Höga kostnader gör att program riskerar att försvinna från Brinellskolan

Utbudet av gymnasieprogram i Fagersta ska ses över grundligt eftersom elevantalet är för lågt i förhållande till kostnaderna. Ett problem är att så få elever går omvårdnad där efterfrågan på arbetskraft är stor. På den positiva sidan finns industritekniska programmet.

Utbildningschef Ewa Johansson har gjort en sammanställning av de tio programmen och vad som behövs göras för att kostnaderna ska hamna på riksnivå. Det hon har kommit fram till skickas till kommunledningen, samtidigt som en mer djupgående analys ska göras av Brinellskolans nya chef, Karin Drake under nästa läsår.

• Vård- och omsorgsprogrammet är av största intresse för kommunen då kompetensförsörjningen inom vården är i stort behov av rätt kompetens och arbetskraft. På programmet går dock endast 27 elever på tre år. Det är ett mycket lågt antal.

• Naturvetenskapsprogrammet har två inriktningar, naturvetenskap och naturvetenskap och samhälle. På programmet går 35 elever på tre år. Programmet ingår i samarbetet Teknikcollege. Det är ett mycket lågt antal med tanke på att det är ett teoretiskt program. Kostnaden för programmet bör reduceras med 38,38 procent om kostnaden per elev ska hamna i nivå med riksprislistan.

• Byggprogrammet har två inriktningar, husbygge och måleri. Den senare föreslås tas bort då efterfrågan från näringslivet är mer riktat mot husbygge. På programmet går 38 elever på tre årskurser. Kostnaden per elev behöver minska med 21 procent. Efterfrågan på arbetskraft inom husbygge är stor men elevtalet behöver öka för att programmet ska vara kostnadseffektivt.

• Barn- och fritidsprogrammet har en inriktning, pedagogiskt arbete. På programmet går 61 elever på tre år, vilket är ett lågt antal med tanke på efterfrågan av arbetskraft inom kommunens egna verksamheter. Kostnaden per elev behöver minskas med 8,79 procent.

• El- och energiprogrammet har en inriktning. På programmet går 43 elever på tre år, vilket är ett lågt antal. Det finns en stor efterfrågan från näringslivet vad gäller kompetens inom el- och energiområdet.

• Ekonomiprogrammet har två inriktningar, ekonomi och juridik. På programmet går 59 elever på tre år. Det är ett lågt antal med tanke på att det är ett teoretiskt program. Kostnaden för programmet bör reduceras med 30,45 procent.

• Fordons- och transportprogrammet har en inriktning, personbil. På programmet går 26 elever på tre år. Elevtalet går att utöka och det skulle medföra en effektivare utbildning. Kostnaden för programmet behöver reduceras med 6,48 procent. Efterfrågan från näringslivet är stor. Både lokalt och nationellt.

• Samhällsvetenskapsprogrammet har två inriktningar, beteendevetenskap och samhällsvetenskap. På programmet går 60 elever på tre år. Det är ett lågt antal med tanke på att det är ett teoretiskt program. Kostnaden för programmet bör reduceras med 28,26 procent.

• Industritekniska programmet har två inriktningar, produkt- och maskinteknik samt svetsteknik. På programmet går 50 elever på tre år. Programmet ingår i samarbetet Teknikcollege. De senaste åren har antalet elever ökat och intresset från näringslivet är stort. Behovet av lokaler är akut om elevtalet ska kunna utökas. Kostnaden för programmet behöver reduceras med 2,28 procent för att hamna i linje med riksprislistan.

• Teknikprogrammet har två inriktningar, produktionsteknik och teknikvetenskap. På programmet går 42 elever på tre år. Det är ett lågt antal. I dagsläget finns det tre inriktningar. Kostnaden för programmet bör reduceras med 31,93 procent.

”Utbudet av gymnasieutbildning inom Brinellskolan är problematisk då programmen har en kostnadsnivå högre än riksprislistan. Skolan organiserar redan undervisningen på ett effektivt sätt genom att olika program samläser teoretiska ämnen. Trots detta behöver en ännu större anpassning till de ekonomiska förutsättningarna genomföras”, säger Ewa Johansson i rapporten och påpekar att flera av de yrkesprogram som skolan erbjuder är av intresse för näringslivet där efterfrågan på arbetskraft är stor.

”Unga personer med rätt kompetens och attityd saknas inom näringslivet i stort och det kan vara den väg som Fagersta behöver fortsätta att driva via en god grund för yrkesprogrammen. Teknikcollege har under det sista året genomfört ett lyckat arbete vad gäller kvalitén inom utbildningen, vilket har gett goda resultat.”

”Samtidigt som näringslivet efterfrågar praktisk yrkeskompetens behöver Fagersta också en blandning av personer med kompetens inom både praktiska och teoretiska yrken. Ett samhälle behöver ha en kompetensförsörjning där personer går ett högskoleförberedande gymnasieprogram för fortsatta studier på högskola. Yrken inom naturvetenskap, miljöfrågor, juridik, vård, utbildning, kultur och så vidare behövs för att Fagersta ska ha en god framtid. Det är därför av vikt att de högskoleförberedande programmen finns kvar inom Fagerstas gymnasieutbud”, säger hon vidare.

Utbildningschefen konstaterar att Fagersta kommun är i behov av kompetensförsörjning inom vård och omsorg, skola samt närliggande samhällsyrken och rekommenderar att en mer djupgående analys görs i samarbete med närliggande kommuner där flöden visas och där kommuner kan ingå tydligare samarbeten.
På nationell nivå kommer det att uppdras till kommuner att se över ett effektivt gymnasie- utbud i samverkan med närliggande kommuner.

Slutligen visar en ekonomisk analys att kostnaden för måltider, lokaler samt administration är högre i Fagersta än i jämförbara kommuner.

%d bloggare gillar detta: