INSÄNDARE
I dag när jag fikade på ett av våra två öppna kaféer träffade jag en bekanting från en angränsande kommun. Vi kom att prata om behöriga lärare. Hen var aningen bekymrad då hen hade en spansklärare som visserligen arbetat många år men inte var formellt behörig.
Det var den enda läraren som inte var behörig alltså. Läste att Norberg blivit bättre när det gällde behörigheten bland lärare. Man hade höjt sig igen nu från 58 procent behöriga till 60.
I dagens DN står att läsa att medel för våra UTSATTA områden när det gäller behöriga lärare är 62 procent. Det betyder att vi i Norberg har lägre lärarbehörighet än snittet i utsatta områden. Kopplat till detta finns också intressant fakta. Tack vare att läget är som det är med behörigheten och även skolresultaten får vi från staten 7 miljoner i extra statsbidrag varje år så länge vi är tillräckligt dåliga.
Förstår ni. I socialdemokratiska Sverige riskerar vi att tappa 7 miljoner till skolan om vi blir bättre. Vilken morot för utveckling. S och V har i veckan en insändare där man talar om satsningar de gör och nämner där Samverkan för Bättre skola. Ytterligare en insats och ett statsbidrag som tillfaller de kommuner som misslyckats mest med sin skola.
I det här fallet talas det om likvärdighet någon slags kompensation. Utvärdering har visat att satsningen resulterat i att de kommunala skolor som deltar har ägnat sig åt betygsinflation dvs man har utan att kunna påvisa varför höjt betygen för sina elever. Fler blir behöriga till gymnasiet och ledande politiker kan triumferande svänga på kjolar och vifta på hatten.
Ser vi på denna dystra sammanställning blir min förvåning än större över Liberalernas och Demokraterna i Norbergs frustration över att skolorna i Norberg gör för lite för de högpresterande. Grundläggande pedagogiska tankar för skolan kvarstår nästan från stenåldern nåväl från när jag tog min lärarexamen nästan på dagen för 50 år sedan.
MAKIS var ledordet och skulle helst genomsyra lektionerna. Motivation, Aktivitet, Konkretion, Individualisering, Samverkan/Samarbete. Barn i skolan ska mötas av pedagoger som kan sätta dem på spåret, få dem att arbeta, uppgifterna ska vara bildlikt möjliga att förstå, uppgiften ska vara riktad till dig men du kan gärna samverka och samarbeta med någon annan i klassen/gruppen. Det pedagogiska ledarskapet i klassrummet förutsätter att du kan spela många ”instrument.
Barn är inte mera annorlunda än vi. Några gillar att läsa och förstå andra vill ha bilder för att begripa någon tredje kanske förutsätter att även kroppen är med. För att förstå ytterligare kan man ta hjälp av UFO. Tack Tord G för modellen. På förskolan är det mycket O dvs Omsorg mindre av F Fostran och kanske minst av U Undervisning. Genom stadierna växlar det här sedan och på Högstadiet/Gymnasiet handlar det mest om Undervisning och ganska mycket om Fostran men då mera individen, gruppen och samhället.
Snart är denna spaning över men jag vill också för er som inte minns det påminna er om att det är nu till terminsslut 2022 10 år sedan huvuddelen av Kärrgruvans skola lades ner. Vi hade 100 procent behöriga lärare på skolan men vårt dåvarande kommunalråd Åsa Eriksson hävdade att skolan lades ner på grund av pedagogiska skäl.
Kanske är det en räddningsplanka att veta för S och V att om lärarbehörigheten är låg kan ju pedagogiken blomstra. Försöka duger att försöka få elever, föräldrar, lärarfack , Skolinspektionen och lärarutbildare att tro på denna Fairy tale.
Putte Dahlström, Partiet för Norbergs framtid