TILLBAKABLICK
Västanfors, som Fagersta hette förr, var väldigt tidigt ute med att ordna med skolundervisning. Redan 1833, flera år före de flesta andra socknar i Sverige, startade den första fasta folkskolan, inrymd i Västanfors herrgård.

Det var brukspatron Salomon von Stockenström som beslutat sig för att finansiera undervisningen för att barn skulle få lära sig att läsa, skriva och räkna. Bergsmanssonen Zakris Flank utsågs till lärare och fick sin utbildning i Västerås.
Han hade med sig en ansenlig mängd studiematerial hem till Västanfors, och von Stockenström stod personligen för kostnaden för detta.
Skolgången var frivillig och om man hade nått målen visade sig vid prostens regelbundna förhör, mestadels i katekesen.
1844 fick Västanfors sin första skolstyrelse som leddes av kyrkoherde Georg Fredric Seseman. Tre år senare anställdes den förste utbildade läraren, C. J. Broberg från Uttersberg. Hans årslön blev 225 riksdaler, samt fri bostad i skolan, del i klockarens källare, enskild matbod och fähus, samt fri ved.
1853 stod det första riktiga skolhuset färdigt på Klockarberget, efter flera års diskussioner och trätor på sockenstämmorna om placeringen. Intresset för skolgång var mycket stort i byarna runt Västanfors och trycket ökade på att ta emot alla som ville studera. Dessutom var det väldigt långt att gå till Västanfors för många barn ute i byarna. Det kunde ta dem timtal att pulsa i snön fram och tillbaka dessa kalla år på 1800-talet.

1865 krävde därför statens folkskoleinspektör att man byggde fler skolor i Västanfors socken. Problemet var den stora bristen på pengar. Det blev ännu en brukspatron som gick in och betalade. Den unge Christian Aspelin stod för en del av kostnaderna för skolhusen i Åvestbo, Hedkärra, Sundbo och Moren. Även Semla fick en egen skola.
Så småningom byggdes stora skolbyggnader både i Västanfors och Fagersta.
För drygt hundra år sedan beslöt sig engagerade föräldrar i Västanfors socken att uppvakta makthavarna med krav på att bygga en skola för lite högre studier. 1922 stod Risbroskolan klar. Men efter tio år räckte heller inte den till för att rymma alla kunskapstörstande ungdomar i det växande Västanfors. 1934 började man därför utreda möjligheterna att bygga en till skola, men kostnaden på 167000 ansågs då för hög.


Den första valde ordföranden hette Klas Johansson, socialdemokratisk förtroendeman. Han beskrivs som en verklig skolvän och intresserad av allt som rörde lärarkåren. Skolans hela förvaltning sköttes av kommunalkamrer Anders Lindblom som ensam ansvarade för kommunens förvaltning i ett litet rum på tredje våningen i Risbroskolan. Där fick varje lärare vid månadsskiftet hämta ut sin lön i ett kuvert.
Intresset för utbildning fortsatte att öka och kommunfullmäktige beslutade att bygga en till ny skola. 1940 stod den klar att användas. Skolbyggnaden blev kronan på verket i den utbildningssatsning som började redan för 190 år sedan i Västanfors.
Senare döptes skolan efter Fagerstas världsberömde stålforskare August Brinell.

I och med satsningen på Brinellskolan kunde socknens ungdomar ta realexamen, förutsatt att föräldrarna hade råd att låta barnen fortsätta studera istället för att börja arbeta vid bruket redan vid 14-15 års ålder.
I dag är alla byskolor borta. I stället finns Alfaskolan, Mariaskolan, Per Olsskolan, samt församlingens friskola Lindgårdsskolan – även den placerad på Klockarberget, liksom socknens första egna skolbyggnad.
Ola Wahlsten