För sjunde kvartalet i rad visar LRFs konjunkturbarometer att företagarna i det gröna näringslivet ser negativt på konjunkturen. Höga kostnader för många av lantbrukets viktiga insatsvaror, oro för framtida prisbild och efterfrågan på svenskproducerade livsmedel ligger bakom resultatet.
– Den fortsatt dystra synen på den framtida konjunkturen i det gröna näringslivet är förstås bekymmersam. Vi känner en oro när priserna i butikerna nu stiger som de gör. Det riskerar att konsumenter väljer bort hållbart producerad svensk mat, med potentiellt allvarliga konsekvenser för svenska jordbrukare, säger Tomas Olsson, ordförande LRF Mälardalen.
– Vi måste investera i våra verksamheter för att möta framtida behov, men det utrymmet har vi inte i dagens budgetar. Höga kostnader för insatsvaror och energi, ränteläget och inflation gör läget högst osäkert.
Det finns en oro i flera av delbranscherna för framtida sjunkande efterfrågan mot bakgrund av den höga inflationen och de ökade kostnader som drabbat många hushåll på många områden. Samtidigt ligger kostnaderna för viktiga insatsvaror som mineralgödsel och el fortsatt högt. De stigande räntorna tillsammans med oro för marknadsnedgång leder till att LRF kan konstatera att det samlat investeras för lite inom animalieproduktionen. Animaliesektorn är motorn i svensk livsmedelsproduktion, och därför ser man det som extra bekymmersamt att investeringstakten i den delbranschen är så låg att den inte ens räcker för att långsiktigt säkra dagens produktionsnivå.
Första kvartalet 2023 landar Grönt näringslivsindex på 92,8, där värdet 100 innebär en neutral syn på den framtida konjunkturen. Det är en nedgång med två procentenheter jämfört fjärde kvartalet 2022. Fyra av fem delbranscher har en negativ syn på konjunkturen, och endast skogsbrukarna är optimistiska.