INSÄNDARE
En ny rapport från Svenskt Näringsliv visar vad en generell arbetstidsförkortning med bibehållen lön faktiskt innebär i praktiken. För ett genomsnittligt hushåll med två inkomster handlar det om omkring 6 000 kronor mindre i köpkraft varje månad. På ett år blir det cirka 72 000 kronor.
Det är pengar som gör skillnad i vardagen.
Trots det förs ofta diskussionen om kortare arbetstid som om det vore en reform utan tydliga baksidor. Men ekonomin fungerar inte så. Om arbetstiden minskar samtidigt som lönen ligger fast ökar kostnaden per arbetad timme. För företagen innebär det att producera lika mycket på kortare tid, till en högre kostnad.
När den kalkylen inte går ihop återstår i praktiken tre vägar: högre priser, färre anställda eller minskade investeringar. Det slår mot både jobb och tillväxt.
I många av Västmanlands företag är marginalerna redan pressade. Små och medelstora verksamheter brottas med höga kostnader, kompetensbrist och hård konkurrens. Att i det läget införa en generell arbetstidsförkortning riskerar att bli ett direkt slag mot deras möjligheter att utvecklas och anställa.
Även välfärden påverkas. Färre arbetade timmar innebär att fler måste anställas för att hålla samma nivå i vård, skola och omsorg. Det handlar om stora kostnadsökningar i en ekonomi där utrymmet redan är begränsat.
Sverige behöver gå i motsatt riktning. Fler i arbete, starkare företag och högre produktivitet. Då krävs reformer som gör det enklare att driva och utveckla företag, inte åtgärder som driver upp kostnaderna.
Frågan om arbetstid är viktig, men den måste bygga på korrekta antaganden om ekonomiska konsekvenser. Politiska beslut som bortser från dessa konsekvenser riskerar att göra Sverige fattigare. Kortare arbetstid är inte gratis. Den nya rapporten visar tydligt vem som i slutändan får betala.
Kristin Lahed
Regionchef Svenskt Näringsliv Västmanland