NVK har inget annat val än att ta ned det bestånd i Fagersta som angripits av granbarkborre. Alternativet är att angreppen sprids och orsakar en ännu större mängd döda träd.
Det påpekar Fagerstas naturvårdshandläggare Lisa Ekberg med anledning av naturskyddsföreningens och Vänsterns protester mot att ett skogsområde vid slutet av Svedjevägen på Hindric Pers ska avverkas snarast. Skogsstyrelsen har gett klartecken och Fagersta kommuns ledning ser ingen anledning att försöka gå emot deras beslut.
– När fullmäktige för fem år sedan antog skogsbruksplanen, var den här skogen frisk. Men skogen är en levande organism som förändras. Förra året har just den här skogen blivit angripen och på kort tid har många granar dött och om vi inte tar ned den kommer barkborrarna bara att fortsätta till andra områden och orsaka träddöd, säger Lisa Ekberg och framhåller att det är varje skogsägares skyldighet att agera.
– Om vi inte gör något kommer vi att få brev från Skogsstyrelsen att vi är tvungna att vidta åtgärder, men vid avverkning kommer det självfallet att visas hänsyn och markerat finns det som inte får röras, det är till exempel områden med naturvärde som sumpskog och de stora aspar som står längre ned i området. Dessutom tar vi bara äldre skog eftersom den yngre är mer motståndskraftig mot angrepp av granbarkborre.
Lisa Ekberg framhåller att man lyssnar på argumenten emot avverkning och har diskuterat med närmaste grannar om deras önskemål. Stigen kommer att skyddas och ska den passeras kommer överfarter att byggas och om något går sönder ska det återställas.
– Vi gör inte detta för att vi tycker att det är roligt utan för att det är vårt ansvar att rädda den skog som ännu inte är angripen, både kommunens och andra markägares skog betonar Lisa Ekberg och pekar mot det område på andra sidan stigen som ska bevaras eftersom den skogen är yngre.
Fakta granbarkborre:
Granbarkborren angriper främst försvagade granar där förökningen sker genom att hanen gräver sig genom barken och gör en parningskammare. Varje hona gräver sedan en modergång och längs väggarna lägger hon sina ägg och efter kläckningen äter larverna egna gångar vinkelrätt ut från modergången.
På detta sätt uppstår det för arten karakteristiska gnagmönstret på träet direkt under barken. Från modergången och utåt, kan det tydligt ses hur varje larvgång blir bredare ju längre ut den kommer. Detta beror på att larven växer och utvecklas till flygfärdig insekt