TILLBAKABLICK

På 1940-talet var Västanfors simbad det populäraste badstället i hela kommunen. Det idylliskt belägna badet tvingades dock stänga på grund av utsläpp från industrierna.

Simbadet är beläget i närheten av reningsverket vid sjön Aspen. Den natursköna platsen var ett omtyckt bad kring tiden för andra världskriget. Det invigdes under pompa och ståt inför en publik på runt 700 personer 1939. Högtidstalet hölls av chefen för Stockholms stadion, Erik Bergvall.

Bland dem som uppträdde fanns Tore Parkow och Sport-Axel som Fyrtornet och släpvagnen. Ett stort tack riktades till Fagersta bruks disponent Axel Fornander som hade en betydelsefull roll i att drömmarna om ett fint simbad kunde förverkligas.

Fagersta hade en mycket aktiv simklubb som tävlade framgångsrikt. De bästa var så populära att de fick åka till Norberg och visa upp sitt kunnande i vattnet. Men för de flesta ortsbor var simbadet just ett bad där man höll till under lediga sommardagar.

Det var väldigt välordnat med omklädningsrum, duschar och en kiosk där man kunde köpa kaffe, läskedryck och godis. Serveringen sköttes av vaktmästaren på badområdet, John Pettersson.
Det fanns också möjlighet att campa på området.

Det var dock inte alltid frid och fröjd vid badet. I en artikel i Avesta-Posten stod följande att läsa 1939:
”På förekommen anledning har simbadsstyrelsen sett sig föranlåten att rikta en allvarlig maning till de besökare vid badet som har sin glädje i att uppträda ohyfsat vid badplatsen och göra åverkan på byggnader och annan egendom”.
De som inte skötte sig skulle portförbjudas från simbadet, varnade styrelsen.

En stor fördel med simbadet var att Fagerstas ungdomar fick chansen att lära sig simma. Det bedrevs simskola från morgon till kväll och
enligt en artikel i Fagersta-Posten 1945 var eleverna engagerade och läraktiga, ”men en och annan gapade för stort med en åtföljande rejäl kallsup som omedelbar följd”, skrev tidningen.

Badets stora popularitet höll i sig under stora delar av 40-talet fram till att hälsovårdsmyndigheten upptäckte att vattnet i Strömsholms kanal inte var lämpligt att bada i. Orsaken var alla de utsläpp som skedde från industrierna uppströms.
Kommunledningen bestämde sig för att stänga badet och satsa vid sjön Eskiln.
Och så har det förblivit under alla år.

Men nu är vattnet inte dåligt längre. De farliga utsläppens tid i Strömsholms kanal är förbi genom betydligt hårdare miljökrav på industrierna.
Så därför kunde simbadet öppnas igen för några år sedan.

Svar på Bertil Fredrikssons och Peter Liljas insändare ”Vår avsikt är att få simhallen att fungera.”

Nu börjar det bli surrigt om debatten angående simhallen. Herrarna Fredriksson och Lilja (SD) hävdar att det är den politiska majoritetens bristande ambition att prioritera som ligger bakom sommarens stängningar av simhallen. De kan inte ha mer fel än så.

Den politiska majoriteten i Fagersta har tydligt visat att simhallen är viktig för Fagersta. Simhallen har renoverats och byggts om och det har investerats mycket i hallen. Sverigedemokraterna har själva suttit med på möten där den politiska majoriteten klart och tydligt deklarerat att det är högprioriterat att hallen ska hållas öppen och att det är oacceptabelt att hallen ska behöva stängas för att det saknas kompetens. 

Vi har inte hört några andra signaler från den politiska majoriteten i direktionen heller. Ändå har detta skett, vilket i sig är beklagligt och en fråga som vi förutsätter lyfts i direktionen efter sommaren och att det säkerställs att personal med rätt kompetens för att sköta den tekniska driften av simhallen finns tillgänglig. 

Att simhallen stänger för åtgärder när vattnet är otjänligt är rätt och riktigt, vi vill inte utsätta besökarna för otjänligt vatten som besökarna kan bli sjuka av, det skulle vara mer förödande. Däremot ska problemen kunna lösas på ett mycket mer effektivt sätt än de vi sett i sommar och stängningarna måste bli färre och kortare. 

Den politiska majoritetens avsikt är att hallen ska vara öppen, vi skulle vilja veta vart SD uppfattat att så inte är fallet. Vi tror verkligen inte att det finns en enda politiker i Fagersta, varken i majoritet eller opposition som har andra avsikter än så, det är märkligt i våra ögon att man väljer att göra en partipolitisk fråga av detta. 

Åsa-Märta Sjöström (S) kommunstyrelsens ordförande, Fagersta 

Jan Johansson (M) kommunstyrelsens vice ordförande, Fagersta

Jonas Ny blir assisterande tränare för Per-Ols damer i klubbens närmaste säsong i division 1. Han kom till klubben under vintern och har bidragit med massor av positivitet vilket uppskattas av tjejerna.

”Det är kul att få vara med från start den här säsongen efter att jag kom in mitt i förra säsongen. Det är ett härligt gäng som har roligt tillsammans och tjejerna är riktiga vinnarskallar vilket är sjukt kul att se. Det här kommer bli en kul höst/vinter, kommenterar han uppdraget.

Det är ett omfattande program som arrangörerna av Elvisdagarna i Norberg bjuder på i helgen. Jan Johansen är en av artisterna på familjefesten i tingshusparken.

– Det kommer att bli en fantastisk helg med musik, bilutställning, lek, en massa bus och en del överraskningar, säger Jonny Brinksäter i arrangörsstaben.

Elvisdagarna inleds på fredag eftermiddag med uppträdande av Dennis, Tony Nilsson, Aros Marshalls och Matthew Zeiss. På lördag blir det
bland annat Elvis lives, The Boppin Cats, samt Bruno Tillander och Larry Geller på länk från USA. Festen avslutas på söndag som inleds med gudstjänst med Elvismusik framförd av Lena Blom, samt framträdande av Jan Johansen.

Under helgen kan barn få ansiktsmålning, åka med häst och vagn och på söndag kommer en minicirkus och visar vad de kan. Det blir också dansuppvisning och godisregn.

– Vill ni hjälpa oss att få allt att gå runt så handla lotter, köp korv, toast, popcorn och fika. Swisha väldigt gärna ett bidrag märkt Elvis till 070-7619633, säger Jonny Brinksäter.

INSÄNDARE

Nio av tio äldre i Västmanland bor i en kommun med brist på senioranpassade bostäder, vilket gör att många tvingas bo kvar i ett boende som inte längre passar dem.

Och svenskarna är missnöjda med situationen – bara två av tio ger godkänt till regeringens bostadspolitik för pensionärer. Därför föreslår vi fem konkreta åtgärder som skulle göra det enklare för Västmanlands äldre att byta bostad efter behov, skriver Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling.

Regeringens bostadspolitik är en viktig pusselbit för att de seniorer som vill ska kunna flytta till ett boende som passar dem, men bara två av tio svenskar ger godkänt till regeringens bostadspolitik för pensionärer. Västmanlands äldre kan inte vänta på att alla problem ska lösas på nationell nivå.

I dag bor nio av tio pensionärer i Västmanland i en kommun med brist på senioranpassade bostäder i någon form. På många platser saknas också centrala lägenheter för de som inte längre vill bo kvar i sin villa men som inte heller vill flytta till ett senioranpassat boende.

Det är lovande att regeringen ser över bolånereglerna, men mer behöver göras för de äldres boendesituation. Västmanlands kommunpolitiker behöver agera nu för att de äldre som vill ska kunna byta bostad efter behov.

Vi på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling har därför tagit fram fem konkreta förslag på hur kommunerna kan förbättra bostadssituationen för pensionärer:

1. Bygg fler seniorbostäder
De allra flesta som har hemtjänst känner sig trygga med det, men förr eller senare behöver många en plats på någon form av seniorboende. Västmanlands kommuner behöver bygga bort bristen.

2. Bygg för morgondagens seniorer
Vi lever allt längre och är friskare högre upp i åren. Dessutom har morgondagens seniorer helt andra förväntningar på sin boendemiljö. Nya bostäder behöver anpassas till behoven hos framtida seniorer.

3. Bygg fler centrala lägenheter
Yngre seniorer som inte längre vill eller orkar ta hand om villan eller den stora lägenheten skulle i många fall gärna bo centralt i en modern lägenhet, med närhet till butiker, kultur och service. Glöm inte dem i stadsplaneringen.

4. Skapa nya sammanhang för äldre
Äldre svenskar känner sig alltmer ensamma. Det finns stor potential i att arbeta mer innovativt med olika former av seniorboenden för att skapa nya sociala sammanhang.

5. Driv på dina partikollegor i riksdagen.
Mycket kan göras i kommunerna, men riksdag och regering måste samtidigt skapa rätt förutsättningar. Förklara för dina partikollegor varför flyttskatten behöver sänkas och ränteavdragen behöver trappas ner och fasas ut för att skapa en hållbar bostadsmarknad i Västmanland.

Många äldre västmanlänningar vill naturligtvis bo kvar i sitt nuvarande boende så länge som möjligt. Men många vill och behöver också flytta till ett boende som passar dem bättre.

Västmanlands äldre kan inte vänta på att alla problem ska lösas på nationell nivå. Det är dags att kommunpolitikerna tar fram en bostadspolitik även för dem.

Per Sangrud, hållbarhetschef på Länsförsäkringar Fastighetsförmedling

Hembygdsgårdens dag infaller alltid första söndagen i augusti. Årets tema är mat.

– Det vill vi på Fagersta-Västanfors hembygdsgård uppmärksamma. Alla stugor kommer att vara öppna på eftermiddagen. I bagarstugan bakas tunnbröd och en del brödkakor fylls med läcker fyllning och serveras tillsammans med vår egentillverkade svartvinbärsdryck, säger hembygdsföreningens ordförande Rita Södergård.

– Den som gör en stugrunda kan delta i en trevlig frågetävling med mat-tema och gissa på-föremål.
Frågan vid skomakerimuseet är självklar, den handlar om skomakarlåda. Kaffestugan serverar Idas kaka med lingongrädde. Receptet är hämtat ur hennes kokbok som finns i herrgårdsmuseet. Vi kommer även att öppna den gamla matkällaren med välvt tak som finns i gaveln mot kanalen.

Fotona är tagna i herrgårdsmuseets kök och källare.

Replik på Per-Arne Anderssons (M)
ordförande NVK direktion och Jimmy Fredrikssons (S) vice ordförande svar på vår insändare ”En skandal att badet har stängt så ofta”.

De har missat hela poängen med vår insändare. Vi skriver inte något om att justera värmen i någon bil, som de hävdar. Vi påpekar att vår simhall i Fagersta bör prioriteras för att fungera, det rör sig om att utbilda och ge de anställda rätt förutsättningar att få anläggningen att fungera, att se till att reglerna följs för att undvika ”olyckor”, att om den tekniska anläggningen är undermålig ersätta den med uppdaterad teknik.

Då gäller det att direktionen, styrelsen, har möjlighet att påverka situationen inte att; ”Om man inte kan få majoritet för ett förslag i direktionen, då får man lov att respektera detta.” Det är vi i oppositionen väl medvetna om. Vår målsättning inom SD är att i de politiska församlingar vi är invalda i att ständigt förbättra och tillvarata skattebetalarnas och våra väljares  intressen, önskemål och krav.

Om exempelvis simhallen inte fungerar tillfredsställande har vi för avsikt att få den att fungera och inte enbart beklaga att den inte fungerar. Det är inte personalen kritiken riktas mot, de gör vad de kan med de resurser vi gett dem.

Det är den politiska majoritetens bristande ambition att prioritera och avsätta de resurser som fordras, trots att oppositionen påpekat det. Därför inser vi att vi bör finna alternativa lösningar för att tillgodose Fagerstabornas krav på en väl fungerande verksamhet. Det inser de flesta i Fagersta är rimliga krav.

Bertil Fredriksson, ordförande SD Fagersta

Peter Lilja, vice ordförande SD Fagersta

Fagersta har högst arbetslöshet i Västmanland med 9,7 procent. Sala har allra lägst med 5,6 procent av invånarna mellan 16 och 65 år.

Hela Västmanlands län har en arbetslöshet med ett genomsnitt av 7,8 procent. Det visar Arbetsförmedlingens rapport för andra kvartalet 2024.

I Västmanlands län var i genomsnitt 10 600 personer inskrivna som arbetslösa hos Arbetsförmedlingen under det andra kvartalet 2024. Det är en ökning med 5 procent, eller 500 personer, jämfört med samma kvartal ett år tidigare.

Samtidigt ökade antalet inskrivna arbetslösa med 7 procent i riket. Trots det senaste årets ökning var antalet inskrivna arbetslösa färre i länet jämfört med motsvarande period två år tidigare. Antalet har sedan dess sjunkit med 3 procent.

Under det andra kvartalet 2024 var det 2 500 personer som skrev in sig som arbetssökande i Västmanlands län. Samtidigt var det fler, 2 800 personer, av de arbetslösa som fick ett arbete. 

Västmanlands läns kommuners arbetslöshet:

1. Sala 5,6 procent
2. Surahammar 6,1 procent
3. Hallstahammar 6,5 procent
4. Arboga 7,0 procent
5. Skinnskatteberg 7,2 procent
6. Norberg 7,5 procent
7. Västerås 8,1 procent
8. Kungsör 8,3 procent
9. Köping 8,3 procent
10. Fagersta 9,7 procent

Under Prideveckan hissar Fagersta kommun Prideflaggan för homosexuella, bisexuella, transpersoner, queera, intersexpersoner, asexuella, aromantiska och alla andra sexualiteter och identiteter som vanligtvis exkluderas av normen.

”Att kommunen flaggar för Pride är ett beslut antaget av kommunfullmäktige för att visa solidaritet med hbtqia+ personer och med alla som kämpar för att stärka gruppens livssituation och rättigheter!”, meddelar kommunen på hemsidan och fortsätter:

”Fördomar, allmän okunskap och strukturellt förtryck gör att det fortfarande är problematiskt, och för vissa omöjligt, att leva öppet som hbtqia+ person. Här i Fagersta uppger till exempel unga hbtqia+ personer att deras mående är sämre än övriga ungdomars. Detta är inte acceptabelt och något som Fagersta kommun aktivt arbetar för att förändra.”

Det finns två jämlikhetsutbildningar som är skräddarsydda för Fagersta. En riktar sig till politiker och anställda inom kommunen och en till föreningslivet. Båda syftar till att öka kunskap om och förståelsen för hur strukturer, bemötande och beteenden kan skapa exkludering och ge vägledning i hur man kan gå tillväga för att arbeta i motsatt riktning.

För 50-60 år sedan betraktades Kolarbyn som ett mönstersamhälle. Där fanns allt som invånarna behövde och bostäderna ansågs vara i toppklass. I dag ser det annorlunda ut i den norra stadsdelen.

Kolarbyn byggdes i huvudsak åren 1947–51 och bestod av två stora bostadsrättsföreningar med 600 lägenheter, Kolarbyn och Bäckens park. Husen ritades av stadsarkitekt Nils Myrberg och byggdes av Diös. Lägenheterna var fina och moderna med varmvatten, badkar och kylskåp och blev eftertraktade av bruksarbetarfamiljerna. Det fanns gott om serviceinrättningar och lekplatser på gårdarna. Området betraktades som ett av Sveriges bästa att bo i.

”Brukets överingenjör Arthur Åhrén ansåg att tillgången till goda moderna bostäder var en av de viktigaste förutsättningarna för att kunna rekrytera bra arbetskraft. Åhrén framhöll också att den nya bebyggelsen dessutom förde det goda med sig att människor från olika sociala skikt i samhället började bosätta sig i samma områden. Tjänstemännen hade tidigare alltid bott i villor med enskilt läge på Andra sidan i anslutning till Fagersta Bruks herrgård, åtskilda från staden både av bruket och Kolbäcksån”, skrev Bruksmusei vänner för några år sedan.

På 1960-talet fanns det gott om butiker i Kolarbyn. Och dessa servade inte bara de som bodde där. Många kunder utifrån sökte sig dit för att handla. Lokaltidningen var mäkta imponerad av Kolarbyn och hävdade i en artikel 1965 att stadsdelen utvecklats till ett mönstersamhälle som ”uppfyller allt som den moderna nutidsmänniskan kan önska sig i komfort och service.”

Man konstaterade också att ingen husmor behövde ta sig ner till stadens centrum för att göra sina inköp. Och som grädde på moset avslöjades att Konsum planerade ett nybygge av en varuhall i Kolarbyn.

Där fanns den populära butiken Kjells radio och tv som sålde det senaste inom ljud- och bildområdet. Inför julhandeln för 55 år sedan saluförde Kjell Sandquist en batteridriven kassettbandspelare. Den kostade 395 kronor och var en åtråvärd julklapp. Omräknat till dagens pengavärde blir priset närmare 4 000 kronor. På 60-talet var elektroniska prylar omkring tio gånger så dyra mot vad de är i dag.

Nordens livs hade det mesta i matväg och lovade i reklamen att göra sitt bästa för att Kolarbyborna skulle få ”ett välfyllt och välsmakande julbord”. Även Lindholms livs erbjöd ”julbordets läckerheter”.

I Kolarbyn fanns också två konditorier, Norlins hembageri på Skogsvägen 1 och Ebe-konditoriet på Hantverksvägen 10. Båda tillverkade och sålde allt från matbröd till wienerbröd och tårtor. Det fanns självfallet även möjlighet att slå sig ned och fika på plats.

En butik som kom att bli väldigt populär och som var en av de som överlevde längst var Knuttes cykel & motor på Forsbackavägen 6. Knuttes julannonsering på 60-talet deklarerade att ishockeyrör och konståkningsskridskor stod högst på ungdomarnas önskelistor. Skridsko- och skidåkning var populära fritidssysselsättningar på den tiden då utbudet av annat var magert vintertid samtidigt som det ofta var rejäla vintrar.

I Kolarbyn fanns också Karins manufaktur, Östlings tobaks- och pappershandel, Kolarby tobakshandel, samt Magasin Kolarby som sålde husgeråd, barnkläder, leksaker och mycket annat. Dessutom fanns flera frisörer, en bensinmack med verkstad, med mera.

I Kolarbyn öppnades också Fagerstas första ungdomsgård, Alfagården, i mitten av 60-talet. Redan första året kunde föreståndarparet Fred och Linnea Ekbäck räkna in över 500 medlemmar. Gården blev centralpunkt för flera popband som fick ha sina replokaler i källarvåningen.

Konsum byggde som utlovat nytt, liksom Ica. Men när stålkrisen slog till och riksvägen drogs utanför stan började det snabbt gå utför med Kolarbyn. Den ena butiken efter den andra slog igen. I dag finns bara en pizzeria som lockar besökare från andra delar av staden. Och lägenheterna är inte längre i toppklass.

Ola Wahlsten

Miljö- och klimatminister Romina Pourmokhtari meddelade på torsdagen att regeringen beslutat att införa en tillfällig premie från och med 20 augusti. Premien ska gälla för den som skrotar en äldre bil med förbränningsmotor och i stället leasar eller köper en elbil. Förslaget får kritik från Riksförbundet M Sverige som menar att reformen är missriktad.

– Det här är symbolpolitik utan verklighetsförankring. Regeringen vill bara kunna skryta om att man infört en skrotningspremie och en sorts miljöbonus, men att utformningen innebär att väldigt få privatpersoner lockas av förslaget vill man helst inte prata om, säger Heléne Lilja, chef för kommunikation och samhälle på Riksförbundet M Sverige.

M menar att den som kör en skrotfärdig bil idag inte kommer att ha råd att köpa en elbil i morgon. Tanken med en skrotningspremie är att de med små ekonomiska marginaler, och som kör de äldsta bilarna, ändå ska kunna byta upp sig till en litet nyare, renare och trafiksäkrare bil.

Fram tills 2007 fanns en skrotningspremie och ett eventuellt återinförande har aktualiserats av att utskrotningen minskat över tid. Genomsnittsåldern på skrotade bilar är idag nära 20 år, jämfört med för fem år sedan då genomsnittet var 18 år. Företrädare för bilbranschen, transportsektorn och bilkonsumenterna föreslog nyligen en skrotningspremie riktad mot bilar som är äldre än 15 år.

– De äldsta bilarna har höga utsläpp och står för en stor andel av de allvarligaste trafikolyckorna, medan nyare bilar är mer bränslesnåla, rena och trafiksäkra. En ovillkorad skrotningspremie är en träffsäker reform för att föryngra den svenska bilflottan och påskynda omställningen, säger Heléne Lilja.

I november 2022 slopade regeringen klimatbonusen för bilar med låga utsläpp. I stället inför regeringen introduktionsstöd för lätta ellastbilar och förstärker Klimatklivet, investeringsstödet för ny klimatsmart teknik.

– Regeringen har kastat den tidigare omställningspolitiken, vars bärande fundament var reduktionsplikten och klimatbonusen, överbord. Den nya inriktningen bidrar inte lika kraftfullt till minskade utsläpp och omställning av fordonsflottan. Därför tycker vi att man åter bör införa en form av bonus, och en bredare skrotningspremie på åtminstone 10 000 kronor, säger Heléne Lilja.

Amanda Bohlin, CK Hymer, och Matthias Wengelin, Länna Sport CK, vann överlägset dam- respektive herrklassen när Engelbrektsturen avgjordes i Norberg under söndagen.

Båda hade en segermarginal på runt två minuter. Loppet är en av sju deltävlingar i Långloppscupen och totalt kom över 900 cyklister till start.

Resultat: https://www.engelbrektsturen.se/

Foto: Jörgen Hjerpe

Inbrott på byggarbetsplatser fortsätter att vara ett stort problem i polisregion Mitt. Så här långt under 2024 har 264 inbrott anmälts på byggarbetsplatser i polisområdena Västmanland, Uppsala och Gävleborg.

Det skriver polisen på Facebook och påpekar att tips från allmänheten är viktiga om stölderna ska kunna klaras upp. Brotten äger ofta rum nattetid då byggarbetsplatserna är obemannade. En specifik veckodag sticker ut tydligt enligt statistiken, och det är lördag. Både stora och små byggarbetsplatser är utsatta för stölder.

”Polisen behöver hjälp av allmänheten med iakttagelser i och omkring byggarbetsplatserna. Det kan handla om bilar som har parkerat på udda ställen, eller personer som inte hör hemma i aktuella området, som kanske har rekat inför stölden eller liknande”, skriver polisen.

INSÄNDARE

Det är ledsamt att se hur vissa individer ger sig på vårt gemensamma och förstör, som möblemanget utanför Malmen och paviljongen i Ejalunden.

De har haft sönder och kastat runt möbler och skräp som Malmens personal får ta hand om varje morgon. Likaså finner en del personer ett nöje i att ha sönder paviljongen vid Ejalunden.

Som om det inte räckte med att den brann ned i en anlagd brand för några år sedan så roar sig några med att sparka och hoppa sönder staketet och bänkarna.

Nej det borde vara poliser ute på nätterna i Fagersta som det var förr när det är sommarlov eftersom skadegörelsen ofta ökar när det är lov.

Ledsen grannboende

Järntorget i Fagersta då det var livlig torghandel i veckosluten och huset med Ica och Systembolaget inte var byggt än.

INSÄNDARE

Vad är en padda? Är det ett litet djur som liknar en groda (fast det går istället för hoppar) eller är det en elektronisk surfplatta i första hand?

Det är väldigt oroväckande att samhällsutvecklingen har gått till att vi människor blir allt mer stillasittande och lägger allt för mycket tid på skärmar. Hälften av alla barn och ungdomar tycker att dator- och skärmtid har påverkat deras liv negativt. Men även vuxna behöver röra på sig mer. Från Liberalerna vill vi att fler ska få uppleva och fascineras av groddjuret och att tiden med surfplattan ska bli kortare. Att vi ska gå från skärmtid till löptid.

Stillasittandet är inte bra för oss. Fysisk aktivitet är mycket viktig för människors hälsa, både fysisk och psykisk. I grund och botten är det en frihetsfråga. Den tyske sociologen och politikern Ralf Dahrendorf har myntat begreppet livschanser, ett begrepp som är centralt inom Liberalerna. För den som lider av ohälsa är livschanserna färre och friheten mindre. Inte minst därför är det oroande att barn och ungdomar rör sig allt mindre. 

Västmanland ligger också över rikssnittet när det gäller fetma. Bristande fysisk aktivitet är en orsak, en annan är ohälsosamma vanor när det gäller mat och dryck. Konsumtionen av mindre hälsosamma livsmedel ökar i vårt län. 

Det behövs därför en ökad ambition i länet för att främja hälsosamma vanor och fysisk aktivitet. Regionen och kommunerna måste kroka arm i att främja fysisk aktivitet i såväl skola, organiserad idrott som spontan idrott, rörelse och lek. Vi måste öka rörelseglädjen i samhället. Från Liberalerna lyfter vi detta i vårt arbete i regionen och i den regionala utvecklingsplanen.

En mycket viktig del i detta är att prioritera upp rörelse och fysisk aktivitet i skolan. Här läggs grunden till goda vanor. Det kan och ska inte vara isolerat till idrottslektionerna att eleverna rör på kroppen. 

Den låga utbildningsnivån i Västmanland påverkar hälsan och vice versa. Därför är det viktigt för Liberalerna att höja utbildningsnivån i länet.

Vi har som människor och individer inte möjlighet att påverka allt som påverkar oss. Våra gener, våra föräldrar och den miljö vi växer upp i är i stort sett bortom vår kontroll. Men vi kan varje dag genom de val vi gör för oss själva och våra barn påverka vår hälsa till det bättre. Kommunerna, regionen och andra aktörer kan skapa förutsättningar, men det är till syvende og sidst den enskilda människan som fattar beslutet att lägga ned skärmen, öppna ytterdörren och röra på sig.

Richard Fallqvist (L) regionråd med ansvar för folkhälsa, Region Västmanland

En Fagerstabo har lämnat in ett e-förslag om att anlägga bänkar högst upp i Högbyn för att skåda stjärnhimlen.

Enligt förslaget ska det vara bänkar som man i nästan liggande position kan kolla på natthimlen från. ”Kanske även vore nåt för landsberget?”, skriver förslagsställaren.

Konsumbaren på Brinellvägen i Fagersta lockade med att det var självservering. Matstället slog igen för drygt 50 år sedan när Domus flyttade till det nybyggda varuhuset på Dalavägen, där baren fick heta Disa.

Är semestern redan slut? Känner du ångest över att börja jobba? Du är inte ensam. Min Doktors psykolog ger fem handfasta tips på hur du kan minska jobbångesten och se återgången till arbetet som en chans till en nystart.

Vad är jobbångest?

Jobbångest är en känsla av nedstämdhet och ibland ångest som kan komma i slutet av en ledighet, som när det är dags att komma tillbaka efter sommarsemestern. Det kan också vara en återkommande känsla som till exempel infinner sig varje helgslut.

– Vi kan alla drabbas av jobbångest, och att inte vilja att semesterns härliga, lata dagar ska vara slut behöver inte betyda att du bör säga upp dig. Men om känslan kvarstår eller eskalerar kan det vara värt att fundera över om det är något i din arbetssituation som får dig att må dåligt, säger Ricardo Correa, psykolog hos Min Doktor.

Är ditt arbetsliv i obalans?

Semestern är nödvändig för vår återhämtnings skull. Återhämtning är nämligen en viktig faktor för att undvika att stress övergår i psykisk ohälsa som utmattning, sömnstörningar och depression. Men viktigast av allt är att se till att arbetslivet inte är i obalans.

– Ett arbetsliv i obalans innebär att din arbetssituation gör dig tröttare för varje dag. Om så varit fallet för dig under våren, kan återgången till arbetet bli en chans att ta ett nytt grepp på din arbetssituation och kanske rätta till de där delarna som du tycker har fungerat mindre bra eller kanske påverkat ditt mående negativt, berättar Riccardo Correa och fortsätter:

– Det är viktigt att du har en arbetssituation som känns hållbar för att du inte ska hamna i stressproblematik som i sin tur kan leda till psykisk ohälsa.

5 tips för att minska din jobbångest

1. Fundera över vad det är som har fått dig att må bra i sommar. Är det färre måsten, ett lugnare schema, mer tid i naturen eller mer tid med dina vänner? Fundera på om du kan få in mer av detta i din vardag även när du är tillbaka på arbetet.
2. Glöm inte goda rutiner. Det är lätt att glömma bort att ta hand om sig själv när vardagen blir mer pressad. Men att äta regelbundet, sova och röra på sig är viktigt för att må bra. Fortsätt med det i den mån det går även när tiden komprimeras.
3. För dagbok över det som stressar dig. Försök hitta vilka mönster som får dig att må bra och vilka dåliga mönster som du kan försöka bryta. Kan du göra en förändringsplan för det som fungerar mindre bra på din arbetsplats?
4. Fundera över vilka gränser som passar dig. Sätt gränser för dig själv i arbetet. Det kan till exempel vara regler för mellan vilka tider du ska arbeta och att du inte ska jobba på kvällarna, men även vilken belastning och vilka krav som känns rimliga.
5. Prata med vänner och anhöriga. Att lätta på hjärtat hjälper. Prata också med din chef om det är någonting på arbetet som inte fungerar. Ta nystarten efter semestern som en chans att rätta till det du kanske inte hade kraft att rätta till före semestern.

Stress kan leda till psykisk ohälsa

Att känna sig stressad är vanligt och i de flesta fall är det ofarligt och övergående, men om du upplever att du inte kan hantera stressen på egen hand finns det hjälp att få. 

Kontakta en av våra psykologer för ett rådgivande samtal, där du tillsammans med psykologen kan diskutera lämplig väg framåt för dig, och huruvida du behöver professionell hjälp för att hantera din stress, avslutar Min doktor pressmeddelandet.

Sångerskan Åsa Lansfors och pianisten Kjell Fernström bjuder på visa och jazz i konserten i Västervåla kyrka på tisdag kväll i serien Musik i sommarkväll.

Åsa Lansfors är frilansande musiker som har ett ben i den klassiska musiken och det andra i jazzens värld. Hon arbetar som sångpedagog på Sjöviks folkhögskola och som körledare i Fjärdhundra församling. Hon har även arbetat på kulturskolan i Enköping. Hon anlitas ofta som sångerska vid kyrkliga förrättningar och konserter.

Kjell Fernström är en välkänd och omtyckt jazzpianist med rötter i Norberg. Kjell har spelat tillsammans med olika musiker i Västervåla kyrka många gånger.

Dileepa Bandara har tagit bilderna i Norberg. Skicka in din sommarbild du också och ha chans att vinna lotter.

Sedan avfallsstationen i Fagersta stängdes förra hösten på grund av vildsvinspesten har det lämpats av sopor på en rad platser i naturen. På flera ställen har det till och med slängts post som kan avslöja vilka nedskräparna är.

Meningen var att Fagerstaborna skulle åka till Norberg med sitt skräp under hösten och vintern men av allt att döma valde en del att göra sig av med det på närmare håll. En sådan plats är Kottmossen i norra stadsdelen. Bland skräpet har hittats brevkuvert med namn på boende i Kolarbyn.

– Det finns människor i samhället som varken följer etiska regler eller kommunala bestämmelser.
Jag gick förbi området där Fagersta.kommun samlar grus och snö vid Kottmossvägen. Det är skyltat med förbjudet att kasta avfall. Till min förvåning såg jag att någon ändå lastat av skräp. När jag tittade igenom såg jag även brev med namn bland soporna, säger en Fagerstabo.

En annan träffade på en man och en kvinna som körde ut skräp i naturen och frågade vad de höll på med när de lastade trasiga prylar och leksaker ur bilens bagagelucka.

– Svaret jag fick var att det skulle jag skita i och försvinna därifrån, säger personen som också hittat kuvert och brev med namn på.

Straffet för nedskräpning är allt från böter till fängelse beroende på vilken omfattning det rör sig om. Under 2023 fick 339 personer i Sverige böter för nedskräpning. Det är en ökning med 17 procent mot året innan och det högsta antalet utdelade böter sedan skräpboten infördes år 2011. Trenden visar att allt fler bötfälls sedan lagen ändrades. Nu kan även den som fimpar fel få böter.

Koppla in dricksvattenkran med automatisk avstängning vid skateparken. Det föreslår en Fagerstabo.

”Då skateparken används flitigt så vore det än trevligare för användarna att kunna tillgodose sig med dricksvatten under sommaren genom att det önskvärt installeras en dricksvattenkran/dricksfontänen med automatiskt avstängning som brukar finnas vid ex gym”, skriver Fagerstabon i en e-motion till kommunstyrelsen

”Förslagsvis tas vatten från Olympen eller simhallen och denna kan då stängas av under årets kalla månader för att minska risken att den fryser sönder”, påpekas vidare.

För att kommunstyrelsen ska ta upp frågan krävs att förslaget får 120 röster.

Här röstar man:

https://fagersta.se/organisation–styrning/e-forslag/aktuella-e-forslag

Rådet från sjukvården om att avvakta ledde till att behandlingen av en stroke fördröjdes ett halvt dygn. Den fördröjda behandlingen kan ha bidragit till att patienten senare avled.

I en lex Maria-anmälan konstaterar Region Västmanland att bedömningen om att avvakta i vilket fall som helst var felaktig. 

Med hjälp av en anhörig hade patienten kontaktat vården eftersom det blivit svårt att hitta ord, men trots symtomen var rådet att avvakta. Några timmar tidigare hade patienten skrivits ut från sjukhuset efter att ha vårdats för TIA, transitorisk ischemisk attack, även kallat ministroke – en övergående störning i blodflödet till en del av hjärnan.  

Morgonen därefter var patienten försämrad och efter att ha kontaktat vården igen hänvisades patienten till medicinakuten. Samma dag transporterades patienten akut till universitetssjukhus för neurokirurgisk vård. Patienten fick dock en stroke som resulterade i svaghet i en av kroppshalvorna, och avled senare av komplikationer. 

Att vid den första kontakten med vården ge råd om att avvakta var med facit i hand felaktigt och prognosen hade varit bättre vid ett omgående akut omhändertagande – ju tidigare stroke behandlas desto större chans att förhindra hjärnskador eller dödsfall. Händelsen bedöms därför ha medfört allvarlig vårdskada. 

Den berörda verksamheten har efter utredning av händelseförloppet vidtagit åtgärder för att minska riskerna för liknande händelser i framtiden, bland annat genom extra utbildningsinsatser. 

INSÄNDARE

En ny undersökning bland drygt 1 000 unga, 15–30 år, visar att sju av tio minst varje vecka eller oftare ser film, musik, tv-serier, poddar eller andra kulturformer som har inslag av alkohol.

Men lyckas kulturen porträttera den samtida alkoholnormen bland unga, eller är bilden av ungas drickande snarare en förlegad bild av hur ungdomar drack förr? Från den svunna tid då kulturutövarna själva var unga? Frågan är om kulturen tappat förmågan att känna pulsen på den ungdomskultur den så gärna vill skildra? 

Alkohol har alltid spelat en central roll i kulturens narrativ. Den har tjänat som kittet som sammanfogar intriger och karaktärsutveckling och har till och med fått betraktas som en symbol för frihet och kreativitet.

Kultur har potential att vara en röst för förändring och upplysning. Den kan lyfta fram och ifrågasätta förlegade normer och föreställningar. Filmindustrin har i vissa fall varit exemplarisk, exempelvis när det kommer till att subtilt visualisera samtycke på ett naturligt sätt i sexscener efter MeToo. Men när det kommer till alkohol har kulturen svikit sitt progressiva ansvar.

 Så länge alkohol var en central del av ungdomskulturen var det sannolikt befogat att porträttera alkohol så. Men idag är ungdomsdrickandet på historiskt låga nivåer. Vi ser ett historiskt skifte i ungas alkoholkultur.

Unga är inte alls lika intresserade av att festa som tidigare generationer. År 2001 var tre av fyra mycket intresserade av att festa, medan det i år endast är fyra av tio.

Men fortfarande används alkohol i film och musik som en symbol för det dekadenta och glamorösa livet. Vi ser det i serier som Eagles och Gaslight på SVT, liksom i sångtexter av artister som Veronica Maggio, LOAM och Fröken Snusk med flera. I varje enskilt verk är det säkert befogat. Ingen ifrågasätter autenticiteten i det. En text eller en filmscen kan skildra ett verkligt liv, en blöt kväll eller ett fyllegräl. Men summan av alla enskilda verk ger en skev bild av alkoholens plats i ungas liv och riskerar att motarbeta den förändrade alkoholkultur som den unga generationen driver. 

Det är dags att kulturen återtar sin roll som en kritisk röst och en spegel för samhällets brister, eller åtminstone uttolkare av samtida alkoholkultur. Kulturen har en potential att bidra till, och förstärka, det normskifte som en ny ungdomsgeneration faktiskt driver. Men då måste kulturen och kulturskaparna avlägsna det romantiska skimmer som omger alkoholen.

Mojtaba Ghodsi, vd för IQ

INSÄNDARE

Nu har jag och många med mig tröttnat på den urusla vattenregleringen i sjön Barken . Efter mina 70 år vid sjön så har det aldrig varit så dåligt reglerat. Det kan inte vara meningen att man skall ha vårflod två gånger per år.

Det blir översvämningar, bryggorna flyter bort, förankringspinnarna räcker inte till . Hela stränder urholkas och spolas bort. Det är inte kul alls och jag är ändå inte värst drabbad.

Nu får  ni som justerar detta vakna upp i tid och släppa ut lite tidigare, och inte vänta in i det sista. För då blir det hela tiden försent. Skärpning och hoppas på en uppvakning.

Jan Forsberg

Region Västmanland arbetar med att införa kloka kliniska val, ett initiativ från Svenska Läkaresällskapet. Syftet är att minska antalet onödiga undersökningar och behandlingar, som idag tar 20–30 procent av vårdens resurser och dessutom kan skada patienterna. 

– Kloka kliniska val handlar om att använda våra resurser effektivt och följa evidens genom att välja bort insatser utan värde. Men det är inte ett sparprojekt, för oavsett ekonomi ska vi bara erbjuda det som verkligen ger nytta, säger Milad Rizk, verksamhetschef för reumatologkliniken och ordförande för arbetsgruppen. 

Arbetet drivs av läkarprofessionen och specialistföreningarna, men den arbetsgrupp som Milad Rizk leder inom regionen har fått uppdrag och mandat att driva arbetet inom ramen för Hälso- och sjukvårdsförvaltningens verksamhetsplan. Det är dock klinikerna och mottagningarna, och i förlängningen de enskilda läkarna, som fattar beslut om hur kloka kliniska val tillämpas. 

En viktig framgångsfaktor är att läkaren får tillräckligt med tid för varje patient, och träffar många patienter för att stärka sin erfarenhet. Men även att yngre läkare får bra handledning för att våga undvika onödiga undersökningar och behandlingar, säger Milad Rizk. 

Ibland tas det dubbla eller trippla prover på samma labtester samma dag eller vecka – men beställda av olika vårdgivare. Exempel på undersökningar som helst inte ska göras i onödan är röntgen eller magnetkameraundersökning av knäleder eller ryggar vid misstänkt artros, såvida det inte finns alarmerande symtom.

– Onödiga laboratorietester och röntgenundersökningar kan leda till överdiagnostik, överbehandling och patientskada – strålning är inte ofarligt! Vi måste minska riskerna för patienterna och samtidigt frigöra tid och resurser för dem som verkligen behöver vård. En del ofarliga bifynd leder till invasiva och potentiellt skadliga ingrepp. Samtidigt får man inte vara dumsnål så att verkligt motiverade undersökningar prioriteras bort av ekonomiska skäl, säger Milad Rizk. 

Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård, välkomnar satsningen på Kloka kliniska val i Västmanland: 

– Det är ytterligare ett steg framåt för att stärka evidensbaserad vård i Region Västmanland. Genom att välja bort behandlingar och undersökningar som inte tillför patienten något används regionens resurser bättre, samtidigt som vi minskar riskerna för patienten. Kloka kliniska val är helt i linje med hur hälso- och sjukvården i länet behöver utvecklas i framtiden. 

INSÄNDARE

Blev så glad att läsa insändaren om att planen på ett finare centrum i Fagersta fullföljs så jag fyller på med lite beröm för nostalgin här.

Det känns som att folk i allmänhet gärna tar till pennan när det är något de är missnöjda med och får andra att haka på. Men när det är något positivt så är det inte alls angeläget att posta en kommentar.

Som gammal Fagerstabo är det i alla fall väldigt roligt med nostalgiberättelser och bilder från ens ungdom och det hör jag från andra både de som är födda här och som flyttat hit och får se hur det såg ut förr.

Tack för det Fagersta Nyheter!

Liselotte

Replik på insändare från SD, ”En skandal att badet har stängt så ofta”

Att utomhusbassängen vid Fagerstahallen har hållits stängd är vi de första att beklaga. Det har varit ett antal tillfällen när badet måste stängas för att undvika risker för besökarna.

I vår del av Västmanland behöver vi besökare från närliggande län och kommuner. Att badet har varit stängt har varit av olika orsaker vilka har åtgärdats. Anledningarna har varit olika, där finns det en läxa att lära. Att det i viss mån har varit problematiskt med specialkompetens är en bidragande faktor. Att ta hand om en såpass komplicerad apparat som simhallen är något helt annat än att justera värmen i en bil.

Nu är det högsommar och vi ser fram emot att avslutningen på badsäsongen avlöper felfritt och att gemensamma krafter gör allt för att uppnå detta. Vissa händelser råder man inte över, som till exempel blöjors varande eller inte. Att det finns en uttalad ståndpunkt att göra politik av frågan med ett stängt bad, kan man bara beklaga.

När man är invald i NVK direktion, är man satt att verka för att organisationen ska lyckas i sitt arbete. Medlemmarna i direktionen är förtroendevalda politiker och antalet ledamöter speglar mandatfördelningen i respektive kommun. Om man inte kan få majoritet för ett förslag i direktionen, då får man lov att respektera detta. Då är det lätt att ta till sociala medier för att få upprättelse och att runda de demokratiska besluten.

Att driva frågan om upplösning av NVK som medlem av direktionen går helt och hållet emot logiken. Det är frågor som ska drivas i respektive ägarkommuns fullmäktige. Vi är av uppfattningen att NVK är den bästa lösningen både för Norberg och Fagersta, ekonomiskt, praktiskt och tidsenligt. I den uppfattningen har vi en övertygelse, tillsammans med många andra i samma situation som Norberg och Fagersta.

Per-Arne Andersson (M)
ordförande NVK direktion

Jimmy Fredriksson (S)
vice ordförande NVK direktion

INSÄNT

Näbbgården i Norberg har restaurerats och bevarats i gammal stil med stöd av Länsstyrelsen. Krister Forsberg har skrivit en berättelse om byggnaden, hämtad från den släktforskning han ägnar sig åt.

Olof Landerstedt köpte Näbbgården efter prosten Johan Svedbergs död 1762 och började driva gästgiveri med skjutshästar, övernattningar, brännvinsförsäljning, med mera.

Det berättas om att gruvarbetarna från Westanfors kom i ”träskomarsch” när de gick till Norberg för att köpa sitt brännvin. På Norbergs torg fanns då bodar med försäljning. 

Änkemannen Olof Landerstedt gifte sig 1773 med änkan Anna Maria Norsten från Fågeltäppan. Paret bodde på Näbbgården, där de drev gästgiveri fram till 1787. Där föddes sonen Anders och dottern Christina. Anders tog över Fågeltäppan 1795.
Olof var också nämndeman vid Norbergs Bergslags Tingsrätt och tingen hölls under hans tid på Näbbgården.

Efter varje ting bjöd Anna Maria Norsten till dukade bord i gästgiveriet och i protokoll skrevs ned ett tack för den goda maten. Med all tacksamhet till trots ställdes Anna Maria inför tinget. Hon anmäldes av sin svåger Johan Ferngren på Abrahamsgården för olaga brännvinsförsäljning. 

Första gången 1775 då tinget dömde företelsen som ringa. Flera gånger efteråt var Anna Maria instämd och frikändes, men sista gången 1787 förlorade Olof och Anna Maria sina försäljningsrättigheter och Näbbgården såldes till utanför släkten. Olof dog i Storegården (som en gång låg där Coop ligger idag).

”Gamla Norbergs häradsrätt 3 oktober 1687: Peder Anderssons i Karsbo av d 20 mars förlidna gjorda testamente under sin sjukdom till sin yngsta son Lars Persson bestående uti 350 daler nedlagde 7 förhöjningpenningar i hemmanet Näbbgården som ifrån krono till skatte köpt är det 16 skeppund tackjärn på ett stall i Näbbgården jämte en kopparkittel som Johan Nebb skall till bruks innehavare blev till dess säkerhet intecknat. Emot denna inteckning protesterade mågen Johan Nebb så på sina egne som sina svågrars vägnar att dess svärfader icke må de andra syskonen till praejudit sådan stor summa undan dem bortskänka.”

Det var fjärdingsmannen Johan Näbb född 1646 i Norbergs by (död 1692) som förmodligen gav namnet Näbbgården, INTE vad Norbergs kommun har skrivit på skylten som sitter på huset.
Johan Näbb var gift med Margareta Persdotter från Karsbo. Margareta blev ”änka i Näbbgården”.

”Nu söker vi drivna och utvecklingsinriktade sjuksköterskor till en ny unik kombinationstjänst med möjlighet att jobba på flera olika arbetsplatser, både i kommunen och regionen, inom ramen för samma anställning.”

Det säger Fagersta kommun om den nyinrättade tjänsten tillsammans med Region Västmanland och lockar med att hälso- och sjukvården i Fagersta är i en spännande utvecklingsfas med bra arbetsvillkor.

”Här finns en stark framåtanda och vilja att tänka nytt och göra skillnad för dem vi är till för. Ditt arbete kommer vara varierande, lärorikt och utmanande och vi lovar att du kommer att växa både som person och i din yrkesroll”, påpekar man.

Vidare framhålls dessa höjdpunkter med jobbet:

• Nytänkande organisation som jobbar för att möta framtidens behov.

• Väldigt goda möjligheter till professionell utveckling, både på bredden och djupet.

• Löneutveckling utöver det vanliga.

• Möjlighet att jobba personcentrerat då man följer patienter både över tid och över verksamhetsgränser.

• Vi erbjuder en bred palett av kompetensutvecklande insatser.

Det här vykortet kunde turister köpa när de var på besök i Fagersta 1960 och ville visa dem där hemma vad som var stålstadens stoltheter.

INSÄNDARE

Det svenska klimatet kommer att bli både varmare och blötare i framtiden. Men variationerna blir stora – där det redan är torrt idag kommer det sannolikt att bli ännu torrare, med ökad brandrisk som följd.

SMHI:s prognoser visar att en normal svensk sommar i slutet av seklet på många sätt kan likna sommaren 2018 – då stora delar av landet drabbades av svår torka, omfattande skogsbränder och därefter kraftiga översvämningar.

Som skogsägare i Västmanland är det hög tid att väga in klimatförändringarna i all din skogsskötsel. Från Skogssällskapets sida vill vi uppmana dig att:

• Planera vattnets väg. Vatten kommer att vara en begränsande faktor för skogstillväxten i framtiden. Därför är det viktigare än någonsin att lagra vatten i landskapet genom återställande av våtmarker och att se över dina dikessystem så att de hjälper skogen både vid längre torka och kraftiga regn.

• Föryngra klimatsmart. Mark som är på gränsen till för torr för gran idag kommer med största sannolikhet vara alldeles för torr om 30–50 år. Där passar antagligen tallen bättre. Men se dig också omkring – vilka andra trädslag finns det som kan vara intressanta att testa?

• Våga variera. Även om dagens virkesindustri är väldigt fokuserad på barrträ så ökar intresset för lövvirke och det är klokt att sprida riskerna genom större variation i skötseln. Tänk på att det kan vara bättre att plantera flera olika trädslag på hygget och fundera över om det kan passa att sköta vissa bestånd hyggesfritt.

• Tänk på tillgängligheten. Med ett bra vägsystem minskar du risken för körskador när tjälperioden påverkas av klimatförändringarna. Du får naturliga brandgator på fastigheten och bättre förutsättningar att bekämpa en skogsbrand.
Skogen vi planterar idag kommer att vara fullvuxen i ett klimat som är betydligt varmare, med torrare somrar och blötare höstar, kortare tjälperiod (eller ingen alls) och större risk för stormar. Trots att det låter dramatiskt finns det hopp. Alla Västmanlands skogsägare har chans att påverka utvecklingen för skogen, så att den kan växa livskraftigt också i framtiden. Se till att ta den chansen.

Jessica Norberg, regionchef Skogssällskapet i Västmanland
Karin Fällman Lillqvist, hållbarhetschef Skogssällskapet

”På grund av personalbrist reduceras trafiken på Tåg i Bergslagens avgångar under augusti och september (vecka 33-39). Vi planerar att återgå till full trafik från och med vecka 40 (30 september).”

Det säger Tåg i Bergslagen i ett pressmeddelande och hänvisar kunderna som berörs på sträckorna mellan Fagersta och Västerås respektive Fagersta och Ludvika till följande tidtabell, där inställda tåg ersätts med bussar:

https://tagibergslagen.se/app/uploads/tag-i-bergslagen-tidtabell-55-giltig-240811-240929.pdf

För 80 år sedan öppnade den 20-årige John Dahlin Cykel & Sport i Fagersta. Under den gyllene brukstiden i mitten av förra seklet, då Fagerstastålet var på stark frammarsch över världen, bestod en viktig del av fritiden i att ägna sig åt sport, där framför allt skid- och skridskoåkning var populära sysselsättningar.

Cykel & Sport på Västmannavägen var en viktig plats för de flesta idrottsutövare. John Dahlin öppnade butiken under kriget och hans mannar fixade det som behövdes oavsett om det gällde skidor, skridskor, fotbollsskor, eller en cykel att ta sig till och från idrottsarenorna med. En aktiv klubb var Fagersta cykelamatörer som kunde köpa det senaste i modeväg i sportbutiken när det gällde tävlingscyklar.

Rörelsen expanderade och butiken växte stort när man flyttade in på EPAs övervåning hundra meter bort. Efter det blev det flytt till Liljanhuset där Konsum tidigare huserat.

Men förändrade vanor med helgresor till stora köpcentra och senare internethandel gjorde att situationen blev ohållbar för Intersport, som namnet var på senare år, och för några år sedan såg ägarna ingen annan väg än att plocka ned skylten.

Därmed var en 73-årig epok över och i dag finns ingen sporthandlare kvar i Fagersta. Som mest var det fyra butiker med Knuttes på Forsbackavägen, Harry Larssons på Brinellvägen och Södersport på Bergslagsvägen. Senare öppnades Selins sport där.

INSÄNDARE

Vill ge dom som styr och ställer i Fagersta en eloge för att dom fullföljer planen på att göra centrum mycket finare. Vi är många som uppskattar och gläds åt det.

Det finns dom som anser att pengarna borde användas inom skolan istället men det är inget bra alternativ eftersom centrumpengarna inte räcker i evighet och då måste man ändå skära ner igen.

Dessutom har ju skolan gjort av med gräsligt mycket mer pengar än man har utan att förbättra elevernas kunskaper. Skolans jättestora underskott borde vara en tankeställare hos dom politiker som tror att problemen löser sig med mer pengar.

Det är klokt att det blir samma stuk i Vilhelminaparken och på gamla piazzan vid Liljan som det är på Järntorget med anknytning till Fagerstas järnmalmshistoria. Det här är ett lyft för hela centrum och bara ett stenkast bort ligger bruksmuséet där det borde vara obligatoriskt med besök av skolelever för att ta del av vad många av deras förfäder jobbat med och som gjort Fagersta känt ute i vida världen.

Fagersta forever

INSÄNDARE

Våra skattebetalare i Fagersta har betalat dyrt för att ha väl fungerande idrottsanläggningar och en simhall värd namnet. Halva sommaren har gått, ingen vet när simhallen är öppen eller inte.

Detta är en skandal, så här kan det inte fortsätta. Anläggningen har fungerat bra tidigare år, nu går det fel i det mesta och ingen vill ta ansvar för att inget händer. 

Detta är en prioriterad fråga som måste lösas innan badsäsongen är över. Sätt av pengar från kontot oförutsedda kostnader och se till att badet fungerar. 

På på våra välkomsskyltar till Fagersta är budskapet ”Välkommen att bada i Simhallen” Det vore trevligt om det gick nu är simhallen stängd oftare än att den är öppen. 

De Fagerstabor som har råd åker till andra badanläggningar med sina familjer, träningsläger vid simhallen får bussas till andra orter. 

Vad är det för reklam för Fagersta, vad är det för service till oss skattebetalare som betalt för anläggningen, vad kostar uppvärmningen av det vatten som inte går att använda, hur stort är intäktsbortfallet, frågorna är många men svaren få. 

Är det inte omklädningsrum, läckande tak och vattenläckor så fungerar inte reningsanläggningen. 

Detta är inte en enskild händelse, vi ser konstgräsanläggningen på Fagerliden som blev fördröjd, alla turer med isanläggningen vid Västanfors IP. Nu är nästa problemområde utomhusbassäng och inomhusbadet vid Fagerstahallen. 

Vi ser och har påpekat detta i såväl direktion inom NVK som i ägarberedningen till densamma, i kommunstyrelsen och direkta samtal med vårt kommunalråd Åsa-Märta Sjöström (s). 

Nu är det så att vi i SD sitter i minoritet det vi kan göra är att belysa problemen vilket vi gjort gång på gång men det är Socialdemokraterna och Moderaterna i Fagersta och Norberg som måste sätta ned foten och ta dessa beslut. 

Vad är det som händer i Fagersta, varför går allt så långsamt och undermåligt?

Det måste till en radikal förändring!

Vi inom SD Fagersta önskar att NVK omvandlas till en förvaltning inom Fagersta kommun som vi kan ha bättre styrning på, än vad som sker idag. 

Bertil Fredriksson, ordförande SD Fagersta

Peter Lilja, vice ordförande SD Fagersta

Polisen i Västmanland går ut och varnar för bostadsbedragare. Ett vanligt knep är att en lägenhet utannonseras via en webbplats eller på sociala medier.

”Bedragarna kräver vanligen flera månadshyror i förskott eller i deposition. En annons kan se väldigt riktig ut och därför är det viktigt att kontrollera att lägenheten faktiskt existerar”, påpekar polisen. ”Låter det för bra för att vara sant, så är det antagligen det. Ofta har lägenheten en attraktiv adress och en för låg eller rimlig hyra”.

Polisen ger några tips om hur man skyddar sig mot bostadsbedrägeri. De är:

1. Kontrollera uthyrarens namn och sök själv fram numret för att jämföra med annonsen.
2. Kontrollera med fastighetsägaren att personen som vill hyra ut verkligen är lägenhetsinnehavare och har tillstånd att hyra ut i andra hand.
3. Betala inget innan du sett bostaden. Att vilja hyra ut sin lägenhet utan att träffas tyder på bedrägeri.
   Begär legitimation och kontrakt.

TILLBAKABLICK

Tillverkningen av Fagersta-Secos däckdubbar, Secomet, startade 1962 och redan första året producerades 15 miljoner dubbar för att som högst bli 168 miljoner år 1970.

Fagerstas däckdubbar blev ett begrepp för både privatbilister, förare av tyngre fordon och rallyförare som till exempel Tom Trana och Björn Waldegård. Om detta berättar Jan Qvick och Göran Råberg i ett reportage på Bruksmusei vänner.

”För rallykörning utvecklades speciella dubbar och stiften till dessa pressades på konventionellt sätt. Många bilar hade klistermärken som visade Secometmärket baktill. Syftet med dessa var förutom att göra reklam för Fagerstas dubbar att varna bilister med odubbade däck från att ligga för nära framförvarande bil”, skriver de.

”Totalt producerade Fagersta-Seco 769 miljoner dubbar. Vid tillverkningen hade det använts nära 500 ton hårdmetallpulver och spink. Däckdubbarna var en utmärkt produkt på så sätt att det enda krav som ställdes på sammansättningen var kobolthalten och därmed ett utmärkt sätt att ta tillvara restprodukter från tillverkningen av övriga hårdmetallprodukter.”

Läsa hela artikeln här:

Juli 2024 – Turbinhuset på Holmen, del 4 Secomet däckdubbar

Hälften av föräldrarna till barn med diabetes går ner i arbetstid för att hantera barnens kroniska sjukdom. Föräldrarna står samtidigt helt utan ersättning när de behöver ge sina barn stöd i skolan. Svenska Diabetesförbundet vill att regeringen underlättar för gruppen genom att ge rätt till VAB vid insatser under skoldagen. 

– Det är dags att föräldrar till barn med diabetes får ett bättre stöd av samhället för att kunna delta fullt ut i arbetslivet. Ett första viktigt steg är att ge rätt till VAB när föräldrar ger barnen stöd i skolan, säger Emma Skepp, sakkunnig barn- och föräldrafrågor på Svenska Diabetesförbundet.

En ny undersökning från Svenska Diabetesförbundet visar att det omfattande ansvar som föräldrar till barn med diabetes har skapar ohälsa. Var femte har varit sjukskriven på grund av sitt barns diabetes. Detta trots att de anpassningar föräldrarna gör i sina arbetsliv är omfattande. Hälften av föräldrarna går ner i arbetstid. Det är också vanligt att byta arbetsplats, yrke, börja studera eller helt sluta arbeta.

Drygt 8 000 barn har typ 1 diabetes och ytterligare 900 barn får sjukdomen varje år. Sjukdomen är kronisk och förutsätter egenvård dygnet runt. Föräldrar till barn med diabetes har ett mycket omfattande ansvar för barnets sjukdom. Framför allt när det handlar om att blodsockret ska hållas på en jämn nivå för att undvika risken för akuta tillstånd och ohälsa i framtiden.

Under skoldagen har skolan ansvaret för barnet. Föräldrarna behöver dock utbilda personalen om barnets behov, och det är vanligt att de ställer upp som resurser i skolan när medarbetare är sjuka. För detta får föräldrarna ingen ersättning alls, utan måste ta ledigt utan lön. Detta skapar en ekonomisk stress hos redan hårt pressade föräldrar, inte minst de som är ensamstående.

– Med rätt stöd från samhället skulle en mycket högre andel av de här föräldrarna kunna delta fullt ut på arbetsmarknaden och förbättra både sin ekonomiska trygghet och bidra till statskassan. Ett färdigt förslag om rätt till VAB vid stöd i skolan ligger på regeringens bord, det är hög tid att de går vidare med det, säger Emma Skepp.

En bajsolycka i Fagerstahallens utebad gjorde att alla badgäster fick lämna badet och åka hem på söndagen.

”Just nu ser det ut som att vi kan öppna imorgon 22/7 kl.12.00. Mer information om hur det blir kommer ut imorgon”, meddelar Fagerstahallen.

I Västmanland dog 87 personer av lungsjukdomen KOL förra året. Det visar Socialstyrelsens nya siffror för dödsorsaker som Hjärt-Lungfonden har sammanställt. Nu visar också ny forskning att mindre än hälften av landets KOL-patienter får utbildning om sin sjukdom.

– KOL innebär ett stort lidande för dem som drabbas och utbildning om sjukdomen är enligt samlad vetenskap ett sätt att bromsa sjukdomsförloppet. Med rätt kunskap om sin sjukdom kan totalt omkring en halv miljon drabbade i Sverige förbättra sin livskvalitet, säger Kristina Sparreljung, generalsekreterare för Hjärt-Lungfonden.

År 2023 dog totalt 2 953 svenskar av KOL. De senaste tio åren har dödstalen bland män minskat med 21 procent medan de bland kvinnor har ökat med 5 procent. Fler kvinnor än män dör av KOL idag. KOL är en obotlig sjukdom men sjukdomsförloppet går att bromsa om åtgärder sätts in i ett tidigt skede där patienterna också får kunskap om vad de kan göra på egen hand.

Innehållet i patientutbildningen består bland annat av stöd för att sluta röka, undvika sjukdomsskov genom att till exempel vaccinera sig mot infektionssjukdomar, instruktioner för användning av inhalationsläkemedel och information om hälsosamma matvanor och fysisk aktivitet.

– Vår studie visar att det i allmänhet är patienter med svårare sjukdom, rökare och drabbade med få andra sjukdomar som får patientutbildningen. Detta trots att en viktig förutsättning för att bromsa sjukdomsförloppet är att utbildningen sätts in tidigt. Den bör därför erbjudas samtliga drabbade i ett tidigt skede av KOL, säger Caroline Stridsman, docent i lungmedicinsk forskning, Umeå universitet.

Tidigare forskning har visat att KOL-patienter som fått utbildning om sin sjukdom i högre grad behandlas i linje med rekommendationerna vad avser spirometri (lungfunktionstest), symtomutvärdering och hjälp med rökavvänjning. Vilket har höjt livskvaliteten för KOL-patienter och minskat luftvägsrelaterade inläggningar på sjukhus.

Den aktuella studien med anslag från Hjärt-Lungfonden som Caroline Stridsman leder bygger på data från det nationella kvalitetsregistret Luftvägsregistret och omfattar 29 692 patienter. 44 procent av KOL-patienterna hade fått utbildning om sin sjukdom, och av dessa hade 72 procent fått utbildning om sina läkemedel och om hur man använder inhalatorn medan endast 2 procent hade deltagit i en så kallad KOL-skola (grupputbildning). De patienter som erhöll patientutbildning fick också andra rekommenderade åtgärder utförda i högre utsträckning än övriga, till exempel spirometri, symtomskattning och rökavvänjning.

Det finns två lediga jobb hos NVK som bland annat innebär att sköta driften av Västanfors IP och Fagerliden på ett oklanderligt sätt.

De Det är NVK som söker ansvarsfulla och engagerade personer till de båda tjänsterna som fastighetsskötare för att vintertid främst vara med och ansvara för driften av de båda konstfrusna arenorna.

”Det är meriterande om du har erfarenhet av att köra ismaskin, förarbevis lastmaskin och/eller skylift, utbildning motorsåg och röjsåg, utbildning arbete på väg och/eller arbete på hög höjd, erfarenhet av fastighetsskötsel. Du som person kan arbeta självständigt och i grupp, ska vara lösningsorienterad, ha lätt för att samarbeta och kommunicera med våra kunder”, skriver NVK i rekryteringsannonsen. Sista ansökningsdag är 11 augusti med tillträdesdag 2 september.

Norra Västmanlands Kommunalteknikförbund ansvarar för driften av bostäder, verksamhetsfastigheter, gator och vägar, vatten och avlopp, parker, skogar, fritidsanläggningar, IT samt lokalvård i Fagersta och Norberg. NVK har cirka 150 anställda och omsätter 400 miljoner.

I helgen avgörs Nordiska mästerskapet i rundbana i Smedjebacken. Samtidigt arrangeras även Nordic cup för offshore-båtar.

Senast det var ett liknande båtrace över Barken var sommaren 2022 då Grand prix arrangerades. I helgen blev det tävling i både rundbana och offshore med deltagare från hela Norden.

Och många personer i alla åldrar tog sig ut i det vackra vädret för att se de snabba ekipagen flyga fram över vattnet.

Foto: Jörgen Hjerpe

Äldre läsare minns säkert att Fagersta bruk hade många tillverkningsområden under decennierna kring mitten av förra seklet. Här monteras dubbar på vinterdäck.

Skicka gärna in gamla bilder från Fagersta. De är väldigt uppskattade.

INSÄNDARE

AI-transformationen förändrar arbetslivet i snabb takt. Trots stora behov av omställning och kompetensutveckling känner bara varannan yrkesverksam akademiker i Västmanland till omställningsorganisationerna, arbetsmarknadens doldisar. Det innebär att många yrkesverksamma riskerar att gå miste om möjligheten att framtidssäkra sin kompetens.

Intresset för omställning och kompetensutveckling är glädjande nog stort. Bland Akavias medlemmar, yrkesverksamma akademiker som arbetar som ekonomer, jurister, samhällsvetare, IT-akademiker, personalvetare, och kommunikatörer, vill 67 procent kompetensutveckla sig inom ett år. Det visar en undersökning Akavia har gjort bland medlemmarna.

Trots det stora intresset och ökade möjligheter till omställning och kompetensutveckling är det långt ifrån alla som känner till vilket stöd man som yrkesverksam kan få i att framtidssäkra sin kompetens. Bland de yrkesverksamma akademiker i mellersta Sverige som ingår i Akavias undersökning är det bara 49 procent som känner till omställningsorganisationerna och det stöd de erbjuder för den som vill
bygga på sin befintliga kompetens eller byta spår i arbetslivet.

Den låga kännedomen är problematisk av flera skäl. Dels därför att yrkesverksamma riskerar att gå miste om goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning. Dels därför att det riskerar att ytterligare försvåra handläggningen av omställningsstudiestödet hos CSN.

Förutom rådgivning, vägledning och kompetensstöd har omställningsorganisationerna i uppgift att lämna det yttrande som behövs för att sökande ska beviljas omställningsstudiestöd från CSN. Genom att fler vänder sig till sin omställningsorganisation för vägledning och stöd kan ansökningarna till CSN bli bättre och dagens orimligt långa handläggningstider förhoppningsvis kortas.

Behoven av omställning och kompetensutveckling är stora och kommer att öka. World Economic Forum räknar i sin rapport ”The future of jobs” med att sex av tio anställda kommer att behöva utveckla sin kompetens fram till 2027. Inte minst väntas AI-transformationen få stora effekter på arbetsmarknaden och vad vi arbetar med.

Det är med andra hög tid att se över sin kompetens och fundera på hur den kan utvecklas för att matcha efterfrågan på framtidens arbetsmarknad. Här har omställningsorganisationerna en viktig roll att spela. Nu är det upp till arbetsmarknadens parter, fackförbund och arbetsgivarorganisationer samt omställningsorganisationerna själva att lyfta fram de stora och goda möjligheter till kompetensutveckling och omställning som finns. 

Patrik Nilsson, samhällspolitisk chef, Akavia
Hanna Birath, sakkunnig, Akavia

När Solliden i Fagersta invigdes som ålderdomshem på 1950-talet var det toppmodernt efter den tidens mått. Men det har tjänat ut och vad Fagersta kommun ska ha det till är oklart. Det finns inte ens något förslag.

Åldringsvården inleddes i Fagersta genom att man satsade på ett stort modernt nybygge – kommunhemmet Backgården i Åvestbo som stod klart 1911. Det var den tidens lösning med gamla människor och andra som inte hade någon möjlighet till egen försörjning. Fram till dess var det fattighus som gällde i Västanfors socken. Ett boende präglat av misär och elände.

Kommunhemmets invigning var en så stor händelse att Fagerstaborna gick, cyklade, åkte hästskjuts eller båt ut till Åvestbo för att lyssna till kyrkoherde P O Södergrens och kommunalnämndens ordförande C A Åhmans invigningstal.

I den fyra våningar höga byggnaden på Backgården inhystes åldringar, barn och även ”sinnessjuka” som benämningen var på den tiden.

Ordningsreglerna på kommunhemmet var omfattande och den som bröt mot föreståndarparets befallningar straffades.
När någon straffats var den stängt förbjuden att berätta om det. Och gjorde någon det ändå så blev det ännu ett straff.

Enligt ordningsreglerna måste alla stiga upp senast klockan sex varje morgon för att arbeta.
”Ingen arbetsför må neka det arbete som anbefaller, eller under arbetet var liknöjd, lättjefull eller vårdslös, eller visa uppstudsighet eller tredska”, stod det i föreskrifterna.

1918 stiftade riksdagen en lag som förbjöd att barn skulle bo på ålderdomshem. Det kom dock att dröja ända till 1925 innan Västanfors socken fick ett speciellt barnhem – Solbacka i Meling.

På 1930-talet började man bygga änkehemmen i Skogslund dit ensamstående mammor kunde flytta med sina barn. De gamla blev kvar i Åvestbo fram till 1957 då ålderdomshemmet Solliden byggdes och Backgården gjordes om till statlig alkoholistanstalt.
Efter 15 år lades den verksamheten ned och Backgården stod tom.

Och nu har alltså även Solliden tjänat ut. De 65 platserna flyttas till det nya äldreboendet på Norrby när det står klart. Men vad som ska ske med Solliden är ovisst. Tidigare har det talats om att bygga om huset till moderna lägenheter, med förhoppningen att placeringen vid Strömsholms kanal ska locka hyresgäster.

FN frågar Fagersta kommuns fastighetsstrateg, Ulf Egerfält vad som kommer att ske med Solliden när de boende flyttat till Norrby.

– Det är inget beslut taget i denna fråga, svarar han.

Finns det inget förslag heller?

– Inga konkreta förslag i nuläget.

Polisen i Västmanland går ut med en varning för ovanligt fräcka biltjuvar. Flera bilstölder av märket Range Rover och Dodge RAM har anmälts till polisen, varav den senaste stölden skedde nyligen.

”Sedan april i år har polisen tagit emot flertalet anmälningar av lyxbilar runt om i landet. Polisen misstänker att det är två personer misstänka som samarbetar. Tillvägagångssättet har varit en form av relästyrning. En person placerar sig vid ytterdörren och med hjälp av digital utrusning lokaliseras bilnyckeln. Sedan skickas information vidare till nästa person som då kan både öppna och starta bilen”, upplyser polisen och fortsätter:

”Vi vill uppmana bilägare att förvara sin bilnyckel som en värdesak, gärna i en metallburk för att blockera signalen. Även reservnyckeln bör förvaras på samma sätt.”

”Har du sett något som tror kan ha med den här brottsligheten att göra? Vi är intresserade av alla typer av iakttagelser om fordon och personer”, säger polisen och uppmanar allmänheten att tipsa på 114 14, alternativt via formuläret på polisens hemsida. Samt att vid pågående brott ringa 112.