Personer som arbetar med barn, unga och äldre – men även allmänheten – ska få mer kunskap för att bli bättre rustade att möta personer som mår dåligt. Det är tanken med ett utvecklingsarbete som Region Västmanland genomför 2022-2024 tillsammans med Folkhälsomyndigheten.
– Det handlar om att motverka stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och suicid, att personal ska känna sig bekväma med att våga prata och uppmärksamma när någon de möter mår dåligt. Men det är också viktigt att minska stigmatiseringen kring psykisk ohälsa och suicid i samhället i stort, vilket innebär att vi även kommer att vända oss till allmänheten. Vi måste alla våga fråga och vara trygga med att lyssna när någon mår dåligt, säger Linda Sahlström, utvecklingsledare, psykisk hälsa och suicidprevention.
Västmanland är en av fyra regioner som kommer att delta i utvecklingsarbetet tillsammans med Folkhälsomyndigheten under de kommande tre åren. Samverkan kommer även ske med länets kommuner, liksom med de båda organisationerna Hjärnkoll Västmanland samt NSPH Västmanland, Nationell Samverkan för Psykisk Hälsa. Det sistnämnda är ett samarbetsorgan mellan patient-, brukar- och anhörigorganisationer verksamma inom området psykisk hälsa.
– Vi kommer bland annat att ta in föreläsare från Hjärnkoll för att sprida kunskap utifrån egenupplevd erfarenhet av psykisk ohälsa, eller som anhörig till en person med psykisk ohälsa. Syftet med utvecklingsarbetet är inte att göra terapeuter av professioner som inte har det i sin roll, utan att man ska bli bättre på att tala om de här frågorna på en allmänmänsklig nivå, och inte vara rädd för att göra det, säger Linda Sahlström.
En av de stora utmaningarna med stigmatisering kring psykisk ohälsa och suicid är att den drabbade kan känna skam, vilket kan leda till att man döljer sina besvär eller inte söker hjälp.
– Men det går att förändra. Stigmatisering av personer med psykisk ohälsa beror ofta på okunskap och fördomar. Utvecklingen i samhället går framåt och vissa, framför allt yngre, har lättare att tala om de här frågorna än medelålders och äldre, vilket ju är en positiv utveckling, avslutar Linda Sahlström.