Låga inkomster för Fagerstas sommarjobbare

Medianinkomsten för sommarjobbare i Fagersta kommun är lägre än i nästan alla andra konmuner i landet. Det visar en undersökning som SCB gjort av gymnasieelevernas förvärvsinkomster under sommarmånaderna.

Förra året hade 290 av 477 gymnasieungdomar i Fagersta kommun förvärvsinkomst under juli eller augusti. Det betyder att 61 procent av ungdomarna sommarjobbade i någon utsträckning.

– Att 61 procent av ungdomarna sommarjobbar är en ganska typisk nivå om man jämför med landet som helhet. Kommunen ligger en liten bit över rikssnittet, säger Lukas Gamerov, statistiker på SCB.

Inkomsterna för Fagerstas unga är lägre än i riket som helhet. SCB har slagit ihop de sommarjobbande ungdomarnas förvärvsinkomster i juli och augusti, till en samlad sommarinkomst.

– Medianinkomsten för en sommarjobbare i Fagersta var 6 300 kronor – den fjärde lägsta nivån i hela landet. I riket som helhet tjänade en typisk sommarjobbare 10 000 kronor förra sommaren, säger Lukas Gamerov, och tillägger: 

– I statistiken kan vi inte urskilja timlön eller arbetade timmar, vilket spelar roll för inkomstens storlek.

Generellt är inkomsterna högst i kommuner med besöksnäring och lägst kring de större städerna, men exempelvis stora lokala arbetsgivare kan också påverka bilden. I Fagersta hade sommarjobbare inom handel en medianinkomst på 25 300 kronor, vilket kan jämföras med sommarjobbare inom vård och omsorg som låg på 5 100 kronor.

Sommarinkomsterna i Fagersta kommun är högre för tjejer än för killar, 7 600 kronor jämfört med 5 800. Det skiljer Fagersta från de flesta andra kommuner i landet, där killarna som regel tjänar mer än tjejerna.

Andelen ungdomar som sommarjobbar varierar stort mellan kommuner. I Överkalix jobbade 89 procent av ungdomarna under sommarmånaderna 2024, medan det på Lidingö utanför Stockholm var 35 procent. Och medan den samlade medianinkomsten i Strömstad var drygt 22 000 kronor, var den i Järfälla utanför Stockholm bara 6 000 kronor.

– När det kommer till i vilken utsträckning som ungdomar arbetar och tjänar pengar brukar näringsstrukturen i kommunen spela in. Det kan vara hur många enkla jobb som finns, hur konkurrensen om jobben ser ut men också hur motiverade ungdomarna är att arbeta, säger Lukas Gamerov.

Generellt ökar sysselsättningsgraden i de kommuner där kommunen erbjuder många ferieplatser. Kommunala sommarjobb ger alltså jobb åt fler, även om de håller medianinkomsterna nere.

Upptäck mer från

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa