Cancerdrabbade kan känna skam över att prata om ekonomiska problem som beror på sjukdomen och behandling. Men att drabbas av cancer kan redan de första sjukdomsåren innebära en privatekonomisk förlust på över 130 000 kronor.
Det visar en ny kartläggning från Cancerfonden som vill se ett system som bättre tar hänsyn till individuella skillnader i sjukdomsförlopp.
Enligt Cancerfondens rapport ”Budgeten i skuggan av cancer” fortsätter de ekonomiska konsekvenserna ofta långt efter avslutad behandling och en förklaring kan vara en alltför generell sjukförsäkring.
– Ett cancerbesked förändrar livet på ett ögonblick. Det ska inte också behöva innebära
att den ekonomiska tryggheten raseras. Ingen kan förbereda sig på att få cancer men människor ska kunna förvänta sig att samhällets skyddsnät finns där när det behövs som mest, säger Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare för Cancerfonden.
Cancerfondens kartläggning visar att en kvinna i arbetsför ålder som drabbas av bröstcancer i genomsnitt kan få omkring 135 000 kronor mindre i plånboken under de första ett till två åren efter diagnos. För en person som drabbas av tjock- och
ändtarmscancer är motsvarande ekonomiska påverkan omkring 120 000 kronor.
På kort sikt består den ekonomiska belastningen av ökade kostnader och minskade inkomster till följd av sjukdomen. Men konsekvenserna kan fortsätta långt efter att behandlingen är avslutad. Komplikationer, rehabiliteringsbehov och nedsatt
arbetsförmåga kan påverka möjligheten att arbeta och på längre sikt även den framtida
pensionen.
I kartläggningen har fyra exempel tagits fram för att illustrera hur en ekonomisk förlust
kan skilja sig stort beroende på livssituation och individuella förutsättningar.
• För en egenföretagare kan sjukdomen innebära att både arbetsinkomst och intäkter från verksamheten försvinner samtidigt som fasta kostnader ligger kvar.
• För en student kan ett studieuppehåll försena både examen och inträdet på
arbetsmarknaden.
• För höginkomsttagare kan ersättningstaken i sjukförsäkringen innebära stora
inkomstbortfall.
• För ensamstående föräldrar med små ekonomiska marginaler kan även mindre
merkostnader bli svåra att hantera.
– Hur en cancersjukdom påverkar ekonomin beror både på var i livet man befinner sig och hur sjukdomen påverkar ens vardag och möjlighet att arbeta. Även efter avslutad behandling kan kognitiva problem eller andra sena biverkningar påverka arbetsförmågan. Då blir det problematiskt med en sjukförsäkring som bygger på
standardiserade tidsgränser och schabloner, säger Ulrika Årehed Kågström.
Även forskningen pekar på svårigheter i återgången till arbetslivet efter cancer. Anna Efverman, professor vid Högskolan i Gävle, forskar om cancerdrabbades hälsa och ekonomi och har bland annat intervjuat cancerdrabbade, arbetsgivare och personer inom Försäkringskassan, Arbetsförmedlingen och hälso- och sjukvården.
– Alla beskriver samma sak: De vill kunna göra mer individuella bedömningar av de sjukskrivna, men att det krockar med socialförsäkringslagarna som de anser är väldigt rigida. Samtidigt ser vi att många cancerdrabbade har en slags tacksamhetsskuld. De är tacksamma över att ha överlevt och fått god vård och kan därför uppleva ekonomiska problem som världsliga och svåra att prata om. Det riskerar bli en dubbel utsatthet,
säger Anna Efverman.
Cancerfonden vill nu se en modernisering av sjukförsäkringen med större utrymme för
individuella bedömningar under behandling, rehabilitering och återgång till arbete.
– Cancer behandlas i dag alltmer utifrån patientens och diagnosens specifika förutsättningar. På samma sätt behöver även sjukförsäkringen bättre kunna
spegla cancerdrabbades olika verkligheter. Vi uppmanar därför kommande regering att utreda hur sjukförsäkringssystemet kan anpassas och stärkas för personer som drabbas av allvarlig cancer, säger Ulrika Årehed Kågström.