Henry Bäck har beretts tillfälle att yttra sig över Skinnskattebergs inlägg i målet om ny brandstation i Skinnskatteberg. Bäck anför att han vidhåller yrkandet att fullmäktiges beslut den 22/6 2026 att bygga en ny brandstation upphävs.
”Det finns inget anslag i kommunens budget för att bygga en ny brandstation. Det överklagade fullmäktigebeslutet innebär alltså en ny utgift under löpande budgetår. Enligt KL 11:15 måste det då finnas en finansieringsanvisning i budgeten. I beslutet ingår att utgiften ska finansieras genom lån från Kommuninvest. Det frågan gäller är om detta beslut är tillräckligt för att uppfylla lagens krav”, skriver Bäck i sitt inlägg och fortsätter:
”För att en finansieringsanvisning ska vara meningsfull krävs det att det finns en specificerad summa. För att en finansieringsanvisning ska vara giltig krävs det att den är realistisk, konkret och genomförbar. Om fullmäktige fattar ett beslut om en utgift utan att veta – eller ange – hur mycket pengar det handlar om, blir det i praktiken omöjligt att peka ut en fungerande finansieringskälla.”
Kommunen hävdar i sitt yttrande att ”kommunfullmäktige vid beslutstillfället hade tillgång till en konkret bedömning av investeringens ekonomiska omfattning”. Enligt kommunens uppfattning är detta tillräcklig precist.
”Jag hävdar att detta inte stämmer. Bedömningen av investeringens omfattning var så oprecis och hade sådana svagheter att fullmäktige inte hade någon möjlighet att överblicka de ekonomiska konsekvenserna.”
Bäck påpekar att till grund för påståendet ligger ett ”anbud” från M Ek AB den 23/5 2025. Någon upphandling hade inte genomförts, utan anbudet, som är att betrakta som en offert, har beställts av kommunen. M Ek har ett ramavtal med kommunen rörande markarbeten, men inte byggnadsarbeten. Det hör också till saken att T J Service AB som ägs av Therese Emtin, som är hustru till ordföranden i Skinnskattebergs kommunstyrelse, Jonny Emtin, under en följd av år fungerat som underleverantör till M Ek AB. Kommunalrådet Jonny Emtin är också styrelsesuppleant i T J Service AB.
”Denna offert delgavs aldrig fullmäktige i sitt ursprungliga skick. I stället manipulerades dokumentet. I dess nya form som ingick i fullmäktiges beslutsunderlag, hade anbudsgivaren maskerats. Fullmäktige visste alltså inte att det var M Ek AB som låg bakom offerten. Vidare hade viktiga förändringar genomförts. För det första hade företagets åtagande förändrats: ”Härmed offererar [maskerat] att utföra mark-grund & bygg arbeten i enlighet med er förfrågan”, fortsätter Bäck.
Han menar att de ekonomiska uppgifter som fullmäktige delgavs var så ofullständiga att kommunens påståenden om investeringens kostnader, och därmed den summa som skulle upplånas, för att tala ren svenska är löjeväckande. Och att den utgift på 55 miljoner som redovisats för fullmäktige har sammanfattningsvis följande brister:
• Jämförelsen av versionerna av 2025 års visar att byggnaden är gratis
• Eftersom detta är orimligt borde ett belopp för själva byggnaden ha redovisats
• Kostnader för alla nödvändiga arbeten för att få byggnaden i användbart skick borde ha redovisats
”Jag menar att vad som redovisats för fullmäktige är så oprecist och orealistiskt att syftet inte kan ha varit annat än att vilseleda fullmäktige att projektet är avsevärt billigare än vad det faktiskt kan komma att kosta.”
• Byggkostnadsinflationen från 2021 till 2026 borde ha medtagits i kalkylen
• Finansieringsanvisningen är otillräcklig eftersom den saknar uppgift om hur stor den nya utgiften är och vidare att det inte anges hur stort belopp som ska upplånas för att täcka den. De kalkyler som redovisas i beslutsunderlaget är bristfälliga och manipulerade (KL 11:15, KL 5:26).
• Fullmäktige har vilseletts och hållits i ovisshet om investeringens storlek, såväl vad avser utgiften för själva investeringen som dess konsekvenser för driftbudgeten, men har ändock beslutat om båda dessa. Beslut fattade på så lösa grunder kan knappast anses vara förenliga med god ekonomisk hushållnings (KL 11:1, KL 5:1-2).
• Eftersom alla kommunala beslut på olika sätt är relaterade till varandra finns administrativa medel att särhålla dem. Dessa (rubricering och diarienummer) särskiljer det beslut om återremiss som fattades 2024 från det här överklagade beslutet. Vägran att medge minoritetsåterremiss var därför olaglig (KL 5:50).