Få nämndemän tvingas sluta på grund av brott eller olämpligt beteende. Samtidigt bedömer nästan var tredje domstol att nämndemännens beteende har påverkat rättens trovärdighet negativt.
Riksrevisionen rekommenderar bättre utbildning och möjlighet till löpande kontroll mot polisens register.
Mål och ärenden i svenska domstolar avgörs gemensamt av juristdomare och förtroendevalda nämndemän. De har samma ansvar för domstolens beslut och deras röster är lika mycket värda. Totalt tjänstgör cirka 8 100 nämndemän i domstolarna.
Riksrevisionen har granskat om Domstolsverket och domstolarna arbetar effektivt för att systemet med nämndemän ska fungera som avsett. Granskningen visar att domstolarnas möjligheter att kontrollera nämndemännen mot polisens olika register är begränsade.
I dagsläget får domstolarna endast göra sådana kontroller i samband med att nämndemännen utses. Kontroller som ändå gjorts senare, till exempel när en nämndeman lånas ut från en domstol till en annan, har lett till att begångna brott har upptäckts vilket tyder på att kontrollmöjligheterna behöver utökas.
– I dagsläget har domstolarna små möjligheter att upptäcka om nämndemän begår brott efter att de tillträtt. Här bör regeringen överväga att ge domstolarna utökade befogenheter, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Riksrevisionen konstaterar också att nämndemännen endast får en kort introduktionsutbildning, och att den varierar i längd hos de olika domstolarna; från en till åtta timmar. Samtidigt uppger en tredjedel av domstolarna att nämndemännens beteende i rättssalen har påverkat domstolens trovärdighet negativt, vilket delvis bör bero på bristande kunskaper om vad uppdraget kräver.
– Bristerna tyder på ett behov av utbildning hos nämndemännen, och att få diskutera rollen, vad som är jäv och lämpligt beteende. En bättre introduktionsutbildning och repetitioner under mandatperioden skulle troligen även minska risken för fördomsfulla beslut, säger Linnea Olander, projektledare för granskningen.
Nämndemannakåren ska avspegla befolkningen när det gäller ålder, kön, etnisk bakgrund och yrke. Riksrevisionen konstaterar att upprepade försök att åstadkomma detta har misslyckats, till exempel är yngre och utlandsfödda underrepresenterade.
– De problem som granskningen belyser, och att nämndemannakåren inte speglar befolkningen fullt ut, kan i längden leda till minskat förtroende för rättsväsendet, säger riksrevisor Christina Gellerbrant Hagberg.
Om systemet lämnas som det är bör regeringen överväga att ge domstolarna större möjligheter att löpande kontrollera nämndemän mot misstanke- och belastningsregistren.
Domstolsverket rekommenderas bland annat att
- utveckla utbildningarna för nämndemän
- rekommendera en minimilängd på utbildningarna
- se till att riktade kommunikationsinsatser når underrepresenterade grupper samt nominerande organ.