INSÄNDARE
Efter en tillbakagång som tidningen Fagerstaposten beskriver som ett katastrofval är det dags för självrannsakan i S-partiet lokalt. Det normala efter ett sådant tydligt missnöje är ju att ledningen ställer sina platser till förfogande.
S har marknadsfört sig stenhårt på sociala medier med Åsa-Märta Sjöström och Marino Wallsten i täten. Men att han och några till inte är några vallokomotiv borde de ha insett redan efter kyrkovalet i fjol där partiet rasade i botten.
Är inte ute efter att strö salt i såren men undrar om S är kapabla till en grundlig rannsakan om vad som gått fel. Åsa-Märta Sjöström spekulerar i TV om de har varit otydliga i budskapet. Men med tanke på deras påkostade annonsering och valbroschyr och att hela partilokalens fönster är tapetserade med deras budskap så är det inte där det brustit.
Visst har S byggt och donat och asfalterat i Fagersta under åtta år så allt har inte varit dåligt men de har fallit på eget grepp genom att vara självgoda och struntat i att lyssna på vanligt folk och sådant straffar sig i en demokrati.
Ledningens stöddiga och ibland dessvärre rent bråksjuka attityd i insändare är bara ett exempel, fastighetsaffärerna och lögnerna om att det skulle bli billigare att flytta till brukskontoret är andra där S-fläcken i Vilhelminaparken blev en symbol för partiets oförmåga att ta till sig kritik.
Skillnaden mellan hur mycket färre röster de fick av Fagerstas S-väljare jämfört med hur vi lokalt röstade i riksdagsvalet borde mana till en grundlig självrannsakan som kanske visar att det är dags för några i toppen att kliva åt sidan – om det finns några som vill och kan träda in istället när det varit toppstyrt i åtta år.
Det håller definitivt inte som Åsa-Sjöström säger i TV att ”Vi är fortfarande störst” när det bara skiljer en futtig halv procent till Vänsterpartiet. Det för mest tankarna till omogna tonårsgrabbar som står vid pissrännan och skryter.
Bengt Larsson