Skattebetalarna ska inte behöva ösa mångmiljonbelopp över anrika VLT

KRÖNIKA

VLT:s chefredaktör Daniel Nordström skriver i en krönika om hur bra tidningen går efter flera tunga år, vilket gett tidningen större självförtroende. Det är naturligtvis glädjande för en anrik tidning från 1831, som gjort de tidigare ägarna förmögna. Men han nämner inte skattebetalarnas helt avgörande insats för vinsten.

Bonnier News Local, som ger ut bland annat VLT och FP, gjorde en vinst på 208 miljoner kronor i fjol, men fick hela 250 miljoner kronor i stöd från staten. Utan dem hade det sett fortsatt mörkt ut för många av tidningarna i koncernen. Orsaken är minskade upplagor och konkurrens från Facebook och Google om annonserna. Men nu ser det lite ljusare ut.

”För utvecklingen under de senaste tre åren har varit enormt positiv, för VLT och hela det affärsområde som heter Bonnier News Local. Detta tack vare goda strategier, ekonomiska muskler och mer långsiktiga planer”, skriver chefredaktör Nordström och påpekar att olyckskorparna kraxat sig hesa och tystnat.

”Den lokala annonsmarknaden går betydligt bättre än tidigare och VLT har dessutom numera över 10 000 digitala prenumeranter, vilka har gett tidningen en betydligt mer stabil läsaraffär”, skriver Nordström.

Han har tidigare berättat att vinstmarginalen är hela nio procent, men nämner inte att VLT fick 22,4 miljoner av staten i presstöd i fjol och nästan lika mycket i år och 2020, samt även 1,4 miljoner årligen i tre år för att bevaka Hallstahammar och Surahammar. 70 miljoner på tre år räcker till väldigt många journalisttjänster. Inte konstigt då att tidningen är större än både SR och SVT i Västmanland, vilket de gärna framhåller.

VLT vill inte berätta vad det ekonomiska resultatet är, med eller utan presstöd, men utan detta skulle tidningen gå med en mindre förlust erfar FN. Och nu är risken överhängande att stödet kommer att sjunka rejält, med några års avtrappning.

Mats Svegfors, före detta landshövding i Västmanland och bosatt i Skinnskatteberg, har på regeringens uppdrag gjort en grundlig utredning om hur presstödet ska reformeras efter 50 år med regler som inte längre är gångbara i en medievärld där nya aktörer vill ta upp konkurrensen om läsarna och den digitala revolutionen gjort att det faktiskt går att starta en tidning utan att tillhöra en rik släkt eller stiftelse. ”Presstöd ska inte vara en rättighet”, säger Svegfors och syftar på de stora i branschen.

Det innebär att Svenska Dagbladet kan bli helt utan och att sådana som VLT och NA, som har ganska många duktiga journalister, måste kunna stå mer på egna ben och rätta mun efter matsäcken. Tiden är kanske förbi då man kunde skryta om att vara störst och bäst.

Visst kan presstödet fortsatt fylla en viktig funktion, i synnerhet för att öka mångfalden på orter där exempelvis Bonnier News Local eller någon annan koncern i praktiken har fått monopolställning. Men att skattebetalarna ska stå för kostnaderna för en stor del av redaktionen på kommersiella, privatägda tidningar är helt orimligt.

Därför är Mats Svegfors utredning och förslag välkomna och tycks dessutom ha ett starkt parlamentariskt stöd i riksdagen.

Ola Wahlsten, ansvarig utgivare

%d bloggare gillar detta: