Det finns många skräckexempel på personer som fått sina sociala mediekonton kapade. Ett är Julia. Hon upptäckte det när hon inte kunde logga in på sitt konto och hennes vänner frågade om det verkligen var hon som skrivit och erbjudit att sälja sex mot bitcoins.
Det skriver Länsstyrelsen och varnar för Id-kapning, som innebär att någon köper varor eller tar krediter i ens namn, eller att någon utger sig för att vara någon annan på en stulen identitet på internet.
”Upptäcker du att någon köper varor, tjänster eller tar krediter i ditt namn? Får du fakturor på varor som du inte beställt? I så fall kan du misstänka att någon använder din identitet i bedrägliga syften. Ett annat tecken på att du blivit utsatt är om post slutar komma”, skriver Länsstyrelsen och tipsar om några saker man kan göra för att minska risken att bli utsatt för id-kapning:
- Spärra obehörig adressändring på skatteverket.se. När spärren är aktiverad godkänns bara adressändringar som görs med e-legitimation i Skatteverkets e-tjänster.
- Spärra möjligheten att ändra din postadress hos adressandring.se.
- Skaffa en digital brevlåda. I din digitala brevlåda får du post från myndigheter och kreditupplysningsbolag, vilket gör att du snabbare lägger märket till om någon annan exempelvis tagit en kreditupplysning i ditt namn.
- Om du tappat bort en identitetshandling, anmäl det till utgivaren, polisen och kreditupplysningsföretag.
- Var försiktig med var du sparar dina inloggningsuppgifter till olika konton. Använd starka, unika lösenord.
Hur kommer då bedragare över ens inloggningsuppgifter till sociala medier?
- Genom att ditt lösenord varit med i en dataläcka, där en databas med ditt lösenord hackats och det läckt ut. Kriminella kan då testa ditt lösenord på flera olika tjänster. Det är därför väldigt viktigt att ha olika lösenord till alla dina inlogg.
- Nätfiske är en annan vanlig metod för att komma över inloggningsuppgifter. E-posten ser ofta ut att komma från en legitim avsändare där du ombeds klicka på en länk och logga in på hemsidan. Om du “loggar in” ger du ifrån dig dina inloggningsuppgifter.
- Ibland skickar bedragare chattmeddelanden genom sociala media plattformen där du uppmanas klicka på en länk med brådskande text som exempelvis “det här ser ut att vara du”. Klicka inte på länken. Kontakta personen som äger kontot på något annat vis och fråga om den fått sitt konto kapat.
”Anledningen till att bedragare kapar sociala mediakonton är att de vill lura offrets vänner på pengar. Genom att utge sig för att vara din syster så kommer du automatiskt ta ner garden när du läser meddelandet. När sedan bedragare, via din systers profil, skickar meddelande om pengar så är vilseledandet ett faktum. Ofta skriver bedragaren att deras betaltjänster eller internetbank ligger nere och att det är någon slags kris”, påpekar Länsstyrelsen.
Om någon frågar efter pengar via sociala medier – kontakta dem på något annat sätt och bekräfta att det verkligen var personen i fråga som skickade meddelandet.
Hur kan man skydda sig?
- Ha unika lösenord på alla dina konton.
- Använd flerstegsinloggning (tvåfaktorverifiering) på alla konton som tillåter det.
- Dela aldrig lösenord, bank- eller kortuppgifter via sociala medier.
- Klicka inte på länkar du känner dig osäker över.
- Följ plattformens egna säkerhetsrekommendationer.
- Polisanmäl alltid om du råkat ut för ett bedrägeri.