”Många barn i skolan äter inte tillräckligt för att orka med skolarbetet. Energinivån är låg. Ljudnivån är oftast hög och de krävs flera vuxna i matsalen för att bibehålla en god nivå. I flertalet fall är det händelser som sker i matsalen som inte är acceptabla.”
Det säger vänsterpartisterna Linda Normann och Nana Abdul Sater i en motion till fullmäktige. De påpekar att den pedagogiska måltiden ska vara schemalagd och den pedagogiskt ätande personalen ska skapa en trevlig och aptitfrämjande måltidsatmosfär med ett positivt förhållningssätt, men att situationen som är nu är matsituationen inte på en önskad nivå, elever tar sig inte tid att äta i lugn och ro.
För elever med neuropsykiatrisk funktionsnedsättning kan skolmåltiden framkalla stress och ångest, hänvisar till att elever med NPF vanligtvis är känsliga för:
• Selektivt ätande
• Känslig för olika texturer i maten
• Ljud och ljuskänslig
• Dofter
”Skolmåltiden är ett bra tillfälle att träna social träning. Det som fungerar för NPF-elever är oftast en fungerade situation för alla elever. Miljön i landets skolmatsalar har flera brister, ser Livsmedelsverket i en kartläggning av matsvinn i kommunala verksamheter. Ett resultat är att mycket mat slängs när eleverna inte har tid eller ro att äta upp eller ta mer. Ungefär 11 000 ton mat slängs i skolorna varje år”, säger de vidare.
”I dagsläget får 2 pedagoger/klass använda sig av pedagogisk lunch, samtidigt kastar vi massor av mat dagligen. Kommunen har skapat billiga matlådor/klimatlådor för att matsvinnet är för stort. Samtidigt får språkstöd och annan personal inte äta pedagogisk lunch. Vi anser att flera vuxna i matsalen skulle skapa större matro och bättre socialt beteende och samhörighet”.