral.

Vi kan bara hoppas att SD eller V tar itu med detta så att vi inte går på samma bluff en gång till.

Grundlurad Fagerstabo

Utreds för korruption i Skinnskatteberg

Riksenheten mot korruption har tagit över utredningen kring misstänkt korruption inom Skinnskattebergs kommun.

Det uppger P4 Västmanland efter att tjänstemän och politiker misstänks ha skott sig själva på bekostnad av skattebetalarna. Åklagare Fredrik Ingblad anser att Riksenheten är bäst lämpad att hantera den här sortens ärenden.

Full fart på planeringen inför Våryran

Förberedelserna är i full gång inför årets Våryra i Fagersta den 15–17 maj. Framför allt gäller det att boka artister som går hem hos den yngre publiken och inte är alltför dyra.

”Vi ser fram emot att få fylla Fagersta med liv, glädje och härlig vårstämning. Under tre dagar samlas vi för att uppleva gemenskap, aktiviteter och festligheter tillsammans!, meddelar våryrekommitén.

De senaste åren har Våryran gjort succé med flera tusen framför scenen när dragplåstren uppträtt. Medina drog cirka 6500 åskådare och har publikrekordet.

Medina har publikrekordet.

Fortsatt uppåt för bostäder i Fagersta

Medelpriset för bostadsrätter i Fagersta har stigit med drygt tolv procent de senaste tre månaderna till ett snittpris på 214 000 kronor.

Under flera år har priset för bostadsrätterna sjunkigt eller stått stilla men nu tyder utvecklingen på en stark uppgång. Under det senaste året är uppgången 5,4 procent för de 137 bostäderna. Högst priser är det i centrum och Västanfors.

Regionvalet 2026 är ett viktigt vägval 

INSÄNDARE

Regionvalet 2026 handlar om mer än budgetrader och organisationskartor. Det handlar om vilket Västmanland vi vill ha: ett län där patienten har makten över sin vård eller en vänstersväng där Socialdemokraterna steg för steg tar makten från patienten och ger till sig själva.

Socialdemokraterna har flera gånger med oroväckande systematik attackerat valfriheten i Västmanland. Om Socialdemokraterna vinner valet kan vi inte ta det för givet att vi fortsatt kan välja vilken vårdcentral vi ska gå till, vart vi ska få fotvård eller vart vi ska vaccinera oss. Det här är inte småsaker. För bakom de politiska formuleringarna finns en väldigt konkret vardag och möjligheten att välja det som fungerar bäst för dig, din familj och att få hjälp i tid.

Rätten att välja är en fråga om patientmakt. Det är ett sätt att göra vården mer tillgänglig, mer lyhörd och mer anpassad efter vanliga västmanlänningarnas olika behov. Det är ett sätt att värna patientens ställning, särskilt när man är som mest utsatt.

Mikael Andersson Elfgren

Regionvalet 2026 är ett tydligt vägval. Antingen fortsätter vi på en linje där ansvarstagande, tillgänglighet och patientens rätt att välja står i centrum. Eller så får vi en vänstersväng där fler beslut flyttas från patienten till Socialdemokraterna och där valfriheten begränsas.

Vi står på patientens sida. Vi står för rätten att välja, och vi tänker ta den striden för varje västmanlänning som vill ha makt över sin egen vård.

Mikael Andersson Elfgren (M) regionstyrelsens ordförande

Från sparbössa till Bitcoin – så har intresset för krypto vuxit bland svenska småsparare

För bara tio år sedan var Bitcoin något de flesta bara hört talas om i förbifarten. Idag äger uppskattningsvis 550 000 svenskar någon form av kryptovaluta, och siffran växer för varje år. Utvecklingen från att vara något som enbart de teknikintresserade investerade i, till att svenska småsparare får upp ögonen har gått snabbare än de flesta hade kunnat tro.

Från technördar till svenska småsparare

Kryptovalutor började som ett experiment bland programmerare och teknikentusiaster. De första åren handlade det mest om ideologi och nyfikenhet, inte om att jaga faktisk avkastning.

Men runt 2017 hände något. Bitcoins pris sköt i höjden och plötsligt pratade kollegor vid fikabordet om blockchain och digitala plånböcker. Medier rapporterade om människor som blivit miljonärer över en natt, och intresset bland vanliga svenskar vaknade på allvar.

Sedan dess har utvecklingen bara fortsatt. Enligt EY:sCrypto Adoption Survey från 2024 är det 7 procent av den svenska befolkningen över 18 år som äger krypto. Och inom ett decennium kan den siffran nå 20 procent.

Vilka är de svenska kryptoinvesterarna?

Bilden av den typiska kryptoinvesteraren har förändrats markant. Av dem som äger krypto i Sverige är 78 procent män, och två tredjedelar är mellan 18 och 40 år. 

Det är alltså fortfarande en ung och framför allt manlig grupp som dominerar, men allt fler kvinnor och äldre kommer in på marknaden varje år.

Vill du lära dig mer om kryptovalutor finns det idag flera svenska sajter och kunskapsbanker med guider som förklarar allt från hur du köper din första Bitcoin till hur staking och NFT:s fungerar. 

Vad driver trenden bland småsparare?

Flera faktorer har gjort krypto mer tillgängligt för vanliga svenskar.

Enklare plattformar och köp med svenska betalmetoder som Swish

Idag kan du köpa Bitcoin med Swish på under 15 minuter. Plattformar som OKX och Safello har gjort processen lika enkel som att beställa något online. Du behöver ingen teknisk erfarenhet för att komma igång.

Minskat förtroende för traditionellt sparande

Många unga svenskar upplever att sparkonton med nollränta inte räcker. Bostadspriserna stiger, lönerna står stilla relativt sett, och krypto upplevs som en möjlighet att faktiskt få avkastning på sitt kapital.

Social påverkan och media

Sociala medier spelar en stor roll. Podcasts, YouTube-kanaler och TikTok-konton om krypto har gjort ämnet tillgängligt för en helt ny generation sparare.

Är Sverige verkligen med i matchen?

Trots att en halv miljon svenskar äger krypto ligger vi faktiskt sist i Norden. Enligt en undersökning från Nordic Blockchain Association 2025 har Sverige bara 7,4 procent kryptoägare bland den vuxna befolkningen, jämfört med högre siffror i båda våra grannländer Norge och Danmark.

Det beror delvis på att svenska myndigheter, framför allt Finansinspektionen, har varit mer försiktiga i sin hållning till kryptovalutor. 

Men EU:s nya MiCA-förordning som trädde i kraft 2024 har börjat förändra spelplanen, och allt fler reglerade plattformar etablerar sig nu i Sverige.

Riskerna som småsparare bör känna till

Att krypto blivit mer populärt betyder inte att det blivit riskfritt. Bitcoin har historiskt tappat mellan 30 och 55 procent under korta perioder, och det finns ingen insättningsgaranti som skyddar dig om något går fel.

Finansinspektionen påminner regelbundet om att kryptovalutor är en högriskinvestering. Investera aldrig mer pengar än du har råd att förlora, och se krypto som ett komplement till ditt övriga sparande, inte som en ersättning för sparkonto eller fonder.

Bedrägerier är också vanliga. Var alltid skeptisk mot löften om garanterad avkastning och dubbelkolla att du handlar via en seriös och reglerad plattform.

Så kommer du igång på ett tryggt sätt

Om du är nyfiken på att testa finns det några enkla steg att följa.

Börja med att välja en plattform som har tillstånd att bedriva handel med kryptovalutor i Sverige. OKX är numera MiCA-reglerat och Safello är ett svenskt alternativ med lång erfarenhet.

Starta med en liten summa, kanske 500 eller 1 000 kronor, och välj en etablerad kryptovaluta som Bitcoin eller Ethereum. Undvik små okända projekt med löften om snabb avkastning.

Aktivera tvåfaktorsautentisering på ditt konto och förvara aldrig stora belopp på en börs längre än nödvändigt. För summor över 50 000 kronor kan en cold wallet som Ledger vara ett tryggare alternativ.

Vart är utvecklingen på väg?

Allt tyder på att krypto kommer att bli en naturlig del av det svenska sparsystemet. Regleringen skärps, plattformarna blir enklare och kunskapen bland vanliga sparare ökar.

Från sparbössa till Bitcoin, resan har bara börjat. Men oavsett om du redan äger krypto eller bara funderar på att testa gäller samma grundregel som alltid när det handlar om pengar. Läs på, börja smått och ta inga risker du inte förstår.

Äntligen kommer konjunkturuppgången

BNP-tillväxten väntas bli 2,8 procent i år, samtidigt som arbetslösheten sjunker i takt med att sysselsättningen ökar. Inflationsriskerna bedöms ligga mer på nedåt- än uppåtsidan och styrräntan ligga kvar på nuvarande nivå fram till mars nästa år.

Bostadspriserna väntas öka med knappt 5 procent, medan antalet påbörjade bostäder ökar måttligt jämfört med förra året – byggkrisen förlängs därmed. Bostadspriserna ökar med 4,7 procent i år och 4,3 nästa år, enligt SBAB:s prognos.

– En rad konjunkturindikatorer, en expansiv statsbudget och stigande realinkomster talar för att den efterlängtade konjunkturuppgången nu äntligen kommer. Med det bör även bostadsmarknaden vakna till lite mer. Men vi tror att det blir ytterligare ett tufft år för bostadsutvecklarna, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB. 

I dag publicerar SBAB årets första nummer av Bomarknadsnytt med prognoser över svensk ekonomi och bostadsmarknad. Här är de viktigaste slutsatserna:

BNP-tillväxten väntas bli 2,8 procent i år och 2,5 procent nästa år. Uppgången i BNP drivs av framför allt ökad hushållskonsumtion och ökade investeringar i näringslivet. Arbetslösheten väntas sjunka tillbaka i takt med ökad BNP och sysselsättning. 

– Vi har reviderat upp BNP-prognosen lite för innevarande år. Vi tror nu på lite bättre draghjälp från exporten och den offentliga konsumtionen jämfört med förra prognosen, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Inflationen bedöms ligga under målet både 2026 och 2027. Företagens prisplaner, måttliga löneökningar, inflationsförväntningar i linje med målet, svag omvärldstillväxt, väl fungerande globala leveranskedjor, svagt globalt inflationstryck och stärkt krona pekar mot ett svagt svenskt inflationstryck framöver. 

– I likhet med vår förra prognos tror vi att det är större sannolikhet för lägre än högre underliggande inflation, jämfört med Riksbankens mål. Enligt räntemarknadens prissättning har sannolikheten för en sänkning av styrräntan i år ökat, men den brukar vara rejält hoppig. Vi ligger kvar med vår prognos om att styrräntan hålls oförändrad till i mars nästa år, säger Robert Boije.

Bostadspriserna bedöms öka med 4,7 i år och 4,3 procent nästa år. Ökningen drivs av ökande hushållsinkomster. 

– När konjunkturen och hushållens inkomster stärks bör det smitta av sig på bostadsmarknaden. Vi tror att bostadspriserna ökar med mellan 4 och 5 procent både i år och nästa år, i bjärt kontrast till fjolårets svagt fallande priser. Vi tror inte på någon stor prisuppgång när bolånetaket höjs och amorteringskravet sänks, säger Robert Boije.

Antalet påbörjade (nya) bostäder väntas öka med 2200 i år i förhållande till fjolåret och ungefär lika mycket närmast kommande år. 

– Det ser tyvärr ut att bli ytterligare ett tufft år för bostadsutvecklarna. Byggkostnaderna är alltjämt höga i förhållande till priserna på andrahandsmarknaden och antalet verifierat sålda nya bostäder ligger kvar på relativt låga tal, säger Robert Boije.

Nu inleds kampen om hur Fagersta ska styras

Tre partier, S, V och SD, konkurrerar om majoriteten av rösterna i Fagersta. Det blir dessutom ytterligare två partier som vill ha ett ord med i laget. Personvalet har främst betydelse för hur makten ska fördelas inom respektive parti.

Valrörelsen har ännu inte kommit igång på allvar i Fagersta. Under mars månad ska partierna presentera sina listor. Det är en tuff uppgift för valberedningarna att få ihop starka lag som vill åta sig politiska uppdrag.

Och i år ökar antalet partier. Kristdemokraterna siktar på att göra comeback i Fagerstapolitiken och Peter Lilja ställer upp för Medborgerlig samling efter att ha lämnat SD.

Hassan Chabbani och Bertil Fredriksson fick flest personröster 2022.

Vid förra valet fick Vänsterns Hassan Chabbani flest personröster med 243 stycken vilket var 12 procent av partiets röster, följd av Bertil Fredriksson, SD med 241 röster vilket var 14 procent av partiets röster. Åsa-Märta Sjöström fick 129 röster vilket gav henne 6 procent av rösterna på S. Peter Lilja kammade hem 123 röster, vilket var 7 procent av SD:s röster.

Den Fagerstapolitiker som fått i särklass flest personröster genom åren är Stig Henriksson, som dessutom kryssades in i riksdagen vid valet 2014.

Socialdemokraterna i Fagersta tappade stort vid senaste valet från 42 till knappt 28 procent och behöll med nöd och näppe makten med endast ett mandat mer än Vänsterpartiet i Fagersta i fullmäktige.

En analys har visat att raset inte bara handlade om partiets politik. Marino Wallsten miste fyra av fem personröster och förtroendet för honom föll kraftigt från 529 personröster 2018 till 94 år 2022 och nådde inte upp till spärren för att bli kryssad in.

Så här många röster fick partierna i Fagersta vid valet 2022:

Larm om brand i villa i Fagersta

Räddningstjänsten i Fagersta larmades vid halv sjutiden på lördagskvällen om att det brann i en villa i de södra delarna av staden.

Det visade sig vara en värmefläkt som fattat eld. Räddningsmanskapet släckte och kontrollerade så att branden inte spridit sig och vädrade ut röken.

Välförtjänt seger för Västanfors

Västanfors slog Östersunds bandysällskap på lördagen med 6-4 (3-4) efter en stark upphämtning i andra halvlek.

Foto: Jörgen Hjerpe

Hampus Sundberg gav snabbt Västanfors ledningen och efter kvittering satte Max Haglund 2-1, som följdes upp av ännu en kvittering. Gästerna gick upp i ledning. Men bara minuten senare kvitterade Hampus Sundberg. Östersund tog åter ledningen med tio minuter kvar av första halvlek.

Men tio minuter in i den andra kvitterade Max Haglund till 4-4. Och med drygt tio minuter kvar att spela satte Hampus Sundberg 5-4 och strax därefter ökade Gabriel Augustsson på ledningen till 6-4. Det stod sig tiden ut. En arbetsseger för Västanfors.

Vändningen – från att betacka till att tacka

INSÄNDARE

Tänk att två bokstäver, b och e, kan ha en så stor betydelse. Betacka sig för något (ta avstånd från något). Tacka för något.

Jag är ingen van facebookläsare men har nu under några dagar läst lite från grupper jag är med i. Då halkar man ju in på S egen grupp ibland också. Kom att tänka på min spelkompis Janne Björkin. Han brukade berätta en historia om Lasse Johansson ”Lucidor” kallad. Han levde ett hårt liv på mitten av 1600-talet.

Han hittade då på att sälja nyheter. Först skrev han ihop en story kring att Lucidor hade dött. För detta fick han någon allmosa. Sedan kom han på att skriva en ny notis om att Lucidor inte var död. En ny belöning. Min fundering kring Resedan turbulensen och S olika ”vändningar” har vissa liknelser med Lucidor historien. Belöning och beröm.

På facebook skriver kommunalrådet runt 20 januari följande: ”Att oroa och skrämma våra äldre genom att starta namninsamlingar på byn för att få politiska poäng är i mina ögon oerhört lågt”.

Det här var inte sant och de fyra starka kvinnorna som ideellt arbetar för Café Resedan fick förklara varför de hjälpt till med namninsamlingen. Helt utan politisk inblandning. Då kommer i sann Lucidoranda följande på facebook och sedan pressen. Jag citerar vårt kommunalråd:”Jag vill rikta ett varmt och uppriktigt tack till alla er som engagerat er i frågan om Träffpunkt Resedan och som skrivit under namninsamlingen”. Beröm och belöning eller?

Putte Dahlström

S har verkligen försökt på pedagogiskt sätt förklara resan kring Resedan i korta filmsekvenser. Bra drag kan jag tycka som gammal lärare. Men att orka göra någon kontroll kring namnlistornas uppkomst behövdes inte. Ni utgår tydligen i de flesta fall att vi som ibland ser på saker på annat sätt än ni ligger bakom allt ni inte gillar.

Det är det som gör politiskt samarbete så svårt. Det är en sådan attityd Norberg som kommun inte har råd med. Vi har fått två öron och en mun. Det brukar vara för att vi måste lyssna mer och först innan  vi pratar.

Senaste utspelet att gå från Betacka till Tacka visar med tydlighet att ni pratat utan att överhuvudtaget lyssnat.

Putte Dahlström, PNF

Allt färre småbarn i länet dör av hjärtfel

Allt färre småbarn dör av medfödda hjärtfel – i Västmanland upptäcks 70 procent av alla medfödda hjärtfel innan födseln.

Antalet barn med medfödda hjärtfel som dött inom sina fem första levnadsår har minskat med 82 procent sedan millennieskiftet, visar statistik från Socialstyrelsen som Hjärt-Lungfonden sammanställt. Att allt fler barn med hjärtfel upptäcks redan under graviditeten är en del av förklaringen. I Västmanland upptäcktes 70 procent av alla medfödda hjärtfel på barn redan innan de föddes 2025.

– Fler avancerade ingrepp, ständigt utvecklade behandlingar och bättre vård ligger bakom den minskade dödligheten för småbarn. Forskningen gör stor skillnad och det är viktigt att vi fortsätter satsa på den för att fler ska få leva friska genom alla livets faser, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

År 2000 dog 39 barn med medfödda hjärtfel i åldrarna 0–4 år (inom sina fem första levnadsår) i Sverige. År 2010 var siffran 25 barn och 2024 hade det minskat till 7 barn. Räknar man per 100 000 barn så har dödligheten minskat från 8,4 till 1,3 under samma period.

Kristina Sparreljung

En del av förklaringen till den positiva utvecklingen är att andelen barn med medfödda hjärtfel som upptäcks redan i fosterstadiet har ökat från 31 till 55 procent i landet de senaste tio åren, enligt statistik från Swedcon. Detta gäller särskilt de mer komplicerade medfödda hjärtfelen, vilket är en fördel eftersom förlossningarna kan planeras att äga rum i Göteborg eller i Lund, där den barnhjärtkirurgiska vården i landet är placerad. Därmed slipper barnen transporteras akut efter födseln.

I dag överlever de allra flesta barn med medfödda hjärtfel även till vuxen ålder. Men en person med medfött hjärtfel har en ökad risk för att drabbas av hjärt-kärlsjukdom senare i livet och lever kortare än en genomsnittlig person.

Zacharias Mandalenakis

– Det är viktigt att ett hjärtebarn som når vuxen ålder får träffa en specialist på vuxna med medfödda hjärtfel. Många barn med åtgärdade medfödda hjärtfel måste ha fortlöpande kontakt med sjukvården på grund av att det finns en stor risk för komplikationer som bottnar i hjärtfelet. Ibland behövs upprepade behandlingar för att hjärtat ska fungera bra även fortsättningsvis, säger Zacharias Mandalenakis, universitetssjukhusöverläkare och docent i kardiologi vid Göteborgs universitet.

Adult Congenital Heart Disease, ACHD, är en starkt växande patientgrupp som kräver särskilda kunskaper och avvägningar för omhändertagande och behandling.

Symtom på medfött hjärtfel (Källa: Hjärt-Lungfonden)
– Blåsljud på hjärtat.
– Hud och läppar har en blåaktig ton.
– Barnet har det jobbigt att andas.
– Barnet har problem med att äta och går upp dåligt i vikt.
– Barnet har dålig ork.

FAIK på väg mot kval till ettan

Det blev en jämn match när topplagen Fagersta AIK och Kumla hockey möttes på fredagskvällen. Hemmalaget Kumla vann i förlängningen med 2-1 (1-0, 0-1, 0-0, 1-0). FAIK:s mål gjordes av Lucas Sandström.

En omgång återstår av grundserien. När den är slut väntar playoff 1, där möter FAIK antingen Åmål eller Munkfors i bäst av tre matcher onsdag 25 februari (borta), lördag 28 februari (hemma) ev söndag 1 mars (hemma).

Foto: Jörgen Hjerpe

Vinner FAIK playoff 1 väntar playoff 2, motstånd bestäms efter playoff 1. Klart är att om FAIK vinner serien börjar de borta onsdag 4 mars, och har hemma lördag 7 mars, eventuellt avgörande hemma söndag 8 mars.

Om FAIK vinner playoff 2 väntar kvalserien med fyra lag, sex matcher (tre hemma, tre borta). Kvalserien spelas 18–29 mars. Vinnaren är klar för division 1 nästa säsong.

Ibland går det bra att subventionera?

INSÄNDARE

Från Liberalernas håll har vi inga problem med att låta kommunen fortsätta drifta Resedans matsal på liknande sätt som nu. Argumenten är många från styret om varför det inte kan fortsätta ”som vanligt”, men inget håller för närmare granskning.

”Kommunen får inte konkurrera med det vanliga näringslivet”. Tittar man närmare på verksamheten på Resedan så är det bara den del där vem som helst har kunnat äta där, som är en konkurrenssituation. De som bor på Resedan tar sig inte ut på byn. Då finns ingen konkurrens, vilket bekräftas av Svenskt Näringsliv.

”En privat aktör kan ta över” – och det vore väl jättebra? Förvisso kan flera företagare tänka sig att leverera mat i matlådor till Resedan. Det är dock inte det som efterfrågas. Det är en öppen matsal som serverar mat som önskas. En matsal med sällskap och dofter som stimulerar aptiten.

I praktiken betyder det att en företagare ska laga mat i ett kök som inte är avsett för matlagning eller laga mat någon annanstans och sedan varmhålla det i köket. Vidare finns det en gräns för vad de äldre har råd att betala. Den näringsidkare som vill ta sig an utmaningen som nämns ovan har nu möjlighet att räcka upp handen.

”Trygghetsboendet kräver engagemang från de som bor där”. Delar av Resedan byggdes till trygghetsboende – men uppfyller inte kraven för det längre. Det finns t.ex. ingen bovärd. Det skulle dock gå att klassificera om boendet så att de som bor där kan förvänta sig lite mer service än de som bor i andra ordinära boenden.

Vidare tolkar olika kommuner ”engagemang” olika. En del tar emot förslag som på olika sätt genomförs tillsammans med de äldre. I Norberg betyder ”engagemang” tydligen att någon annan än kommunen ska göra. Helst en förening. Helst helt ideellt. Det är alltså mindre sårbart än upplägget som varit hittills?  

Det parti som propsat på att minska kommunfullmäktige och höja arvoden till politiker på grund av svårigheter att hitta engagerade politiker ideellt – tycker att andra föreningar ska ställa upp – helt gratis.

Det stämmer att maten på Resedan varit kraftigt subventionerad från kommunen – men det finns andra saker som kommunen subventionerar utan att höja på ögonbrynet. Avgiftsfri kollektivtrafik är en sådan. Varje resa i Norberg kostar flera hundra kronor per resenär och bussarna är långt ifrån fulla.

För vår del är det okej att några pensionärer får äta subventionerad mat på Resedan. Det kanske till och med vore bra att låta fler få äta där för att bryta ensamheten?

Liane Blom (L), ordförande i Liberalerna Norberg

 

Tanduttagning slutade med käkfraktur

En patient drabbades av fraktur i käken samt mjukvävnadsskador i munhålan vid en tanduttagning. Folktandvården Västmanland AB konstaterar att det rör sig om en allvarlig vårdskada och anmäler nu händelsen enligt lex Maria.

En visdomstand behövde tas bort enligt rekommendation från specialisttandvården. Tandläkaren som genomförde ingreppet använde för stor kraft vid tanduttagningen och orsakade en fraktur i käken samt mjukvävnadsskador i munhålan. Patienten fick omgående vård för sina skador på specialistklinik.

Behandling på specialistklinik pågår alltjämt men prognosen är god och det finns ingen misstanke om bestående men för patienten. Händelsen har inneburit förlängd vårdtid, ökat vårdbehov på specialistklinik samt lidande för patienten.

Den berörda tandläkaren har tagit lärdom av händelsen och konstaterar att när en tanduttagning blir för svår så ska andra behandlingsalternativ övervägas. I sin utredning av händelsen konstaterat Folktandvården Västmanland AB att förutom bristerna vid själva behandlingsmomentet så samverkade flera faktorer till vårdskadan.

För att undvika liknande händelser i framtiden har Folktandvården Västmanland AB vidtagit flera åtgärder så som informationsinsatser bland medarbetarna, bättre riskanalys inför behandling och förbättrade rutiner för överlämning mellan behandlare.

Brand i lägenhet i Kolarbyn

Räddningstjänsten larmades vid lunchtid på fredagen om att det brann i en lägenhet på Hantverksvägen i Fagersta.

Det visade sig vara en brand i en spisfläkt som släcktes snabbt. Brandmännen kontrollerade att elden inte spridit sig vidare i ventilationen och vädrade ut röken. Branden orsakades av att det kokat torrt i en kastrull.

Polis var också på plats för att undersöka om något brott har begåtts i samband med branden.

Alla kommuner uppmanas att förbereda för ny kärnkraft

Naturvårdsverket öppnar nu möjligheten för kommuner att söka bidrag för att bedriva förstudier som bidrar till effektiv etablering av ny kärnkraft. 

”Kommuner har en viktig roll i klimatomställningen och utvecklingen av energisystemet. Regeringen har därför infört ett stöd till kommuner för att genomföra förstudier som bidrar till och möjliggör effektiva planerings- och tillståndsprocesser vid etablering av kärnkraft. Naturvårdsverket har i uppdrag att under 2026 fördela 20 miljoner kronor för att finansiera detta” säger Naturvårdsverket i ett pressmeddelande. 

Syftet är att skapa beredskap inom kommunerna för att hantera processerna för etablering av ny kärnkraft. Förstudierna kan till exempel ha inriktning på kompetensförsörjning och utveckling av underlag och arbetssätt för att underlätta kommuners förutsättningar för planering och tillståndsprocesser, och därmed också bidra till bättre förutsättningar för korta prövningstider och effektiv planering.

Regeringens satsning sträcker sig över flera år och 20 miljoner kronor årligen är aviserat även för åren 2027–2030 för att Naturvårdsverket fortsatt ska kunna betala ut bidrag till kommuner som bedriver förstudier för ny kärnkraft. 

Stödet för att bedriva förstudier vänder sig både till kommuner som tidigare beviljats medel och till kommuner som inte tidigare ansökt. 

Under 2024–2025 fördelade Naturvårdsverket på uppdrag av regeringen 15 miljoner kronor till 13 kommuner för genomförande av olika pilotprojekt för planering av ny kärnkraft. De förstudier som kommunerna nu kan söka bidrag för ska ses som en fortsättning och fördjupning av det tidigare regeringsuppdraget. 

Ansökningarna från kommunerna ska ha inkommit till Naturvårdsverket senast den 20 mars 2026. Samtliga kommuner har fått en inbjudan skickad via mejl från Naturvårdsverket. 

Bo Öberg förstanamn inför valet

Moderaterna i Skinnskatteberg har haft årsmöte. Där togs. beslut om styrelse, samt valsedel inför valet. Bo Öberg valdes att stå som nr ett.

Partiet gjorde följande uttalande:

”Skinnskatteberg är en fantastisk kommun att leva och bo i, möjligheterna är oändliga. För att göra vår ort ännu bättre kommer vi moderater att aktivt arbeta för förbättrade kommunikationer till närliggande städer och orter, fler företagsetableringar, en trygg skola, kvalitativ omsorg och stimulerande fritidsaktiviteter för alla åldrar.

En stabil ekonomi och god förvaltning är grundpelarna för vår utveckling – ju fler som väljer att bo här, desto starkare blir vår gemenskap och våra möjligheter. Tillsammans kan vi skapa en framtid där varje invånare känner sig sedd, trygg och delaktig. Vi moderater tror på Skinnskattebergs framtid och på varje människas vilja att utvecklas och ta kontroll över sitt eget liv. Tillsammans bygger vi ett ännu bättre Skinnskatteberg”.

Bejublad föreställning i Sveasalongen

Teater God Dag från Wendelsbergs folkhögskola genomförde en bejublad föreställning på torsdagskvällen med material från Hasse och Tage.

Namnet kommer från monologen de gjorde med mannen som alltid var värst, störst och bäst om som gjorde en pudel, innan begreppet var uppfunnit, när han fick frågan om vart han skulle åka på semester och svaret blev ”Säffle kan jag få en kopp kaffe”.

I högt tempo med musik och sång och med en röd tråd av Hasse och Tages många texter genomfördes föreställningen av nio proffsiga ungdomar som avslutar sin teaterutbildning på Wendelsberg med en turné genom landet.

Sången om Norge som ett ruttet land gjorde dom bättre än Mosebacke Monarki gjorde den för ca 50 år sedan. Fin koreografi, skicklig sång och en enorm inlevelse.

Publiken kom fram efteråt och uttryckte sin belåtenhet och tackade arrangören IOGT-NTO Protest för att man tagit hit Teater God  Dag.

100 miljoner i arbetet mot mäns våld mot kvinnor

Regeringen ger länsstyrelserna i uppdrag att fördela 100 miljoner kronor i statsbidrag till kommuner, regioner och kommunalförbund för att stärka och utveckla insatser mot mäns våld mot kvinnor och hedersrelaterat våld.

Syftet med statsbidraget är att stärka och utveckla det regionala och lokala arbetet i hela landet mot

  1. mäns våld mot kvinnor
  2. våld i nära relationer
  3. hedersrelaterat våld och förtryck
  4. utnyttjande i prostitution och människohandel för sexuella ändamål eller andra former av sexuell exploatering

Vid fördelning av bidraget ska länsstyrelserna prioritera insatser som hjälper enskilda att lämna våldsamma relationer och situationer. Det är även prioriterat med insatser som utvecklar regionala resurscentrum mot hedersrelaterat våld och förtryck och då i de län som idag saknar sådana resurscentra.

“När vi prioriterar insatser och stärker stödet till personer som utsätts för våld och sexuell exploatering tar vi viktiga steg mot ett Västmanland fritt från mäns våld mot kvinnor,” säger Jörgen Massaro, utvecklingsledare vid Länsstyrelsen i Västmanland.

För att göra processen kring fördelningen av bidraget snabbare så har länsstyrelserna tagit fram en e-tjänst. I e-tjänsten kan kommuner, regioner och kommunalförbund både ansöka och redovisa bidraget. Sista ansökningsdag är den 18 februari 2026.

Lyckat år för sjukvården i länet

Region Västmanlands hälso- och sjukvård visar tydliga resultat i arbetet för en mer tillgänglig och långsiktigt hållbar vård. Inom flera områden har väntetiderna kortats samtidigt som kostnaderna blivit lägre. Kostnaderna för hyrbemanning har minskat drastiskt. 

– När vi ser tillbaka på 2025 kan vi konstatera att vi, trots stora utmaningar, har hållit kursen. Tillsammans har vi lagt en stabil grund för en mer tillgänglig och hållbar hälso- och sjukvård i Västmanland, säger Lars Almroth, hälso- och sjukvårdsdirektör.

Det ekonomiska resultatet är ett underskott på 349 miljoner kronor. Det är 401 miljoner kronor bättre än det accepterade underskottet enligt förvaltningsplanen. Resultatet är en kombination av riktade besparingar, effektiviseringar och prestationsbaserade statsbidrag. 

– 2025 har präglats av ett tydligt ansvarstagande för dagens och morgondagens hälso- och sjukvård i Västmanland. Det har krävts tydliga prioriteringar, mod att fatta viktiga beslut och en stark tilltro till att vi lyckas bäst tillsammans, säger Lina Ekengren (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.

En central del i omställningsarbetet har varit att stärka den egna personalens kompetens och minska användningen av inhyrd personal. Det har bidragit till ökad kontinuitet för patienterna, en bättre arbetsmiljö för medarbetarna och betydande kostnadsminskningar.

Tillgängligheten i vården har förbättrats. I slutet av 2025 var det 711 färre personer som väntade längre än vårdgarantin på ett mottagningsbesök. Det är en minskning med 20 procent. Det var 464 färre personer som väntade längre än vårdgarantin på operation. Det är en minskning med drygt 23 procent. Även tillgängligheten inom barn- och ungdomspsykiatrin har förbättrats, där nästan alla nu får besök eller utredning inom 30 dagar.

Nostalgibilden

Järnvägsgatan i Västanfors var centrum för butikshandeln under många år decennierna kring mitten av 1900-talet. Folk åkte långväga för att ta del av utbudet som var allt från möbler och husgeråd till kläder, prydnadssaker och läckra konditorivaror på Åhmans finbageri.

Kolonilotterna får kommunalt stöd

Fagersta kolonilottsförening har inkommit med en begäran att bli godkänd som bidragsberättigad förening.

Kolonilottsföreningen bildades i oktober 2025 och har sitt säte i Fagersta. Enligt stadgarna är föreningen ideell och har till ändamål att upplåta och förvalta kolonilotter, främja ekologisk och hållbar odling samt skapa en grön mötesplats som stärker gemenskap, inkludering och trivsel.

Föreningen har även ett uttalat fokus på barn- och ungdomsverksamhet genom pedagogiska odlings- och miljöaktiviteter i samverkan med bland annat kommunen och skolor.

Vid tidpunkten för inlämnat underlag angavs ett medlemsantal understigande gränsen för bidragsberättigad förening. Föreningen har därefter kompletterat uppgifterna och meddelat att medlemsantalet nu överstiger 20 medlemmar.

Förvaltningen har godtagit denna komplettering och utgår från att kravet om minst 15 medlemmar enligt bidragsbestämmelserna därmed är uppfyllt.

Förvaltningens samlade bedömning är att kolonilottsföreningen uppfyller kraven för att bli godkänd som bidragsberättigad förening enligt gällande bidragsbestämmelser. De avvikelser som förekommit vid ansökningstillfället har hanterats genom kompletteringar som förvaltningen bedömer som tillräckliga och rimliga.

Välfärd- och servicenämndens har därför beslutat att godkänna den som bidragsberättigad förening i Fagersta

Hur stora är egentligen FAIK:s chanser att nå Hockeyettan?

I skrivande stund sitter Fagersta AIK i förarsätet i HockeyTvåan Västra B. Efter 26 omgångar leder laget serien på 62 poäng, en poäng före Kumla som dock har bättre målskillnad. Topplagen möter varandra denna fredag på Kumlas hemmaplan. Det betyder att serieledningen är betydligt skörare än den ser ut vid första anblicken. Med bara två omgångar kvar är marginalerna små, och ett enda poängtapp kan snabbt förändra hela utgångsläget i toppstriden.

Sett till siffrorna har Fagersta dock varit seriens mest stabila lag. Laget har vunnit 19 av 26 matcher, förlorat endast två under ordinarie tid och har en av seriens starkaste målskillnader. Det är statistik som normalt räcker till serieseger i HockeyTvåan – men i år råkar FAIK ha en konkurrent som håller nästan exakt samma tempo.

Om man försöker översätta tabelläget till sannolikheter är bilden därför långt ifrån självklar. Med en poängs marginal före Kumla hamnar Fagerstas chans att faktiskt vinna Västra B snarare runt 60 procent. Det är i praktiken ett myntkast, där målskillnaden kan bli avgörande om lagen landar på samma poäng.

Och även om Fagersta skulle vinna sin serie är vägen till Hockeyettan långt ifrån klar.

HockeyTvåan är uppdelad i flera parallella serier – bland annat Västra A, Västra B och Västra C – vilket gör att en serieseger bara ger en biljett till kvalet, inte till Hockeyettan. Där väntar i normalfallet en regional kvalserie med sex lag, där alla möter alla hemma och borta. Totalt handlar det om tio matcher mot andra topplag som också har vunnit eller placerat sig högt i sina respektive serier.

Det är här många lag faller bort, trots starka grundserier.

Historiska kvaltabeller visar att marginalerna i de här serierna nästan alltid är minimala. Ofta skiljer det bara en eller två poäng mellan lagen som går upp och de som blir kvar i HockeyTvåan. För ett enskilt lag – även ett bra sådant – brukar sannolikheten att ta sig igenom ett sådant kval landa någonstans runt 20–30 procent.

Med andra ord: även om Fagersta vinner Västra B är det långt ifrån någon garanti att laget också tar steget upp.

Bettingsidor har haft förtroende för Fagersta under säsongen, men inte på ett sätt som gör dem till någon överlägsen favorit (källa: Bettingbladet: Svenska bettingsidor).

Med tanke på att toppstriden är helt öppen sätter vi Fagerstas chans att vinna Västra B till runt 55 procent. Chansen att därefter också klara kvalet ligger någonstans runt 20–25 procent.

När man slår ihop de två stegen – först serieseger, sedan kvalsuccé – hamnar den totala sannolikheten för uppflyttning i spannet 10–15 procent.

Det kan låta lågt, men speglar hur skoningslös vägen till Hockeyettan faktiskt är.

För Fagerstas del handlar det nu om att maximera sina egna chanser i det första nålsögat. Med ett par tuffa matcher kvar och en konkurrent som flåsar i nacken krävs fortsatt hög poängsnitt för att ens säkra kvalplatsen. 

FAIK sitter i förarsätet, men vägen till Hockeyettan är fortfarande lång, smal och allt annat än säker.

Slutsatsen just nu är att FAIK befinner sig i ett drömläge, men långt ifrån ett säkert läge. Tabellen säger att laget är bäst i serien. Oddsmarknaden säger att de varit favoriter hela året.

Med andra ord: möjligheten är verklig. Men allt avgörs under de kommande dagarna, och därefter förhoppningvis i ett  kval där nästan allt kan hända.

Korslagda till Folkets park i Skinnskatteberg

Skinnskatteberg håller sig framme och har bokat Korslagda för en konert i Folkets park i maj.

Korslagda har lyckats med det på pappret omöjliga uppdraget – att gå hem hos både punkare och raggare, ungdomar, pensionärer och alla däremellan.

Med sin unika stil någonstans mitt emellan AC/DC, Eddie Meduza och klassiskt dansband, har de skapat en egen genre där rå energi möter folklig charm.

Bandet, med debutanten och Älvdalssonen Ubbe Näslund på sång, bildades efter en resa hem från Slovenien 2019. 

Trots att scendebuten kom så sent som våren 2023 fyller de redan spelställen runt om i Sverige. Hittills har tre singlar från den kommande plattan släppts – alla mötta av jubel och entusiasm.Korslagda har dessutom tagit plats på bioduken i den kritikerrosade filmen Bye Bye Boredom, där låtarna ”Dennis” och ”De var i Hollywood” finns med.

Biljettsläpp på fredag, 13/2.

Stort tack till Engelbrektsloppet och alla ideella krafter

INSÄNDARE

Jag vill ge ett stort och varmt tack till Engelbrektsloppet, alla ideella krafter, föreningar och funktionärer som gör vinterveckan i Norberg möjlig år efter år.

Tack vare ert engagemang får vi inte bara ett arrangemang som sätter Norberg på kartan utan också Klasskidan där elever från Hedemora, Skinnskatteberg, Fagersta och Norberg fått komma hit och uppleva skidglädje och gemenskap.

Bakom allt detta ligger ett enormt arbete, mycket hjärta och en stark vilja att skapa något bra för andra. Det betyder mer än ni kanske anar för barnen, för besökarna och för hela vår kommun.

Stort tack för att ni gör Norberg lite starkare, lite stoltare och lite mer levande.

Johanna Odö (S),

kommunalråd i Norberg

Tystnadsplikten och arbetsmiljön sviktar i Fagerstas hemtjänst

INSÄNDARE

Inom hemtjänsten är förtroende, professionalism och respekt avgörande. Verksamheten bygger på tydliga ramar, ansvarstagande och ett etiskt förhållningssätt. Dock följer inte alla chefer detta.
När dessa grundläggande principer brister påverkas både arbetsmiljön och kvaliteten i verksamheten.

Tystnadsplikten är inte en valfri riktlinje – den är lagstadgad och central i omsorgsarbetet. När känslig information diskuteras öppet eller delas med obehöriga undergrävs förtroendet för organisationen. Det skapar oro, osäkerhet och en kultur där gränser suddas ut.

Ett särskilt allvarligt problem uppstår när även information om personal sprids på ett oprofessionellt sätt. När uppgifter eller personliga angelägenheter om medarbetare delas med andra i personalgruppen skapas otrygghet och misstro. Det kan handla om privata förhållanden, arbetsrelaterade samtal eller andra uppgifter som borde hanteras konfidentiellt. Sådant agerande riskerar att skada individer och splittra arbetsgruppen.

Det är viktigt att betona att detta inte gäller alla chefer. Det finns ledare som arbetar professionellt och korrekt. Men det finns chefer i verksamheten som agerar på ett sätt som bidrar till bristande sekretess, favorisering eller otrygghet, blir konsekvenserna ändå kännbara för hela arbetsgruppen. Problemen har även lyfts i personalenkäter, men trots detta har situationen inte förbättrats, vilket tyder på brister i ledarskap.

Arbetsmiljölagen är tydlig: arbetsgivaren har ansvar för att förebygga kränkande särbehandling och säkerställa en trygg arbetsplats. Ändå kan vissa göra motsatsen.

Hemtjänsten är en samhällsbärande verksamhet som kräver professionalitet på alla nivåer. Det är dags att ta både tystnadsplikt och arbetsmiljöfrågor på största allvar – och att säkerställa ett ledarskap som präglas av rättvisa, integritet och respekt.

Personal i hemtjänsten

Gymnasiet anpassas inte efter jobben – trots nya lagkrav

Trots nya lagkrav om att gymnasieskolans utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov, fortsätter gymnasieskolan i Västmanland att domineras av högskoleförberedande program.

Enligt den senaste statistiken har kommunerna inte gjort tillräckliga ändringar i utbildningsutbudet.

Brinellskolan har ett bra samarbete med industrin. Men majoriteten elever söker de gamla programmen.

– Regeringens dimensioneringsreform är tydlig: utbildningsutbudet ska inte längre enbart anpassas efter elevernas efterfrågan utan även utifrån arbetsmarknadens behov. säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.

Anledningen till detta är att unga inte ska hamna i utbildningar som leder till arbetslöshet, samtidigt som företagen står utan den kompetens de behöver,

Skolverkets regionala planeringsunderlag för Västmanland visar att yrkesprogrammen behöver byggas ut medan flera högskoleförberedande program är överdimensionerade i förhållande till arbetsmarknadens behov. Skolverkets målbild är att cirka 43 procent av gymnasieplatserna ska utgöras av yrkesprogram och 57 procent av högskoleförberedande program.

Den senaste statistiken för läsåret 2024/25 visar dock att drygt 61 procent av eleverna i Västmanland går högskoleförberedande program, medan knappt 39 procent går in yrkesprogram. Fördelningen har varit i stort sett oförändrad under flera år.

– I praktiken fortsätter gymnasieskolan i Västmanland att dimensionera utifrån söktryck snarare än arbetsmarknadens behov. Det riskerar att försämra ungas möjligheter att etablera sig på arbetsmarknaden och försvårar samtidigt företagens kompetensförsörjning, säger Kristin Lahed.

I en ny enkätundersökning från Svenskt Näringsliv har kommunerna i Västmanland själva beskrivit sitt arbete med dimensionering. Där svarar flera kommuner att de inte har förändrat sina arbetssätt i enlighet med dimensioneringsreformen. Västerås är den enda kommunen i länet med fristående gymnasieskolor, men något samarbete med de fristående huvudmännen inom dimensioneringen av utbildningsutbudet sker i dagsläget inte.

Endast en kommun har utökat med ett fåtal platser på gymnasieskolans yrkesprogram och lagt ned två gymnasieprogram på grund av för få antal sökande. I flera andra kommuner har utbildningsutbudet varit helt oförändrat. Därav har dimensioneringsreformen ännu inte fått fullt genomslag i Västmanland.

Kristin Lahed

– I slutändan är det ett självskadebeteende som inte bara drabbar unga och företag utan även kommunerna själva. Bristen på yrkesutbildad arbetskraft försvårar rekryteringen till både näringsliv och offentlig sektor och riskerar i förlängningen att minska resurserna till välfärden, säger Kristin Lahed.

Samtidigt uppger cirka 47 procent av företagen i Västmanland att brist på rätt kompetens är det största tillväxthindret. Trots detta visar både statistiken från Skolverket och kommunens egna svar att gymnasieskolans dimensionering i länet i huvudsak ligger kvar på samma nivåer som före reformens införande.

– Det här är inte bara en fråga om utbildningspolitik. Det påverkar företagens möjlighet att växa, kommunernas framtida inkomster och ungas etablering på arbetsmarknaden, säger Kristin Lahed.

Hur mår invånarna i Fagersta?

18 000 invånare i Västmanland bjuds in att delta i den nationella folkhälsoenkäten Hälsa på lika villkor, ett viktigt underlag om invånarnas hälsa, livsvillkor och vardag som används i Region Västmanlands långsiktiga folkhälsoarbete.

Enkäten är en del av Folkhälsomyndighetens nationella folkhälsoenkät Hälsa på lika villkor som under våren skickas ut till cirka en halv miljon personer i Sverige. I samarbete med Region Västmanland görs ett särskilt stort urval i länet. 18 000 enkäter skickas ut, vilket är en ökning med 4000 sedan Region Västmanlands senaste folkhälsoenkät Liv & hälsa 2022. Ökningen görs för att få in fler svar och på så sätt få ett bättre regionalt kunskapsunderlag.

– För att kunna arbeta långsiktigt och träffsäkert med folkhälsa behöver vi en tydlig bild av hur människor i Västmanland mår och vilka livsvillkor de lever under. Genom att följa utvecklingen över tid får vi ett stabilt kunskapsunderlag som gör det möjligt att arbeta mer förebyggande och att prioritera insatser där behoven är som störst. Därför är varje svar i enkäten mycket värdefullt, säger Marie Tollefsen Markström, verksamhetschef Folkhälsa på Region Västmanland.  

Frågorna i enkäten handlar bland annat om symtom och besvär, levnadsvanor, boendemiljö och trygghet, sociala relationer samt tillit. Statistik som tas fram gör det möjligt att identifiera behov och sätta in rätt insatser för att förbättra befolkningens hälsa och livsvillkor.

Enkäten skickas till invånarna via post eller till deras digitala brevlåda om de har en sådan. De som får enkäten är slumpmässigt utvalda och deltagandet är frivilligt och sker anonymt. Varje svar är betydelsefullt och bidrar till en ökad förståelse för hur västmanlänningarna mår och lever.

–  Det är viktigt att så många som möjligt svarar på enkäten. De som är utvalda representerar fler än sig själva, därför spelar varje svar stor roll för hur väl resultaten speglar verkligheten, säger Jim Schiller, kvalificerad analytiker på Region Västmanland.

Nostalgibilden

Korsningen, kallad Byxkröken, var hjärtat av centrum i Fagersta under många år då Dalavägen sträckte sig från Kolarbyn ned till Brinellskolan.

När Domus behövde ett nytt varuhus för drygt 50 år sedan klipptes Dalavägen av vid Stationsvägen, som också stängdes för trafik. Bakom varuhuset blev det en kort väg, Ejalundsvägen och från Blomstervägen blev det Von Rosens väg.