I och med att befolkningen i den norra länsdelen blir allt äldre är det allt färre i arbetsför ålder som ska försörja de som är under 20 år och över 65 år. Det framgår av en ny rapport från Länsstyrelsen.
Västmanlands län hade 2020 en kvot på 81,9 vilket innebär att det per 100 personer i de mest yrkesverksamma åldrarna finns 81,9 personer som var yngre eller äldre än 20–64 år. Vid samma tidpunkt var kvoten för riket som helhet 76,6.
Det är en stor skillnad som är avsevärt större när man ser till hur det är i Fagersta, Norberg och Skinnskatteberg.
Samtliga kommuner i länet förutom Västerås har en försörjningskvot som är högre än genomsnittet för riket. Högst är kvoten i Norberg med 98,2 och Skinnskatteberg med 98,1. I Fagersta är siffran 89,9.
Idag har Sverige en nivå på försörjningskvoten på drygt 76, det innebär att på 100 personer i de mest förvärvsaktiva åldrarna 20-64 år finns det 76 personer som är yngre eller äldre. Ju högre tal detta mått visar (kvot) desto tyngre är försörjningsbördan för de som befinner sig i åldersgruppen 20-64 år, uppger Länsstyrelsen.
Västerås har den lägsta försörjningskvoten i länet och är den enda kommunen som har en försörjningskvot som är lägre än rikssnittet 75,6. I Hallstahammar och Kungsör sjönk kvoten med 0,2 procentenheter mellan 2019 och 2020 och i Surahammar var den oförändrad. Störst ökning noterades i Norberg (+2,4) och Arboga (+1,1).
Sett över en längre tidsperiod, mellan 2010 och 2020, har försörjningskvoten ökat med 6,4 procentenheter i Västmanlands län, jämfört med 5,2 i riket. Mellan 2019 och 2020 har kvoten fortsatt öka med 0,3 procentenheter för såväl länet som riket.
De kommuner vars kvot ökade mest mellan 2010 och 2020 är Norberg (+17,5), Skinnskatteberg (+16,2) och Surahammar (+12,3).
Den demografiska försörjningskvoten beräknas som summan av antal personer 0-19 år och antal personer 65 år och äldre dividerat med antal personer 20-64 år och därefter multiplicerat med 100.