Dödligheten i lungsjukdomen KOL i Västmanland är 8 procent lägre än rikssnittet. Lägst är dödligheten i Västerbotten – hela 36 procent lägre än i riket. Det visar nya beräkningar av Hjärt-Lungfonden baserat på Socialstyrelsens dödsorsaksstatistik.
Nu krävs mer resurser till forskningen för att förstå och jämna ut de regionala skillnaderna.
– Det är oroväckande att en allvarlig sjukdom som KOL uppvisar stora regionala skillnader i dödlighet. Tack vare forskning vet vi till exempel att tidig diagnos har avgörande betydelse för att kunna sätta in behandling och bromsa sjukdomsförloppet. Men mer kunskap krävs för att avgöra om det till exempel finns skillnader i vård eller miljöfaktorer som påverkar, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.
KOL står för kroniskt obstruktiv lungsjukdom och är en av vår tids stora folksjukdomar. I Sverige beräknas mellan 500 000 och 700 000 personer leva med KOL och varje år dör i genomsnitt 2 700 drabbade med KOL som primär dödsorsak. I genomsnitt dör cirka 42 procent fler kvinnor än män av sjukdomen. Dessutom är KOL en underdiagnostiserad sjukdom där mer än hälften av de drabbade beräknas sakna diagnos. Eftersom KOL är en både mångfacetterad och potentiellt allvarlig sjukdom är det viktigt att ställa rätt diagnos.
– Genom tydliga rutiner för lungfunktionsmätning hos riskgrupper bör vi både kunna upptäcka, behandla och följa fler patienter i ett tidigt skede av sjukdomen. Men det krävs också mer forskning för att vässa instrumenten för diagnostik och utveckla bättre behandlingar, säger Anders Lindén, professor i lung- och luftvägsforskning vid Karolinska Institutet.
KOL kännetecknas av kronisk begränsning av luftflödet och ofta gradvis förlust av lungfunktionen. Den främsta riskfaktorn för KOL i västvärlden är tobaksrökning, men upp till upp till en fjärdedel av de som drabbas av KOL har aldrig rökt.
För aldrig-rökare som drabbats av KOL anges bland annat luftföroreningar, rök från biomassa inklusive passiv rökning och exponering för skadliga substanser i arbetslivet som riskfaktorer. Även svår astma är en potentiell riskfaktor för utvecklandet av kronisk begränsning av luftflödet och KOL.