Det är mycket vanligt sedan över 100 år tillbaka att allmänheten använder sig av media för att framföra sina synpunkter på allt mellan himmel och jord. Och helt klart finns det ett mycket stort allmänintresse för insändare runt om i landets lokalpress.
Enligt svensk grundlag har varje människa rätt att skriva en insändare anonymt utan att någon politiker eller kommunalanställd får forska efter vem som står bakom den. Redaktionen måste dock veta vem det är och har tystnadsplikt.
Möjligheten att skriva insändare under pseudonym är till för att människor ska kunna uttrycka sin åsikt utan att behöva vara rädd för repressalier för egen eller närståendes del på arbetet, på krogen eller någon annanstans. Det är samma som med tipslämnare.
Insändare om vardagliga problem väcker ofta starka reaktioner där några blir fullständigt rasande och till och med utsätter redaktörer inom media för hat och hot för att något känsligt publicerats och det spekuleras vilka som kan stå bakom. I insändaren om den konstiga gräsklippningen anklagades Vänsterpartiet, vilket FN kan garantera inte stämmer.
Den insändaren samt den i går om oväsendet på en ödetomt utanför Ejalunden hör till det mest lästa senaste veckan. Under lördagens vackra högsommardag sågs det lilla filmklippet på grävskopan över 6 000 gånger. Nu närmar det sig 7 000. Och 40 inlägg gjordes i kommentarsfälten.
Det visar att insändare engagerar och faktiskt är ett inslag i den svenska demokratin där även den vanliga medborgaren har möjlighet att få fram sin synpunkt.
OLA WAHLSTEN, redaktör