Matvanorna hos den vuxna befolkningen har försämrats under de senaste åren. Det visar undersökningen Hälsa på lika villkor. Kommunerna pekas ut som viktiga i arbetet för en hållbar livsmedelskonsumtion med mer frukt och grönt och minskad överkonsumtion.
Folkhälsomyndigheten har följt befolkningens matvanor sedan 2004. Undersökningsresultaten baseras på fyra indikatorer där konsumtion av grönsaker och rotfrukter, frukt och bär, fisk och skaldjur samt sötad dryck ingår. Sammantaget visar alla dessa indikatorer på en förändring av matvanorna i en negativ riktning som kan påverka både hälsa och miljö.
Resultaten visar också att matvanorna fortsatt är ojämlikt fördelade där kvinnor har haft en sämre utveckling än män. Det finns även skillnader utifrån utbildningsnivå och ålder. Till exempel är det en högre andel av äldre än yngre personer som äter frukt och bär samt fisk och skaldjur.
– För att minska skillnaderna i matrelaterad hälsa behövs både ett långsiktigt hälsofrämjande arbete som når hela befolkningen samtidigt som riktade insatser ges till de med störst behov, säger Pia Lindeskog, utredare på Folkhälsomyndigheten.
När en stor andel av befolkningen förändrar sina matvanor beror det på faktorer i den sociala och fysiska miljö som de lever i och inte på individuella orsaker. Det kan handla om till exempel förändringar i utbud, priser, marknadsföring och tillgänglighet till mat.
I en intervjustudie från Folkhälsomyndigheten 2022 framkom att unga vuxna upplevde att pandemin hade haft negativa effekter på deras fysiska hälsa, vilket i sin tur upplevdes försämra den psykiska hälsan. De beskrev en bristande kosthållning med antingen för lite mat, för att de helt enkelt inte haft råd eller möjlighet att köpa mat, eller för mycket alternativt för ”onyttig” mat.
̶ Resultaten ligger i linje med det som Folkhälsomyndigheten nu ser med försämrade matvanor hos vuxna. Vi har inte frågat deltagarna specifikt om orsakerna den här gången, men vi kan se att förändringarna delvis sammanfaller med pandemin och kan alltså bero på förändrade förutsättningar, säger Pia Lindeskog.
Folkhälsomyndigheten påpekar att matvanor är kopplade till några av de främsta orsakerna till sjukdomsbördan och förlorade friska levnadsår i Sverige. Bland annat risken att få övervikt och fetma och för att drabbas av sjukdomar som diabetes, hjärt- kärlsjukdom, stroke och olika cancerformer.
Tillsammans med Livsmedelsverket arbetar man på uppdrag av regeringen med att ta fram förslag till nationella mål med indikatorer, samt insatsområden för att ge en tydlig inriktning för arbetet med hållbar livsmedelskonsumtion. Viktiga aktörer och samhällsstrukturer i ett sådant arbete är till exempel kommunen, arbetsplatser, hälso- och sjukvården, föreningslivet och kommersiella aktörer.