INSÄNDARE
Industrin står för merparten av Västmanlands export. Sedan 1800-talet har järnbruk och verkstadsindustrier drivit innovation, skapat arbetstillfällen och lagt grunden för Fagerstas och länets välstånd.
Västmanland har länge varit en del av den västerländska industrins framgång. Men konkurrensen på världsmarknaden har hårdnat. Under 2000-talet har framför allt Kina vuxit fram som en ledande industrination.
Den första Kinachocken kom efter Kinas inträde i WTO 2001. Landets stora tillgång på lågavlönad arbetskraft, tillsammans med omfattande investeringar i industriell kapacitet och infrastruktur, pressade priserna och förändrade den globala produktionen.
Västmanland klarade den omvandlingen relativt väl. Ett skäl var att den första Kinachocken främst slog mot konsumtionsvaror som textilier, leksaker och enklare hemelektronik, branscher som svenska producenter till stor del redan hade lämnat.
Nu ser utvecklingen annorlunda ut. Kina har snabbt rört sig högre upp i värdekedjorna. I en ny rapport beskriver Svenskt Näringsliv detta som en andra Kinachock.
Kina är i dag världsledande inom battericeller, elfordon och solceller. Landet minskar samtidigt västvärldens försprång inom områden som maskinteknik, halvledare och civil flygindustri. När globala företag etablerar sig i Kina handlar det inte längre bara om att nå den kinesiska marknaden, utan också om att ta del av teknisk utveckling och nya produktionsmetoder.
Den kinesiska industrin gynnas dessutom av omfattande politiskt stöd. Det har bidragit till överkapacitet, stigande export och allt hårdare priskonkurrens på världsmarknaden. Den nya femårsplanen pekar mot fortsatt satsning på avancerad industri, innovation och teknik, med prioriterade områden som AI, halvledare och automation.
Detta kan få särskild betydelse för exportlänet Västmanland,där andelen sysselsatta inom tillverkning och utvinning är långt över rikssnittet.
Om konkurrensen från Kina inte möts riskerar länet att förlora exportintäkter, investeringar och arbetstillfällen. Men lösningen är inte att kopiera andra europeiska länder och svara med omfattande statsstöd.
Att möta den globala konkurrensen är i grunden företagens ansvar. Men politiken måste göra sitt genom att röja undan de tillväxthinder som Västmanlandsföretagen själva pekar ut:bristen på rätt utbildad arbetskraft, regelkrångel och långa tillståndsprocesser.
Med en tydlig tillväxtagenda kan Västmanlands näringsliv fortsätta att hävda sig internationellt. Men om konkurrenskraftens betydelse underskattas riskerar vårt län att steg för steg tappa mark i den globala ekonomin.
Kristin Lahed
Regionchef Svenskt Näringsliv