INSÄNDARE
Det är ledsam läsning om arbetsmiljön för personalen på Fagerstas äldreboenden, och framförallt är det en skam för Fagersta. Våra äldre har byggt upp den välfärd vi har idag och förtjänar att tas väl omhand på äldre dagar.
Mata två äldre samtidigt för att spara pengar, det var det värsta jag har hört. Men det är inte bara äldreomsorgen i Fagersta som verkar lida av stora ekonomiska problem. Både skola och det sociala tycks sakna pengar för att ens ha en chans att fungera tillfredsställande.
Mobbing, bråk, droger och andra problem verkar vara vardagsmat på Risbro. Man blir alldeles häpen över vad som händer på skolan där våra kommande generationer ska ha möjlighet att bygga sin framtid. Trygghet, ordning och arbetsro borde vara en självklarhet, inte minst nolltolerans mot droger.
Det finns ett flertal familjer som kämpar dagligen, vecka ut och vecka in utan att få den hjälp som de behöver. BUP tycks lida av oändliga köer och personalbrist. Jag lever i en vanlig familj och har barn med kombinationsdiagnoser. Vi har i många år kämpat för att få livet att fungera och om vartannat få vårat barn utrett och diagnostiserad för att få hjälp både hemma och i skolan. Vi var lättade när vi äntligen fick gehör och en tid för utredning, Efter fem års kämpande, äntligen kanske vi kunde få hjälp, en diagnos och en fortsatt hjälp att komma på banan igen.
Tyvärr vart det totalt tvärtom.
Efter att vårt barn bytt skola efter årskurs 6 till Risbro har allt gått sakta utför. Möten med skola och senare sociala har avlöst varandra utan någon förbättring av situationen. Vid ett senare möte ställde jag frågan rakt ut, är det pengar som saknas? och ett tydligt ja på den frågan utdelades.
Jag kan inte låta bli att förundras något när jag går genom centrum och ser resultatet av renoveringarna av Järntorget. För att inte tala om skrytbygget av nya äldreboendet vid sjukhuset. Pengar finns ju, men de ska tydligen inte gå till service som Skola, Omsorg, Soc och BUP är. Något som ska bygga ett framtida Fagersta.
Istället sminkar vi grisen, bygger ett fint skal till den bevisligen totalt havererade äldreomsorgen, renoverar Järntorget och anordnar statsfester och hyr dyra artister. Man kan inte annat än att fundera.
Nu vet jag att det är flera familjer än vi som kämpar varje dag med sin situation och många flera lär det vara som jag inte har vetskap om. Så vi är inte ensamma! Tyvärr är det en liten tröst.
Uppgiven familj i Fagersta