INSÄNDARE
Det är mycket känslor som härjar just nu. Så mycket sorg! Så mycket ilska! Så mycket hat!
Hur kan våra poliser bli behandlade på detta primitiva, avskyvärda sättet?
Nej det finns inget som kan vara tillräckligt provokativt så att man attackerar poliser, inte här i Sverige. Vårt samhälle blir angripet från två håll! Den ena angriparen, utrustad med hat och yttrandefrihet, slår med provokativa handlingar en kil igenom vårt samhälle, ett samhälle som redan är kluvet.
Den andra angriparen, gruppen, besitter inte samma färdigheter som den förra, inte samma listighet i alla fall, men går till angrepp och skadar poliser och allmän egendom. Det är personer som länge har upplevt sig själva inte höra till det svenska samhället, en grupp präglad av utanförskap och som inte identifierar sig som en vanlig Andersson, Normann, Kirsilä, Biranvand eller Chabbani.
Konsekvenserna blir mindre trygghet, mera främlingsfientlighet och bekräftande av utanförskapet, de skadar sig själva och sin omgivning. Dessa personer är svenska medborgare, de allra flesta av dem har inte levt i ett annat land än Sverige, men ändå känner de sig utanför, tragiskt.
Många av oss förstår inte varför polisen inte tar i med hårdhandskarna? Andra även hur svårt det ska vara för myndigheterna att sätta stopp för en hetsare vars enda mål är att skapa kaos och förstörelse?
Varför just nu kan man undra? Lagom till val? Vem vinner på att skapa klyftor i samhället? Vilka är de som växer av att skapa skillnader?
Rasmus Paludan, beväpnad med yttrandefrihet, söker sig till utsatta områden där polisen redan går på knäna, med ett enda syfte; att provocera och locka fram aggression. Detta är inget annat än vansinne.
Att angripa polisen och skapa kaos är inget annat än vansinne.
Styrelsen i Vänsterpartiet Fagersta genom Hassan Chabbani