Andelen västmanländska kvinnor som snusar har ökat från fem till elva procent mellan 2017 och 2022. Bland de yngre kvinnorna handlar det främst om tobaksfritt nikotinsnus, så kallat vitt snus.
Det framgår av folkhälsoundersökningen Liv & hälsa – som också visar att det fortfarande råder stora hälsoskillnader mellan olika grupper i samhället.
– Det finns positiva tendenser såsom minskningen av andelen rökare. Undersökningen visar dock att skillnaderna och utmaningarna i hälsa består, och därför är jag tacksam att regionfullmäktige gett uppdrag om insatser som ska bidra till att främja hälsan hos västmanlänningarna, säger Marie Tollefsen Markström, folkhälsochef på Region Västmanland.
Under 2022 svarade cirka 6 000 västmanlänningar äldre än 18 år på frågor om hälsa, levnadsvanor och livsvillkor – samt i vilken utsträckning de utnyttjar vården. Totalt deltog cirka 35 000 personer i fem mellansvenska län.
Skillnader mellan grupper
Liksom i undersökningen 2017 och tidigare år visar det sig även 2022 att hälsan varierar starkt med kön, ålder och livssituation:
• Kvinnor uppskattar sin hälsa som sämre, jämfört med män.
• Yngre uppskattar sin hälsa som god, jämfört med äldre.
• Hälsan upplevs som bättre bland personer med eftergymnasial utbildning respektive högre inkomstnivå.
• Bland dem med dåligt socialt nätverk, exempelvis att sakna någon som kan hjälpa vid praktiska problem, uppger endast hälften av de tillfrågade att de har bra eller mycket bra hälsa. Totalt bland de tillfrågade är andelen 70 procent.
Andelen som röker dagligen har minskat drastiskt de senaste 20 åren, medan andelen som snusar har ökat.
• Bland länsinnevånare 18–29 år har andelen män som snusar dagligen ökat från 18 till 21 procent under den senaste femårsperioden.
• Bland kvinnor har snusandet ökat från fem till elva procent. För de yngre kvinnornas del kan detta till stor del förklaras av introduktionen av tobaksfritt nikotinsnus (nikotinpåsar/”vitt snus”) – sju procent uppger att de använder den typen av snus dagligen.
Den minskade rökningen medför hälsovinster, och har under den senaste femårsperioden sparat åtta miljoner kronor för hälso- och sjukvården i Västmanland. Under samma tid sparade minskad rökning fyra miljoner för länets kommuner. Men för samma period beräknas ökningen av andelen med fetma – från 19 till 22 procent – kosta sjukvården två miljoner kronor och kommunerna en miljon.
– En förbättrad folkhälsa har en avgörande betydelse både för den enskilde västmanlänningen och för tillväxten i länet. Ett Västmanland som mår bra skapar bättre förutsättningar för minskad sjukfrånvaro, ökad sysselsättning, högre tillväxt och minskade behov av vård och omsorg, säger Jenny Landernäs, M, ordförande i Regionala utvecklingsnämnden.
– Liv & hälsa ger en bra bild av dagsläget för folkhälsan, men det är tyvärr inte någon positiv läsning. En god folkhälsa bidrar till så väldigt mycket positivt, både till samhället i stort men framför allt för individen själv. Därför lägger det nya regionstyret stort fokus på det förebyggande arbetet, säger Richard Fallqvist, L, regionråd med ansvar för folkhälsa.