Nya regionstyret satsar på att korta vårdköerna

Region Västmanlands nya politiska styre med Moderaterna, Kristdemokraterna och Liberalerna. presenterade på tisdagen sin första budget för Region Västmanland. Den innehåller bland annat en satsning för att korta ned vårdköerna.

– Vi lägger en ansvarsfull budget i en orolig tid. Budget och plan präglas av återhållsamhet och åtgärder som krävs för att lindra konsekvenser av en orolig omvärld och hög inflation. Vi presenterar i budgeten reformer för en effektivare administration men även reformer för att korta vårdköerna och föreslår att vården stärks för våra äldre genom att som första region i Sverige införa ett seniorhälsovårdsprogram, för det avsätter vi två miljoner kronor per år, säger Mikael Andersson Elfgren (M), regionstyrelsens ordförande.

– För att värna välfärdens kärna väljer vi att tillfälligt använda tidigare avsatta medel för att hantera den skyhöga inflationen.

För Region Västmanland förväntas pensionskostnaderna 2023 öka med nästan 500 miljoner kronor jämfört med 2022 till följd av den höga inflationen. Samtidigt finns det sedan tidigare ett strukturellt underskott inom hälso- och sjukvården på runt 800 miljoner kronor och omfattande investeringar kommer att ske i ett nytt akutsjukhus Västerås.

Det blir allt svårare att bemanna sjukvården, vilket dels beror på allt för höga sjukskrivningstal men framför allt på grund av den demografiska utvecklingen med allt färre i arbetsför ålder jämfört med andelen äldre och barn i befolkningen.

– För att få medarbetarna att räcka till så ökar vi kraven på att redovisa effekter vid omställningen till nära vård. Vi lägger också ett särskilt uppdrag på åtgärder för att utveckla arbetssätt och tjänster så att hälso- och sjukvårdspersonal i ökad utsträckning använder sin arbetstid till kärnuppdraget. Det vill säga onödiga arbetsuppgifter ska tas bort, säger Malin Gabrielsson (KD), regionråd med ansvar för specialistsjukvård.

Styret vill omarbeta formerna för primärvårdprogrammet som styr vårdcentralernas uppdrag. Andelen patienter med komplexa behov och kroniska besvär ökar, och det måste vården kunna möta. Programmet utvecklas med inriktningen ett basuppdrag och tilläggsuppdrag och ska skapa förutsättningar för fast namngiven läkare, kontinuitet, fler vårdcentraler och för utveckling mot en god och nära vård, påpekar de.

– Primärvården ska vara navet i den västmanländska hälso- och sjukvården. För att klara det i hela länet behöver vårdcentralernas uppdrag bli mer flexibelt. Samtidigt måste regionen bli bättre på att arbeta uppströms med tidiga insatser och över organisationsgränser, säger Lina Eriksson (L), ordförande för hälso- och sjukvårdsnämnden.

%d bloggare gillar detta: