En sak som många tycks vara omedvetna om är att Stig Henriksson sannolikt förlorade makten över Fagersta på sin vänsternaiva tro att invandring skulle vara en lönsam affär efter 6-7 år.
Det skrev han ofta tvärsäkert i lokaltidningen inför valet 2014. Och det blev troligtvis hans fall, det är i alla fall vad många på golvet säger.
Annars tyckte de flesta att han gjorde ett väldigt bra jobb med Fagersta kommun med genomtänkta beslut och inte som nu med ett Monopolspel att impulsivt köpa och sälja.
Nu har det gått precis så många år från den stora invandringen 2015 och arbetslösheten är rekordhög i Fagersta bland de så kallade ”nyanlända” som inte längre är det efter fyra år och kostnaderna för socialbidrag skjuter i höjden samtidigt som de arbetslösa lever i utanförskap i nedslitna bostäder i alltmer förslummat Kolarbyn.
Marino Wallsten, som hade ”taktiska” order från högre S-ort i Västmanland att inte prata invandring inför valet 2014, får nu ta hand om bekymren med att folk med arbete inte har hur stort tålamod som helst med att många av dem som kommit till Fagersta inte gjort sig anställningsbara eftersom de varken kan språket eller har någon yrkesutbildning.
Stig Henrikson kan vara glad att han slipper dessa bekymmer som istället hamnat i Marino Wallstens knä och som han inte alls verkar särskilt glad över, tvärtom.
Verkligheten är att Wallsten och hans parti inte tycks ha en susning om vad som ska göras för att få fler i arbete, alla kan inte placeras i hemtjänsten och alla passar heller inte där.
Inte heller har det hjälpt att han anställt en nära kompis som nån sorts kommunal arbetsförmedlare.
ROCARE PÅ HYTTBÄCKEN