Risken för komplikationer vid endoskopisk behandling och diagnostik av sjukdomar i gallvägar och bukspottkörtel kan minska om det finns stor erfarenhet av att utföra ingrepp – både hos m undersökaren och på vårdenheten.
Det visar kirurgen Eva-Lena Syrén i en doktorsavhandling vid Centrum för klinisk forskning i Västerås. Hon visar också att när stenar i djupa gallvägarna upptäcks under en gallblåseoperation – och det inte finns kompetens att åtgärda stenarna under pågående operation – kan ett alternativ vara att lägga in en ledare, även kallad guidewire. Syftet med detta är att underlätta senare endoskopisk behandling.
ERCP används vid tumördiagnostik, men framför allt vid behandling av gallsten och förträngningar i gallvägarna. Metoden innebär att en kameraslang, endoskop, förs ned genom matstrupen när patienten är under narkos.
Via magsäcken fortsätter endoskopet till tolvfingertarmen där gallvägen och bukspottkörtelgången mynnar. Med hjälp av röntgengenomlysning kan man därefter – med tunn kateter och ledare – nå gallvägarna eller bukspottkörtelgången för kartläggning, provtagning och behandling.
– Det är en komplicerad procedur! Man ska manövrera kameraendoskopet rätt samtidigt som man styr tunna ledare och instrument genom gallvägarna. Om det är svårt att komma in i gallvägarna, och endoskopisten till exempel oavsiktligt hamnar i bukspottskörtelgången, ökar risken för svullna vävnader och bukspottkörtelinflammation, säger Eva-Lena Syrén.
Eftersom undersökningen är svår ökar säkerheten och chansen att lyckas att komma in i gallvägen ju större vanan är hos både den enskilde endoskopisten och vårdenheten som helhet.
– På vissa sjukhus saknas ERCP-kompetens vid gallstenskirurgi och ibland sker en akut operation på en helg, eller vid en tid på dygnet när det inte tjänstgör personal med den kompetensen. I de fallen kan ett alternativ vara att lämna kvar en ledare för att
underlätta för säkrare endoskopisk stenbehandling i ett senare skede.
Ledaren tas sedan ut i samband med den följande ERCP:n, säger Eva-Lena Syrén.
I avhandlingen visar hon att unga kvinnor löper större risk att drabbas av bukspottkörtelinflammation vid ERCP, liksom personer med höga blodfetthalter samt de som tidigare drabbats av bukspottkörtelinflammation. Däremot – av okänd anledning – verkar det som om diabetes är en skyddsfaktor som sänker risken för komplikation.