Staten har satsat 42 miljarder kronor på höjda lärarlöner för att göra läraryrket mer attraktivt. Riksrevisionens granskning visar att satsningarna har höjt lärarnas löner, men att det i övrigt finns få tecken på att de har uppnått sina syften.
Sedan 2013 har staten lagt stora resurser på lärarlönesatsningarna Karriärstegsreformen och Lärarlönelyftet. Syftet var att göra läraryrket mer attraktivt, vilket bland annat skulle leda till att fler söker till lärarutbildningarna och att lärarna stannar kvar i yrket längre.
Riksrevisionens granskning visar att statsbidragen har stärkt lärarkårens löner i förhållande till andra yrkesgrupper, och har inneburit höjda löner för omkring 40 procent av lärarna. Granskningen visar också att huvudmännens egenfinansierade löneutrymme för lärarkollektivet inte minskade i samband med införandet av satsningarna.e
Trots de höjda lärarlönerna finns det inga tydliga tecken på att läraryrket har blivit mer attraktivt sedan satsningarna startade. Lärare stannar inte kvar i yrket längre än tidigare, och det finns inte någon tydlig trend som visar att fler söker sig till lärarutbildningarna.
– Karriärtjänsterna har också ofta använts för tidsbegränsade skolutvecklingsinsatser utifrån verksamheternas behov, istället för att skapa långsiktiga karriärmöjligheter för skickliga undervisande lärare. Detta är inte i linje med reformens intentioner, säger Vivika Halapuu, projektledare för granskningen.
Granskningen visar vidare att den utökade satsningen på karriärtjänster i skolor med särskilt svåra socioekonomiska förutsättningar, har ökat antalet förstelärare i dessa skolor. Däremot har den inte i någon större utsträckning stärkt extern rekrytering av erfarna lärare, eftersom bidraget främst har gått till lärare som redan arbetade på de berörda skolorna.
– Staten har försökt göra läraryrket mer attraktivt genom att finansiera lönehöjningar för en yrkeskår som den inte har arbetsgivaransvar för. Det har varit både dyrt och ineffektivt. Om regeringen vill göra läraryrket mer attraktivt behöver den hitta mer effektiva sätt, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Skolverket rekommenderas att följa upp om tillämpningen av bidragsvillkoren bidrar till att satsningarnas intentioner kan nås, och vid behov vidta åtgärder.