30 landsbygdskommuner i Sverige har i flera år fått miljonstöd av regeringen av sociala och ekonomiska orsakar. Fagersta och Norberg är bland dem där det ändå inte blivit bättre. Tvärtom så är en ökad andel invånare fattiga.
2018 gav regeringen Tillväxtverket i uppdrag att stärka socioekonomiskt eftersatta kommuner med hög arbetslöshet och låg utbildningsnivå. 750 miljoner kronor fördelas över tio år. Av de 30 kommuner som fått stödet har 13 inte lika stor andel fattiga som under 2018. Men i de andra 17 har invånarna inte förbättrat sin ekonomiska standard.
Den största orsaken till fattigdom är arbetslöshet. Fagersta har under de senaste åren fått många nya invånare som inte kan försörja sig och anses stå långt från arbetsmarknaden på grund av bristande språkkunskaper och avsaknad av utbildning. Fagersta kommun har stora kostnader för försörjningsstöd till boende som ”dumpats” på Hantverksvägen av andra kommuner.
I Fagersta har andelen fattiga ökat från 21 procent 2018 till 22 procent 2022. Enligt SVT:s datajournalistik lever hela 34 procent av invånarna i centrala och norra Fagersta i fattigdom medan endast 6 procent i Meling och Paradiset har låg ekonomisk standard.
I Norberg är ökningen större, från 18 procent 2018 till 21 procent 2022, medan andelen fortfarande är 18 procent i Skinnskatteberg. År 2011 var andelen fattiga cirka 15 procent i alla tre kommunerna.
Omkring 15 procent av landets tio miljoner invånare lever i relativ fattigdom. De senaste tio åren har antalet ökat med en kvarts miljon. Relativ fattigdom är när ett hushåll har en inkomst som är lägre än 60 procent av snittet i Sverige och lever enligt SCB med låg ekonomisk standard.
Registret innehåller uppgifter från Skatteverket (taxeringsuppgifter, kontrolluppgifter från arbetsgivare, kontrolluppgifter från bland annat pensions- och försäkringsutbetalare, kontrolluppgifter över räntor och utdelningar), Försäkringskassan, Centrala studiestödsnämnden, Statens tjänstepensionsverk, Pensionsmyndigheten och Socialstyrelsen.