För att barn ska vara trygga på sociala medier krävs mer än en åldersgräns på 15 år. Fler åtgärder behövs, till exempel ett stärkt skydd mot skadliga algoritmer. Bris vill att man fokuserar mer på att skydda barn på nätet, än från nätet.
– Vi kan inte nöja oss här. Det primära ansvaret att skapa förändring ligger nu på plattformarna, säger Maria Frisk, generalsekreterare på Bris.
Digitala miljöer har blivit en helt integrerad del i barns liv – från skola till fritidsintressen och relationer. Här finns stora möjligheter för det sociala livet, kunskapsinhämtning, stöd och nöjen. Samtidigt finns det också risker, det kan på olika sätt påverka och skada barn genom: sexuell exploatering, spridning av bilder, grooming, att exponeras för skadligt och vilseledande innehåll samt beroendeframkallande tekniker.
Mer behövs för att säkerställa barns digitala trygghet och hösten 2025 tillsatte regeringen en utredning för att ta reda på om det var möjligt att ha en åldersgräns på sociala medier. I juni lämnades den till regeringen.
Flera aktörer behöver involveras för att skapa förändring. Det kräver insatser från skola, närvarande föräldrar och andra vuxna. Men det primära ansvaret måste ligga där riskerna skapas – hos plattformarna. Det här är åtgärderna Bris menar behövs:
- Stärkt skydd mot skadliga algoritmer – att plattformarna tar sitt ansvar att justera eller stänga av funktioner som systematiskt driver barn mot skadligt innehåll.
- Kontextbunden moderering – innehåll som riktas till barn i Sverige ska granskas av personer med språklig och kulturell kompetens om svenska förhållanden.
- Safety by design – digitala tjänster som utgår från barns grundläggande rättigheter och aktivt motverkar beroende, överexponering och vilseledande innehåll.
- Barnanpassade rapporteringssystem – barn ska enkelt kunna anmäla skadligt innehåll och få snabb återkoppling.
- Resurser till tillsyn – stärkta resurser till implementering och tillsyn av den digitala skyddslagstiftning som redan finns på plats.