De båda kommunerna ligger i bottenskiktet i Lärarförbundets nya undersökning om andelen behöriga lärare i grundskolan i landets 290 kommuner. Norberg kommer på plats 274 och Fagersta på 258.
Skolverket sekretessbelade förra året stora delar av all skolrelaterad statistik. Genom en specialbeställning från SCB har Lärarförbundet kunnat ta del av regional och lokal statistik även för läsåret 2020/21. Statistiken inkluderar såväl kommunala som fristående skolor.
I oktober 2020 hade motsvarande 55 procent av lärarna i grundskolan i Norbergs kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär den lägsta lärarbehörigheten i Västmanlands län.
Av de sammanlagt 53 heltidstjänsterna i grundskolan i Norbergs kommun (motsvarande 58 lärare) var det 29 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
I oktober 2020 hade motsvarande 58 procent av lärarna i grundskolan i Fagersta kommun lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Det innebär den näst lägsta lärarbehörigheten i Västmanland. Av de sammanlagt 152 heltidstjänsterna i grundskolan i Fagersta kommun (motsvarande 165 lärare) var det 88 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Det är en kraftig minskning från 2014 då över 70 procent av Fagerstas grundskolelärare hade behörighet.
– Det är alarmerande. En låg andel behöriga lärare innebär lägre kvalitet på undervisningen. Eleverna får inte den undervisning de har rätt till vilket hotar Sveriges framtid som kunskapsnation, säger Lärarförbundets ordförande Johanna Jaara Åstrand.
60 procent av lärarna i grundskolan i Skinnskattebergs kommun hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne. Av de sammanlagt 35 heltidstjänsterna i grundskolan i Skinnskattebergs kommun (motsvarande 40 lärare) var det 21 som hade lärarlegitimation och behörighet i minst ett ämne.
Johanna Jaara Åstrand
I hela landet ligger lärarbehörigheten, enligt Skolverkets statistik, på 70,9 procent vilket är en marginell förbättring jämfört med året innan då 70,1 procent av lärarna var behöriga. Tidigare har trenden varit vikande i flera år.
– Det är givetvis positivt att behörigheten ökar på nationell nivå, om än marginellt. Men att närmare tre av tio lärare fortfarande saknar lärarutbildning i det ämne de undervisar i är ett stort misslyckande, säger Johanna Jaara Åstrand och fortsätter:
– Lärarbristen i Sverige är ett samhällsproblem. Sveriges lärare måste få konkurrenskraftiga löner och en rimlig arbetsbelastning för att fler ska bli och förbli lärare. Det finns inga genvägar.
