Det är en besvärlig uppgift de frivilliga jägarna har att meter för meter, ibland i mycket svår terräng, leta efter döda vildsvin. Hittills har de hittat 27 döda djur och i går kväll anmälde sig fler jägare som behövs för att söka i den avspärrade zonen.
På måndagskvällen bjöd Jordbruksverket in allmänheten till Fagerstahallen för att informera om vad som gäller, samt svara på frågor. Det var mycket att ta in för åhörarna som fick veta att expertisen på området vildsvinspest förberett sig i åtta år för att det här skulle hända.
Man var dock inte alls beredd på att utbrottet skulle ske just i Fagersta, där populationen vildsvin trots allt inte är särskilt stor, men är tillfreds med att de smittade djuren hittats inom ett begränsat område och att det inte finns några större uppfödningar av tamgris i trakten.
Det klargjordes tydligt att all vistelse i skog och mark är förbjuden för att inte sprida smittan vidare och på frågan om vad de som bor i ett hus ute i skogen ska göra, blev svaret att de måste hålla sig på tomten och på vägen dit. Hur länge är det ingen som vet, allt hänger på hur smittan sprids och om den även skulle hamna utanför det avspärrade området. Men minst ett år lär det dröja.
Maria Cedersmyg, smittsskyddshandläggare på Jordbruksverket, talade länge och väl om varför det är så viktigt att ta smittan på största allvar och redogjorde för bekämpningens principer och målet att till varje pris hålla smittan borta från tamgrisar.
– Om man inte är säker på att kunna skydda grisproduktionen och vi hade haft grisarna kvar och sjukdomen kommit in där, då hade det blivit en så dramatisk effekt på hela grishållningen i hela Sverige, framför allt vår export, att det hade blivit en mycket svårare situation, sa hon om beslutet att avliva alla tamgrisbesättningar inom den avspärrade zonen.
Frågan om ekonomisk ersättning för arbetet kom upp under mötet, liksom om ersättning till de näringsidkare inom olika branscher som redan drabbas av intäktsbortfall. Om detta ska landsbygdsministern återkomma när alla regelverk gåtts igenom.
Det rådde dock allmänt en försiktig optimism hos expertisen som behöver fler jägare till sin hjälp för att arbetet med att hitta döda djur ska kunna fortgå med oförminskad kraft. Och ett stort antal jägare anmälde sitt intresse och träffade efter mötet de ansvariga för smittbekämpningen.