INSÄNDARE
Tove Spolander (S) hävdar att fyra förskolor är ”alldeles för många” för Norberg. Men det är ett ekonomiskt och organisatoriskt påstående inte ett pedagogiskt faktum.
Vi i Demokraterna i Norberg (DIN) är inte emot nya och ändamålsenliga lokaler. Däremot ifrågasätter vi att en stor förskola framställs som den självklara lösningen.
Forskningen ger anledning till eftertanke. Skolverkets forskningsöversikt visar att barngruppens storlek måste ses tillsammans med bland annat personaltäthet, personalens kompetens, gruppens sammansättning och den fysiska miljön. Skolverket betonar dessutom att barn bara ska behöva hantera ett begränsat antal relationer under en dag.

Riktmärket är 6–12 barn i grupper för 1–3-åringar och 9–15 barn för 4–5-åringar. Det handlar om trygghet, utveckling och lärande.
Det är därför inte byggnadens modernitet eller storlek som avgör kvaliteten. Frågan är hur verksamheten organiseras och om barnen får små, trygga och stabila sammanhang med tillräckligt många närvarande vuxna.
Sedan finns ekonomin. Vad händer med förskolelokalerna som lämnas? Ska de säljas, rivas eller stå tomma? Vad kostar det? Innan storförskolan kallas en besparing måste hela kalkylen redovisas nybyggnationen, avvecklingen och eventuella kvarvarande kostnader för de gamla fastigheterna.
Vi vill se både den pedagogiska konsekvensanalysen och hela den ekonomiska kalkylen innan Norberg fattar ett beslut som påverkar våra barn under många år. Större är inte automatiskt bättre och en ny byggnad är inte detsamma som högre kvalitet. Barnens bästa måste styra.
Eddie Lundeqvist
Ledamot BUN, Demokraterna i Norberg (DIN)
