Antalet inflyttade som uppbär försörjningsstöd, där flertalet är språksvaga med låg progression och utanför den reguljära arbetsmarknaden, har ökat markant i Fagersta de senaste åren. Det som kommunen kallar social dumpning.
Socialkontoret rapporterar i bokslutet för 2022 att brister i språket även är en utmaning bland de som bott länge i Fagersta och är något som man ständigt arbetar med i samverkan med välfärd och service som ansvarar för språkutbildningen. Men liksom inom SFI, som bedrevs av NVU tidigare, är det stor individuell skillnad på resultatet av undervisningen. Många lär sig svenska språket, men de som inte gör det får heller inga jobb och fastnar i bidragsberoende.
Försörjningsstödet är en stor kostnad för Fagersta kommun och inget tyder på att det ska minska. I januari betalades det ut stöd till 186 hushåll mot 170 i december månad. En ökning med 378 000 kronor till 1 813 000 jämfört med 1 535 000 motsvarande månad förra året. Fortsätter det i samma takt blir det närmare 22 miljoner under 2023.
Antalet långtidssjukskrivna med psykisk och fysisk ohälsa har också ökat, främst bland unga kvinnor.
För att nå de olika grupperna sker samverkan med andra förvaltningar inom Fagersta kommun liksom externt med Arbetsförmedlingen och regionen med bland annat samordnade individuella planer. Teamet har arbetat med riktad information om extra ekonomiskt stöd för barnfamiljer på grund inflation och ökade levnadsomkostnader.
Budget- och skuldrådgivningen ger råd och stöd till de som har svårt att få sina inkomster att räcka hela månaden, samt stöd inför ansökan om skuldsanering. Rutinerna för utredning och uppföljning har reviderats och teamet har genomgått kompetenshöjande insatser och även implementerat frågebatterier om våld och heder, skriver socialförvaltningen i bokslutet.