Trots nya lagkrav om att gymnasieskolans utbildningar ska anpassas efter arbetsmarknadens behov går fortfarande en tydlig majoritet av eleverna i Västmanlands län högskoleförberedande program.
Den senaste statistiken visar att yrkesprogrammen fortsatt ligger långt under den nivå som Skolverket bedömer behövs.
Enligt de senaste uppgifterna började 3018 elever gymnasiet i Västmanlands län hösten 2025. Av dessa går cirka 60 procent högskoleförberedande program och 40 procentyrkesprogram. Skolverkets regionala planeringsunderlag anger dock att fördelningen bör vara 57 procent högskoleförberedande program och 43 procent yrkesprogram.
– Trots reformen visar den nya statistiken att dimensioneringen av gymnasieskolan i länet fortfarande ligger långt från den målbild som Skolverket pekat ut, säger Kristin Lahed, regionchef på Svenskt Näringsliv i Västmanland.
Den nya statistiken visar också att vissa program fortsätter vara betydligt större än vad Skolverkets målbild anger. Samhällsvetenskapliga programmet och ekonomiprogrammet är fortsatt de största utbildningarna i länet medan flera yrkesprogram ligger långt under den nivå som bedöms behövas.
Bland annat behöver bygg- och anläggningsprogrammet, el- och energiprogrammet samt fordons- och transportprogrammet byggas ut för att bättre motsvara arbetsmarknadens behov. Även vård- och omsorgsprogrammet ligger tydligt under den nivå som Skolverket bedömer är nödvändigt.
Samtidigt är flera högskoleförberedande program större än vad planeringsunderlaget rekommenderar. Detta sker samtidigt som nästan 47 procent av företagen i Örebro län uppger att bristen på rätt kompetens är deras största tillväxthinder.
– Statistiken visar att flera yrkesprogram fortfarande ligger under den nivå som Skolverket bedömer behövs, samtidigt som vissa högskoleförberedande program är större än vad planeringsunderlaget rekommenderar. Det är en utveckling som behöver följas noga i arbetet med dimensioneringen framåt, säger Kristin Lahed.
Under det senaste året har flera kommuner i länet uppgett att de förändrat sina arbetssätt kring dimensionering och stärkt samarbetet mellan kommuner och med fristående gymnasieskolor. Trots detta visar statistiken att de faktiska förändringarna i gymnasieutbudet går åt rätt håll men fortfarande är begränsade.
– Hur gymnasieskolans utbildningsutbud ser ut påverkar både företagens möjligheter att hitta rätt kompetens och ungas väg in på arbetsmarknaden. Det är därför en fråga som får konsekvenser för hela den regionala arbetsmarknaden, säger Kristin Lahed.