INSÄNDARE
Vintern i Västmanland kan bli mer kall och långvarig än vad temperaturen just nu ger sken av. Nästan vart fjärde företag i länet uppger att de inom de kommande sex månaderna kan tvingas varsla personal.
Företagen liksom hushållen är hårt trängda och hos många företag är ladorna efter pandemin tomma. En galopperande inflation, svikande konjunktur och Riksbankens snabba räntehöjningar har skapat en tuff ekonomisk situation för företag och hushåll. Det ser onekligen mörkt ut med risk för stigande arbetslöshet, i ett län som redan sedan tidigare har ett stort utanförskap och högre arbetslöshet än i många andra län i Sverige.
Vi har nog alla till mans stramat åt vår konsumtion i takt med stigande räntor och allt högre elräkningar vilket medför att nästan vart tredje företag i länet räknar med en minskade försäljning det kommande halvåret. En vikande försäljning i kombination med hög inflation, snabbt stigande räntor och skyhöga priser på el och bränsle riskerar att snabbt förvärra det ekonomiska läget.
Från en eufori och stort framtidshopp efter två år av pandemi har företagens framtidsutsikter sjunkit som en stor grå sten och har så gjort sedan kriget i Ukraina bröt ut i februari 2022. 27 procent av företagen uppger att de kan tvingas varsla personal vilket är en brant ökning jämfört med för ett halvår sedan då 22 procent varnade för varsel. Men varslen har redan börjat öka. I januari varslades 5 328 personer i landet, jämfört med 1 400 ett år tidigare. Arbetslösheten – som i december låg på 7,5 procent – riskerar nu att stiga från redan höga nivåer.
Men allt är inte nattsvart och vinterkyla, det finns åtgärder som våra beslutsfattare kan vidta för att dämpa effekten och stötta företag och hushåll för att kunna övervintra. Kostnaden att anställa måste minska, till exempel genom sänkt arbetsgivaravgift. Ett bra första steg skulle vara att slopa den allmänna löneavgiften, som har ökat från 4,4 procent av lönen 2006 till 11,62 procent. Straffbeskattningen av fossilfri el på 49 öre per kWh borde slopas både för att underlätta den gröna omställningen och för att avlasta alla som nu tyngs under höga elräkningar.
Det finns även goda skäl för Riksbanken att nu inför nästkommande kvartal avvakta med ytterligare räntehöjningar för att undvika att åsamka hushåll och företag skada i onödan. Konjunkturinstitutet bedömer att två tredjedelar av inflationsuppgången kan förklaras av stigande importpriser medan den sista tredjedelen i huvudsak beror på stigande energipriser. Dessa ligger bortom Riksbankens kontroll vilket innebär att ytterligare räntehöjningar har marginell effekt på inflationen.
Kommunerna kan också underlätta för företagen genom att arbeta mer serviceinriktat, förlänga betaltider och snabbare betala sina egna räkningar. Det minskar risken att företag hamnar i likviditetsbrist och måste låna till höga räntor. Det är också viktigt att kommunerna håller upp investeringar, inte minst i bostäder och infrastruktur. För första gången på länge finns det ledig kapacitet i byggbranschen och därför är det ett bra läge för det offentliga att tidigarelägga investeringar. Det minskar också risken att projekten blir försenade och dyrare än det var tänkt vilket på sikt sparar pengar för skattebetalarna.
Vi har tuffa och kalla tider framför oss och det kommer bli svårt för många. På kort sikt är det avgörande att kostnadstrycket dämpas för att minska risken för varsel och stigande arbetslöshet.
Kristin Lahed, regionchef, Svenskt Näringsliv Västmanland
Carl Kling, näringspolitisk rådgivare, Svenskt Näringsliv Västmanland