Var fjärde elev i Fagersta är obehörig till gymnasiet

Det är långt kvar till Socialdemokraternas vallöften att alla ska komma in på gymnasiet. Bara 74,3 procent av eleverna på Risbroskolan har betyg så att de blivit antagna.

I den valbroschyr som Socialdemokraterna i Fagersta skickat ut i dagarna påstår Gustav El Rachidi att de som gick ut nian i år har den högsta meritpoängen på nästan tio år. Men den är bara marginellt högre och dessutom lägre än i fjol. Framför allt kommer inte var fjärde elev in på gymnasiet efter åtta år med S löften att alla i Fagersta ska klara målen.

”Vi har vänt utvecklingen. De elever som gick ut nian senast har de högsta meritpoängen på nästan tio år”, skryter Gustav El Rachidi i S valbroschyr. Men det stämmer inte. Poängen sjönk sju steg i år och han nämner inte det allra viktigaste, att andelen som är behöriga till gymnasiet sjunkit sedan förra valet.

Enligt Risbroskolans statistik har andelen med behörighet till gymnasiet sett ut så här de senaste åren:

2021-22: 74,3 procent

2020-21: 75,8

2019-20: 80

2018-19: 75

2017-18: 76,2

– Meritvärde och andel behöriga elever följs inte alltid åt. När vi hade delvis distans ökade meritvärdet mer än andelen behöriga. I vår analys kom vi fram till att de elever som behöver mest stöd av vuxna förlorade mest på att inte vara här varje dag. Elever som är mer självgående kunde ändå fortsätta att utvecklas i samma takt som förut, säger Risbroskolans rektor, Sara Sundh till Fagersta Nyheter.

Vilka är de största hindren för att nå godkänt?

– Det absolut största hindret för att nå godkänt betyg är frånvaro. Om en elev inte är i skolan försvårar det vårt arbete med att ge känslomässigt stöd, hitta rätt anpassningar i undervisning, och stödja eleven under inlärningen. Elevfrånvaron är fortfarande högre än den var innan Coronapandemin. Problematisk skolfrånvaro kan ofta utlösas av en anledning och sedan bibehållas av andra anledningar.

Finns det behov av mer resurser för att stötta dem som inte når målen?

– Efter Coronapandemin lägger vi mer tid än tidigare på närvarostärkande insatser och reparativa insatser för att täppa till kunskapsluckor. Detta arbete är inte över än, utan kommer att fortsätta även kommande läsår.

– I och med skolmiljarden har vi fått en tilldelning av extra medel för mer åtgärdande insatser. Dessa pengar finns tillfälligt, så vi behöver använda dem till insatser som kan genomföras under höstterminen. Vi är inte helt klara med planen för detta, men vi riktar in oss på mer insatser för att reparera kunskapsluckor, säger Sara Sundh.

Upptäck mer från

Prenumerera nu för att fortsätta läsa och få tillgång till hela arkivet.

Fortsätt läsa