– Det här är ett viktigt steg för att stärka skyddet av vår natur. Ju tidigare vi agerar, desto större möjlighet har vi att begränsa skadorna. Det säger Carina Tennfors på Länsstyrelsen om den nya förteckningen över invasiva främmande arter samt en ny förordning som träder i kraft den 15 maj.
Beslutet är en del av ett stärkt arbete för att skydda svensk natur, biologisk mångfald och samhällsekonomiska värden från arter som riskerar att orsaka stor skada.
Den nationella förteckningen kompletterar EU:s regelverk och gör det möjligt att agera mot arter som är problematiska i Sverige, men som inte omfattas av EU:s lista. Totalt omfattas 34 arter – både land- och vattenlevande.
För Länsstyrelsen innebär förändringen ett fortsatt och fördjupat uppdrag. Myndigheten har en central roll i att omsätta de nya reglerna i praktiken – genom att informera, vägleda och stötta fastighetsägare och andra berörda aktörer. Vi får även nu mandat att gå in och bekämpa på all mark.
– Vårt uppdrag är att göra det lätt att göra rätt. Med de nya reglerna kommer vi att fortsätta arbetet med rådgivning och stöd så att åtgärder kan sättas in i tid och på rätt sätt, säger Carina Tennfors.
Den nya förteckningen innebär att fler arter nu omfattas av åtgärder. För vissa arter kommer särskilda hanteringsprogram att tas fram av Naturvårdsverket och Havs- och vattenmyndigheten.
För de arter som listas blir det förbjudet att bland annat importera, odla, föda upp, transportera, sälja eller släppa ut dem i naturen. Syftet är att minska spridningen och begränsa de skador som invasiva arter kan orsaka på ekosystem, infrastruktur och näringar.
Bland de arter som nu omfattas finns exempelvis blomsterlupin, vresros och kanadensiskt gullris på land, samt sjögull, vattenpest, svartmunnad smörbult och puckellax.
Länsstyrelsen kommer nu att arbeta aktivt med att sprida kunskap om de nya bestämmelserna och ge stöd i hur bekämpning och hantering ska gå till.