Region Västmanland gör en mer positiv bedömning än tidigare av det totala ekonomiska resultatet för 2023. Orsaken är att en stark arbetsmarknad ger ökade skatteintäkter och att börsen utvecklats positivt.
Det prognostiserade underskottet är fortfarande stort, 390 miljoner kronor, men bara hälften mot i våras. Ekonomin är ett stort problem för Sveriges alla regioner där samtliga kommer att göra underskott i år. Hög inflation, hög ränta och en försvagad konjunktur påverkar pensionskostnader, priser och löner. Åren med pandemi har också satt sina spår.
”Hälso- och sjukvårdens ekonomiska situation är bekymmersam med ett beräknat budgetunderskott på 1 miljard kronor. Kostnadsutvecklingen behöver bromsas både på kort och lång sikt. Den långsiktiga omställningen handlar om att utveckla processer för att arbeta smartare, bli oberoende av inhyrd personal, jobba tillsammans med kommuner och andra aktörer samt använda digitaliseringens möjligheter”, säger regionen i ett pressmeddelande.
I början av året ökade kostnaderna för inhyrd personal genom satsningar på att korta köerna till operation, bemanna ny närsjukvårdsavdelning och klara bemanningen för fler vårdplatser. Sedan några månader tillbaka har arbetet med att övergå från inhyrd personal till egenanställd personal intensifierats.
– Det pågår ett omfattande omställningsarbete inom hälso- och sjukvården för att förändra arbetssätt och få bukt med den höga kostnadsutvecklingen. Vi behöver ha tålamod och uthållighet i den processen. Ett viktigt beslut var att successivt gå över från inhyrd till anställd personal, vilket redan i år innebär en besparing på 30 miljoner. Nästa år blir utmaningen att minska antalet årsanställda med 100 personer. Det handlar inte om uppsägningar utan nya arbetssätt och naturlig avgång, säger Lina Eriksson (L), ordförande i hälso- och sjukvårdsnämnden.
I årets plan för länets hälso- och sjukvård finns närmare 30 specifika utvecklingspunkter för att nå en ekonomi i balans. Det handlar, förutom att sänka kostnaderna för inhyrd personal, bland annat om att minska behoven av slutenvård genom tidiga vårdinsatser samt digitaliserade arbetssätt såsom taligenkänning, digitala kallelser och digitala vårdmöten.