INSÄNDARE
I vårbudgeten för 2026 satsar Sverigedemokraterna och regeringen på Bygdegårdarnas riksorganisation för att stärka kulturen och beredskapen i hela landet. Lands- och glesbygden är en viktig del av Sverige som förbises alldeles för ofta i svensk politik.
Sverigedemokraterna har länge betonat att de svenska landsbygderna ska vara platser präglade av ett starkt civilsamhälle, ett levande kulturarv, gemenskap och en stark hemkänsla. Därför föreslog vi redan i vårt landsbygdsprogram ett ökat stöd till bygdegårdarna och andra gemenskapslokaler förkulturevenemang, föreningsliv och social samvaro på landsbygden.
Bygdegårdarna är långt mer än bara lokaler. De är nav i det lokala samhället där människor möts, där traditioner hålls levande och där den svenska kulturen förs vidare mellan generationer. I många mindre orter är bygdegården den sista gemensamma mötesplatsen när skolor, butiker och annan service har försvunnit. Att dessa miljöer finns kvar är viktigt för sammanhållningen i hela landet.
Dessutom måste Sverige bygga ett starkare civilt försvar som inte enbart utgår från storstäderna. Det är en fråga som vi sverigedemokrater har drivit länge. När krisen kommer, oavsett om det handlar om extremväder, strömavbrott eller andra samhällsstörningar, är det ofta i landsbygden som robustheten testas först. Då behövs lokaler som kan fungera som samlingspunkt och ledningsplats. Bygdegårdarna har just den funktionen.
Vi har länge betonat vikten av ett levande Sverige utanför storstäderna. Det handlar inte bara ominfrastruktur och service, utan också om kultur, identitet och gemenskap. När samlingslokaler stärks stärker vi också den sociala sammanhållningen och beredskapsförmågan i hela landet.
Bygdegårdarna behöver därför stabila villkor för att kunna överleva och utvecklas. De är ett konkret exempel på hur kultur, beredskap och lokal gemenskap hänger ihop. Därför ser vi nu till att de stärks och får finnas kvar.
Mattias Karlsson SD, riksdagsledamot
Bertil Fredriksson SD gruppledare Fagersta