KRÖNIKA
Staten fortsätter att ösa pengar över den etablerade pressen. Det rör sig om stora summor som tidningarna i länet kasserar in från staten för att bedriva journalistik. Men kritiken hårdnar mot bidragssystemet.
Fagersta-Posten har tidigare i år beviljats närmare en miljon kronor för att bevaka Norberg och Skinnskatteberg extra. Nu får tidningen ytterligare 350 000 kronor i statligt stöd.
Staten har de senaste två åren varit väldigt generös mot delar av dagspressen där storägare som förr, av principen om värdet av en fri marknad och oberoende journalistik, var starkt kritiska till statliga bidrag
I över 80 år klarade sig FP utan bidrag och under många år gav den miljonvinster till VLT:s ägare familjen Pers, men nu söker nya ägaren, Bonnier News Local, det som går att söka. Undantaget DN som på grund av oberoendet vill stå på egna ben. Exempelvis kan VLT kassera in mångmiljonbelopp i statliga bidrag trots att tidningen skryter med att man når fler läsare än förr.
Fram till för 30 år sedan fanns det två konkurrerande redaktioner både i Skinnskatteberg och Norberg – FP och VLT, innan länstidningen slog igen. Tio år senare plockade även FP ned skyltarna och bevakningen fick skötas från Fagersta.
Nedlagda lokalredaktioner ute i landet har gjort att många kommuner hamnat i medieskugga, vilket anses vara negativt för den lokala demokratin, där kommuner anställt egna kommunikatörer som på hemsidor och Facebook presenterar tillrättalagda versioner av det ledande politiker vill ha ut.
Dessa orter har fått namnet ”Vita fläckar” av rikspolitiker som nu ger tidningsägare statliga bidrag för att bevaka fläckarna.
I fjol fick FP stöd motsvarande en årslön för att bevaka Skinnskatteberg extra och i år och de kommande två åren får tidningen 667 000 kronor ytterligare per år till det. Hittills har den utökade bevakningen skötts av frilans.
FP fick också 289 000 för att stärka bevakningen i Norberg i år, vilket motsvarar en halvtidstjänst. Och nu blir det ännu mer pengar genom ett redaktionsstöd på 350 000.
• Klarar sig inte FP längre utan statliga stöd? Vad är dessa pengar tänkta att användas till?
– Jo, FP klarar sig utan statliga stöd. Men bidraget är välkommet och används för att säkra en kvalitet och bredd i vår bevakning av norra länsdelen, säger chefredaktör Julia Engström.
Julia Engström
De större tidningarna i länet, Bärgslagsbladet med Arboga tidning och Sala Allehanda, får 557 749 respektive 614 213 kronor.
Nämnas kan att den omtalade kanalen Samnytt, som drivs av föreningen för Sverigevänliga intressen, får 350 169 kronor i statligt redaktionsstöd i år.
Annars är det svårt för nya medier utan en stor organisation bakom sig att få bidrag. Det är mest de som klarar sig ändå som gynnas av det kritiserade regelverket, som lyckligtvis nu ska ses över av Mats Svegfors, tidigare landshövding i Västmanland.
2020 fick de fyra dominerande mediebolagen ett samlat press- och mediestöd från det offentliga på över en miljard kronor. Under våren har dessa bolag redovisat rekordvinster.
”Detta är orimligt och måste ses som ett allvarligt systemfel. Detta är en farlig väg som lätt kan leda helt galet. Utgångspunkten för det offentliga bör vara att underlätta för – men inte stödja – medier. Stöd motverkar oberoende, cementerar gamla strukturer och snedvrider konkurrensen, vilket de växande stöden till tidningshusen utgör ett tydligt exempel på”, skriver Linda Palmgren, vd Bauer Media i Dagens Media.
Fagersta Nyheter har inga statliga stöd alls. Finansieringen bygger på att läsarna betalar 20 kronor i månaden, vilket är en sjättedel av vad det kostar att läsa en dagstidning på nätet.
Ola Wahlsten
Ansvarig utgivare
