Lupiner skadliga för biologisk mångfald

Sveriges första nationella förteckning, med 34 arter, ger nya verktyg mot invasiva främmande arter. Och det växer mängder av lupiner i Fagersta.

Idag, 15 maj, träder en ny förordning i kraft och i samband med det Sveriges första nationella förteckning över invasiva främmande arter. Förteckningen som innehåller 34 arter gör det enklare att sätta in åtgärder mot arter som är problematiska i Sverige.

Blomsterlupiner vid väg.

Den nationella förteckningen är en del av en ny svensk förordning om invasiva främmande arter. Syftet är att stärka det förebyggande och praktiska arbetet i både land- och vattenmiljöer, med fokus på arter som bedöms vara särskilt problematiska i Sverige, men som inte omfattas av EU:s gemensamma förteckning.

För arterna på den nationella förteckningen gäller bland annat förbud mot att avsiktligt sprida, sälja, odla, transportera eller släppa ut arterna i miljön.

– Att den nationella förteckningen nu börjar gälla är ett viktigt steg för att stärka skyddet av biologisk mångfald. Den ger oss bättre möjligheter att agera tidigt och mer träffsäkert innan dessa arter hinner etablera sig i ännu större skala, säger Henrik Lange, nationell samordnare för landlevande invasiva främmande arter, Naturvårdsverket.

Vresros en blomma.

Den stora skillnaden mellan den nya nationella förteckningen och EU‑förteckningen är utgångspunkten för riskbedömningen.

EU:s förteckning baseras på risker ur ett unionsperspektiv, medan den nationella förteckningen är anpassad efter svenska ekologiska och geografiska förhållanden.

Det innebär att arter som kanske inte utgör ett allvarligt hot i andra delar av Europa, men som kan orsaka stor skada i Sverige, nu omfattas av reglering och åtgärder på nationell nivå.

– Urvalet till den nationella förteckningen bygger på riskbedömningar och analyser. Vi har utgått från Artdatabankens riskklassificering, gjort samhällsekonomiska analyser och samrått med experter och berörda aktörer för att identifiera de arter som utgör störst risk i Sverige, avslutar Lina Tomassonnationell samordnare för vattenlevande invasiva främmande arter på Havs- och vattenmyndigheten.

Upptäck mer från

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa